02.5. Mark- och miljödomstolen 2016-05-04 Majestätet 18

NACKA TINGSRÄTT

Mark- och miljödomstolen

DOM

2016-05-04 meddelad i Nacka Strand

Mål nr P 6451-15

Dok.Id 443351

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 1104

131 26 Nacka Strand

Augustendalsvägen 20

08-561 656 40 08-561 657 99 måndag – fredag 08:00-16:30 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se

www.nackatingsratt.domstol.se

KLAGANDE

1. Fredrik Backman, Sländstigen 43, 191 38 Sollentuna

2. Jakob Roos, Sländstigen 41, 191 38 Sollentuna 3. Jessica Roos, adress som ovan

Ombud för 1-3: Advokaten Johannes Holmgren, Landahl Advokatbyrå AB, Box 191 43, 104 32 Stockholm

MOTPARTER

1. Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun, Turebergs torg 1, 191 86 Sollentuna

2. Tobias Höglund, Lingränd 7, 191 38 Sollentuna 3. Veronica Höglund, adress som ovan

Ombud för 1-2: Jur. kand. Anders Hallin, Solidator AB, Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm

SAKEN

Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten Sollentuna Majestätet 18 ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2015-10-14 i ärende nr 4032-23464-2015, se bilaga 1

_____________

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommuns bygglovsbeslut den 9 juni 2015, D § 636.

___________

1

NACKA TINGSRÄTT

DOM

Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun (nämnden) beslutade

den 9 juni 2015 att bevilja bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten Sollentuna Majestätet 18. Beslutet överklagades av bl.a. Fredrik Backman, Jakob Roos och Jessica Roos till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som den 14 oktober 2015 avslog överklagandena.

Fredrik Backman, Jakob Roos och Jessica Roos har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Fredrik Backman, Jakob Roos och Jessica Roos har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva nämndens beslut att bevilja bygglov.

Tobias Höglund och Veronica Höglund har bestritt ändring.

Nämnden har avstått från att yttra sig i målet.

Mark- och miljödomstolen har hållit syn den 31 mars 2016.

UTVECKLING AV TALAN

Fredrik Backman, Jakob Roos och Jessica Roos har hänvisat till satellitbilder och fotografier och har anfört i allt väsentligt det som framgår av länsstyrelsens beslut med tillägg och förtydliganden enligt följande.

Åtgärd innebär att carporten på Majestätet 18 byggs över och att det sker i eller till och med över fastighetsgränsen till klagandenas fastigheter. Plan två kommer bli lika bred som den befintliga huskroppen och åtgärden innebär således i praktiken att hela byggnadens fasad flyttas till att ligga dikt an mot, eller till och med över, fastighetsgränsen till klagandenas fastigheter.

Klagandena har båda uteplatser som vetter mot aktuell byggnation. Uteplatsen är klagandenas enda möjlighet till utevistelse på sina tomter. Aktuell byggnation kommer att innebära att allt solljus försvinner från uteplatserna, dvs. en i princip total skuggning. Klagandena anser att området redan är så pass tätbebyggt som man kan tåla, och att de inte ska behöva acceptera ytterligare förtätning.

Såvitt klagandena förstår kommer aktuellt bygglov att innebära att byggnaden skjuter in över deras fastighetsgränser. Klagandena anser att detta har betydelse vid bedömningen av om åtgärden medför betydande olägenheter för dem. Klagandena anser att en byggnation i enlighet med bygglovet skulle medföra betydande

olägenheter för dem, i och med att deras fastigheter skulle ianspråktas utan rätt därtill. Detaljplanen tillåter visserligen byggnader i två våningar, men det är dock inte lämpligt sett till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan att man

2

NACKA TINGSRÄTT

DOM

Mark- och miljödomstolen

tillåter att byggnadens fasad på detta sätt- i två våningar- läggs dikt an mot ovan- förliggande fastighetsgräns. I området finns det fem radhus, varav Majestätet 18 är en, med exakt samma förutsättningar. Om bygglov beviljas för aktuell åtgärd finns det således inget som hindrar att även övriga fastigheter exploateras på samma sätt.

Det skulle i så fall innebära en kraftig förtätning av området och minskad luftighet i området. Bygglovet ger alltså en olämplig prejudicerande effekt vad gäller

stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan.

Det finns alternativa möjligheter för att utnyttja byggrätten. Exempelvis skulle en tillbyggnad av en tredje våning inte påverka dem lika mycket.

Tobias Höglund och Veronica Höglund har hänvisat till fotografier och har anfört i allt väsentligt det som framgår av länsstyrelsens beslut med tillägg enligt följande.

Klagandena talar emot sin egen sak då de är emot en förtätning av området samtidigt som de är för en förtätning av området när det kommer till byggnation av ett tredje våningsplan.

DOMSKÄL

Rättslig reglering

För att bygglov ska ges inom ett område med detaljplan måste den planerade åtgärden uppfylla samtliga krav i 9 kap. 30 § plan- och bygglagen, PBL. Ett av kraven i paragrafen är att åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 9 § PBL.

Omgivningskravet i 2 kap. 9 § innefattar ett skydd för berörda grannar mot

”betydande olägenheter”. Vad som ska ses som betydande olägenhet måste

bedömas bl.a. med utgångspunkt i ett områdets karaktär och förhållandena på orten och ske mot bakgrund av samtliga föreliggande omständigheter (se prop. 1985/86:1 s 484 och MÖD 2013:1).

I praxis har angetts att det är tveksamt om byggrätten – för undvikande av betydande olägenheter – kan begränsas såtillvida att den bebyggbara ytan eller den tillåtna bygghöjden blir mindre än som följer av detaljplanen. Däremot kan omgivningskravet i 2 kap. 9 § påverka den byggrätt som enligt detaljplanen är förknippad med viss fastighet i vart fall på så sätt att en byggnad – om olika placeringar är möjliga – inte får placeras fritt på den bebyggbara marken utan att placeringen måste ske så att byggnaden inte förorsakar betydande olägenheter.

(se RÅ 1991 ref. 46). För att en byggnads placering och utformning inte ska accepteras krävs att den olägenhet som uppstår för grannarna är betydande och att det går att utnyttja detaljplanens byggrätt på ett likvärdigt sätt genom alternativ placering (se Mark- och miljööverdomstolens domar den 4 februari 2013 i mål P 5735-12 och den 26 november 2013 i mål P 7862-13 samt RÅ 1990 ref. 52).

Mark- och miljödomstolens bedömning

Kvarteret Majestätet är tätbebyggt med blandad bebyggelse bestående av radhus, kedjehus samt fristående hus. I detaljplanen ges en byggrätt för hela kvarteret, egenskapsområde för egenskapsområde. För det egenskapsområde som

3

NACKA TINGSRÄTT

DOM

Mark- och miljödomstolen

fastigheterna Majestätet 16-18 är belägna inom, har byggrätten (utnyttjandegraden) bestämts till 4 000 m² BTA. Enskilda fastigheter har alltså inte tilldelats någon egen byggrätt och de har därmed inte någon given rätt att utnyttja kvarvarande del av den för hela området givna byggrätten. Med en sådan utformning av byggrätten följer att man när planen togs fram inte heller, i samma mån som annars förutsetts ske, har kunnat beakta sikt- och ljusförhållanden i detaljplanen (prop. 1985/86:1 s 484).

Majestätet 16 och 17 har en tomtarea om 143 m² respektive 142 m² och utgör två av de minsta fastigheterna i området. Majestätet 18 har en tomtarea om 267 m². Carporten på Majestätet 18 är uppförd i gräns mot Majestätet 16 och 17.

Uteplatserna på Majestätet 16 och 17 är vända mot sydväst (se bild nedan).

Nivåskillnader mellan fastigheterna gör att carporten är belägen på lägre nivå än uteplatserna.

Fastigheterna Majestätet 16-18

Bygglovet gäller bl.a. en tillbyggnad om cirka 30 m² BTA på Majestätet 18.

Tillbyggnaden ska utföras ovanpå befintlig carport och i gräns mot Majestätet 16 och 17. Avståndet från tillbyggnaden till fasad på Majestätet 16 och 17 är cirka 9 meter.

Den valda placeringen av tillbyggnaden kommer att medföra ökad skuggning och minskat ljusinsläpp på grannfastigheterna. De förändrade skuggnings- och ljusförhållandena utgör enligt mark- och miljödomstolens mening olägenheter som är betydande.

Klagandena har angett att byggnation av en tredje våning ovanpå befintlig bostads- byggnad inte skulle innebära olägenheter i samma mån som en tillbyggnad ovanpå carporten.

4

NACKA TINGSRÄTT

DOM

Mark- och miljödomstolen

Detaljplanen är ”generös” såtillvida att den tillåter vida ramar för utnyttjandet av den inom området kvarvarande byggrätten. I detta fall är det möjligt att realisera de ytterligare bostadsfunktioner som avses med det givna bygglovet genom exempelvis byggnation av en tredje våning ovanpå det befintliga bostadshuset.

Det är alltså, enligt domstolens mening, möjligt att utnyttja detaljplanens byggrätt på ett likvärdigt sätt genom en alternativ placering av tillbyggnaden.

Vid en sammantagen bedömning i detta fall kan intresset av att få realisera bygglovet inte anses ha försteg framför intresset av att slippa olägenheter till följd av ökad skuggning och minskat ljusinsläpp.

Det anförda innebär att det beviljade bygglovet på fastigheten Majestätet 18 ska upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 25 maj 2016.

Inge Karlström Maria Bergqvist

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Maria Bergqvist (skiljaktig). Föredragande har varit beredningsjuristen Linda Bellucci Feijen.

Skiljaktig mening, se bilaga 3.

5

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4

INKOM: 2015-11-19 MÅLNR: P 6451-15 AKTBIL: 4

Bilaga 1

NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen

SKILJAKTIG MENING Bilaga 3

Mål nr P 6451-15

Dok.Id 453530

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 1104

131 26 Nacka Strand

Augustendalsvägen 20 08-561 656 40 08-561 657 99 måndag – fredag 08:00-16:30 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se

www.nackatingsratt.domstol.se

Tekniska rådet Maria Bergqvist är skiljaktig och anför följande.

Tillbyggnaden över carport kommer leda till ökad skuggning och visst minskat ljusinsläpp på klagandenas fastigheter, som sammantaget kan anses utgör en olägenhet.

För fastigheten Majestätet 18 gäller en detaljplan från 2004. Bygglovet följer detaljplanen både med avseende på byggnadsyta och våningsantal. Det är i och för sig möjligt att utnyttja byggrätten på annat sätt än enligt aktuellt bygglov. Men Tobias Höglund och Veronica Höglund har ett intresse av och en rätt att få utföra tillbyggnaden från sin synpunkt lämpligaste sätt (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 februari 2013 i mål P 5735-12).

I ett så förhållandevis tätbebyggt område som här är fråga om är det närmast oundvikligt att tillbyggnader kan komma medföra ökad skuggbildning för grannar. Med hänsyn till den byggrätt detaljplanen ger är, enligt min mening, de olägenheter som beskrivits av klagandena inte är större än vad som får accepteras när byggrätten utnyttjas i området.

Överklagandena ska därför avslås.

Bilaga 3

www.domstol.se DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07

ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

Den som vill överklaga mark- och miljödom- stolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivel- sen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov- rätt.

Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns an- given på sista sidan i domen.

För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen läm- nar prövningstillstånd. Det görs om:

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva över-

klagandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast.

Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och mil- jööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:

1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer,

2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd,

3. grunderna (skälen) för överklagandet,

4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas

med varje bevis.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.

Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in- stanser om någon överklagar avgörandet dit.

Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Bilaga 2