• No results found

En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen 41-45 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_041 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen 41-45 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_041 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid Nerman, Birger

Fornvännen 41-45

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_041

Ingår i: samla.raa.se

(2)

SMÄRRE MEDDELANDEN

EN GOTLÄNDSK BRONSDOSA FRÅN SEN VENDELTID

P å gravfältel vid Norre Sandegaard, Osterlarsker sogn, Bornholm, p å vilket redan E. Vedel gjort utgrävningar och där även sedermera s å d a n a ägt rum, undersökte C. J. Becker 1951 två o b r ä n d a kvinnogravar ifrån 600-talet e. Kr., nr 397 och 426, vilka han publicerat i Acta archaeologica XXIV, 1953, sid. 127 ff. Han gjorde därvid i den senare graven bl. a. fyndet av en liten med lock försedd bronsdosa. Denna h a r tydligen tillsammans med några toaleltsaker. bland vilka k u n n a urskiljas en pincett och en örslev av b r o n s , varit upphängd på en liten järnkedja, som med en j ä r n n å l varit fästad i dräkten, enligt Becker troligen n ä r a högra axeln. Dosan innehöll rester av garn, såväl av ull som av nässla, och Becker uppfattade den därför som cn

"syask". Den är rikt ornerad i Salins stil II. Redan året d ä r p å följde fyndel av en liknande bronsdosa, belagd med vitmelall och försedd med geomet- riska o r n a m e n t och bandflälning: den upptogs av Mogens Orsncs-Chrislensen i en grav vid Kyndby på n o r r a Själland och publiceras av Becker samtidigt som dosan från Norre Sandegaard. Även denna dosa kan genom o r n a m e n t i k e n daleras lill 600-lalet. Dosorna avbildas av Becker i h a n s uppsats, den förra i fig. 9, 10, 14, 15, t r å d a r n a i fig. 11, den senare i fig. 16.

Becker betecknar dessa dosor som en ny form för Vendeltiden, och tidigare h a r heller icke formen varit publicerad. Emellertid k ä n n e r jag sedan länge en liknande dosa, vilken kan daleras till 700-lalet, ifrån Gotland. Den tillhör Gotlands F o r n s a l i Visby, d ä r jag redan 1937 upptecknat den under förbere- delserna för milt arbete om Gotlands Veudellid, avsett att bli av s a m m a art som Almgren—Nerman, Die ältere Eisenzeit Gotlands, 1914—1923, och Nerman, Die Vendelzeit Gotlands, 1935 (Kungl. Vitterhets Historie och Antik- vitets Akademiens monografiseric nr 4 och 21). Dä jag på senare år åter- upptagit arbetet med Vcndeltidspublikalionen. h a r jag på nytt studerat dosan och funnit del lämpligt att publicera den som cn parallell till de d a n s k a .

Dosan, vars bevarade delar avbildas i fig. 1 och av vilken en av Harald Failh-Ell efter diskussion med mig gjord teekningsrekonslruklion återges i fig. 2 a. förvärvades år 1930 av Gotlands Fornsal samtidigt med 98 pärlor, och inventariet innehåller endast följande: " E . u. av snickaren B. Pettersson, Munlsarve, Hejde f. vid Hägleips. Hejde. under dikesgrävning i gammal åker i k a n t e n av Stnittl m y r på 60 cm djup och c:a 400 m N. O. om g å r d e n "

(inv.-nr C 7192). Uppgifterna tyda icke på grav; snarast får m a n r ä k n a med

(3)

S M A 11 II E M E I) I) E I. A N I) i: N

Fig. l. Fragment au brontdota. De öure lidopartier, de undre locket ovanifrån oeb bottnen inifrån. Enligt upp- gift funna vid Häglelp» i Hejde socken. Gotland. 3/4. — Fragment» of a bronze e a t k e t : the upper sides. the under lid from aboue and lhe bottom from inside. Reporled to have been diseouered ut Häglelp» in Hejde p a r i t h , Gotland.

iii depotfynd, kanske del av etl offer. Dosan bar också ilen typiska bruna mosspatinan. Men möjligt kan ju vara, all den lappals i myren.

Dosan, som iir rund, liar en diam. av Ii..'! C). I cm och en höjd av ca 3,2 cm.

Bottnen, lig. 2 b, iir plan. medan locket, lig. 2 c. iir någol välvt, l.ängs över- och underkant liar varil fastnitat ell ca 5 nun brett, uu-cl tredubbla parallella linjer ornerat band. På etl ställe utvidgar detta sig till ett tvärgående, genom brutet ornament, upptill bevarat, men för övrigt bloit förefintligt i etl t mil understa lager. Antagligen har väl pa motstående sida funnits ett lik- nande ornament. Locket iir försett med en rad nithål med i de flesta ä n n u kvarsittande rester av järnnitar, Två vid kanten, nu blott nithål, ha suttit på var sin sida om lo,kels gångjärn, lill vilket hört en något längre iii mellan dessa belägen smal med periferien parallell öppning; på motsatta sidans periferi ses två nithål, men med längre avstånd från varandra. Framför nämnda öppning sitta 2 nitar och milt emot ungefär symmetriskt i förhål- lande till dem Ivå undra. 1 mitten ses även cn nit och etl stycke ifrån par-

42

(4)

S M Ä II R K M B I) I) V. L A N D E N

Fig. 2 a—c. a. Rekonstruktion nu bronsdosan fig, 1. b. bottnen underifrån.

c. locket seit ovanifrån. Teckningar au II. Faith-Ell. 1/1. —• a, Recomtruc-

tion of lhe bronze easkel in Fig. 1. b. Bottom seen from bdoiu. c. The lid of lhe easkel seen from above.

(5)

s M A R K B M E I) D E L A N D E N

Fig, 3. Förgylld bronsfibula. Rikuide, Närs socken, Gotland. 1/1. — Gilded

bronze fibula.

nitarna på var sin sida om nilparen något längre ut mot periferien än dessa en nit (av cn blott h å l l , vilka 4 nitar bilda en rektangel. F ö r övrigt ett nit- hål osymmelriskt framför den ena av gångjärnssidans nitpar. Bottnen h a r 5 nilhål k o r r e s p o n d e r a n d e med lockels millnit och reklangelslällda nitar. Hur dessa nitar fungerat kan icke siigas. Såväl lock som bollen ha fyrdubbla kant- linjer.

Dosan kan mycket väl daleras. P å r u n d a spännen frän 700-talet h a r den nedgående kanten omväxlande slora och små fält, och de små ha, siirskilt på spännena från å r h u n d r a d e t s förra hälft, ofta tvärgående geometrisk ornering.

Man kan t. ex. jämföra de fyra små filten på spännet fig. 31 från cn icke sakkunnigt undersökt grav från Rikvide i Närs socken; spännets överyta är o r n e r a d med djur i Salins tidiga stil III, m e d a n sidorna ha m e r a avancerad sådan. På vår dosa ses på det ifrågavarande partiet utgående ifrån överkanten två symmetriskt ställda nedåt vettande enkla djurhuvuden, s å d a n a som ofla förekomma i stil III; på m o t s v a r a n d e ställe nedtill I. h. ses ett liknande huvud.

Med denna datering överensstämmer mycket väl s a m m a n s ä t t n i n g e n av p ä r l o r n a . Mot slutet av stil II och under äldre stil III, d. v. s. framemot år

1 Nerman. B., Gravfynden på Golland under liden 500—800 e. Kr. ( = Antik- varisk Tidskrift för Sverige 2 2 : 4 ) , 1919, fig. 53.

44

(6)

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

700 och under förra hälften av 700-talet, äro p ä r l o r n a ä n n u övervägande rätt små I omkring år 700 bli dock stora ganska vanliga), färgerna äro ganska omväxlande — de röda äro dock i motsats till under större delen av 600-talet fåtaliga — och nu bli mosaikpärlor talrikare än tidigare; sådant är just det pärlinventarium, som åtföljer vår b r o n s d o s a . Denna bör därför dateras till förra hälften av 700-talet.

Kanske h a r dosan varit en "nipperask". Huruvida p ä r l o r n a haft sin plats i dosan, n ä r den offrades eller lappades, är emellertid ovisst; u t r y m m e t synes vara i k n a p p a s t e laget härför.

Birger N e r m a n

TVÅ SÖRMLÄNDSKA STORMANSGRAVAR

S o m m a r e n 1959 undersöktes tvä gravhögar på gården Husby södra 51 i Trosa-Vagnhärads k o m m u n i Södermanland. H ö g a r n a h a r nr 177: 1 och 177: 3 i riksantikvarieämbetets förteckning över fasta fornlämningar i Trosa- Vagnhärads k o m m u n . Högarna ingick i elt höggravfäll, beläget på ömse sidor om Trosaån med fem högar på åns ena sida och tre på dess a n d r a . Om- rådet är odlat sedan ca 100 år och j o r d m å n e n iir lera. Högarna, som är uppbyggda av lera, är ca 20 m i diameter och ca 1,5 m höga.

Hög nr 177: 1.

Högen, som enligt uppgift planats ut något, varvid stenar påträffats och avlägsnats, hade en höjd av 0,7 m över ursprunglig m a r k y t a och en diameter av 22 m. 0,3—0,7 m under högens yta låg ett 0,02—0,08 m tjockt kolblandat lager b r ä n d lera, ca 1 6 x 2 1 m. I leran ovanför detta lager förekom strimmor och fläckar av b r ä n d lera. Gränsen för det s a m m a n h ä n g a n d e b r ä n d a ler- lagret sammanföll inte helt med högens ylterkontur. Ca 2 m ö om högens centrum f r a m k o m Ivå stenpackningar i ett lager med 0,1—0,4 m slora stenar, den ena 2.5 x ä ra och den a n d r a 1 x 2 m. Dessa stenpackningar utgör sanno- likt resterna av det k ä r n r ö s e , som en gång täckt själva gravgömman. Under den större stenpackiiingens N del fanns en r u n d a d , ca 0,2 m tjock kon- centration av sot, kol och b r ä n d a ben med 2,4 m diameter. I denna sot- och kolkonccnlralion och i dess omedelbara n ä r h e t påträffades samtliga föremål.

Under sot- och kolhögen fanns ett 0,06 m tjockt lager lera och d ä r u n d e r vidtog det b r ä n d a lerlagret. Nägra av stenarna ovanför kol- och sothögen var s k ö r b r ä n d a .

Följande föremal påträffades:

av guld: 1 pärla, 2 fingerringar, 1 len, 5 smala band, 17 trådar och 1 litet s a m m a n b ö j t guldbleck,

av b r o n s : 1 liten skålla och ca 15 k l u m p a r och fragment av olika slag, av Järn: 9 nitar, nithuvuden och fragment av sådana, ca 20 k l u m p a r och

a n d r a fragment,

av ben: 8 kamfragment och 1 fragmentarisk spelbricka,

References

Related documents

Peterson observerade och av Shetelig ooh Gjessing starkt understrukna faktum, att gravskicket i Tröndelagen under 600- och 700-talen visar an- knytningar till Uppland: nu uppträder

att vapen under folkvandringstiden mycket sällan nedlagts i mansgravarna, varför mycket fa vapengravar Ifrån denna lid äro bekanta. Uran ön (jfr Nerman, B., Die

av andra forskare fä del säkrare bestämt till härkomst

pjäser ifrån Ryssland och Ungern, vilka närmast uppfattas som beslag på remmen till ett pilkoger (de hittas stundom tillsammans med pil- spetsar). Den pjäs, som jag närmast

— kreatursstek — och väl även dryck från något, blöt offrats i en myr (västarna visa, att det icke kan ha varit fråga om en sjö), var- vid föremålen antagligen nedsatts

1, som här behandlas, äro såväl hornstången som mittdtaggen genomgående ihåliga, och på hornstängens utsida mitt emot mittdtaggen finns ett runt, med ett skarpt instrument

Söljan lillhör en samling föremål från olika tider och okända fyndorter, vilka 1899 inköptes av Statens Historiska Museum frän den nämnde anlikvitetshandlare Frans Lysholm i

Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. F"yndfrekven- seu är mycket hög.