• No results found

-3% Torbjörn Iwarsons marknadskrönika. Haussen rullar på grisarna visar vägen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "-3% Torbjörn Iwarsons marknadskrönika. Haussen rullar på grisarna visar vägen"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Torbjörn Iwarsons marknadskrönika

Publicerad 20210220

Torbjörn Iwarson är råvaruexpert.

Hans marknadskrönikor publiceras exklusivt för ATLs prenumeranter på ATL.nu en gång i månaden.

Sojabönor:

Haussen rullar på – grisarna visar vägen

Att handla prisrelationer mellan olika råvaror tycker jag är ett av de säkraste sätten att tjäna pengar på i råvarumarknaden. Råvaror som ska hänga ihop prismässigt på lång sikt har en pris- relation mellan sig som, om den drar isär, förr eller senare går ihop igen. De kan hänga ihop för att de är substitut, eller som i fallet med rapsfrö och sojabönor, användas som råvara till samma saker.

I den förra krönikan lyfte jag fram att sojabönor var minst 20 procent över­

värderat i förhållande till rapsfrö, baserat på avvikelsen från det långsiktiga genomsnittliga prisförhållandet mellan dem. Rapsfrö hade inte hängt med soja­

bönorna upp och det var nära en historiskt maximal skillnad, så utpekandet kändes ganska säkert.

Ibland får man rätt snabbare än man tror. Den senaste månaden har rapsfrö (maj) gått upp i pris med 7 procent på Parisbörsen. Sojabönor (mars) har gått ned i pris med 3 procent.

Majs och vete

Så är frågan då, finns det någon ytterligare sådan skillnad i pris mellan två råva­

ror, där gummibandet är väl sträckt? Den närmaste kandidaten är skillnaden mellan vete och majs. Parisvetet är till namnet ett kvarnvete. Det heter ”milling wheat” på engelska eller ”blé meunier” på franska. I själva verket är det närmast ett glorifierat fodervete. Det kan användas till foder på samma sätt som majs.

Som alla vet har det varit hausse i majs på Chicagobörsen, påeldat av en strid ström av exportstatistik med Kina som destination. De tre senaste månaderna har marskontraktet på Chicagobörsen gått upp med 29 procent. Marskontraktet på europeiskt kvarnvete har däremot bara gått upp med 9 procent under samma tid. Detta beror förmodligen inte bara på att Kina köpt amerikansk majs. Finan­

siella aktörer har också, som påpekat i den förra krönikan för en månad sedan, köpt rekordmycket terminskontrakt på majs. Majs är, för att använda ett vän­

sterpolitiskt begrepp, en ”finansialiserad” råvara. Ändå används som sagt majs och fodervete, även glorifierat fodervete, till samma saker.

Skillnaden i pris mellan majs och europeiskt kvarnvete är fortfarande inte så stor att jag tycker det är motiverat med en köpt position på vete och såld på majs.

Som vi ser i diagrammet nedan har majs tagit sig från en låg värdering till en genomsnittlig värdering och bara lite till i förhållande till europeiskt kvarnvete.

-3%

(2)

Torbjörn Iwarsons marknadskrönika

Publicerad 20210220

Sedan år 2006 har kvoten mellan kvarnvete och majs, båda i euro per ton, varit 1,4. Nu ligger den på 1,28. Det betyder att kvarnvete är billigt. I måndags stängde marskontraktet i 228 euro per ton. Om kvoten till majs vore som det historiska genomsnittet på 1,4 skulle priset på kvarnvetet vara 248 euro per ton. Det är 9 procents undervärdering för kvarnve­

tet. Jag skulle vilja se lite mer för att ta en position. Det är en relation man kan börja följa för att kunna slå till om och när kvoten närmar sig 1, eller kanske 1,1, för att inte vänta på något idealiskt som kanske aldrig kommer.

Utvecklingen för majs

Vad jag tycker är svårt är att avgöra när en trend tar slut. Som vi ser i diagrammet nedan är majs inte dyrt i ett historiskt perspektiv.

På 538 cent per bushel handlas majs fortfarande långt under toppnoteringarna på över 800 cent för nio, tio år sedan. Det skulle mycket väl kunna vara så att majs har mer uppsi­

da kvar.

Än så länge är det emellertid mest förra årets skörd, som har handlats upp i pris. Priset för leverans av årets (på norra halvklotet) skörd har inte alls stigit lika mycket. I diagram­

met nedan ser vi kvoten mellan spotpriset vid var tid och priset för leverans exakt ett år framåt i tiden. Diagrammet visar att det bakom uppgången främst ligger en uppgång i pri­

set för förra årets skörd.

Skillnaden är också nära historiskt maximum. Jag tolkar detta som att det nu behövs mer positiv information för att majsmarknaden ska kunna fortsätta mot högre prisnivåer.

Det måste handla om ökad konsumtion som är mer varaktig. Därmed måste även priset på årets kommande skörd börja stiga.

Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2

1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

» Det skulle

mycket väl kunna vara så att majs har mer uppsida kvar. «

Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2

1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

(3)

Torbjörn Iwarsons marknadskrönika

Publicerad 20210220

Frågan är var vi skulle kunna hitta en orsak till varaktigt högre konsumtion?

Grisar i Kina visar vägen

Antalet grisar i Kina fortsätter att öka. Jag berörde det här i en krönika i november förra året, med en prognos att vid december skulle antalet vara uppe på genomsnittet för de senaste fem åren. Detta skedde verkligen, så när som på 2 procent.

Bakom genomsnitten döljer sig däremot en intressant trendförändring. Antalet grisar i Kina, som stadigt minskade från toppen på 476 miljoner djur år 2011 till botten på drygt 200 miljoner i september 2019, har nu ökat till 325 miljoner. Det är inte bara en snabb återhämtning från epidemin med afrikansk svinpest, utan också en vändning av trenden.

2011 var också toppen för den förra råvaruboomen på 00­talet, om man exkluderar råolja. Sedan dess har råvarumarknaden varit i baksmälla. Nu verkar alltså trenden ha vänt igen.

Fler grisar i Kina. FOTO: ISTOCK

Fler av Torbjörn Iwarsons marknadskrönikor finns på ATL.nu.

Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2

1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2 1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

(4)

Torbjörn Iwarsons marknadskrönika

Publicerad 20210220

Kina har börjat öka importen av majs och vete

Ett annat tecken på att trenden för råvarumarknaden kan ha vänt är Kinas import av majs, vete och sojabönor.

Det sades förr att när Kina blir nettoimportör av en råvara, är det en signal om att priset kommer att stiga. När Kina på stadig basis blev nettoimportör av sojabönor började pris­

uppgången för den råvaran. När nu Kinas import av såväl vete som framförallt av majs stadigt ökar, kan det vara en signal om starten för en ny uppgångsfas.

Innan det amerikanska jordbruksdepartementet publicerade sin senaste månadsrapport om globala balanser för produktion och konsumtion för ett par veckor sedan, fanns spe­

kulationer om att Kinas uppgifter om hur mycket majs som finns i lager där inte stämmer.

För några år sedan skrev det amerikanska jordbruksdepartementet upp globala lager, där­

för att Kina sade sig ha stora lager. Samtidigt började USDA att på en särskild rad rappor­

tera globala lager, exklusive Kina. Många såg detta som en reservation för att Kinas upp­

gifter kanske inte stämde, att det fanns tveksamheter.

I februari månads rapport från USDA kom ingen stor sänkning av globala utgående lager. Marknaden reagerade med stor besvikelse och priset föll kraftigt på Chicagobörsen.

Men kanske ligger det något bakom misstankarna ändå?

Amerikanska grisar visar samma

Amerikanska grispriser är väldigt olika beroende på vilken årstid det är. Löptiden i ter­

minsmarknaden är också ganska kort, eftersom produktionscykeln är kort. Det finns inte ett kommersiellt intresse av att handla priset på gris flera år in i framtiden. Därför har jag här tagit ett diagram på ett index som följer avkastningen på att vara investerad i terminer med ganska kort löptid på amerikanska Lean Hogs på CME­börsen i Chicago. Som vi ser i diagrammet nedan har trenden varit stadigt fallande. Nu på slutet har trenden emellertid vänt upp.

Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2 1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

» Amerikanska

grispriser är

väldigt olika

beroende på

vilken årstid

det är. «

(5)

Torbjörn Iwarsons marknadskrönika

Publicerad 20210220

Diagrammet är mystiskt likt diagrammet över antalet grisar i Kina. Prisfallet för två år sedan (2019) kom dock när antalet grisar i Kina började öka. Varför har priset på Lean Hogs börjat öka nu? Den uppenbara förklaringen är att priset på foder, det vill säga på majs och sojabönor, har dragit ifrån och då måste priset på grisar också upp – annars blir rela­

tionen mellan dem omöjlig för en grisproducent.

Vägen till ett högre pris på griskött går via lägre utbud. Det är en process som tar tid.

I USA minskade antalet grisar i december med nära 1 procent jämfört med samma månad för ett år sedan. I januari minskade även antalet nötkreatur med 0,2 procent enligt USDA.

Det har också förekommit spekulationer om att den afrikanska svinpesten kanske inte är helt utrotad i Kina.

En sista intressant reflektion är att prisuppgångarna på dessa råvaror stiger trots att coronalågkonjunkturen ännu inte på långa vägar är över. Hur kommer efterfrågan att vara i världen när det återigen blir högkonjunktur och arbetslösheten återigen låg?

Slutsatser

Kontentan av detta är att majs, vete, raps – det mesta – ter sig ”dyrt” nu i ett historiskt per­

spektiv. Men eftersom vi ändå också ser tecken på att den fallande pristrenden från toppen på 00­talets råvaruboom år 2011 nu verkar ha ersatts av en begynnande, men tydlig, trend uppåt kanske jordbruksprodukterna kan vara ännu dyrare om ett år. Jag har alltid tyckt att ”relative value” varit lättare än analys av trender, men enligt de verktyg som finns för trendanalys finns trots allt tecken på att trenden kan ha vänt uppåt.

Vi ser också hur den starka trendvändningen uppåt i priserna på spannmål och soja­

bönor och rapsfrö nu börjar fortplanta sig till animalieproduktionen. Om vi tar mjölk, exempelvis, har det avräkningspriset gått upp i Sverige under förra året. I förhållande till vetepriset ser denna uppgång helt normal ut. Om vetepriset och andra råvarupriser fort­

sätter stiga i pris är det troligt att mjölkpriset också fortsätter stiga. Då lämnar mjölkpriset tidigare prisintervall. Mjölkpriset ligger nu högt i förhållande till tidigare prisintervall.

Om priset går upp ytterligare hamnar mjölkmarknaden kanske i ett annat paradigm.

En annan indikator på att den långsiktiga pristrenden för matråvaror vänt uppåt ges av FAOs matprisindex. Bara genom att titta på indexets utveckling ser vi att sannolikheten är mycket hög för att en månad med uppgång ska följas av ytterligare en månad med upp­

gång. Indexet ser ut att under långa perioder bara gå antingen uppåt eller nedåt. Nu har vi haft en trist, fallande pristrend sedan år 2011, som med besked ser ut att vara ersatt av en övertygad, stigande pristrend. Var kommer denna pristrend att sluta? Detta är ännu dolt av framtiden, men vad vi ser är att det är sannolikt att en månad med uppgång följs av ytterli­

gare en månad med uppång. Så vi får gå på det.

Mjölkpriset ligger högt just nu i förhållande till tidigare prisintervall.

FOTO: ISTOCK Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2

1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

Bredd: 1-5 spalter

Parisvete/Chicago majs, eur/ton

KÄLLA: BLOOMBERG

xxxxxxxxxxx xxxxxxxxx 0,5

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2021-02-12 2006-02-24

Majs spot / majs om ett år

0,6 0,9 1,2

1,5

2021-02-12 2006-02-24

KÄLLA: BLOOMBERG

Antal grisar i Kina, miljoner

150 200 250 300 350 400 450 500

2020-12-31 2011-01-31

KÄLLA: BLOOMBERG, SHANGHAI JC INTELLIGENCE COMPANY

Kinas import

0 20 40 60 80 100

2021-12-31 1971-12-31

KÄLLA: BLOOMBERG

Sojabönor

Vete Majs

Lean Hogs, Bloombergs lean hogs index

0 3 6 9 12 15

2021-02-12 2010-11-05

KÄLLA: BLOOMBERG

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

KÄLLA: FAO

Majs spot, cent/bu och Majs 1 år, cent/bu

200 400 600 800 1000

2021-02-12 2006-02-24

0 20 40 60 80 100

Sojabönor (avläses till vänster)

Vete (avläses till höger) Majs (avläses till höger)

0 5 10 15 20 25 Majs 1 år

Majs spot

FAO Matprisindex

60 90 120 150

2021-01-31 2004-11-30

References

Related documents

Övervägande delen av odlarna bekämpade en gång men tyckte ofta att ogräseffekten var för dålig och att majsen sattes tillbaka i utvecklingen på grund av för

Där var den totala mineralkvävehalten i 0-60 cm skiktet efter skörd 89 kg N/ha i ledet med renbestånd av majs och samodlingen sänkte kväveinnehållet signifikant till 58 kg

Slutsatsen är att Seedhawk är den maskin som är bäst lämpad för sådd av majs och åkerböna i samodling i jämförelse med System Cameleon och Rapid.. Ytterligare

Zink: För personer med tillräckliga nivåer av zink i cellerna visade analysen att risken för att insjukna i COVID-19 minskade med 91 procent.. Brist på zink innebar istället

Tidigare har man trott att 90 procent av vårt D-vitamin kommer från produktionen i huden när den utsätts för solljus och att resten tas upp ur maten vi äter.. Men enligt ny

Bland 84 nyskapande och engagerande projekt har Avfall Sverige nu valt ut de fem svenska bidrag som är nominerade till den europeiska utmärkelsen ”European Waste Reduction

Han menar vidare att med en arbetslöshet på runt 40 pro- cent och med en jordbrukssektor som teoretiskt skulle kunna tredubblas, från 1,5 miljoner hektar till 4,5 miljoner

Denna uppsats disponeras enligt följande; Teori, här redovisas den teoretiska referensram vi använt för att analysera vårt empiriska material. Det empiriska