• No results found

Dalhem/Endre förskoleområde. Likabehandlingsplan. och plan mot kränkande behandling. Förskolan Draken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Dalhem/Endre förskoleområde. Likabehandlingsplan. och plan mot kränkande behandling. Förskolan Draken"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dalhem/Endre förskoleområde

Likabehandlingsplan

och plan mot kränkande behandling Förskolan Draken

2014

(2)

Innehåll

1. Inledning 2. Vision 3. Syfte

4. Lagar och styrdokument

5. Främja barns lika rättigheter

6. Kartläggning, nulägesanalys, mål och åtgärder 7. Förebyggande åtgärder

8. Utreda och åtgärda

9. Utvärdering och uppföljning

Bilagor

1. Dokumentationsblankett

(3)

1.

Inledning

På Drakens förskola lägger vi stor vikt vid och engagemang i att förskolans pedagoger tillsammans med mig som förskolechef kontinuerligt arbetar med att utvecklar vårt värdegrundsarbete – en viktig grundsten i vårt pedagogiska arbete.

Pedagogerna har gemensamt valt ut förskolans 3 egna nyckelord i värdegrundarbetet

• Hänsyn

• Respekt

• Lpfö 2.1 Normer och värden

Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

- Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

Under 2013 har 2 av förskolans pedagoger, tillsammans med mig, gått en högskolekurs i värdegrundsarbete – målet är nu att denna utbildning nu skall omsättas till praktiskt arbete i barnens vardag.

Arbetet med likabehandlingsplanen är en viktig del av detta arbete och värdegrunden skall verkligen genomsyra all verksamhet på Draken.

Det är också viktigt att alla berörda verkligen är delaktiga i arbetet med att ta fram planen; barn, pedagoger och föräldrar.

Mitt mål är att vi i vår förskola ska skapa en verksamhet där alla barnen känner sig respekterade, visar varandra hänsyn och upplever glädje och trygghet.

Ann Catrin Redin

förskolechef

Denna likabehandlings plan och plan mot kränkande behandling gäller för Förskolan Draken inom Dalhem/Endres förskoleområde.

(4)

2.

Vision

Förskolans arbete ska präglas av hänsyn, respekt och förståelse för att alla människor har lika värde.

På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

I vår verksamhet skall vårt värdegrundsarbete genomsyra vardagen och barnen skall ges möjlighet att vara med och påverka sin vardag.

3.

Syfte

Syftet med vår likabehandlingsplan är att främja barns rättigheter och att vi verkar för en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, leka och lära i vår verksamhet på lika villkor.

Vår värdegrund skall leva i pedagogiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner samt i planeringen, genomförandet och utvärdering av förskolans verksamhet.

Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att aktivt delta i likabehandlingsarbetet dvs pedagoger, barn och föräldrar

4.Lagar och styrdokument

Diskrimineringslagen

Denna lag har till ändamål att främja barns rättigheter, samt motverka att barn missgynnas utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder.

(5)

(De 7 diskrimineringsgrunderna)

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.

EX: Pojke går före flicka i barnomsorgskön.

Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom till synes neutrala ordningsregler med som i verksamheten tillämpas, så att de i praktiken får diskriminerande effekt.

EX: Alla barn serveras samma mat – trots att det kan finnas religiösa skäl eller allergi som medför att barn behöver anpassad kost.

I förskolan är det huvudman eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Skollagen 1 kap § 5 fastslår att verksamheten i skolan och förskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildning ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.

Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

En kränkning kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller vara systematiskt återkommande.

Kränkningar kan vara

Fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar),

Verbala (t.ex. bli utsatt för hot, svordomar och öknamn),

Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, grimaser, ryktesspridning eller alla går när barnet kommer),

(6)

Texter och bilder (t.ex. e-post, sms, mms, brev, teckningar, lappar, fotografier eller klotter).

Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra barn.

Förskolans läroplan, Lpfö 98 rev.- 10

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Alla som arbetar i förskolan skall

visa respekt för individen och medverka till det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet

stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.

Arbetslaget skall

ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt egenvärde

ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen

samarbeta med hemmen när det gäller barns fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan

5

Främja barns lika rättigheter

Främja barns lika rättigheter

Vi utgår ifrån att alla samma möjligheter oavsett kön

Regionen har givit oss i uppdrag att i förskolan arbeta med att förbättra pojkars resultat – då tänker vi att det är viktigt att vi pedagoger

verkligen arbetar för att ge alla barn möjlighet att utveckla sina

förmågor och intressen utan att begränsas utifrån stereotypa könsroller.

(7)

Vi behöver varandras ögon och öron och stöd för att lyckas.

Genom att ta på ”genusglasögonen” ska vi hjälpas åt att upptäcka när våra förväntningar är kopplade till kön och tillsammans arbeta för att motverka detta.

Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck

Barnen delar själv upp sig olika familjeroller vid Mamma-pappa-barn-lekar Stina Werséns böcker läser vi mycket – de har inga kön bara identitet.

Läser och reflektera tillsammans med barnen.

Barnen klär sig utifrån egna intressen och behov. Vi har övervägande tjejkläder – det behöver vi se över.

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Vi har dockor med olika hudfärg till barnens lek

När barn med ljus hudfärg mött barn med mörk hudfärg i förskoleverksamheten har mötena känts helt naturliga

Viktigt att vi som pedagoger pratar med barnen om hur det är i andra länder och har kunskap.

Våra barn lever i ett litet samhälle – vi har ett stort ansvar att presentera världen för dem

Vi väljer lekar så att alla barn kan vara med utifrån sina förutsättningar Vi tar hjälp av bokbussen för att få barnlitteratur som behandlar olika etniska ursprung.

Vi väljer normkritiska böcker och är väl förberedda när vi läser dem för barnen.

Använda bokbussens kompetens till att få hjälp med bra litteraturval.

Viktigt att vi informerar våra vikarier

Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Vi är medvetna om att det kan vara svårt och att vi måste ha kunskap eftersom vi har en annan tradition när det gäller t ex mat

Vi har olika erfarenheter av familjer som haft andra trosuppfattningar än kristendomen – vi berättar och diskuterar våra erfarenheter.

Vi strävar efter att ha mycket kommunikation med föräldrarna för att få kunskap.

Vi frågar barnen om hur deras traditioner ser ut – t.ex om och hur de firar jul.

(8)

Att när vi t ex besöker en kyrka så är det utifrån att det är en kulturell byggnad

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning

TeckenSomStöd (TSS) används på Vattnet och Elden som stöd.

Vattnets al har under vt/ht 13 utbildats i TSS – och det kommer alla barn till nytta.

Som vuxna försöker vi stärka och bygga självkänsla hos alla barn – vi utgår från det positiva som finns.

Vi väljer lekar som alla kan vara med i utifrån sina förutsättningar.

Böcker tar vi hjälp av bokbussen att plockar fram böcker med förebilder som har funktionsnedsättning. Vi väljer barnlitteratur som stödjer barnen i ett förhållningssätt som står för empati, förståelse och att vi alla är olika.

Att vi är medvetna om att de aktiviteter vi erbjuder ska alla barn kunna deltaga i utifrån sina förutsättningar.

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning

Vi pratar kring regnbågsfamiljer och tillsammans ska vi se filmen ”Så kan det vara”

Vi tar hjälp av bibliotekarierna att välja ut bra barnlitteratur och beställer böcker från bokbussen ”Krokodilenboken”

Främja likabehandling oavsett ålder

Vi delar in barnen i tvärgrupper efter mognad – inte ålder Alla barn har tillgång till allt material

Barnen är med och väljer böcker när vi lånar från bokbussen. Barnen är med och väljer bok vid läsvilan.

Barnen tar själva sin mat vid lunchen och får välja fruktsort.

Vi strävar efter att barnen skall säga som det är och bli bemötta av lyssnande pedagoger.

(9)

Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar

Barnen har närvarande pedagoger som lyssnar på vad barnen säger.

Vi väljer medvetet barnlitteratur som beskriver utanförskap till vår verksamhet.

6 K

artläggning, nulägesanalys, mål och åtgärder

Nulägesanalys: Mål: Åtgärder:

Så här ser det ut hos oss

Vad vill vi? Hur ska vi nå målet?

1.

All personal har inte insikt i vad funktionsnedsättning Innebär i vardagslivet

All personal skall ha insikt och kunskap om funktionsnedsättning

Infomöte för all personal under 2014 Ansvarig: fsk chef

2.

Vi saknar utklädningskläder med manliga förtecken

Utklädningskläder som ger barnen- lika rättighet oavsett kön

Medvetna val när vi köper/väljer

utklädningskläder Ansv: varje al

3.

Vuxenstyrda toalettbesök.

Barnen får/kan inte ta mat själva.

Lita på barnen om de säger att de redan har varit på toan.

Låta barnen själva ta mat och känna efter när de har mättnads- känsla.

Lyssna mer på barnen och tro på barns kompetens Ansvar: alla pedagoger

4.

Vi saknar barnlitteratur som berör

diskrimineringsgrunderna

Att vi medvetet väljer barnlitteratur som stöd för vårt likabehandlingsarbete och

värdegrundsarbete

Med hjälp av

bibliotekarierna på bokbussen får barnen tillgång till litteratur som främjar vårt likabehandlingsarbete Ansvar: varje al

(10)

7 Förebyggande åtgärder

1. Vi skapar ett möte under 2014 där all personal informeras om hur vi kan arbeta med barn med funktionsnedsättningar för att skapa en verksamhet där de har samma möjligheter som alla övriga barn. När vi har studerat de böcker vi har på förskolan har vi sett att ingen bok handlar om förebilder med

funktionsnedsättning. Vi tar hjälp av bibliotekarierna på

bokbussen så att vi får hjälp att hitta litteratur som omfattar funktionsnedsättning.

2. Vi behöver komplettera utbudet på utklädningskläder med manliga förtecken så att barnen själva kan välja sina roller oavsett kön. På personalträff ska vi under året se filmen ”Så kan det vara” som beskriver 2 regnbågsfamiljer i förskolan för att öka vår kunskap om regnbågsfamiljer.

3. Pedagoger lyssnar på barnen och låter barnen själva avgöra när de behöver göra ett toabesök.

Att barnen själva tar mat – eget ansvar att känna efter när man är mätt. Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att göra dessa egna val vid måltiden.

Stävja stressade situationer i hall/tambur där knuffar lätt inträffar. Låta en avdelning åt gången klä på sig i tur & ordning

7 Utvärdering och uppföljning

Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling har tagits fram av förskolans personal.

Uppföljning av åtgärder sker löpande.

Planen skall varje år utvärderas och omarbetas utifrån barngruppens behov.

Barn, pedagoger och föräldrar skall vara delaktiga i planens utformning.

(11)

För att få med föräldrarna kan vid föräldramöten följande frågeställningar tas upp:

1. Vad är en NORM?

2. Vilka normer tror du finns påförskolan?

3. Vilka normer vill ni att vi ska ha på förskolan?

När planen är färdigställd får alla föräldrar ut planen på remiss ca 3 veckor och kan då komma med synpunkter och frågor på planens innehåll. Därefter

fastställd planen som gällande för innevarande verksamhetsår.

(12)

8

Utreda och åtgärda

Det är viktigt att alla pedagoger tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på största allvar – och agerar snabbt.

Kränkningar skall alltid aktivt motverkas.

Anmäla vad som hänt

Enligt skollagen måste personalen göra en anmälan till förskolechefen så snart de fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Förskolechef är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.

Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar.

Det är ytterst huvudmannen som har ansvaret för arbetet mot kränkningar i förskolan.

Åtgärder

Förskolan måste utreda vad som hänt

Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till förskolans kännedom att det kan förekomma kränkningar.

En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen.

När ett barn blivit kränkt av ett annat barn

Aktivitet Ansvarig

Utredning sker i samtal med inblandade barn. Den syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till någon överenskommelse

Ansvarig pedagog informerar förälder.

Ansvarig pedagog

Vid ärenden där endast barn är inblandade ska - om problemet inte kan lösas- ärendet anmälas till förskolechef för vidare utredning

De åtgärder som sätts in ska dokumenteras, följas upp och utvärderas

Förskolechef och ansvarig pedagog

(13)

Anmälan till huvudman

Förskolechef

Uppföljning inom 1 vecka Förskolechef och

ansvarig pedagog

Till dig som är förälder

Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsetts för kränkande behandling prata alltid med personalen.

Om kränkningarna fortsätter

Åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar som utförs av barn

Aktivitet Ansvarig

Personalen är extra observant Analysera vilka normskapande

processer som pågår i verksamheten Analysera om struktur och

förhållande på grupp- och

verksamhetsnivå behöver förändras Informera föräldrar.

Dokumentera samtal samt vidtagna åtgärder och uppföljning

Förskolechef och pedagoger

Åtgärdsprogram upprättas för den kränkande och det kränkta barnet

Ansvarig pedagog och arbetslaget Anmälan till huvudman Förskolechef

Uppföljning inom 1 vecka Förskolechef och pedagoger

Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter

Aktivitet Ansvarig

(14)

Beroende på händelsens art görs anmälan till socialtjänsten

Förskolechef

Händelser, som inneburit allvar fara för liv eller hälsa ska rapporteras i Ritisk . Förskolechef ansvarar därefter för rapporten och åtgärder.

När en vuxen kränker ett barn

Det är absolut förbjudet för anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling.

Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar.

Ett barn som blir kränkt av en anställd är särskilt utsatt.

Kränkningar som begås av anställda betraktas därför som mycket allvarliga.

Aktivitet Ansvarig

Dokumentera

Förskolechef informeras omedelbart.

Pedagog

Anmälan till huvudman Förskolechef

Berörd vårdnadshavare informeras, pedagoger som berörs informeras

Förskolechef

Uppföljning inom 1 vecka - dokumenteras Förskolechef

Det är förskolechef med hjälp av personalavdelningen som gör utredningen.

Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder.

(15)

Dokumentation vid kränkande behandling

Förskola:-

Ansvarig för dokumentationen:

Vad har inträffat?

Vilka är inblandade:

Bedömning: Trakasserier Kränkning

Genomförda åtgärder:

Datum: Åtgärd: Ansvarig:

(16)

Vid behov skrivs en handlingsplan.

(17)

Dokumentationsblankett vid kränkande behandling

Datum:_____________________

Plats:_______________________

Inblandade personer:

Namn och kontakt uppgifter på berörda personer

Bedömning:

Bedömer du händelsen som diskriminering, trakasseri eller kränkning. Är händelsen återkommande eller är den av enstaka karaktär

Åtgärder och mål:

Hur bearbetar vi händelsen och vartåt syftar åtgärderna?

(18)

Uppföljning:

Vad har gjorts och hänt? Har åtgärderna haft önskad effekt?

Tid och datum för återkoppling:

Samtliga inblandade parter träffas och stämmer av angående uppföljningen

Dokumentation av:

Namn och funktion på personer som dokumenterat händelsen

Delgivna:

Namn och kontaktuppgifter på personer som delgivits händelsen

Ort och datum:

………..

Ansvarig förskolechef

References

Related documents

Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

• Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk

Vi kan se att risken för kränkningar mellan barn ökar när de vuxna inte är närvarande.. Det kan t ex vara i vissa rum där barnen stänger dörren

(De 7 diskrimineringsgrunderna).. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon

Denna lag har till ändamål att främja barns rättigheter, samt motverka att barn missgynnas utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

”1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller

rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen form av kränkande behandling som mobbning,

- Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning