• No results found

Den delade skolanSegregationsprocesser i det svenska skolsystemet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Den delade skolanSegregationsprocesser i det svenska skolsystemet"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A

n

d

er

s T

ru

m

ber

g

D

en

de

la

de

s

ko

la

n

ÖREBRO STUDIES IN HUMAN GEOGRAPHY 6 2011 isbn 978-91-7668-784-0

Anders Trumberg (f. 1976) är kulturgeograf och verksam vid Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) vid Örebro universitet. Han undervisar i kulturgeografi och hans forskningsintressen rör framförallt segregations- och integrationsprocesser i skola och samhälle. Detta är hans doktorsavhandling.

I början av 1990-talet genomfördes en valfrihetsreform som innebar att närhetsprincipen avskaffades och eleverna fick istället möjlighet att välja vilken skola de skulle gå i. I samband med detta införde flera kommuner också skolpengssystemet som ett sätt att öka valfriheten. Reformen var kulmen på en process som innebar att det svenska skolsystemet gick från att ha varit ett av de mest offentligt domine-rande och enhetliga skolsystemen i världen till ett system med en hög grad av valfrihet och konkurrens. Den grundläggande frågan i avhandlingen handlar om hur skolornas närområde och elevers val av skola påverkar den etniska och socioekonomiska elevsammansättningen på skolorna i Örebro, det vill säga vad händer med skolan som mötesplats och arena för integration mellan elever med olika bakgrunder? Med hjälp av Pierre Bourdieus kapitalteori och Torsten Hägerstrands tidsgeografiska synsätt introduceras begreppet spatialt kapital som används för att förstå elevers val av skola.

Studien baseras på ett omfattande statistiskt material på individnivå för åren 1992, 1998 och 2004, kommunal statistik över skolval mellan 2004 och 2009 samt intervjuer med tjänstemän, politiker och rektorer. Genom kartanalyserna framträder en bild av att elevers val av skola har lett till en etnisk och socioeko-nomisk segregation mellan olika skolor. Denna process syns tydligast i skolor som ligger i svenskglesa och resurssvaga områden, men även skolor i resurstarka svensktäta områden kan sägas ha en etnisk och socioekonomisk homogen elev-sammansättning. Den motsatta processen kan dock ses i skolor som är placerade i ett närområde som uppfattas neutralt, vilket i detta fall betyder att skolan lig-ger i eller nära stadens centrum. Där har snarare elevers val av skola lett till en mer heterogen elevsammansättning, denna process är dock inte lika stor men observerbar och högst relevant. Den tydligaste trenden är dock att elevers val av skola leder till en ökad etnisk och socioekonomisk segregation, och i en del av stadens skolor har homogeniseringen gått så långt att skolan delvis har slutat att fungera som en mötesplats och arena för integration mellan elever med olika socioekonomisk och etnisk bakgrund. Analysen visar att dessa processer grad-vis har vuxit fram under 1990-talet för att ta fart under 2000-talet då antalet kommunala skolor med särskild profil och fristående skolor ökar i kommunen. Studien visar också att tjänstemän, politiker och rektorer står relativt handfallna inför valfrihetens effekter och att det inte finns några direkta visioner eller idéer om hur den växande segregationen mellan stadens skolor ska mildras.

Örebro Studies in Human Geography 6

örebro 2011

Doktorsavhandling

Den delade skolan

Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet

Anders Trumberg Kulturgeografi

A

n

d

er

s T

ru

m

ber

g

D

en

de

la

de

s

ko

la

n

References

Related documents

Den tydligaste trenden är dock att elevers val av skola leder till en ökad etnisk och socioekonomisk segregation, och i en del av stadens skolor har homogeniseringen gått så långt

Keywords: Segregation, Integration, School choice, Pupil, GIS, Voroni, Bourdieu, Socioeconomic, Ethnic, Time geography, Spatial capital, Örebro, Networks, Family, Middle sized

Varför personer bosätter sig i områden som anses vara mindre attraktiva kan både vara ett val eller för att det inte finns andra möjliga boenden till förfogande.. Julius Wilson

ESV vill dock uppmärksamma på att när styrning av myndigheter görs via lag, innebär det en begränsning av regeringens möjlighet att styra berörda myndigheter inom de av

Några väsentliga åtgärder för att öka skyddet av den akademiska friheten i Sverige skulle vara att återreglera högskoleförordningen till förmån för kollegial och

Konstfack ställer sig bakom vikten av att utbildningens frihet skrivs fram vid sidan om forskningens frihet, i syfte att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och

Yttrande över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Vitterhets Historie

I promemorian föreslås ändringar i högskolelagen (1992:1434) i syfte att dels främja och värna den akademiska friheten som förutsättning för utbildning och forskning av