W Det ligger i luften

Det ligger i luften

ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

W

WFs globala program Climate Savers involverar multinationella företag i kampen för att sänka utsläppen av koldioxid. De företag som är med i Climate Savers lovar att minska sina koldioxidutsläpp enligt en överenskommelse mellan WWF och företaget. Resultaten granskas av oberoende tekniska experter. Det överenskomna målet måste vara mer ambitiöst än vad företaget tidigare planerat för, och ska också innebära att företaget är ledande i sin bransch när det gäller minskningen av växthusgaser.

Volvokoncernen anslöt sig hösten 2010, som världens första fordonstillverkare, till Climate Savers. Överenskom-melsen innebär att koncernens lastbilsvarumärken förbinder sig att minska den totala mängden CO2 som lastbilar tillver-kade mellan 2009 och 2014 släpper ut under sin livstid med 13 miljoner ton, jämfört med 2008 års modeller.

I nästa steg, som gäller från och med den första januari 2012, ingår även Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar i överenskommelsen. I och med denna utvidgning förbinder sig nu Volvokoncernen att minska utsläppen med totalt 30 miljoner ton istället för 13 miljoner ton. 30 miljoner

Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar

ansluter sig till Volvokoncernens samarbete

med WWFs program Climate Savers.

Samar-betet innebär att Volvokoncernen kommer att

minska koldioxidutsläppen med 30 miljoner

ton från de anläggningsmaskiner, bussar och

lastbilar som tillverkas till och med år 2014.

Volvo utvidgar

klimatsamarbete

med WWF

Volvo Bussar har dessutom åtagit sig att utöka antalet fält-försök med plug-in hybridbussar under åtagandeperioden. Plug-in teknik har en mycket god bränslebesparingspotential för stadsbussar. Under utvecklingen av bränslebesparande teknik kommer Volvo Anläggningsmaskiner att ta fram en ny prototyp med ytterligare förbättrad bränsleprestanda jämfört med befintliga modeller.

Överenskommelsen mellan Volvo och WWF innebär också sedan tidigare att:

• Volvo kommer att ta fram en lastbilsprototyp med 20 procents lägre bränsleförbrukning än motsvarande lastbil av 2008 års modell.

• Innan 2014 kommer Volvo att kunna erbjuda den kom-mersiella marknaden lastbilar som körs på förnyelsebar gas.

• Volvokoncernen kommer också att minska CO2-utsläppen från sina produktionsanläggningar med 0,2 miljoner ton (12 procent) innan 2014, jämfört med 2008.

kon-Under 2011 låg halterna av kvävedioxid i Göteborgsluften

fortfarande över miljökvalitetsnormerna. Det är i de mest

trafikerade gatumiljöerna som luften är dålig. Trenden för

de senaste åren är dock att halterna av kvävedioxid sjunker.

Det visar årsrapport om luften 2011.

Göteborgsluften behöver bli bättre

Överskridande av kvävedioxider

År 2011 har vi inte klarat miljökvalitetsnormerna för kväve-dioxid. Det är framför allt normen för dygn och timme som överskrids i trafikerade gatumiljöer. Trots överskridanden under 2011 är trenden för kvävedioxider positiv med en generell minskning i både tak- och gatunivå under de senaste åren.

Miljökvalitetsnormer för partiklar klaras

Halterna av partiklar har under året varit relativt låga. MKN klaras med god marginal vid samtliga stationer både i tak- och gatunivå. Miljömålet för dygn klaras dock inte i gatunivå. I taknivå är trenden en svag ökning. Det kan bero på att de grövre partiklar som till stor del har sitt ursprung från slitage av vägbanan är mer dominerande i gatunivå än i taknivå. I taknivå är den finare fraktionen PM2,5 mer dominerande med en stor del av ursprunget utanför staden. Åtgärder som dammbindning har troligtvis haft effekt på att minska halten av grövre partiklar i staden.

Vädret spelar stor roll

Vädret spelar stor roll för luftföroreningshalterna. Halterna av kvävedioxid minskade jämfört med 2010, sannolikt mycket beroende av att det inte blev några egentliga vinterförhållanden med inversioner under slutet av 2011. Halterna av partiklar ökade jämfört med 2010, även det sannolikt beroende på att det inte var lika lång period med snö jämfört med 2010.

Korrigerade mätresultat

Under 2011 upptäcktes ett större fel på DOAS-mätningen av kvävedioxid i Gårda. Felet har inneburit att kvävedioxid-halterna i Gårda överskattats med upp till 30 procent sedan 2007. Mätresultaten är nu korrigerade, men trots detta är luftkvaliteten i Gårda fortfarande dålig och halterna är fortfarande högre än miljökvalitetsnormerna.l

0

20

40

60

80

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

An

ta

l d

yg

n

Antal dygn med kvävedioxidhalter över 60 µg/m

3

Femman Mölndal Haga Gårda

MKN (max 7 dygn)

Figur 1.

Antal dygn med kvävedioxidhal-ter över gränsvärdet (60 µg/m3_).

Värdet får överskridas max sju dygn på ett kalenderår. Fem-man och Mölndal är mätplatser i taknivå. Haga och Gårda är mätplatser i gatunivå och har kraftiga överskridanden av nor-men. Mätplatsen i Gårda ligger vid Kungsbackaleden (E6/E20) och är en plats där få människor befinner sig, men som ger en bild av den sämsta luftmiljön i Göteborgsområdet.

0

10

20

30

40

50

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

PM

10

(µ

g/

m

3)

Antal dygn med partikelhalter (PM

10

) > 50 µg/m

3

Femman Haga Gårda

MKN (max 35 dygn)

Figur 2.

Antal dygn med partikelhalter (PM10) över gränsvärdet (50 µg/m3). Värdet får över skridas max 35 dygn på ett kalen-derår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå, medan mätningarna i Haga och Gårda görs i gatunivå. År 2005 saknas helårsmätning för Haga.

Luften i Göteborg är en ny app som ger en

snabb bild av luftkvaliteten i centrala

Göte-borg. Man får veta hur luften är på en enkel

skala – låga, måttliga, höga eller mycket

höga luftföroreningshalter.

Uppdateras varje timme

Luftappen visar läget just nu och om halterna är på väg ner eller upp. Den uppdateras varje timme, med hjälp av mätvärden från miljöförvaltningens mätstationer i centrala Göteborg.

Länkar vidare till reseplanerare för

kollektivtrafik och cykel

Med den kan man enkelt kolla luftkvaliteten innan man ger sig av hemifrån. Den ger alla som bor och jobbar i Göteborg

Ny app – Luften

i Göteborg

Genom enkla symbo-ler visar appen hur luften är just nu. Blå färg talar om att hal-terna är låga, uppåt-gående pil betyder att halterna är stigande.

förutsättningar att välja ett färdsätt som bidrar till att vi får bättre luft – särskilt viktigt de dagar då halterna är höga! I luftappen finns en snabb länk vidare till Västtrafiks reseplanerare och Cykelreseplaneraren, där man kan se vilka alternativa färdsätt som finns att välja på.

Luften i Göteborg är en iPhone-app som kan laddas ner från appstore, länk finns på www.goteborg.se/luftapp.

För mer information om luftappen och luften i Göte-borg kontakta Erik Bäck på miljöförvaltningen på telefon 031-368 38 71.l

Om luftövervakningen

Luftövervakningen syftar främst till

att kontrollera hur halter av olika

luftföroreningar förhåller sig till

mil-jökvalitetsnormen för utomhusluft.

Luftövervakningen ger även underlag

till stadsplanering samt är en del av

arbetet med att följa upp de lokala

miljökvalitetsmålen.

Miljökvalitetsnormer

I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft som anger

hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens

uppgift att kontrollera luftkvalitén och se till att miljökvalitetsnormerna

uppfylls. Miljökvalitetsnormen (MKN) PM10 började gälla år 2005 och

för kvävedioxid år 2006. Det finns normer för år, dygn och timma. MKN

anses har överskridits så fort en av normerna överskrids. Dygnsnormen

är det värde som är svårast att klara, årsmedelvärdet är det värde som

är lättast att klara.

V

agnen placerades utanför Varlaskolan på Varlavä-gen. Vägen knyter ihop E6:an med centrala Kungs-backa och går förbi shoppingcentrat Kungsmässan, som är en populär destination. Förutom att det ligger en

skola nära mätplatsen planeras det även för bostäder i om-rådet mellan Varlavägen och Kungsbackaån, vilket gör det extra intressant att undersöka luftkvaliteten i området.

Resultaten visar att det inte kommer vara några

Under vårvintern 2012

har miljöförvaltningen

i Göteborg på uppdrag

av

Luftvårdsprogram-met mätt luftkvaliteten

i centrala Kungsbacka.

Mätningen gjordes med

en mobil mätvagn som

mätte partiklar (PM10)

och kvävedioxid (NO2).

Mätning av luft

i Kungsbacka

Erick Bäck från Göteborgs miljö förvaltning sätter upp passiva prov tagare på Storgatan i Kungsbacka.

PM10

0

10

20

30

40

50

60

70

20

12

-02

-02

20

12

-02

-09

20

12

-02

-16

20

12

-02

-23

20

12

-03

-01

20

12

-03

-08

20

12

-03

-15

20

12

-03

-22

20

12

-03

-29

20

12

-04

-05

20

12

-04

-12

Datum

Ko

nc

en

tr

ati

on

(µ

g/

m

3)

Haga

Kungsbacka

MKN

Koncentrationen av PM10 i Kungsbacka och vid mätstationen i Haga, Göteborg. De fyra pilarna visar tillfällen då PM10-halterna i Kungsbacka varit högre än i Göteborg på grund av spridning av partikeldämpande medel.

problem att klara miljökvalitetsnormerna för varken PM10 eller NO2 under 2012. Däremot riskerar de nedre utvärderingströsklarna för båda ämnena att överskridas. I det nationella miljömålet Frisk luft finns delmål för PM10 och NO2. Miljöförvaltningen bedömer att Kungs-backa klarar delmålet för PM10 under 2012 medan del-målet för NO2 troligtvis överskrids.

Mätningar gjordes också med passiva provtagare för NO2 under en vecka vid tre tillfällen under mätperioden. Syftet med dessa mätningar var att få en helhetsuppfattning av NO2-halterna i staden och se hur fort halten avtar från Varlavägen. En mätare placerades därför på skolgården (60 m väster om Varlavägen), på Varlaparkeringen (60 m öster om Varlavägen) och på Kyrkogården (140 m öster om Varlavägen). Resultaten visar att halterna avtar snabbt från

vägen. Halterna på skolgården och på Varlaparkeringen (där det planeras för bostäder) är drygt 30 procent lägre än vid mätvagnen vid Varlavägen.

Passiva provtagare placerades även ut på de tre ställen där mätningar utfördes år 2005. Halterna på Storgatan och vid Biskopsgatan var högre under 2012 års mätning. Halterna vid Vallgatan, där mätvagnen var placerad förra gången, var dock lägre. Detta var förväntat eftersom om-läggning av vägen har inneburit sänkt trafikflöde.

En intressant iakttagelse är att under de perioder med höga partikelhalter som inträffat under årets första kvartal, har Kungsbacka vid flera tillfällen haft högre PM10-halter än Göteborg i gatunivå. Anledningen till detta är det par-tikelbindningsmedel som sprids på Göteborgs gator vid höga halter. l

Miljöförvaltningen följer upp Västsvenska Paketet

U

nder 2012 kommer miljöförvaltningen i Göteborg att beräkna effekterna på luftkvaliteten till följd av införandet av trängselskatt i Göteborg. Resultatet av beräkningen ska visa hur exponeringen av kvävedioxid förändras med den nya trafiksituation som förväntas upp-stå. Förutom Göteborg kommer Partille och norra Mölndal att ingå i beräkningen. Vid sidan av beräkningarna görs även indikativa mätningar innan och efter

trängselskat-en plats innan införandet av trängselskatterna. Under samma period 2014 ska en uppföljande mätning göras på samma plats för att undersöka om trängselskatterna har inneburit någon förändring på luftkvaliteten på platsen. Vilken mätplats det blir är ännu inte klart, just nu utvär-deras ett par olika tänkbara mätplatser. Dessutom kommer miljöförvaltningen genomföra beräkning av partikelhalter i olika gaturum. De första resultaten av detta presenteras

Vi finansierar luftvårdsprogrammet:

Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt

Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena

Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia

Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem

AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo

Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg

Adress: Box 7012, 414 59 Göteborg • Tel: 031–368 37 94

I

miljöbalkens luftkvalitetsförordning

finns krav på mätmetoder (NFS 2010:8). Kraven säger att mätningarna ska utföras i enlighet med en EU-gemensam referensmetod, alternativt ska metoden vara bedömd som likvärdig referensmetoden.

Från 11 juni 2013 ska all mätutrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med refe-rensmetoden eller likvärdig metod. Bedömningen om metoden är likvärdig referensmetoden görs av ett nationellt referenslaboratorium.

Nya krav på Luftvårdsprogrammets

mätutrustning

Just nu pågår en utredning kring vilka förändringar som krävs för att Luftvårdsprogrammet ska ha godkända luftmätstationer i juni 2013. Resultaten från utredningen förväntas vara klara till hösten. De nya kraven på mätut-rustningen gör att Luftvårdsprogrammet luftmätstationer kan komma att stå inför ett större investeringsbehov under 2013. Vissa instrument kan behöva bytas ut eller uppgra-deras för att klara lagstiftningskrav och andra instrument kan komma att behöva bytas ut eftersom de har passerat en rimlig ålder sett till funktion och tillförlitlighet. l