Budgetunderlag 2018-2020
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 6
2.1 Verksamhetens resultat 2016 ... 7
2.2 Verksamhetsåret 2017 ... 9
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020 ... 9
2.4 Konsekvensanalys ... 13
2.5 Investeringsbehov ... 16
3 Möjliga effektiviseringsområden ... 17
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna.
1.2 Omvärld Nyanlända elever
Barn- och utbildningskontoret gör bedömningen att frågan rörande nyanlända elever kommer att vara fortsatt högaktuell. Tillströmningen av nyanlända elever fortsatte under början av 2016. För ökad integration startades fyra nya förberedelseklasser under läsåret 2015/16.
Enligt en lagändring om nyanlända elevers mottagande och skolgång den 1 januari 2016 utökades den centrala kartläggningen av nyanlända betydligt. Att kartlägga elevens kunskaper, sociala och psykiska hälsa är viktigt för att eleven ska få en så bra start som möjligt i den svenska skolan. Lagändringen innebär också att nyanlända som går i förberedelseklass ska ha tillhörighet i en ordinarie klass. Detta har skapat vissa
svårigheter att hitta skolplats av organisatoriska skäl. Inflyttningen av nyanlända elever har mattats av till hösten 2016, vilket ger snabbare flöde när det gäller den centrala mottagningsprocessen och eleven kan börja skolan inom lagstadgad tid.
Elevantalsprognoser
En utmaning inom förskolan är behovet av fler förskollärare samt minskade barngrupper. I dagsläget är det många enheter som går med underskott utifrån utfördelade medel per barn.
Det ökande elevantalet inom åldersspannet 12-15 år innebär att inom
planeringsperioden kommer kommunen ha en stor grupp elever som ska ha tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor.
Ett fördjupat arbete med elevantalsprognoser över tid pågår och utmaningen är att säkerställa elevplatser på ett sätt som inte innebär att lokalkostnader ökar på bekostnad av andra delar av verksamheten.
Kommunikation
Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. Införandet av Sollentuna skolplattform under läsåret 2016/2017 kommer att ge förbättrade
kommunikationsmöjligheter med barn, elever och vårdnadshavare.
Skriva sig Till Lärande
Skolan fortsätter att utveckla undervisningen via ny teknik. Sollentuna har utvecklat metoden Skriva sig Till Lärande, STL, i enlighet med forskningsbelagda nyckelfaktorer för framgångsrikt lärande integrerat med IKT. Forskning bedrivs kring hur arbetssättet påverkat elevernas kunskapsresultat och resultaten visar på mindre spridning mellan
pojkars och flickors resultat, utan att flickornas resultat har försämrats. Metoden sprids nu nationellt via SKL (Sveriges kommuner och landsting).
Digitalisering
En nationell strategi för digitalisering i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola planeras att införas under 2017. Visionen är att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens samt att skolväsendet präglas av att
digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. I visionen används uttrycket ”adekvat digital kompetens” för att tydliggöra att den digitala kompetensen dels förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg, dels för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå då den digitala
kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till barn och elevers förutsättningar.
Utvecklingsprogram: Personal som arbetar med elever i förskoleklass, skola och fritidshem ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom två år. Det ska finnas tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk IT-support, i förskoleenheter, skolenheter och på fritidshem inom tre år. Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år. Barn i förskolan och elever i förskoleklass ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande minst ett verktyg på fem barn/elever (1:5) inom fyra år. Personal som arbetar med barn på förskolor ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom fyra år.
I Sollentuna kommun uppfylls redan i dagsläget tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd inom grundskolan. Inom förskolan behövs investeringar göras. Elever i grundskolan har redan i dagsläget tillgång till ett personligt digitalt verktyg. Barn i förskolan har inte tillgång till digitala verktyg i den omfattning den nationella strategin föreslår.
Sollentuna deltar också som en av tio pilotkommuner i SKL:s projekt Leda för smartare välfärd där syftet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala
lösningar. Den digitala utvecklingen och den pågående samhällsförändringen ställer nya krav på kunskaper och färdigheter hos medborgarna och därmed även på
utbildningssektorn. Lärprocesser och undervisningens innehåll behöver utvecklas för att säkerställa kompetensförsörjning och skolan behöver bli bättre på att utnyttja
digitaliseringens möjligheter på ett klokt sätt - för ökat resultat, för skolutveckling och lärande i en digital samtid. De tio pilotkommunerna kommer att få stöd i att vässa sitt digitaliseringsarbete genom att ta del av varandras och andras framgångar och lärdomar.
De utvalda kommunerna kommer också att ha möjlighet att påverka utformningen av programmet
Systematiskt kvalitetsarbete
Skolinspektionen konstaterar att en utmaning för kommunerna i allmänhet är att ha ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Även om kunskapsuppdraget är skolans viktigaste uppdrag är det systematiska kvalitetsarbetet inte begränsat till ett särskilt område utan handlar om att analysera var verksamheten brister och var förbättringar behöver göras. Sollentuna kommun har tagit fram ett kvalitetsårshjul för det
systematiska kvalitetsarbetet som ytterligare ska effektiviseras via nya rutiner i skolplattformen för båda förskola och grundskola.
Kompetensförsörjning
Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt behörighet. Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med
budskapsformulering och genomförandeplan under 2017. Med hjälp av strategin samt aktiviteter för kommunikation ökas möjligheterna för lyckade rekryteringar.
Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för
kompetensförsörjning.
Effektiv resursanvändning
Ett trängre ekonomiskt läge ställer högre krav på verksamheterna att effektivisera.
Genom planerade och påbörjade byggprojekt kommer flera enheter även att stå inför ökade lokalkostnader. Ett funktionsprogram är beslutat i barn- och ungdomsnämnden och samarbete pågår inom varje specifikt byggprojekt med TFK (trafik och
fastighetskontoret), som är byggherre, för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå. Det finns ett flertal paviljongsuppställningar som blivit dyrare än ursprungligen beräknat. En viktig del i barn- och utbildningskontorets arbete i lokalfrågor är att bidra med väl avvägda kravunderlag på funktion och utformning av planerade byggprojekt.
En annan utmaning för samtliga verksamheter är vara konkurrenskraftiga och kunna erbjuda en löneutveckling i samklang med omvärlden för att rekrytera och behålla de bästa lärarna och pedagogerna.
Det styrsystem som staten infört med statsbidrag innebär inlåsningseffekter som kan skapa en tillfällig organisation som med tiden permanentas.
Elevhälsa
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsa behöver utvecklas. I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens samt att samverka med övriga
professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
2 Nämndens budgetförutsättningar
Sammanställning reviderad driftbudget 2017 i mkr inkluderat reviderad plan för 2018 och 2019 (uppdaterad 2016-12-22).
Avser Bokslut
2016
Budget 2017
20 miljoner till välfärden utökad budgetram 2017
Kommu- nikatörer
2017
Lokal- strateger
2017
Städ- controller
Reviderad Budget 2017
Ärende/Beslut 2016/0095
KS-19 KF 2016-06-
20
2016/0095 KS-34 § 230/2016 Beslut KS 2016-11-
14
Samordning av administrativa resurser genom omföring KF 2016-12-15 2016/0664 § 196
Barn- och
ungdomsnämnden
1523,4 1 580,0 10,0 -0,7 -0,8 -1,0 1 587,5
Avser Plan 2018
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan
2018 Plan 2019
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan 2019
Ärende/Beslut 2016/0095 KS-19 KF 2016-06-20
2016/0095 KS-19 KF 2016-06-20 Barn- och
ungdomsnämnden
1 596,9 7,5 1 604,4 1 615,8 7,5 1 623,3
Avseende välfärdsmedel om 20 mkr har 10 mkr tilldelats BUN enligt KS beslut 2016- 11-14. Medlen är nivåhöjande för 2018 och 2019.
Enligt KF-beslut 2016-12-15 omfördelas 2,5 mkr till KS från BUN pga centralisering av administrativa resurser. Beloppen är nivåpåverkande för 2018 och 2019.
Volymer (ur Budget 2017):
Volymmått Budget
2016 Utfall 2016 Budget
2017 Plan 2018 Plan 2019
Förskoleverksamhet 4 211 4 211 4 322 4 411 4 539
Antal barn förskola 4 045 4 073 4 159 4 245 4 368
Antal barn pedagogisk omsorg
166 138 163 166 171
Fritidshem 6 122 5 903 5 836 5 793 5 757
Antal barn 6 år 1 055 1 007 960 917 928
Antal barn år 1–3 3 230 3 151 3 130 3 106 3 032
Antal barn år 4–6 1 837 1 745 1 746 1 770 1 797
Volymmått Budget
2016 Utfall 2016 Budget
2017 Plan 2018 Plan 2019
Förskoleklass 1 057 1 064 988 945 955
Grundskola 9 489 9 194 9 537 9 669 9 733
Antal barn år 1–5 5 519 5 389 5 477 5 480 5 414
Antal barn år 6–9 3 970 3 805 4 060 4 189 4 319
Särskola 89 79 96 98 98
2.1 Verksamhetens resultat 2016 Ekonomiskt resultat
Barn- och ungdomsnämndens ekonomiska resultat 2016 uppgick till 1 524 miljoner kronor, vilket motsvarade ett överskott på 39 miljoner kronor jämfört med budget.
Orsaken illustreas i följande cirkeldiagram:
Av totala överskottet utgjorde 20,2 miljoner kronor volymavvikelser det vill säga färre elever än vad befolkningsprognosen uppskattat. 6,0 miljoner kronor var intäktsposter som inte är budgeterbara, det vill säga retroaktiv avgiftskontroll och ökade
avgiftsintäkter till följd av fler barn i förskolan. Vidare fanns avvikelser för om 7,3 miljoner kronor kostnadsreserver som ej behövde utnyttjas samt vakanta tjänster om 2,0 miljoner kronor som nu är tillsatta.
Resultatet för kommunala förskolor och skolor uppgick till 2,9 miljoner bättre än budgeterat, vilket motsvarar en avvikelse på 0,3 procent av omsättningen.
Av de överskott som nämnden redovisar på 39 miljoner kronor är 12,2 miljoner kronor
överskott av faktisk verksamhet. Det motsvarar 0,8 procent av omsättningen. Det övriga är volymer nämnden fått budget för som aldrig behövts utnyttjas samt effekter extra intäkter från avgiftskontroller.
Uppfyllelse av åtaganden
Åtta av de tio åtagande som sattes för 2016 har uppnåtts. Tjänstemannaorganisationen har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin. Skolresultaten har förbättrats och majoriteten av eleverna uppger att de är trygga. Förskolorna har en verksamhet som stödjer utveckling och lärande och på fritidshemmen möter eleverna en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll. Den systematiska kvalitetsuppföljningen stödjer utvecklingen av verksamheten. Ett
matsvinnsprojekt har genomförts i syfte att minska svinnet samt minska nämndens utsläpp av växthusgaser. En e-tjänst utifrån medborgarnas behov och möjligheter till kommunikation i form av gemensam skolplattform har införts på alla kommunala enheter.
Barns och elevers upplevelse av att de har inflytande i beslut som berör dem har inte ökat i den omfattning som hade eftersträvats. Det mått på kostnadseffektiva
nybyggnationer som satts som värdemätare på effektiv resursanvändning uppnåddes inte heller då barn- och utbildningskontoret inte äger den frågan. Genomgående har barn- och utbildningskontorets verksamheter god budgetdisciplin och verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram.
Verksamhetens grunduppdrag/kvalitet
I den totala rankingen för det sammanvägda resultatet, där samtliga skolor i kommunen ingår, finns Sollentuna på plats 19 (plats 28 föregående år). I rakningen över endast kommunala skolor är Sollentuna på plats 26 (plats 17 föregående år).
Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat till 89 procent, en ökning med knappt 3 procent. Värdet för riket ligger på 79 procent.
Elevernas genomsnittliga meritvärde fortsätter att öka och ligger nu på 259 för Sollentuna totalt. Motsvarande värde för riket är 229,2 (17 ämnen). De kommunala skolornas värde är 255,8 en ökning med knappt 10 meritvärdespoäng. I öppna jämförelsers ranking innebär detta en 6:e plats bland rikets kommunala skolor.
Avseende värdet för hemkommun, som innefattar både kommunala och fristående huvudmän, är värdet 259 och innebär en 7:e plats.
Behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram har ökat för de flesta elevgrupperna och uppgår till drygt 93 procent vilket är en ökning på nästan en procentenhet jämfört med föregående läsår. Rikets värde är 87 procent.
En större andel elever når godkända betyg i matematik, 96,6 procent i Sollentuna, vilket är 1,5 procentenheter bättre än föregående läsår.
I alla verksamhetsformer (förskola, förskoleklass, åk 3 och 6) är vårdnadshavarna övervägande nöjda med verksamheten. 88 till 98 procent uppger på kundenkäten att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla föräldragrupper att
personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling. Nöjd
medborgarindex för förskolan var år 2016 totalt 73 procent vilket kan jämföras med rikets resultat om 65 procent. Ytterligare ett gott exempel inom förskolan är det
programmeringsarbete som bedrivits och blivit omskrivet som ett gott exempel i media.
2.2 Verksamhetsåret 2017
Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2017 har räknats upp med totalt 24,8 miljoner kronor jämfört med 2016. Dessa medel har i huvudsak fördelats på höjning av check- och pengbelopp för att bibehålla konkurrenskraftiga lärarlöner. Ökningen har skett inom följande verksamheter:
- Förskola, deltidscheck - Förskoleklass
- Grundskola
- Grundbelopp i särskola och fritids särskola
För övriga kostnader som bland annat tilläggsbelopp för barn och elever i behov av särskilt stöd, administrativa tjänster och anslag har inte någon uppräkning varit möjlig alls under år 2017. De stora förändringarna i lokalbeståndet som väntar kommer påverka verksamheten inför år 2018. Följande områden är prioriterade under 2017:
Meritvärden och betyg
För att svara upp mot målsättningen i strävan att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde. Mål för det kommande läsåret blir att bibehålla den positiva utvecklingen gällande meritvärden samtidigt som vi ökar andelen som når målen i alla ämnen samt ökar andelen gymnasiebehöriga.
Trygghet och studiero
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Olweusarbetet fortsätter att ge önskat resultat och kommer att fortsätta med samma höga målsättning.
Kundundersökningen
Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen har tidigare varit vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i
årskurs 5 och 8. Mål för det kommande läsåret är att resultaten i kundenkäterna kommer att öka. Målet är kopplade till de operativa målen för LUC (Lokala Utvecklings Center) och kommer att följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet.
Rekryteringssituation
Den nya rekryteringsstrategin och statsbidragsfinansierade åtgärder som till exempel lärarlönelyftet och fritidshemslyftet kommer att användas aktivt för att profilera
Sollentuna som den självklara skolkommunen, liksom arbetet med att stärka Sollentuna varumärke via deltagande i satsningar från SKL och arenor för utbyte med andra kommuner och aktörer.
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020
Barn- och ungdomsnämndens budget 2018 uppgår till 1 604,4 miljoner kronor vilket motsvarar en uppräkning med 16,9 miljoner kronor jämfört med 2017, uppräkningen avser endast volymkompensation för volymökningar. Utöver volymhöjningen står kommunen inför ett antal utmaningar:
Ersättningsnivåer i förskola
För att mäta effektivitet kan en referenskostnadsanalys genomföras. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad standardkostnaden för samma verksamhet i mot övriga riket. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. År 2015 låg Sollentunas förskola
under standardkostnaden med 10,8 procent. Det innebär att Sollentunas förskolor har 10,8 procent lägre kostnader än vad en strukturellt likvärdig kommun har för sina förskolor. I dagsläget går flertalet av förskolorna med underskott vilket kan förklara den låga utfallet mot standardkostnaden. Ett resursfördelningssystem där ett
verksamhetsområde inte går ihop är ohållbart. Effekterna blir att förskolorna antingen måste ta in fler barn vilket kan leda till större barngrupper eller väljer att rekrytera personal med lägre lön det vill säga banskötare istället för förskollärare. Bägge dessa scenarion går emot det kommunövergripande målet om att alla kommunens
utbildningsverksamhet ska hålla en hög kvalitet. Om andelen förskolelärare minskar samt antal pedagoger per barn minskar kommer inte förskolebarnen kunna få tillgång till lika god undervisning som innan. Effekterna blir också långsiktiga då barnen därefter går vidare till grundskolan med sämre förutsättningar än tidigare årskullar.
Utmaningen för grundskolan blir därmed större och mer resurser måste sättas in där istället.
Ersättningsnivåer grundskola
För att mäta effektivitet kan en referenskostnadsanalys genomföras. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad standardkostnaden för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. År 2015 låg Sollentunas grundskola under standardkostnaden med 5,7 procent. Trots detta levererar Sollentunas skolor extremt bra resultat. PwC har gjort en effektivitetsanalys och där konstateras att Sollentuna, tillsammans med Lidingö och Täby uppnår samma goda resultat utifrån samma förhållanden till en lägre kostnad jämfört med övriga kommuner nedan.
För att fortsätta detta arbete samt uppnå målet om att kommunens
utbildningsverksamhet ska hålla fortsatt hög kvalitet är den viktigaste resursen lärare.
Den största utmaningen inom grundskolan är att rekrytera samt behålla kompetenta lärare och rektorer. Svårrekryterade kategorier är lärare i matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier men även det höga löneläget där andra kommuner erbjuder lärare 5 000 till 6 000 kronor mer i månadslön. Detta är ett problem för hela länet och innebär även att lönen för lärare ökar. För att Sollentuna ska fortsätta sitt framgångsrika arbete inom grundskolan måste ersättningsnivåerna inom grundskolan höjas för att kunna tillåta konkurrenskraftiga löner både för befintlig lärarkår samt för
nyrekryteringar.
Digitalisering
För att uppfylla den nationella digitaliseringsstrategin är det första steget att personal som arbetar med elever i förskoleklass, skola och fritidshem har tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom två år det vill säga år 2019. Till år 2020 måste det finnas tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk IT support, i förskoleenheter, skolenheter och på fritidshem. Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) måste år 2020 ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1). Personal som arbetar med barn på förskolor ska senast år 2020 ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1). Barn i förskolan och elever i förskoleklass ska år 2021 ha tillgång till digitala verktyg motsvarande minst ett verktyg på fem barn/elever (1:5) . Detta innebär under 2018 investeringar för att kunna verkställa visionen till år 2019.
Lokaler
Lokalstatusen inom kommunens skolor är eftersatt. Tillgängliga, attraktiva med plats för samtliga elever i skola och förskola är en förutsättning för att skapa en framgångsrik utbildningsverksamhet. Under 2018 kommer flera ombyggnationer att startas. I
dagsläget finns genomförandebeslut antaget för nybyggnation på Tegelhagens skola &
förskola, Skälbyskolan & förskola, Texten förskola, Ebbas förskola. Genomförande beslut är också fattat för Evakueringsskola Fågelsångsparken, ombyggnation på grund av arbetsmiljö på Edsbergsskolan samt ombyggnation och tillbyggnad på
Helenelundsskolan kök/matsal. Under 2018 kommer Texten förskola samt
Skällbyskolan & förskola bli klara. Tyvärr innebär ombyggnationerna ökade kostnader för evakuering och hyror. Eftersom huvuddelen av de kostnader som skolorna har är för personal och lokaler blir konsekvensen för de enheter som berörs att effektiviseringar måste göras. Detta kommer därmed att göras dels genom inskrivning av fler elever och barn i klasser och grupper alternativt att lärare inte ersätts i samma grad. Med större klasser och barngrupper samt färre lärare blir utmaningen att nå målet om att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde svårt att nå.
Tillgänglig förskola och skola
Sollentunas förskolor och skolor ska tillhandahålla barnomsorg och utbildning för alla barn och elever, oavsett vilka förutsättningar dessa har att utvecklas och lära. I
diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2015, är bristande tillgänglighet en ny form av diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Det innebär att det ställs ännu högre krav på huvudmän och skolledare att leva upp till kraven på en tillgänglig utbildningsverksamhet för alla elever oavsett funktionsnedsättning. Genom att arbeta inkluderande med särskilt fokus på samspelet mellan social, fysisk och pedagogisk miljö kan tillgängligheten och därmed förutsättningarna för att alla barn och elever att utvecklas möjliggöras i högre utsträckning. Kraven på den reguljära verksamheten, att eleven ska utvecklas så långt som möjligt ökar. För att uppfylla kraven i
diskrimineringslagen kring bristande tillgänglighet har sedan ett antal år tillbaka en satsning gjort på kompetensutveckling kring tillgänglighet och anpassningar av verksamheterna.
På uppdrag av barn- och ungdomsnämnden har förvaltningschefen genomfört en översyn av resursfördelningen för barn i behov av särskilt stöd och den
socioekonomiska resursfördelningen. I översynen framkom det att vårt nuvarande resursfördelningssystem inte går i linje med barn- och ungdomsnämndens
tillgänglighetspolicy eller skollagens intentioner. Vidare framkommer att
resursfördelningen behöver omfördelas från de kommungemensamma grupperna till
anslaget för tilläggsbelopp. Även organisationen av Brageskolan behöver förändras för att följa aktuell lagstiftning.
Enligt policy för tillgänglighet i förskolor och skolor (DNR 2015/1090 BUN-1) står följande vision beskrivet för Sollentunas skolor, fritidshem och förskolor.
I Sollentuna ska inga barn och elever missgynnas i omsorgs- eller utbildningssituationen på grund av dessas förutsättningar att tillgodogöra sig verksamheten eller
undervisningen, utan hänsyn ska tas till att barn och elever är olika och tar in kunskap och utvecklas på olika sätt, utifrån barnets personlighet, inlärningsstil eller
funktionsnedsättning.
Barn och elever i förskola, skola och skolbarnsomsorg ges det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt,
Barnets och elevens egna uppfattningar om sin egen situation tas tillvara så långt som det är möjligt.
Utvärderingen av de sk kommungemensamma grupperna i Sollentuna som organiseras för elever i behov av särskilt stöd (DNR 2013/0121 och 2013/0202) resulterade i åtgärder som kommer att fortsätta att prioriteras de kommande åren, här kan nämnas:
• Utbildning för personal på skolor och förvaltning i “Leading for Inclusive Education” vid Harvard Graduate School of Education,
• Fortbildning i Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning anordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten - SPSM,
• Fortbildningsprojektet “Tillgänglig skola” som anordnas av avd. Stöd och Utveckling på BUK.
Vidare i tjänsteutlåtandet (DNR 2015/1489 BUN-12) ger BUN förvaltningschefen i uppdrag att:
• Skapa förutsättningar att fördela de ekonomiska resurserna mellan de kommungemensamma grupperna och anslaget för tilläggsbelopp.
• Identifiera och minska de kommungemensamma undervisningsgrupperna där elevgruppens behov kan tillgodoses i elevens hemskola.
• Genomföra en omarbetning av anslaget till samtliga kommungemensamma grupper.
• I samråd med rektorsgruppen genomföra det successiva arbetet med omföring av resurser.
• Organisera Brageskolans undervisningsgrupper så att aktuell lagstiftning följs.
• Fortsatt satsning på detta innebär ökade kostnader kommande år.
Elevhälsa
Inom området elevhälsa behöver en översyn göras av elevhälsans funktioner. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsa behöver utvecklas. I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens samt att samverka med övriga
professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande
arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Ett behov finns därför att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola för att elevhälsan ska kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov.
Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare för lärare och övrig skolpersonal. Följande prioriterade områden har identifierats utifrån elevhälsans arbete:
• Säkerställa tillgången till psykologisk kompetens för eleverna i elevhälsan.
• Säkerställa rektorernas kompetens som skolförfattningarna kräver i elevhälsans arbete.
• Säkerställa att elevhälsan samverkar i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
2.4 Konsekvensanalys
Scenario: Enligt plan 2018, enbart med volymjustering
Tilldelad ram enligt plan 2018 uppgår till 1 604,4 miljoner kronor, det vill säga en ökning med 16,9 miljoner kronor jämfört med 2017 (1 587,5 miljoner kronor).
Beaktat volymtilldelningen för år 2018 enligt budget 2017 blir kostnaderna högre än tilldelad volymökning, det vill säga volymjusteringen räcker inte ens till att täcka kostnaderna för de uppräknade barn- och elevantalen. Om ingen uppräkning sker 2018 blir konsekvensen ytterligare effektiviseringar på verksamheten. Detta i sin tur kan leda till försämrade resultat. Konsekvensen är dessutom att det inte finns något utrymme för ökning av check- och pengbelopp, vilket i sin tur leder till risk för bristande
konkurrenskraft. Den långsiktiga effekten är risk för att målet om att kommunens utbildningsverksamhet ska hålla hög kvalitet inte uppnås samt att elevernas resultat därmed försämras.
Någon uppräkning av övriga fasta kostnader (som anslag, tilläggsbelopp, övergripande administration) har inte skett sedan 2015. Konsekvensen av oförändrat generellt tillskott är risk för försämrat resultat i verksamheten. Effekten kan innebära att fler elever delar på samma tilläggsbelopp.
Senariot om enbart volymjustering är inget hållbart alternativ om målet ska uppnås om att alla elevers resultat ska förbättras.
Konsekvens av tilldelning enbart med volymjustering innebär effektiviseringskrav på verksamheterna motsvarande 30,1 miljoner kronor. Denna beräkning är baseras på 2017 års barn och elevantal och ingen hänsyn har tagits till beräknad volymökning för år 2018.
• Svårt att hantera löneökningar om totalt 15,4 miljoner kronor (med samma personalstatus som 2016 och en löneökning om 2,5 procent från april) och därmed även svårt att rekrytera kompetent pedagogisk personal utifrån behov och efterfrågan.
• Svårt att hantera generell prisökning om 2,4 miljoner kronor (uppräkning med KPI om 1,7 procent).
• Svårt att hantera hyresökningar om lågt räknat 2,8 miljoner kronor (samma lokalstatus som 2016 uppräknat med KPI om 1,7 procent).
• Svårt att hantera ökade för färdigställda nya lokaler för förskolan Texten om 3,4 miljoner kronor samt för Skällbyskolan & förskolor om 4,1 miljoner kronor.
• Effektivisering för minskat statsbidrag för maxtaxa om 2 miljoner kronor.
• Inget utrymme för specifika satsningar.
Scenario: Generellt tillskott på 1 %
Detta scenario är inget hållbart alternativ om målet om att alla elever och resultat ska förbättras ska kunna uppnås. En tilldelning endast baserad på ett generellt tillskott om en procent är inte möjlig om nämnden ska kunna nå kommunfullmäktiges mål om att alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla hög kvalitet.
Konsekvens av ett generellt tillskott på 1 procent, motsvarar ökning av budget med 16 miljoner kronor. Kostnadsökningen på verksamheterna motsvarande 30,1 miljoner kronor. Denna beräkning är baseras på 2017 års barn och elevantal och ingen hänsyn har tagits till beräknad volymökning för år 2018. Effekten blir ett effektiviseringskrav om 14,1 miljoner kronor.
• Svårt att hantera löneökningar om totalt 15,4 miljoner kronor (med samma personalstatus som 2016 och en löneökning om 2,5 procent från april) och därmed även svårt att rekrytera kompetent pedagogisk personal utifrån behov och efterfrågan.
• Svårt att hantera generell prisökning om 2,4 miljoner kronor (uppräkning med KPI om 1,7 procent).
• Svårt att hantera hyresökningar om lågt räknat 2,8 miljoner kronor (samma lokalstatus som 2016 uppräknat med KPI om 1,7 procent).
• Svårt att hantera ökade för färdigställda nya lokaler för förskolan Texten om 3,4 miljoner kronor samt för Skällbyskolan & förskolor om 4,1 miljoner kronor.
• Effektivisering för minskat statsbidrag för maxtaxa om 2 miljoner kronor.
• Inget utrymme för specifika satsningar.
Dock skulle följande satsningar behöva genomföras och de uppgå till totalt 31,6 mnkr.
• Förskolans standardkostnad ligger i dagsläget under en jämförbar kommun med 10,7 procent. Flera enheter går med underskott för förskola en uppräkning av checken skulle behöva göras med minst 3 procent. Detta kostar 14,3 miljoner kronor.
• Grundskolans standardkostnad ligger i dagsläget under en jämförbar kommun med 5,7 procent. Utifrån att främst behålla kompetenta lärare samt även kunna rekrytera nya lärare behöver utrymme ges för attraktiva löner. En satsning på minst en procent extra i uppräkning för grundskolan motsvarar 8 miljoner kronor.
• Nationellt IT arbete/ digitalisering innebär en investering på cirka 7 miljoner kronor vilket resulterar i avskrivning och internränta om 2,3 miljoner kronor för
år 2018.
• Satsning på en tillgänglig skola på 5,8 miljoner kronor. Fördelas enligt följande:
o Höjt tilläggsanslag för barn med särskilda behov på 3,0 miljoner kronor.
Behov av stödinsatser ökar och ingen uppräkning har gjorts inom anslaget.
o Utbildningsinsatser för personal på skolorna om 0,8 miljoner kronor för att säkerställa kunskapsnivån hos personal samt därmed skapa
förutsättningar för en bättre tillgänglig skola.
o Anpassa lokalerna för 2,0 miljoner kronor främst för att skapa lugnare och mer flexibla lokaler och därmed öka tillgängligheten för samtliga elever.
• Satsning för ökad elevhälsa det vill säga en modell för ökad tillgång till elevhälsans funktioner i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet
(psykologer, kuratorer mfl, baspaket) på 1,2 miljoner kronor . Satsningen består av samt rekrytering av en skolpsykolog utöka arbetet med 0,5 tjänst som arbetar förebyggande för att minska frånvaro i skolan samt utbildning om 0,2 miljoner kronor för personal.
Scenario: Generellt tillskott på 2 %
Konsekvens av ett generellt tillskott på 2 procent, motsvarar ökning av budget med 32 miljoner kronor. Kostnadsökningen på verksamheterna motsvarande 30,1 miljoner kronor. Denna beräkning är baseras på 2017 års barn och elevantal och ingen hänsyn har tagits till beräknad volymökning för år 2018.
• Svårt att hantera löneökningar om totalt 15,4 miljoner kronor (med samma personalstatus som 2016 och en löneökning om 2,5 procent från april) och därmed även svårt att rekrytera kompetent pedagogisk personal utifrån behov och efterfrågan.
• Svårt att hantera generell prisökning om 2,4 miljoner kronor (uppräkning med KPI om 1,7 procent).
• Svårt att hantera hyresökningar om lågt räknat 2,8 miljoner kronor (samma lokalstatus som 2016 uppräknat med KPI om 1,7 procent).
• Svårt att hantera ökade för färdigställda nya lokaler för förskolan Texten om 3,4 miljoner kronor samt för Skällbyskolan & förskolor om 4,1 miljoner kronor.
• Effektivisering för minskat statsbidrag för maxtaxa om 2 miljoner kronor.
• Inget utrymme för specifika satsningar.
Effekten blir ett utrymme för att täcka kostnaderna för specifika satsningar som 1,9 miljoner kronor. Dock skulle följande satsningar behöva genomföras och de uppgå till totalt 31,6 mnkr.
• Förskolans standardkostnad ligger i dagsläget under en jämförbar kommun med 10,7 procent. Flera enheter går med underskott för förskola en uppräkning av checken skulle behöva göras med minst 3 procent. Detta kostar 14,3 miljoner kronor.
• Grundskolans standardkostnad ligger i dagsläget under en jämförbar kommun med 5,7 procent. Utifrån att främst behålla kompetenta lärare samt även kunna rekrytera nya lärare behöver utrymme ges för attraktiva löner. En satsning på minst en procent extra i uppräkning för grundskolan motsvarar 8 miljoner kronor.
• Nationellt IT arbete/ digitalisering innebär en investering på cirka 7 miljoner
kronor vilket resulterar i avskrivning och internränta om 2,3 miljoner kronor för år 2018.
• Satsning på en tillgänglig skola på 5,8 miljoner kronor. Fördelas enligt följande:
o Höjt tilläggsanslag för barn med särskilda behov på 3,0 miljoner kronor.
Behov av stödinsatser ökar och ingen uppräkning har gjorts inom anslaget.
o Utbildningsinsatser för personal på skolorna om 0,8 miljoner kronor för att säkerställa kunskapsnivån hos personal samt därmed skapa
förutsättningar för en bättre tillgänglig skola.
o Anpassa lokalerna för 2,0 miljoner kronor främst för att skapa lugnare och mer flexibla lokaler och därmed öka tillgängligheten för samtliga elever.
• Satsning för ökad elevhälsa det vill säga en modell för ökad tillgång till elevhälsans funktioner i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet
(psykologer, kuratorer mfl, baspaket) på 1,2 miljoner kronor . Satsningen består av samt rekrytering av en skolpsykolog utöka arbetet med 0,5 tjänst som arbetar förebyggande för att minska frånvaro i skolan samt utbildning om 0,2 miljoner kronor för personal.
2.5 Investeringsbehov
Investeringsbehov med kommentar
Ökat investeringsbehov av IT. Fortsatt utveckling av IT leder till högre kostnader för utrustning, driftskostnader som licenser, appar, support mm.
Ökat behov av verksamhetsanpassningar av lokaler på grund av gamla lokaler (gammal ventilation, el mm) men också för att öka tillgängligheten.
Historiskt sett har tilldelad investeringslimit varit alltför låg i förhållande till
verksamhetens behov. Investeringslimiten har därför ökats under pågående budgetår.
För att minska administrationen kring detta vore det bra att öka limiten från 8 miljoner kronor till 16 miljoner kronor.
3 Möjliga effektiviseringsområden
I dagsläget föreslås inga effektiviseringsområden. En effektivitetsanalys har genomförts där Sollentunas utbildningskostnader jämförts med ett antal kranskommuner. I analysen ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad standardkostnaden för samma verksamhet i övriga riket kostar. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Utifrån rapporten ligger nämndens kostnadsläge för förskola 10,8 procent under standardkostnaden i jämförelse mot övriga riket. Grundskolans standardkostnad ligger 5,7 procent under. Trots detta levererar nämnden ett mycket bra resultat inom kategorin effektiv grundskola. Om detta resultat ska kvarstå samt nämnden ska uppnå målet om att alla kommunens
utbildningsverksamhet ska hålla en hög kvalitet går det inte att genomföra några generella effektiviseringar inom nämndens ansvarsområde. Ytterligare utmaningar som nämnden står inför är framförallt att kunna behålla och rekrytera kompetenta lärare samt förnyelse av lokalbeståndet.
Taxor
När är nämndens taxor och avgifter uppdaterades för samtliga verksamheter senast 2015. 2017 uppdaterades taxorna för förskola (endast deltid) samt förskoleklass och grundskola. Övriga taxor oförändrade. Med fastställd volymbudget finns ingen möjlighet till taxerevidering.
