Budgetunderlag 2018-2020
Kultur- och fritidsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 7
2.1 Verksamhetens resultat 2016 ... 7
2.2 Verksamhetsåret 2017 ... 8
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020 ... 10
2.4 Konsekvensanalys ... 11
2.5 Investeringsbehov ... 13
3 Möjliga effektiviseringsområden ... 15
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet,
biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsvariationer.
1.2 Omvärld
Intresset för kulturella uttryck, hälsa och motion är stort i dagens samhälle.
Kommuninvånarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen har ökat under senare år och förväntas öka framöver. Den sociala närmiljön och lokalsamhället är viktigt för det sociala kitt som skapar social trygghet och
tillgänglighet. Den uppkopplade kommuninvånaren hittar snabbt information om hur utbud och kvalitet inom kommunal service. Intresset för hälsa har blivit allt mer framträdande under senare år vilket i hög utsträckning påverkar kraven och förväntningarna på bland annat kommunernas kultur-, idrott- och fritidsutbud. De nationella folkhälsopolitiska målen[1] pekar ut de områden och de målgrupper som ska prioriteras inom den nationella folkhälsopolitiken. Kommunerna har ett ansvar för att säkerställa de lokala förutsättningarna för att invånarna ska kunna ha en hälsosam livsstil.
Sollentuna kommun tillsammans med hela Stockholmsregionen räknar med en markant befolkningsökning under de närmaste åren. Detta ställer krav på en effektiv politisk styrning och en professionell och innovativ förvaltning vad gäller kommunernas kultur-, fritids- och idrottsutbud. Med en ökad inflyttning kommer ett ökat slitage på befintliga anläggningar, ett ökat behov av kommunal service och ökade förväntningar och krav från invånarna på tillgänglighet. Under samma period som befolkningsökningen förväntas ske kommer kommunens ekonomi att vara ansträngd. Därför är det av största vikt att de prioriteringar som görs bygger på vetenskaplig grund och har ett långsiktigt och hållbart perspektiv.
Demografi och folkhälsoperspektivet
Sollentunas befolkning förväntas öka från drygt 70 000 personer år 2016 till 75 000 personer år 2019 och 80 000 personer till år 2023. Befolkningsökningen förväntas öka kraftigt i nästan alla åldergrupper. Inflyttningen av personer kring 30 förväntas öka och därmed driva på ökningen av barnfamiljerna i kommunen, vilket också ökar antalet barn i förskole- och skolåldrarna under perioden. Dessutom kommer tonåringarna att bli fler då de stora barngrupperna födda kring millennieskiftet växer upp. Andelen äldre ökar också då de stora årskullarna födda under 40-talet blir äldre samtidigt som
medellivslängden ökar.[2]
Det svenska samhället i stort och därigenom även Sollentuna, genomgår just nu stora demografiska förändringar. Det är tydligt att samhället går mot att bli alltmer heterogent till följd av en omfattande migration, ökade inkomstklyftor mellan grupper i samhället, ökade skillnader i hälsa och en ökande andel äldre. Många grupper ställer höga krav på
sin omgivning, medan andra grupper hamnar utanför etablerade samhälleliga arenor.
Höga krav på prestation, både från den enskilda individen och från det omgivande samhället, leder till både psykiska problem hos enskilda och strukturella problem för de som inte har förutsättningarna att leva upp till kraven.
Det finns omfattade forskning som visar på vikten av en aktiv fritid, både i form av fysisk aktivitet och kreativa intryck, för ett hälsosamt liv. Särskilt viktigt är att de grupper som på andra sätt är utsatta, det kan vara ekonomiskt eller socialt, får hjälp och stöd för att kunna ha en aktiv fritid.[3] Forskning visar att äldre personer som deltar i intellektuella, sociala eller fysiska fritidsaktiviteter är friskare eller upplever sig som friskare än äldre som har ett mer isolerat liv. Dessutom är det viktigt att insatser för att främja ett hälsosamt liv och förebygga ohälsa sätts in tidigt i människors liv. Fysiskt inaktiva barn och ungdomar riskerar i högre utsträckning att bli fysiskt inaktiva vuxna.
Därför slår regeringens proposition för en förnyad folkhälsopolitik fast att barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande
folkhälsoarbetet. [4]
Den målgruppsanalys[5] som genomfördes av Sollentuna kommun under 2016 visar att invånarna i Sollentuna kan delas in i tre större kategorier: Barnfamiljer med hög
utbildning och barn i välbärgade villaområden (32%), Etablerade och äldre par i villa eller bostadsrätt med utflyttade eller äldre barn (29%), Unga hushåll i lägenhet i
multikulturella förortsområden (24%). Denna målgruppsanalys är användbar för kultur- och fritidskontoret som ett komplement till andra medborgarenkäter och
brukarunderökningar för att få kunskap om invånarnas behov och förväntningar. Den visar också att många av kommunens invånare har en god eller mycket god
privatekonomi, men också att de sociala och ekonomisk klyftor som finns i vissa delar är omfattande. Det är för att utjämna dessa klyftor som prioriteringar bör ske om en långsiktig effekt på invånarnas levnadsförhållanden och folkhälsan ska kunna uppnås.
Kommunövergripande jämförelse avseende kvalitet och effektivitet
Kultur- och fritidsnämnden i Sollentuna är en mycket effektiv förvaltning sett till kostnader och utfall. Verksamheterna har under de senaste åren genomfört en mängd mindre effektiviseringar för att hantera den uteblivna pris- och lönekompensationen.
Den kommunövergripande nulägesanalys som genomfördes under hösten 2015 visar på kultur- och fritidsnämndens effektiva verksamheter. I det materialet jämfördes
Sollentuna med de sju mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv; Nacka, Täby, Ekerö, Vaxholm, Värmdö, Järfälla och Tyresö (Källa: Kommundatabasen Kolada, www.kolada.se). Rapporten visar att Sollentunas kostnader för
verksamhetsområdet Fritid nästan ligger i nivå med övriga jämförbara grupper.
Sollentuna satsar dock betydligt mer på fritidsgårdar än andra kommuner (5:e högsta landet). I gengäld lägger Sollentuna mindre resurser på idrotts- och fritidsanläggningar och allmän fritidsverksamhet (såsom stöd till föreningar).
Sollentuna redovisar vidare relativt låga kostnader för samtliga verksamheter inom kulturområdet. Musik- och kulturskolan är till stor del avgiftsfinansierad. Kommunens kostnad för kulturskolan påverkar antalet barn i åldern 7-15 år som kan erbjudas plats.
Knappt en fjärdedel av den totala kostnaden för Sollentuna kulturskola finansieras genom avgifter. Motsvarande andel för de övriga jämförda kommunerna som helhet är 10 procent.
Kultur- och fritidsnämndens utmaningar
Det öppna och demokratiska samhället ska erbjuda en plats för alla invånare oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. De kommunala tjänsterna ska bygga på likställighetsprincipen där alla invånare ska behandlas lika, samtidigt som kommunerna har ett uppdrag att utjämna sociala och ekonomiska ojämlikheter bland befolkningen. Detta är bland annat ett viktigt uppdrag i den nationella folkhälsopolitiken. När befolkningen i kommunen växer, sammantaget med de demografiska förändringarna i kommunen, måste kultur- och fritidsnämnden prioritera hur de resurser som nämnden tilldelats ska fördelas för att på bästa sätt stödja ett socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbart samhälle.
Strukturella ojämlikheter
Idrottsrörelsen startades av män och för män, och präglas fortfarande av manliga normer och maktstrukturer. Den föreningsstödsutredning som kultur- och fritidsnämnden gjorde 2014 visar tillexempel att de killdominerade idrotterna får mer resurser än de sporter som har en majoritet av kvinnliga utövare. Idrotten får också mer bidrag än kulturen, där kultur ses som en mer kvinnlig aktivitet. Även bland de barn och ungdomar som deltar i idrotts- och kulturaktiviteter syns en skillnad mellan tjejer och killar.
Kultur- och fritidsnämnden står inför en utmaning i att säkerställa tillgången till
anläggningar, aktivitetsytor, mötesplatser och andra former av stöd till fritidsaktiviteter för en växande och allt mer flexibel befolkning. Bland barn är fortfarande deltagandet i idrottsföreningar högt men redan vid 10 års ålder sjunker antalet barn som är aktiva inom de traditionella idrottsföreningarna. Då andelen ungdomar engagerade i det traditionella föreningslivet och i organiserade fritidsaktiviteter minskar krävs aktiva åtgärder för att möta de ungas förändrade behov och förväntningar. Idag växer nya sporter och intressen fram snabbt och utmanar det traditionella utbudet av verksamhet, stödformer och befintliga anläggningar.
Orsakerna till ojämlikheter i tillgång till och deltagande i kulturella och fysiskt aktiva fritidsaktiviteter handlar både om strukturella, kulturella och ekonomiska skillnader mellan tjejer och killar och olika socioekonomiska grupper samt åldersgrupper. Många insatser har gjorts men mycket återstår att göra i arbetet med att skapa en mer jämställd och jämlikt tillgång till idrott och kultur.
Digitalisering
Att möta den snabba digitalisering som sker i samhället och de ökade krav detta
tillsammans med globaliseringen medför är en utmaning för kultur- och fritidsnämnden.
Det kan vara svårt för de kommunala strukturerna att hinna anpassa sig tillräckligt snabbt för att möta invånarnas krav. För kultur- och fritidsnämnden yttrar den sig ofta genom att nya trender inom kultur och idrott uppkommer snabbt och snabbt får många utövare. Några exempel är den växande trenden med deltagarstyrd kultur som drivs fram i synnerhet av den yngre delen av befolkningen eller den snabbt uppkomna, och idag mycket stora, e-sportvärlden.
Ökade krav ställs på till exempel biblioteken att vara erbjuda den modernaste tekniken och utlåningen av e-böcker är fortsatt stor. Då kostnaderna för nya digitala lösningar fortfarande är hög är detta enen stor ekonomisk utmaning. Biblioteken spelar idag en viktig roll såsom leverantörer av digitala plattformar för de som inte har egen tillgång till exempelvis internet eller skrivare. Detta är en viktig satsning ur ett
jämlikhetsperspektiv.
Integration och inkludering
I arbetet med att etablera nya invånare i samhället spelar kultur- och fritidsaktiviteter en central roll. Forskning samt de folkhälsopolitiska målen pekar även ut det sociala sammanhanget och tillgången till en stimulerande fritid som grundläggande
förutsättningar för både fysisk och psykisk hälsa. Att ha ”god hälsa” är en subjektiv bedömning och innebär olika saker för olika individer. Om det offentliga samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov.[6]
Biblioteken i Sollentuna är redan HBT-certifierade och flera av nämndens verksamheter kommer under 2017 att påbörja arbetet med att genomföra egna certifieringar. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter, talar för att jämställdhet och jämlikhet främjar utvecklingen både för organisationer och för individer.
[1] En förnyad folkhälsopolitik, regeringens prop 2007/08:110)
[2] Befolkningsprognos 2016 – 2025 för Sollentuna kommun och dess kommundelar, kap 4.2.
[3] Nationella folkhälsokommittens slutbetänkande Hälsa på lika villkor, SOU 2000:91 [4] En förnyad folkhälsopolitik, regeringens prop. 2007/08:110
[5] Mosaic Sweden, Experian, InsightOne. Sollentuna 2015.
[6] En förnyad folkhälsopolitik, regeringens prop. 2007/08:110
2 Nämndens budgetförutsättningar
Sammanställning reviderad driftbudget 2017 i mkr inkluderat reviderad plan för 2018 och 2019 (uppdaterad 2016-12-22).
Avser Bokslut 2016 Budget 2017 Kommunikatörer 2017
Lokalstrateger 2017
Rev Budget 2017
Ärende/Beslut 2016/0095 KS-
19 KF 2016- 06-20
Samordning av administrativa resurser genom omföring KF 2016-12-15 2016/0664 §196 Kultur- och
fritidsnämnden
133,4 144,4 -0,7 -0,8 142,9
Avser Plan 2018
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan
2018 Plan 2019
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan 2019
Ärende/Beslut 2016/0095 KS-19 KF 2016-06-20
2016/0095 KS-19 KF 2016-06-20 Kultur- och
fritidsnämnden
145,7 -1,5 144,2 148,1 -1,5 146,6
Enligt KF-beslut 2016-12-15 omfördelas 1,5 mkr till KS från KFN pga centralisering av administrativa resurser. Beloppen är nivåpåverkande för 2018 och 2019.
2.1 Verksamhetens resultat 2016 Ekonomiskt resultat
Kultur- och fritidsnämnden redovisade i bokslutet för 2016 ett nettoöverskott om 0,7 miljoner kronor jämfört med budget vilket låg i linje med tidigare prognoser.
Överskottet beror främst på att anläggningar inte blev färdigställda enligt plan.
Resultatet för kultur- och fritid visar tydligt den snäva budget alla verksamheter arbetar med. Täta uppföljningar och ett aktivt prognosarbete ger ett övergripande
förvaltningsperspektiv på vad som kan prioriteras under aktuellt budgetår och därmed en hög prognossäkerhet.
Uppfyllelse av åtaganden
Kultur- och fritidsnämnden har under 2016 uppfyllt tre av de sju åtaganden nämnden antog för året. Tre åtaganden är delvis uppfyllda, alla dessa är fleråriga och kommer till vissa delar kunna uppfyllas under 2017. Ett åtagande är inte uppfyllt. Detta är ett åtagande som nämnden antagit gemensamt med vård- och omsorgsnämnden. Den främsta anledningen till att åtagandet inte uppfyllts enligt plan är att det under året saknats personella resurser för att kunna skapa en framgångsrik organisation kring frågan. Inför 2017 har åtagandet reviderats för att passa bättre med de förutsättningar som finns inom de båda nämnderna. Dessutom har måttet kopplat till åtagandet reviderats då det mått som angetts tidigare vid en närmare analys inte bedöms mäta
uppfyllnaden av ambitionen med åtagandet.
Verksamhetens grunduppdrag/kvalitet
SCBs medborgarundersökning visar dock att kommunens invånare är nöjda med kultur, idrott och fritidsmöjligheterna i kommunen. Kommunens kvalitet i korthet visar också att trots en liten personalstyrka har biblioteket generösa öppettider jämfört med många andra kommuner i landet. För att Sollentuna ska kunna behålla sina goda resultat inom dessa områden måste dock verksamheterna anpassas vart efter invånarantalet stiger. Det kräver också att resurser avsätts till att möta en ökad efterfrågan och ett ökat
underhållsbehov på anläggningar.
De brukarundersökningar som har genomförts i ungdomsverksamheten visar att de ungdomar som besöker verksamheterna i hög utsträckning är nöjda. Ungdomshuset Arena Satelliten besöks kontinuerligt av ca 4 % av kommunens ungdomar i åldrarna 16 - 20 år. Detta är en något högre siffra än riksgenomsnittet som ligger på 3 %. Det visar också på vikten av att säkerställa att ungdomshuset fortsätter att tillfredsställa behovet för dem som kommer dit men att även andra sätt att stötta ungdomars engagemang och organisering i samhället kan vara nödvändiga.
De satsningar som gjorts under de senaste åren på infrastruktur kopplat till
idrottsanläggningar har gett genomslag även på deltagartillfällena i idrottsföreningarna och idag har Sollentuna ett högt antal deltagartillfällen per invånare i åldern 7 - 20 år jämfört med riket i stort. Andelen barn och unga som deltar i idrottsföreningar varierar dock kraftigt mellan åldrar, kön och socioekonomisk bakgrund.
2.2 Verksamhetsåret 2017 Fördelning av budget 2017
Under 2016 genomfördes en omorganisation inom förvaltningen vilket även innebar en ekonomisk omstrukturering av verksamheter och ansvar. Detta har inneburit att det blivit stora variationer mellan verksamheterna i 2016 års utfall jämfört med den tidigare tagna budgeten. Inför 2017 har budgeten fördelats i enlighet med den nya
organisationen.
Trots att ramen är justerad med pris- och lönekompensation så har nämnden i slutändan ett sparbeting på 0,7 miljoner kronor bland annat på grund av de effektiviseringar nämnden tidigare föreslog och som träder i kraft från och med 2017. Exempel på de besparingar som har genomförts är en sänkt ambitionsnivå vad gäller nationaldagen och schools out samt att kontoret inte längre deltar i Sport campus. Trots att
effektiviseringarna har slagit igenom till fullo i ramen för 2017 så kvarstår vissa kostnader som till exempel ett avtal som inte gick att häva förrän 2018 och att verksamheten för drive-infotbollen beslöts fortsätta. Dessa kostnader tär därmed på verksamheternas budgetar. Centralt har man därutöver lagt 0,2 respektive 0,4 miljoner kronor för budgetåren 2016 och 2017 som avser uppskattade sänkta kostnader om alla verksamheter handlar via de ramavtal som har upphandlats. Då volymen på de inköp som verksamheterna inom kultur- och fritid gör inte är tillräckligt stora så blir det snarare dyrare. Nämnden har dessutom fått ett generellt effektiviseringskrav på en procent.
Prioriterade satsningar för verksamheten
Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan för 2017 anger att verksamheterna ska erbjuda kultur och fritidsverksamheter av hög kvalitet samt stödja föreningslivet och civilsamhället. Utifrån den genomförda omvärldsanalysen kommer nämndens fortsatta särskilda prioriteringar gälla grupper som riskerar att hamna i utanförskap.
Målgruppsanalysen som genomförts visar på de sociala skillnader som finns i kommunen och de områden där ett särskilt fokus bör läggas. Kommunernas folkhälsouppdrag visar också på vikten av att prioritera socialt utsatta grupper och områden.
De grupper nämnden identifierat som prioriterade är personer med funktionsvariation, personer som är nya i Sverige samt unga som av olika anledningar står utanför
samhället eller av andra anledningar upplever utanförskap eller ohälsa. Prioriteringar för dessa målgrupper ska genomföras inom befintlig ram.
Kultur- och fritidsnämnden gav i december 2016 förvaltningen i uppdrag att under 2017 ta fram strategiska program för kultur- och fritidsnämnden. Detta kommer att bli ett värdefullt styrdokument för nämndens strategiska kvalitets och effektivitetsarbete.
Biblioteken kommer att arbeta med att kvalitetssäkra de meröppna enheterna utifrån invånarnas behov. Ett första steg är att öka de bemannade tiderna på Arena Rotebro i enlighet med besökarnas önskemål. Detta gjordes under januari 2017 och har redan gett önskat resultat. Dock sker personalförstärkningen med befintlig personal vilket innebär att framförallt huvudbiblioteket fått färre bibliotekarier på plats i verksamheten.
Projektet #meetSollentuna inom biblioteken i Sollentuna är ett exempel på
möjligheterna med biblioteket som mötesplats och ett värdefullt tillskott till kommunens utbud och integrationsarbete som fortsätter under 2017.
Ett antal tematiska områden kommer också få ett större stöd med den nya centrala stabsenheten och de nya verksamhetscheferna. Exempelvis förstärks samordningen kring stöd för personer med funktionsvariation samt samarbetet med vård- och
omsorgskontoret. En projektledare anställs som är ansvarig för sommarlovsaktiviteterna för barn och unga som genomförs med hjälp av medel från MUCF.
En försöksverksamhet genomförs under 2017 med start i april att utveckla ett mobilt fritidsledarteam kopplat till fritidsgården Northside på Malmvägen i Västra Tureberg.
Detta som ett led att bättre fånga upp de utåtorienterade unga som bor och vistas i området. Med hjälp av teamet som består av två fritidspedagoger utvidgar man fritidsgårdens verksamhetsfält till att även omfatta utemiljön i området. Många unga spenderar stor del av sin fria tid på platser utomhus där man möts. Exempel på platser kan vara parker, fotbollsplaner och skolgårdar.
Kultur- och fritidsnämnden lämnade sitt första svar på kommunfullmäktiges uppdrag om att ta fram en långsiktig plan för Edsvik under hösten 2016. I och med
kommunfullmäktiges beslut att fortsätta utredningsarbetet kommer arbetet med en långsiktig plan för Edsvik utifrån kommunens övergripande ambitionsnivå samt en förbättrad kommunal organisation fortsätta under 2017.
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020
Sollentuna kommun har en befolkning som i hög utsträckning består av barnfamiljer och personer med en hög ekonomisk status. Dessa grupper är bra på att ställa krav, ta plats i det offentliga rummet och ta del av service och utbud inom och utanför
kommungränserna. Det finns samtidigt grupper i kommunen som lever i en svår socioekonomisk situation och som upplever ett allt större utanförskap i och med att de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället växer. Satsningar för att överbygga sociala och ekonomiska klyftor och skapa en hållbar utveckling av lokalsamhället bör
prioriteras.
Nya och förändrade behov för kultur- och fritidsnämnden är:
• I dagsläget saknas hyresavtal för ett antal fastigheter i Edsviksområdet, kostnaden ligger därmed kvar på trafik- och fastighetsnämnden. Om dessa hyresavtal godkänns måste medel tillföras kultur- och fritidsnämnden för att täcka hyreskostnaderna, vilka uppgår till 0,7 miljoner kronor.
• Då Väsjöbackens servicehus brann ner 2016 och en ny byggnad uppfördes tillkommer en hyreskostnad på 0,4 miljoner kronor.
• Investeringar enligt planen 2018-2020 kräver en ramförstärkning från 2018 med 0,8 miljoner kronor och från 2019 med ytterligare 1,1 miljoner kronor.
• För budgetåret 2018 ligger en ramförstärkning om 1,3 miljoner kronor i halvårseffekt för färdigställandet av Edsbergs sporthall. I ramen för 2019 slår hallen igenom med lika mycket för helårseffekten samt ytterligare 1,2 miljoner för färdigställandet av Tegelhagens idrottshall.
• Meröppna bibliotek, som Arena Rotebro och Edsberg, är ett effektivt sätt att tillhandahålla de lagstiftade folkbiblioteken i en kommun, det visar jämförelser mellan kommunerna i Stockholms län. Sollentunas bibliotek drivs med en liten personalstyrka till en liten kostnad i jämförelse med många andra kommuner i länet. Sedan de meröppna biblioteken öppnades har bibliotekens roll förändrats till att allt mer fungera som mötesplatser för kommunens invånare. Under 2016 har besökarna till de meröppna biblioteken uttryckt ett behov av ökad
personalnärvaro. Personalförstärkningar på de meröppna biblioteken måste ske med befintlig personal då det inte finns utrymme att utöka personalstyrkan inom befintlig budget. Detta har tillgodosetts under inledningen av 2017 med goda resultat.
• De externa projektmedlen för #meetSollentuna är endast beviljade till och med 2017 så om en liknande verksamhet ska bedrivas under 2018 måste medel tillföras. Biblioteket har inte resurser att bedriva den verksamheten utan projektledningen från Individuell Människohjälp som idag finansieras via projektmedel.
• Kultur- och fritidnämndens verksamheter är i mångt och mycket publika och öppna för allmänheten. Under de senaste åren har ett flertal incidenter skett på flera av nämndens anläggningar som krävt trygghetsåtgärder i form av till exempel bevakning, vakter och installation av larm samt att skadegörelse har skett som måste åtgärdas. Detta är kostnader som tär på den ordinarie
• En upphandling för sim- och sporthallen i Sollentuna pågår men utfallet är i skrivande stund okänt.
• Edsviks konsthall drivs av en extern aktör, Edsviks konsthall AB, på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden sedan 2005. Under perioden 2018 - 2019 ska verksamheten upphandlas i enlighet med LOU. Vad upphandlingen resulterar i är oklart men kan bli dyrare än idag.
• En utredning initierad av barn- och ungdomsnämnden har föreslagit att alla kommunens fritidsgårdar samlas under en gemensam huvudman. Om
förslaget om att flytta alla fritidsgårdar till en och samma organisation antas och denna huvudman föreslås bli kultur- och fritidsnämnden kommer ett omfattande utredningsarbete att krävas.
• Interna diskussioner i tjänstemannaled och mellan ordföranden i vissa av kommunens nämnder som hanterar föreningsbidrag till kommunens föreningar har visat på behovet av en samordnande funktion för föreningsstöd, bidrag och samlingslokaler. Det har diskuterats att en föreningsbyrå eller liknande bör kunna hantera föreningarnas kontakter med kommunen mer effektivt och på ett tydligare och mer serviceinriktat sätt gentemot föreningslivet och civilsamhället.
Vilka resurser som krävs för att bygga upp en föreningsbyrå i kommunen måste utredas.
2.4 Konsekvensanalys
Scenario: Enligt plan 2018, enbart med volymjustering
Scenariot att inga medel tillskjuts skulle innebära en stor utmaning för nämndens verksamheter. Kultur- och fritidsnämnden har, förutom de centralt beslutade generella effektiviseringarna, genomfört en rad effektiviseringar de senaste åren då inga medel för pris- och löneökningar har erhållits. Om inga medel skjuts till så påverkars
budgetförutsättningarna främst av nedan:
• löne- och prisökningar
• ökade krav på digitalisering
• integrationsprojekt
• aktivitetsstöd
• yttre faktorer
• kommunövergripande samarbeten
• befolkningsökning
• arbetsmiljö Löne- och prisökningar
Kultur- och fritidsnämndens anläggnings- och personalkostnader utgör 75 procent av den totala budgeten och är svåra att påverka. Enbart löneökningar på en tvåprocentig nivå innebär en total årlig ökad kostnad för verksamheterna på en miljon kronor. Då tidigare lönekompensation inte tilldelats på flera år har personalsidan effektiviserats genom att vikarier inte tas in vid frånvaro, timanställningar har minskat och att en högre personalplanering har krävts på alla enheter för att inte överskrida budget. En utebliven kompensation för uppräkning av lönerna innebär att verksamheterna eventuellt måste friställa personal med konsekvensen att ambitionsnivån måste sänkas. På motsvarande
sätt ger enbart till exempel en enprocentig indexuppräkning av hyran en årlig ökad kostnad på 0,6 miljoner kronor vilket verksamheterna inte har möjlighet att påverka. En utebliven prisuppräkning innebär att verksamheterna får se över möjligheterna att säga upp hyresavtal.
Ökade krav på digitalisering
I och med kommunens satsningar på e-blomlådan och på digital service till
medborgarna i enlighet med de ökade krav på digitalisering som kommunerna står inför ökar kostnaderna för digitala lösningar och IT. IT-kostnader för exempelvis
verksamhetssystem och licenser är svåra för verksamheterna att råda över då de stiger för varje år.
Integrationsprojekt
Under 2016 genomfördes flera integrationsprojekt som till viss del kunde finansieras med sökta och beviljade statliga medel men verksamheten fick ändå skjuta till medel av befintlig ram. Liknande projekt kommer inte kunna genomföras 2018 och framåt utan full extern finansiering.
Aktivitetsstöd
Fler idrottsanläggningar och demografiska förändringar där antalet barn- och ungdomar ökar, ger fler föreningsaktiva utövare vilket i sin tur innebär en ökning av
aktivitetsstödet. Kostnaden för detta har de sista åren ökat med cirka 25 procent. Denna ökning kan inte kompenseras med den hyra föreningarna betalar för en anläggning.
Under 2016 genomfördes en taxerevidering men det ekonomiska genomslaget är marginellt. Större delen av det ökade aktivitetsstödet tas ur befintlig ram vilket på sikt kan leda till försämrade förutsättningar för föreningslivet.
Yttre faktorer
Idrottens verksamheter är påverkade av yttre faktorer såsom väder. Varmt väder har en omfattande påverkan på energikostnaderna vid till exempel isproduktion, vilket är en relativt stor post i budget. Även ett maskinhaveri, skadegörelse och klotter slår hårt på driftbudgeten. Dessa kostnader belastar befintlig ram.
Kommunövergripande samarbeten
Kultur- och fritidskontoret samverkar idag med flera andra förvaltningar i kommunen inom områden som till exempel trygghet och säkerhet, miljö, integration samt social ohälsa bland unga. Då verksamheterna redan bedrivs med begränsade personella resurser kan detta på sikt leda till att det blir svårt för kultur- och fritidsnämnden att bidra i kommunövergripande samverkan utan att nämndens kärnverksamhet blir lidande.
Befolkningsökning
Sollentunas befolkning har ökat med cirka 1 000 personer per år de senaste tio åren.
Under de kommande åren förväntas befolkningen öka från drygt 70 000 personer år 2016 till 80 000 personer till år 2023. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag innebär att erbjuda mötesplatser för kommunens invånare. Dessa mötesplatser tillgodoser
invånarnas behov av platser för kreativa och fysiska aktiviteter. De är även viktiga
medför en ökad belastning på nämndens verksamheter.
Arbetsmiljö
Medarbetarenkäten som genomfördes under 2015 visade bland annat att
arbetsbelastningen är hög eller mycket hög inom flera av nämndens verksamheter. Tid för återhämtning samt planering och utvärdering av arbetet är mycket begränsad.
Kultur- och fritidskontoret har genomfört åtgärder för att råda bot på detta i så hög utsträckning som möjligt. Men när marginalerna inom de personella resurserna är begränsade fortsätter organisationen vara sårbar för hög arbetsbelastning och stress bland medarbetarna.
Scenario: Generellt tillskott på 1 %
Ett generellt tillskott på en procent räcker endast delvis till att täcka pris- och
löneökningar vilket kommer att prioriteras. Fortsatta besparingar måste genomföras.
Scenario: Generellt tillskott på 2 %
Ett generellt tillskott på en procent räcker endast delvis till att täcka pris- och
löneökningar vilket kommer att prioriteras. Fortsatta besparingar måste genomföras.
2.5 Investeringsbehov
Investeringsbehov med kommentar
Kultur- och fritidsnämnden har en årlig investeringslimit på 1,7 miljoner kronor.
Kapitalkostnaden för dessa investeringar bärs av varje verksamhet.
Utöver den givna investeringslimiten behöver investeringar genomföras enligt nedan tabell:
Planerad investering År 2018 År 2019 År 2020
Ispister
Sollentunavallen (2 ishallar, 1 bandyplan)
15 000 tkr 5 000 tkr
Belysning motionsspår 8 300 tkr Nyckelssystem
Sollentunavallen
2 500 tkr
Ispisterna finns med i nuvarande lokalresursplan och investeringsmedel finns tilldelade på trafik- och fastighetsnämnden. Investeringen innebär ett byte av underlaget som isen anläggs på. Befintligt underlag är över 30 år gammalt och är i sådant skick att det är stor risk för haveri vilket innebär utebliven issäsong för alla isaktiviteter. Kultur- och fritid behöver därmed en ramförstärkning med 0,8 miljoner kronor från och med 2018 och med ytterligare 0,3 miljoner kronor från år 2019 för de kapitalkostnader investeringen genererar.
Belysningen i motionsspåren behöver bytas ut. Trästolpar ersätts med metallstolpar med längre hållbarhet, ledningarna grävs ner och det blir ledbelysning. Det vita ljuset
fungerar bättre för personer med synnedsättning samt är trygghetshöjande. Livslängden beräknas längre på både lampor och stolpar. Inga investeringsmedel finns tilldelade
varvid nämnden äskar 8,3 miljoner kronor. En ramförstärkning för kapitalkostnader krävs därmed om 0,5 miljoner kronor per år från år 2019.
Det nyckel- och låssystem som idag finns på Sollentunavallen är cirka 15 år gammalt och uttjänt då den normala livslängden ligger runt tio år. Ett nytt nyckel- och låssystem blir säkrare, mer kundvänligt och på sikt mindre administration jämfört med i dag. Inga investeringsmedel finns tilldelade varvid nämnden äskar 2,5 miljoner kronor.
Investeringen genererar en kapitalkostnad på 0,3 miljoner kronor per år från 2019.
3 Möjliga effektiviseringsområden
• Fritid säger upp hyresavtalet för Edsvall. Besparing cirka 0,08 miljoner kronor.
• Driveinfotbollen upphör. Besparing 0,2 miljoner kronor. Verksamheten har idag en viktig roll för ungdomar i socioekonomiskt svaga områden. Konsekvensen av att lägga ner verksamheten kan leda till ökad social oro.
• Minska antalet sommarjobbare inom kultur- och fritidskontoret, anställt cirka 40 ungdomar per år. Besparing 0,12 miljoner kronor. Konsekvensen blir att antalet ungdomar som får arbetslivserfarenhet via kommunens sommarjobb minskar kraftigt.
• Inga idrottsevenemang som till exempel GP-galan. Besparing 0,2 miljoner kronor. Konsekvensen blir mindre utbud av attraktiva evenemang för invånarna samt minskad exponering av kommunen i riksmedia.
• Skjuta på någon eller några av de planerade idrottshallarna. Besparing cirka 2,5 miljoner kronor per hall och år. Konsekvensen är att behovet av hallar inte kan tillgodoses i den takt som önskas av föreningar, skolorna och invånarna.
• En taxerevidering på idrottshallarna genomfördes 2016 från 40 till 50 kronor per timme. Ytterligare en höjning skulle kunna genomföras. Den ökade intäkten uppskattas till cirka 400 000 kronor per höjd tiokrona. Konsekvensen kan bli att föreningslivet får allt svårare att bedriva verksamhet då kostnaderna ökar vilket kan drabba barn och ungdomars möjlighet att idrotta då avgifterna kan stiga ytterligare. Samtidigt kan det ha positiv effekt på verkligt nyttjande av hallarna.
• Förbättra alla avtal och avgifter med att skriva in indexklausuler. Besparing är svår att uppskatta. Konsekvensen är att brukarna inte drabbas av kraftiga avgiftshöjningar och verksamheterna får kompensation för ökade kostnader vilket är positivt för båda parter.
• Kultur- och fritidskontoret påverkas av andra förvaltningars nyttjande av kultur- och fritidsnämndens verksamheter. En åtgärd för att säkerställa att kultur- och fritidsnämndens kompenseras kan vara att se över avtal och avgifter för de tjänster och anläggningar som övriga förvaltningar nyttjar.
Exempel på områden där en översyn bör ske är:
- Den kostnadsmodell som är praxis vad gäller skolans nyttjande av idrottsanläggningar samt drift och underhåll med mera
- Biblioteksservice för kommunens skolor
Konsekvensen av en sådan översyn skulle kunna innebära att mer medel finns för service till allmänheten och att verksamheterna får kompensation för ökade kostnader.
