Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
- delrapport 2014
Syftet med delrapporten
Ge en första beskrivning om hur skillnaderna
i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och
grupper i Göteborg.
Vinster med minskade skillnader
Samhällsekonomiskt lönsamt
Samhällets resurser kan användas till annat än att
bekämpa effekterna
av skillnaderna.
Hälsa & ekonomisk tillväxt
Mycket god hälsa Genomsnittlig hälsa Dålig hälsa
(Malmberg, Andersson, Johansson och Hermansson,(2007) Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling, Statens folkhälsoinstitut.
Låg ekonomisk tillväxt Högekonomisk tillväxt
Livsstilsfaktorer spelar en del i risken för ohälsa när man jämför med effekten av position i hierarkin
Låg kontroll och låg förutsägbarhet spelar en del i risken för ohälsa
när man jämför med effekten av position i hierarkin Stress över livssituationen och låg självkänsla kan kanske var en spelare i den sista delen i risken för ohälsa
när man jämför med effekten av position i hierarkin
Makt
Resurser
Kontroll
Gr aden a v utsa tthe t
Omfattning & intensitet Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att
reducera ojämlikheten i hälsa
tillräckligt.
Göteborgs skillnader i livsvillkor
Skillnader i medellivslängd
Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala.
Längts i Stora Askim
7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad
Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan.
Längts i Stora Sigfridsplan
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000
Primärområden
1992 2011
Högst 1992: Långedrag 325 000 kr Högst 2011: Långedrag 639 000 kr
Lägst 1992: Hjällbo 138 000 kr
Lägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr
Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde.
Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
6% 7% 8% 10% 10% 11% 12% 14% 14% 15% 15% 15% 17% 18% 18% 19% 19% 21% 21% 24% 25% 25% 31% 34% 38% 42% 44% 50% 52% 54%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Stora Askim Torslanda Linnéplatsen Norra Centrum Södra Skärgården Södra Centrum Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Bagaren Östra Angered Stigbergstorget Tuve Norra Älvstranden Mariaplan Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Nya Högsbo Centrala Lundby Litteraturstråket Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Centrala Angered Kortedala Nya Frölunda Västra Biskopsgården Bergsjön Södra Angered Norra Angered
Mellanområden Saknar kontantmarginal
Andel av befolkningen (16-84 år) som 2006-2013 saknade kontantmarginal
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Primärområden Under 60% av medianen Lägst andel: Björlanda 2 %
Högst andel: Östra Bergsjön 60 %
Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av
medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Primärområden 1992 2012
Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde.
Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 %
Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 % Lägst 2012: Gårdstensberget 23 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
2004-2006 2007-2009 2010-2013
Kort utbildning Medel utbildning Lång utbildning
Andel vuxna (30-64) som upplever god hälsa uppdelat efter utbildningsnivå och år, 2004-2013.
