• No results found

En gotländsk djurfigur från Tène-tid Nerman, Birger Fornvännen s. 162-164 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_162 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En gotländsk djurfigur från Tène-tid Nerman, Birger Fornvännen s. 162-164 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_162 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En gotländsk djurfigur från Tène-tid Nerman, Birger

Fornvännen s. 162-164

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_162 Ingår i: samla.raa.se

(2)

EN GOTLÄNDSK DJURFIGUR FRÅN TÉNE-TID

\v

B I R G E R NERMAN

Imajor S. Ulfsparres år 1884 av Statens Historiska Museum för- värvade samling ingår även den här i fig. 1 avbildade djurfiguren av brons (inv.-nr 7571:490). Tyvärr föreligger ingen närmare fynduppgift än: Gotland.

Bilden, som på undersidan är plan, på översidan något buktig, före- ställer ett liggande djur med benen framsträckta — någon zoologisk bestämning är icke möjlig. På undersidan ses spår av någon sorts massa, varmed djurbilden varit fästad på ett underlag.

I Statens Historiska Museum har vår djurfigur länge legat ut- ställd bland fynden från folkvandringstid och Vendeltid. Det kan emellertid med säkerhet sägas, att den icke passar in i dessa perio- ders stilriktningar liksom överhuvud taget knappast i något skede av tiden efter Kr. f.1

Det finnes emellertid en pjäs — och en mycket berömd sådan — som äger, visserligen ej som en fristående figur, utan som en relief- framställning, en snarliknande djurbild: den stora silverkitteln ifrån Gundestrup i Vest-Himmerland i Nord-Jylland.

På bottenplattan till detta kärl, fig. 2, ses under det stora djuret, vilket tydligen föreställer en tjur, ett liksom denna i relief utfört djur, som visar stora likheter med vår gotländska djurfigur. Vi se ett djur av samma art med markerad ryggrad (på tig. 1 är denna avbruten av tvärgående band), med benen anbragta framåt på samma karakteristiska sätt och med tassarna uppåt begränsade av parallella streck samt med likartad huvudform som å fig. 1. Den gotländska

1 A n n - S o f i S c h o t t e s härledning av djurfiguren ur karolingiska förebilder (närmast djurbilden å ett knäppe på bokbandet från Enger, Westfalen) i hennes värdefulla studie >Kontinentala förstadier och paral- leller till den s. k. nordisk-karolingiska stilen» (Fornvännen 1935 sid.

100 f.) synes icke övertygande.

(3)

E N G O T L Ä N D S K D J U R F I G U R 163

Fig. 1. Djurfigur av brons. Gotland u t a n närmare fynduppgifter ,/1. Bronze animal figure. Gotland; no more delinitc particulars of the find given.

Fig. 3. Bronsfibula. Endre sn, Gotland. Vi-

Bronze fibula. Kndre parish, Gotland.

Fig. 2. Bottenplattan till silverkltteln från Gundestrup, Vest-Himmerland, Nord-Jylland. C:a Vi-

The bottom plate of the silver vessel from Gundestrup, Vest-Himmerland, North Jutland.

(4)

1 6 4 B I R G E R N E R M A N

djurbilden är emellertid betydligt enklare utförd. Man har tytt Gundestrupkärlets ifrågavarande djur som snarast en leopard.

Gundestrupkärlet är infört till Danmark; det anses tillverkat på keltiskt område i trakterna av nedre Donau under något av de två sista århundradena före Kr. f.2 Man skulle vilja föreställa sig djur- bilden fig. 1 som en gotländsk efterbildning till en på ett kärl eller annat importerat keltiskt föremål förekommande djurframställning i drivet arbete. På Gotland har man icke kunnat utföra bilden i nämnda teknik, utan gjutit den för att sedan anbringa den på ett kärl eller någon annan pjäs.

I Téne-tidens gotländska stilgrupp skulle djurfiguren väl passa in.

Samma grova gjutning och vulstartade streckornering äro där van- liga; jfr t. ex. fibulan fig. 3, av Almgren i ÄEG (där fig. 37) förd till per. III, men av Stenberger enligt muntligt meddelande (jfr hans uttalande i Fornvännen 1942 sid. 425) ifrågasatt som tillhörande redan sen per. II, i stort 100-talet f. Kr., en som det förefaller till- talande datering.3

Djurbilden fig. 1 har sitt främsta intresse som ett vittnesbörd om, att även till Gotland under andra eller första århundradet f. Kr. förts keltiska dyrgripar med karakteristisk djurornering i drivet arbete.

S U M M A R Y

B I R G E R N E R M A N : A Gotlandish animal figure from the La Téne period.

The author endeavours to show that the bronze animal figure repro- duced in fig. 1, which had been attached with some sort of material to a base, is a Gotlandish copy of the same kind of Celtic animal picture as the central one — which has been interpreted as a leopard — on the bottom plate, fig. 2, of the famous Gundestrup cauldron. They were not able, on Gotland, to execute the picture in relief, as on the imported vessel, but east it and then applied it to a vessel or other object. The Gundestrup vessel is considered to date from the period around 200 B. C.

— about tho time of the birth of Christ.

1 B r ö n d s t e d , J., Danmarks Oldtid III, Kebenhavn 1940. sid. 94. För tidigare författares dateringar se E b e r t s Reallexikon der Vorgeschichte, art. Gundestrup.

3 O l o v J a n s e har i Fornvännen 1927 sid. 367 ff. velat hänföra ifråga- varande libulatyp till järnålderns per. I.

References

Related documents

att vapen under folkvandringstiden mycket sällan nedlagts i mansgravarna, varför mycket fa vapengravar Ifrån denna lid äro bekanta. Uran ön (jfr Nerman, B., Die

av andra forskare fä del säkrare bestämt till härkomst

— kreatursstek — och väl även dryck från något, blöt offrats i en myr (västarna visa, att det icke kan ha varit fråga om en sjö), var- vid föremålen antagligen nedsatts

1, som här behandlas, äro såväl hornstången som mittdtaggen genomgående ihåliga, och på hornstängens utsida mitt emot mittdtaggen finns ett runt, med ett skarpt instrument

Söljan lillhör en samling föremål från olika tider och okända fyndorter, vilka 1899 inköptes av Statens Historiska Museum frän den nämnde anlikvitetshandlare Frans Lysholm i

Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. F"yndfrekven- seu är mycket hög.

Ovanför dessa befinner sig pä högra sidan en mansfigur, sedd i profil.. Den senare är nedtill något spetsig, varför möjligen

(Forts, från Fornvännen 1944 sid. Bronskniu frän Gotland. Det är emellertid cn tydlig kniv ifrån Montelius per.. Hejdung», Hejdebg soc- ken. de med fortjockat skaft som