02.31. Mark- och miljödomstolen 2015-05-26 Gaffeln 7

NACKA TINGSRÄTT

Mark- och miljödomstolen

DOM

2015-05-26 meddelad i Nacka Strand

Mål nr P 6921-14

Dok.Id 396561

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 1104

131 26 Nacka Strand

Augustendalsvägen 20

08-561 656 00 08-561 657 99 måndag – fredag 08:30-16:00 -

E-post: mmd.nacka@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se

KLAGANDE Jan-Erik Moreau Frestavägen 43 192 48 Sollentuna

MOTPARTER

1. Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun Turebergs torg 1

191 86 Sollentuna

2. Fastighetsförädlarna i Mälardalen AB, 556824-4726 Kungsholmstorg 1

112 12 Stockholm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2014-11-13 i ärende nr 40322-39230-2014, se bilaga 1

SAKEN

Överklagat bygglov för nybyggnad av flerbostadshus på fastigheten Gaffeln 7 i Sollentuna kommun

_____________

DOMSLUT

1. Mark- och miljödomstolen avvisar Jan-Erik Moreaus yrkanden om att enbart byggnadshöjden på Gaffeln 7 ska få ändras, att hans fastighet löses in till

marknadsvärde och om att de olägenheter med dagvatten och miljöutsläpp från bilar som kan förutses ska hanteras på ett adekvat sätt.

2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet i övrigt.

_____________

1

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun (nämnden) beslutade den 13 juni 2014 att bevilja Fastighetsförädlarna i Mälardalen AB (bolaget) bygglov för nybyggnad av flerbostadshus på fastigheten Gaffeln 7. Fastigheten omfattas av en stadsplan från 1966. Jan-Erik Moreau, ägare till grannfastigheten Gaffeln 9,

överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen), som avslog överklagandet. Jan-Erik Moreau har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Jan-Erik Moreau har, som det får förstås, yrkat att mark- och miljödomstolen i första hand ska ändra nämndens beslut och upphäva bygglovet, i andra hand att enbart huset får förhöjas och att marken runt omkring ordnas på ett sådant sätt att den ansluter till Gaffeln 9 på ett naturligt sätt och i tredje hand att hans fastighet ska lösas in till gängse marknadsvärde som rådde före markhöjningen. Därutöver har Jan-Erik Moreau yrkat att de olägenheter med dagvattendränering och miljöutsläpp från bilar som kan förutses ska hanteras på ett adekvat sätt.

Jan-Erik Moreau har till stöd för sin talan åberopat samma grunder och omständigheter som hos länsstyrelsen. Han har därutöver tillagt i huvudsak

följande. Bygglovet strider mot 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900) PBL och vad som anges i bestämmelsen om att hänsyn ska tas till ”intresset av en god

helhetsverkan”. I den bestämmelsen innefattas lämplighet med utgångspunkt från stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden med mera. Han har även framfört att bygglovet strider mot 8 kap. 9 § och 9 kap. 11 § PBL. Bygglovet innebär att höjdnivåerna på fastigheten Gaffeln 7 ändras. Detta har inte upptäckts av nämnden när bygglovet beviljades och inte kommunicerats med honom. Att bevilja

markhöjning om 1-1,5 meter samt höja husets golvnivå med 0,3 meter medför negativa effekter på hans fastighet. Hans fastighet kommer att hamna i en konstgjord ”dalsänka” som försämrar tomtens struktur med nivåskillnader åt två

NACKA TINGSRÄTT

DOM

Mark- och miljödomstolen

håll och med dräneringsproblem som följd. Hans tomt bör även fortsättningsvis ha en naturlig inplacering längs Frestavägens lutning söderut. Beviljat lov medför negativa konsekvenser såväl ekonomiskt som miljömässigt samt estetiskt och trivselmässigt.

Bolaget har bestritt att nämndens beslut ska ändras och bl.a. annat uppgett följande.

De markhöjder som beviljats genom beslutet om bygglov är förenliga med gällande detaljplan. Det ursprungliga beslutet om bygglov från den 28 januari 2010

innehåller inte någon ritning utvisande höjder eller utförande avseende ”färdiga”

marknivåer. Situationsplanen för fastigheten Gaffeln 7 som utgjorde del av bygglovsbeslut från den 28 januari 2010 redovisade enbart de höjdkurvor som förelåg före exploateringen av fastigheten. Vissa anpassningsarbeten avseende marken har varit och är absolut nödvändiga för att kunna uppföra det aktuella flerbostadshuset i enlighet med gällande byggnormer. Dessa anpassningar redovisas bl.a. på vissa av de bygglovsritningar som utgör del av det nu överklagade beslutet.

De höjningar av golvnivå som görs är motiverade av byggnadstekniska skäl

Höjningen har också visat sig nödvändig ur dräneringssynpunkt då fastigheten utgör lågpunkt för ett större tillrinningsområde med höga grundvattennivåer som följd.

Jan-Erik Moreau har i sin skrift inte preciserat på vilket sätt bygglovsbeslutet strider mot PBL. Inte heller utvecklas närmare hur hans fastighet påverkas av det senast beviljade bygglovsbeslutet.

Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig men inte avhörts.

DOMSKÄL

Länsstyrelsen har i sitt beslut redogjort för tillämpliga bestämmelser.

Prövningsramens omfattning

Inledningsvis kan det konstateras att Jan-Erik Moreau har yrkat att enbart huset på Gaffeln 7 ska få förhöjas och att marken runt omkring ordnas på ett sådant sätt att den ansluter till hans fastighet på ett naturligt sätt, att hans fastighet ska lösas in till

3

gängse marknadsvärde som rådde före markhöjningen samt att de olägenheter med dagvattendränering och miljöutsläpp från bilar som kan förutses hanteras på ett adekvat sätt. Mark- och miljödomstolens prövning i målet är begränsad till det överklagade beslutet. Jan-Erik Moreaus yrkande om att enbart huset får förhöjas och att hans fastighet ska lösas in omfattas därför inte av domstolens prövning och ska därmed avvisas. Vad gäller yrkandet om adekvat hantering av olägenheter avseende dagvattendränering och miljöutsläpp i den mån det är förutsebart är inte heller det ett yrkande som kan prövas inom ramen för det nu aktuella målet utan snarast en tillsynsfråga. Även detta yrkande ska därför avvisas. Huruvida den tänkta åtgärden till exempel medför sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär en fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet i övrigt är emellertid omständigheter som har betydelse för om bygglov kan beviljas (se 2 kap. 9 § PBL).

Det aktuella lovet

Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att det är nya PBL som ska tillämpas avseende det överklagade beslutet samt i målet. I likhet med

länsstyrelsen anser även mark- och miljödomstolen inte att det finns skäl att

upphäva nämndens beslut på den grunden att nämnden felaktigt tillämpat den äldre plan- och bygglagen (1987:10).

PBL innehåller inte någon möjlighet för en byggnadsnämnd att godkänna ändringar i ett tidigare meddelat bygglovsbeslut. Om det meddelas ett nytt beslut med vissa justeringar innebär detta att ett nytt lov har lämnats. De formella kraven för prövningen som finns gäller även då det är fråga om ändringar av en tidigare lovgiven åtgärd. Därmed gäller bl.a. att byggnadsnämnden enligt 9 kap. 25 § PBL ska bereda kända sakägare tillfälle att yttra sig över ansökan, om åtgärden innebär en avvikelse från detaljplan (se Mark- och miljööverdomstolens dom 2015-02-11 i mål nr P 10418-14). Den i målet aktuella fastigheten Gaffeln 7 omfattas av en stadsplan som enligt övergångsbestämmelserna till PBL och 17 kap. 4 § plan- och bygglagen 1987:10 gäller som detaljplan. Detaljplanen innehåller inga

bestämmelser om markhöjd. Den åtgärd som ansökan avser innebär inte en

NACKA TINGSRÄTT

DOM

Mark- och miljödomstolen

avvikelse från detaljplanen. Nämnden har därför inte haft någon skyldighet att kommunicera ansökan.

Vad har nämndens prövning omfattat?

Av handlingarna i målet framgår att marknivån på fastigheten i det nu överklagade lovet har ökat med emellan 0 till 1,3 meter i jämförelse med det lov som

meddelades den 28 januari 2010. Enligt 9 kap. 11 § PBL krävs marklov för schaktning eller fyllning, som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt, om inte kommunen bestämt annat i detaljplanen. I avsaknad av bestämmelser i detaljplan utgör en nivåförändring om 50 cm en utgångspunkt för bedömningen av om det är en avsevärd förändring av marknivån (se bl.a. mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom den 20 mars 2014 i mål nr P 6585-13). Schaktning och fyllning som utgör förberedelser till

byggnadsarbeten kräver inte marklov. Markarbetena prövas i dessa fall i

bygglovsärendet, (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 juni 2012 i mål P 8276-11). Att schaktningar och fyllningar regleras i bygglovet bör även ses mot bakgrund av att Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1991 ref. 94 har slagit fast att byggnadens höjd ska räknas från den marknivå som är avsedd att föreligga när byggnadsprojektet avslutas.

Förändringarna i marknivå i det aktuella målet utgör enligt mark- och miljödomstolen i och för sig en sådan förändring att ansökan marklov är

nödvändigt. Bolaget har inte uttryckligen ansökt om marklov och nämnden har i sitt beslut inte uttryckligen omnämnt förändringar i markhöjden. En av de avgörande frågorna i målet är därför huruvida nämnden ändå har prövat markhöjningarna.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det av nämndens beslut bland annat framgår att beslutet avser ändring av planlösning och fasader samt att det tidigare bygglovsbeslutet från den 28 januari 2010 ska gälla i övrigt. Därutöver framgår också att fem av bolaget ingivna handlingar ingår i beslutet att bevilja lov. En av dessa är en markplaneringsritning. Precis som länsstyrelsen konstaterar mark- och miljödomstolen att det av nämnda ritning framgår att en höjning av marknivån är

5

avsedd. Eftersom ritningen tydligt utgör en del av lovet och visar på marknivåerna finner mark- och miljödomstolen att det beviljade lovet även omfattar

markhöjningarna på sätt som framgår av tillhörande ritningar.

Allmänna och enskildas intressen

Det är visserligen korrekt att marken enligt ritningar i målet, såsom Jan-Erik Moreau gjort gällande, sluttar. Förhållandet att marken på fastigheten Gaffeln 7, i och med markhöjningarna hamnar något högre än marken på Jan-Erik Moreaus fastighet, kan på så sätt skapa en onaturlig känsla. Bolaget har emellertid anfört att markhöjningen varit motiverad av byggnadstekniska skäl för att kunna uppfylla gällande byggnormer. Justeringarna har även skett i syfte att möjliggöra bilinfart samt varit nödvändig ur dräneringssynpunkt eftersom Gaffeln 7 utgör lågpunkt för ett större tillrinningsområde med höga grundvatten som följd. Vad Jan-Erik Moreau har anfört innebär enligt mark- och miljödomstolen inte sådana betydande

olägenheter som avses i PBL:s mening. Markhöjningarna avviker inte från vad som kan anses som rimligt för att anlägga ett flerbostadshus på fastigheten eller mot kravet på ett lämpligt anordnande av tomten med hänsyn till stads- och

landskapsbilden eller natur- och kulturvärdena på platsen. Åtgärden kan inte heller anses strida mot intresset av en god helhetsverkan. Med hänsyn till vad som framkommit ovan finner mark- och miljödomstolen att överklagandet ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427)

Överklagande senast den 16 juni 2015. Prövningstillstånd krävs.

Annika Grönlund Kent Svensson

_____________

Tingsfiskalen Annika Grönlund, ordförande, och tekniska rådet Kent Svensson har deltagit i domstolens avgörande. Föredragande har varit tingsnotarien Robin Håkansson.

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4

INKOM: 2014-12-15 MÅLNR: P 6921-14 AKTBIL: 3

Bilaga 1

www.domstol.se DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07

ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

Den som vill överklaga mark- och miljödom- stolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivel- sen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov- rätt.

Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns an- given på sista sidan i domen.

För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen läm- nar prövningstillstånd. Det görs om:

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva över-

klagandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast.

Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och mil- jööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:

1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer,

2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd,

3. grunderna (skälen) för överklagandet,

4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas

med varje bevis.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.

Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in- stanser om någon överklagar avgörandet dit.

Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Bilaga 2