1
Statsvetenskapliga institutionen Höstterminen 2019
Examensarbete i statskunskap 15 högskolepoäng
Vilja att välja – en kvalitativ intervjustudie
Valdeltagande bland förstagångsväljare i europaparlamentsvalet 2019
Författare: Johanna Hallin
Handledare: Oskar Hultin Bäckersten
2
Sammandrag
Den här uppsatsens syfte är hitta anledningar varför förstagångsväljare inte deltog i
europaparlamentsvalet år 2019. Ett lågt valdeltagande är ett hot mot demokratin på lång sikt och studier om just valdeltagande är viktigt för att förstå varför och vilka det är som inte röstar. Förstagångsväljare är en grupp i samhället som deltar allra minst i allmänna väl i Sverige och i EU. Därför är denna grupp intressant att studera djupare i. Studiens metodval är en kvalitativ intervjustudie där ett fåtal deltagare fick delta i en intervju. Alla deltagare är förstagångsväljare som inte röstade i europaparlamentsvalet 2019 och studiens syfte är att kartlägga anledningar till att dessa inte röstade. Tidigare studier visar att det finns ett antal faktorer som påverkar deltagandet i val; exempelvis ålder och typ av utbildning. En teori som presenteras i den här uppsatsen är att EU-valet är ett så kallat andrahandsval. Utifrån denna teori skapades ett frågeformulär som användes i intervjuerna. Resultatet baserat på
intervjuerna visade att vissa faktorer påverkar deltagandet i val. Tid och kunskap är exempel på faktorer som visade sig påverka att deltagarna inte valde att rösta.
Nyckelord: Demokrati, valdeltagande, förstagångsväljare, EU-val
3
Innehåll
1. Inledning ...4
1.1 Problemformulering ...4
1.2 Forskningsläge...6
1.3 Syfte ...7
1.4 Frågeställning ...7
1.5 Tillvägagångssätt ...8
1.6 Disposition ...8
2. Teori ...8
2.1 Demokratibegreppet ...8
2.2Varför deltar inte folk i allmänna val? ...9
2.2 Variation i valdeltagandet ... 11
2.3 Lära sig rösta ... 13
2.4 Att rösta eller inte rösta i ”andrahandsval” ... 15
2.5 Tre huvudsakliga faktorer som påverkar vårt deltagande... 16
3. Metod & Material ... 16
3.1 Respondentundersökning och operationalisering ... 17
3.2 Etiska dilemman ... 19
3.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 20
3.4 Material ... 21
4. Resultat ... 21
4.1 Bakgrundsinformation ... 21
4.2 Resurser ... 22
4.3 Intresse och engagemang ... 23
5. Slutdiskussion ... 25
5.1 Resultat och slutsatser ... 25
5.2 Metod ... 27
5.3 . Avslutning ... 28
Källförteckning ... 29
4
1. Inledning
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”
Så lyder första kapitlet, första paragrafen i regeringsformen (SFS 1974:152) som är en av Sveriges grundlagar. Den uttrycker grundpelaren i vår demokrati, att makten ska vila på folkets mandat. Enkelt uttryckt innebär detta att vi som medborgare är med och bestämmer i landet genom det representativa och parlamentariska statsskick som vi har i Sverige. Rätten att delta i val och ett högt valdeltagande är en viktig förutsättning i vår demokrati. Inom statsvetenskapen är det intressant att studera och försöka förstå vad som förklarar
valdeltagandet och genom detta ta fram kunskap som kan leda till att öka valdeltagandet.
Ett högt valdeltagande är viktigt för att en demokrati ska fungera väl. På vilket sätt är då valdeltagande statsvetenskapligt intressant? En ökad kunskap om vad som påverkar ett valdeltagande kan gagna demokratin på lång sikt. Därför är det både intressant och viktigt att studera just valdeltagande och vad som påverkar detta. En väl fungerande demokrati där politiker representerar folkviljan kräver ett högt valdeltagande. Det kräver att människor engagerar sig och röstar. Då ökar legitimiteten för det parlamentariska systemet. Dessutom minskar risken för ett politiskt förakt vid högt deltagande (Beckman 2009).
1.1 Problemformulering
Valdeltagande är ett väl beforskat område just för att det är en bärande del av demokratin.
Hela demokratin bygger på ett folkstyre. Redan i antikens Grekland ansågs det att det var viktigt att människorna engagerade sig inom politiska frågor. Det skulle leda till att invånarna i staden kände sig lyckliga och dygdiga (Dahl 1999, 50).
Det krävs av oss som medborgare att gå och rösta vid de regelbundna valen. Hela tanken på demokrati tenderar att brista på lång sikt om valdeltagandet sjunker. I en rapport från Sveriges kommuner och landsting beskrivs att ”politisk delaktighet – en mänsklig rättighet och en förutsättning för demokratin” (Thoresen & Persson 2009)
I denna studie ska valdeltagandet i Sverige till europaparlamentsvalet 2019 studeras. I
Riksdagsvalet i Sverige år 2014 var det 7,3 miljoner röstberättigade. En miljon av dessa valde att inte delta vid valet. Det är nästan 15 procent av de som var röstberättigade (Val 2019).
5 Demokrati betyder folkstyre. För att detta ska fungera väl måste valdeltagandet vara högt i ett land. Ett högt valdeltagande kan vara bra i sig självt. Ett högt valdeltagande innebär också att fler människor deltar och det leder till en mer hållbar demokrati (Lijpart 1997).
En annan studie som gjorts av Per Hedberg, statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, visar också på skillnader i valdeltagande mellan olika grupper i samhället. År 2010 var det fler kvinnor än män som deltog i val; 87,5 procent kvinnor och 81,8 procent män. Han visar även skillnader mellan olika klasser i samhället. Arbetare deltog till 76,6 procent år 2010 och medelklassen deltog till 90,3 procent. Hedberg visar också i denna forskning på andra faktorer som påverkar valdeltagandet. Det handlar om exempelvis intresse för politik generellt och förtroende. De som är politiskt intresserade deltar i val i större grad än de som inte är intresserade. Hedberg visar att i gruppen ”ganska intresserad” röstar 90,3 procent och i gruppen ”inte alls intresserad” röstar 63,4 procent. Undersökningen visar vidare att graden av förtroende till våra politiker också är en faktor som påverkar vårt valdeltagande (Hedberg 2012).
En deltagarkultur är viktig för demokratin just för att den bygger på folkstyre. Både som statsvetarstudent och politiker blir detta ett självklart val av ämne att forska lite djupare i. Det är den grupp av människor i samhället som inte deltar vid val som ska studeras i den här uppsatsen. Vilka är egentligen dessa? Handlar det bara om att de har glömt valdagen? Eller kan det handla om attityder till det politiska systemet generellt? Kan vi se något mönster av denna grupp, har dessa personer liknande bakgrund som exempelvis utbildningsnivåer? Det är denna grupp av människor som vi måste studera och ta reda på varför de inte bryr sig om att delta vid politiska val. I denna studie kommer den grupp av människor som inte röstar att ligga i fokus.
Att studera valdeltagande kan göras på olika sätt. Institutionella förklaringar kan vi studera om vi är intresserade av att se skillnader mellan olika politiska system, som exempelvis enkammarsystem och proportionella valsystem. Kontextuella förklaringar studerar vi om vi är intresserade av geografiska områden eller sociala miljöer. Individförklaringar som ska
studeras i denna uppsats handlar om att studera resurser, intresse/engagemang och sociala nätverk på individnivå (Oscarsson & Holmberg 2016).
Att studera valdeltagande på individnivå kan ge oss svar på vad det är som påverkar om vi går och röstar på valdagen eller inte. Ofta kan dessa olika sätt att studera valdeltagande interagera med varandra. Att delta i ett val på individnivå kan exempelvis kopplas ihop med
6 institutionella förklaringar genom att medborgarna i staten har röstplikt (Oscarsson &
Holmberg 2016:49).
Min förhoppning är inte att hitta nya teorier om valdeltagande då det finns forskning på detta redan. Min förhoppning är att gå in lite djupare om ämnet i Sverige på individnivå.
Undersökningen kommer att begränsas till valåret 2019 då det var europaparlamentsval.
Syftet är att studera ett fåtal individer för att hitta djupare förklaringar på varför de inte röstade i valet.
I tabellen nedan redovisas hur valdeltagandet såg ut år 2014 och 2019 till
europaparlamentsvalen (SCB 2019a). Tabellen visar att valdeltagandet ökat mellan dessa valår. Ökningen uppgår till 4,2 procentenheter. Tabellen visar också att antal röstberättigade var fler vid valet 2019 än vid 2014.
Tabell 1. Antal röstberättigade och valdeltagande i europaparlamentsvalen 2014 och 2019
År 2014 År 2019
Antal röstberättigade 7,4 miljoner 7,6 miljoner Antal röstande 3,7 miljoner 4,2 miljoner
Procent (%) 51,1 55,3
Förstagångsväljare är en grupp väljare som sänker valdeltagandenivån på grund av att de inte röstar i lika stor utsträckning som andra grupper gör (SCB 2012). Det är därför intressant att studera detta faktum närmare för att se vad det faktiskt är som gör att förstagångsväljare inte i samma utsträckning som andra grupper tar sig till vallokalerna på valdagen för att rösta. Kan det finnas andra orsaker än vad som tas upp i den tidigare forskningen? För att gräva djupare i detta kommer denna studie att vara en kvalitativ intervjustudie bland förstagångsväljare.
1.2 Forskningsläge
Varför studerar vi valdeltagande? Att delta politiskt kan göras på andra sätt än att gå och rösta på valdagen. Det kan exempelvis vara att demonstrera för något eller delta i någon protest mot politiken (Järnbert & Öhrvall 2003). I Sverige har vi representativ demokrati, vilket betyder att folket väljer i fria och regelbundna val deras politiker som får styra över dem. Folket ger förtroende till politiker att styra i fyra år tills det är nästa val. Är folket inte nöjda med sina förtroendevalda har de rätt att ändra sin röst till nästa val. Om valdeltagandet är lågt och lägre
7 i vissa grupper finns risken att folket inte på ett representativt sätt representeras av de
folkvalda politikerna (Järnbert & Öhrvall 2003).
I en underlagsrapport till grundlagsutredningen analyserar statsvetaren Johan Martinsson valdeltagandet i Europa och i USA. I rapporten presenterar Martinsson att valdeltagandet över tiden sjunker i många av Europas länder. Dock gäller att variationen är stor mellan olika länder och i olika val. Malta är landet i Europa som har högst valdeltagande med 97 procent i parlamentsvalet. 82 procent deltagande till Europaparlamentet hade Malta år 1996. Ett annat land i Europa som har ett lågt valdeltagande är Slovakien med ett valdeltagande på cirka 50 procent i det nationella valet och 17 procent till EU-valet år 2004. Andra länder som har ett lågt valdeltagande är Polen och Litauen. Sverige är ett land som har ett högt valdeltagande i riksdagsvalen på nästan 90 procent. Dock så har Sverige ett relativt lågt deltagande till EU- valen. Storbritannien som är ”parlamentarismens hemland”, som Martinsson skriver, visar också låga siffror i alla val (Deurell 2007). Utifrån offentlig statistik kan vi konstatera att valdeltagandet sjönk under en längre period i Sverige. Samtidigt kan konstateras att valdeltagandet ökat i just Sverige från år 2002 (SCB 2019b).
Frågor om valdeltagande intresserar många - allt från journalister till socialforskare. Ett antal empiriska studier har gjorts för att kartlägga vilka faktorer som påverkar valdeltagandet.
Valsystemet är ett sådant som påverkar deltagandet vid val, exempelvis. Valdeltagandet är högre i de länder som har ett proportionellt valsystem med representation än i de länder som har majoritetssystem. Australien har ett högt valdeltagande på grund av att de har en
obligatorisk röstplikt i det landet. Andra individuella faktorer som påverkar valdeltagande är ålder och utbildning. Ju äldre du är desto större chans är det att du röstar. Ju högre utbildning du har desto större chans är det att du röstar. Känslan av medborgerlig plikt är en annan faktor som påverkar valdeltagandet. Därutöver kan det även finnas andra faktorer som påverkar valdeltagandet. Kvinnors deltagande vid val kan exempelvis variera i olika länder. En
anledning till att kvinnor inte röstar kan vara deras rörelsefrihet eller annan traditionell praxis.
(Solijonov 2016, 37-39).
1.3 Syfte
Syftet med den här studien är att finna anledningar varför svenska förstagångsväljare avstod från att rösta i europaparlamentsvalet 2019.
1.4 Frågeställning
Studien kommer att omfatta följande frågeställning:
8
• Vad finns det för anledningar till att svenska förstagångsväljare inte deltog i europaparlamentsvalet 2019?
1.5 Tillvägagångssätt
För att nå syftet kommer jag att behöva göra djupgående intervjuer med förstagångsväljare som inte deltog i EU-valet 2019. Intervjuerna förväntas ge en bild av vad som gör att en röstberättigad person ändå inte väljer att delta vid val.
1.6 Disposition
Uppsatsen inleds med en problemformulering och där tidigare forskning presenteras. Med hjälp av den tidigare forskningen inom valdeltagande framställs ett syfte och frågeställningar.
Syftet är att försöka hitta anledningar varför förstagångsväljare inte deltog i EU-valet 2019.
Därefter kommer det ett teorikapitel som redovisar tidigare forskning och uppsatsens centrala analysbegrepp. Dessa begrepp som förklaras och definieras är demokrati, valdeltagande och förstagångsväljare. Teoridelen följs sedan av ett metodkapitel där metoden som används kommer att redovisas. I kapitlet redovisas bland annat att studien är en kvalitativ
intervjustudie. I kapitlet finns det även en diskussion om validitet, reliabilitet och
generaliserbarhet. Detta följs upp av en resultatdel där forskningsresultatet presenteras och sammanfattas. Utifrån resultatdelen kommer det sedan att finnas ett kapitel där undertecknad diskuterar vad som framkommit av intervjuerna och en sammanfattning av resultatet kommer att finnas.
2. Teori
2.1 Demokratibegreppet
Ordet demokrati härstammar från grekiskan och betyder folkstyre. Detta betyder enkelt uttryckt att i ett politiskt system skamakten ligga hos folket. Demokrati är ett begrepp som är svårt att definiera vad det egentligen är. Vi vet att demokrati betyder folkstyre men hur utövas makten? Detta är något som statsvetare genom tiderna varit och fortfarande är oense om (Anckar 2013).
Något som alltid diskuteras inom demokratin är de två olika formerna direkt och representativ demokrati. Den representativa demokratin är den ”vanligaste” formen av demokrati i dag.
Folket har fortfarande makten men de delegerar sin makt åt sina representanter. Detta sker genom regelbundna val då folket väljer ett parlament som har den lagstiftande makten. Detta
9 kallas folksuveränitet där folket har mandatet att utöva offentlig makt (Sveriges kommuner och landsting (SKL 2009).
2.2Varför deltar inte folk i allmänna val?
Varför går vi och röstar på valdagen? Varför går vi inte och röstar på valdagen?
”En rationell individ borde avstå från att rösta” skriver en ekonom i en nyhetsartikel vid namn Patricia Funk. Vi röstar endast för att känna att vi gjort vår samhällsplikt? Att delta vid val kan vara en kostnadskrävande tid, ansträngning och förlorad produktivitet. Chansen att just din röst skulle påverka ett val är mycket, mycket litet. Ekonomerna Casey Mulligan och Charles Hunter har analyserat detta och från en artikel (Mulligan & Hunter 2001) visar de att en röst nästan aldrig skulle påverka ett resultat. En analys de har gjort visar att en vinnare vid ett kongressval vann med över 20 procent (vilket är många väljare). Så varför väljer folk att delta vid val trots att vi är medvetna om detta? Mulligan och Hunter har tagit fram tre alternativ till varför vi går och röstar.
- Kanske är vi inte smartare än att vi tror att vår röst kommer att påverka resultatet?
- Att delta vid val kan jämföras med att köpa en lott. Att vinna på en lott och att din röst i ett politiskt val kommer att påverka är lika osannolikt. Det är spänningen i sig.
- Vi har blivit socialiserade och med vår rösträtt går vi och röstar för att göra samhället en tjänst. Detta ger dock inget till individen.
Detta skulle kunna vara alternativ på varför vi går och röstar. Funk skriver i artikeln att vi går och röstar för att inte slippa skvaller från våra grannar att vi inte röstar. Vi röstar för att uppfattas som samarbetspartner. Detta skriver Funk utifrån en studie hon gjort i Schweiz (Dubner 2005).
En annan studie som gjorts av Anthony Downs (1957) visar de rationella förklaringarna till deltagande i val. Med det menas att medborgare deltar i val om de tror att de kan vara med och påverka resultatet. Att dennes röst skulle påverka. Detta är i princip omöjligt i dagens samhälle, både på nationell- och internationell nivå. Därför kan inte denna rationella
förklaring förklara valdeltagandet. Det menas att om vi är rationella bör vi avstå från att rösta (ibid). En svensk studie som gjorts, ”Valdeltagande i Sverige: variation i tid och rum” av Ersson & Wide (2001), visar vikten av att det krävs en positiv politisk attityd bland
medborgarna för ett högt valdeltagande i ett land. Ersson & Wide (2001) visar i sin studie att både intresse och attityder påverkar deltagandet. Det krävs ett intresse bland medborgarna för att få ett högt valdeltagande (ibid).”The American nonvoteres” är en bok som presenterar
10 teorier om vilka som röstar och inte röstar i Amerika (Ragsdale 2017). Bland annat refereras till en undersökning som innebär en jämförelse mellan icke-väljare och väljare i presidentval i USA från år 1968-2012. I jämförelsen används bland annat utbildningsnivå som en
bakgrundsindikator (se tabellen nedan).
Tabell 2. Väljare och icke-väljare i presidentval i USA åren 1968-2012 Utbildning (Education) Nonvoters (%) Voters (%)
Less than High School 12,0 6,2
High School 55,1 37,4
Some College 21,7 27,5
College or Advanced Degree 11,2 28,9
(Ragsdale 2017:97)
Tabellen bekräftar att det finns skillnader mellan non-voters och voters. Det som också
framkommer i ”The American nonvoters” är att dessa grupper skiljer sig åt när det handlar om personliga egenskaper och sociala förbindelser. Det framkommer att icke-väljare är yngre, mindre utbildade och har lägre inkomster än de som väljer att välja i val. Icke-väljare är också mindre benägna att vara gifta, delta i kyrkan och vara anställd på en arbetsplats (Ragsdale 2017). Författarna hävdar dock att skillnaden mellan icke-väljare och väljare inte är så stor som den befintliga forskningen har skildrat. Som vi också kan se i tabellen ovan så har 56 procent av väljarna någon form av högskoleutbildning. Av icke-väljarna har 33 procent en viss utbildning. Det finns alltså ett antal välutbildade icke-väljare i amerikanska val. Av studien framkommer att icke-väljare tjänar generellt sett mindre pengar än vad väljare gör.
Utifrån enkätundersökningen som gjorts och de svarsalternativ som fanns har 22 procent av icke-väljarna en hög lön och 37 procent av väljarna en hög lön (Ragsdale 2017). Tidigare studier om valdeltagande ser lika ut i Sverige. Det studeras olika faktorer som tros påverka valdeltagandet. Att det handlar om exempelvis utbildning och ålder visas i tidigare studier som presenteras i uppsatsen.
Politiskt deltagande har definierats på olika sätt under 1900-talet. Fram till 1960-talet deltog medborgarna politiskt genom att delta vid omröstningar och genom deltagande i olika
intressegrupper. I dag deltar medborgarna på andra sätt och målet är att försöka utöva politiskt inflytande. I dag deltar medborgarna genom att exempelvis bli medlem i ett politiskt parti eller genom att marschera i en demonstration. Målen är dock detsamma. Att delta i det politiska rummet förknippas oftast med att faktiskt delta vid val, alltså att lägga en röst på
11 valdagen. I de flesta demokratier deltar en majoritet av folket för att påverka politiska
processer (McAllister 2007).
Konventionellt deltagande varierar i olika demokratiska stater. Dessutom säger tidigare studier att vissa sociala grupper i samhället är mer inflytelserika än vad andra är. Trots att samhällena syftar till att ge alla medborgare lika tillgångar. Dessa ojämlikheter i samhällena är de socioekonomiska resurserna. Det handlar om exempelvis utbildning, yrke och
inkomster. Forskarna menar att dessa olika resurser bidrar till att bestämma vilken social grupp som medborgarna tillhör. Om ett land skulle ha en stor andel med låg socioekonomisk status skulle detta kunna innebära att det politiska deltagandet i stor utsträckning blir sämre än i länder som klassas med en hög socioekonomisk status. För att fortsätta på detta spår så är social tillit också viktigt för politiskt deltagande. Social tillit få vi genom lärande och erfarenheter. Detta kan exempelvis vara utbildning som är en viktig del utifrån ett socioekonomiskt perspektiv (McAllister 2019).
2.2 Variation i valdeltagandet
För att se eventuell variation i deltagande krävs det att vi ser på offentlig statistik. En sådan källa är Sveriges kommuner och landsting (SKL). De konstaterar att valdeltagandet varierar mellan och inom kommuner i Sverige samt mellan olika väljargrupper. Stora skillnader på deltagande syns främst i de stora kommuner som har många innevånare. Det har visat sig vara 50 procents differens vissa år. Förstagångsväljare är en grupp i samhället som drar ned
procenttalet i valdeltagandet. Den gruppen röstar till allt mindre omfattning än vad andra grupper i samhället gör (SKL 2019).
En annan grupp i samhället som har lågt valdeltagande är utlandsfödda medborgare. År 2014 var det 34 procent av de röstberättigade utlandsfödda medborgarna som röstade till
kommunfullmäktige. En grupp i samhället som har högt valdeltagande och som fortsätter att stiga är de äldre (SKL 2019).
I EU-valen finns det skillnader mellan olika grupper som visar sig tydligt i undersökningar som gjorts av Statistiska Centralbyrån, (SCB). År 2014 var det 85,8 procent som röstade i Sverige till riksdagen. Samma år var det för första gången över häften av de röstberättigade som röstade till europaparlamentet; 51,1 procent. Offentlig statistik från SCB visar att
valdeltagandet skiljer sig inom Sverige och inom Sveriges kommuner. I de kommuner där det bor många utrikesfödda exempelvis, där är valdeltagandet längre än på andra ställen. I vissa delar av landet var valdeltagandet till EU under 30 procent.
12 Valdeltagandet skiljer sig också åt beroende på utbildningsnivå. Röstberättigade till EU-valet 2014 som har en eftergymnasialutbildning röstade till 71 procent, jämfört med de som har en förgymnasialutbildning som röstade till 38 procent. De blå staplarna nedan visar
valdeltagandet till europaparlamentet.
Diagram 1. Valdeltagande i riksdagsval och EU-val 2014 (procent) uppdelat på utbildningsnivå
Källa: SCB:s valstatistik
En väljargrupp i Sverige som avviker från andra grupper är förstagångsväljare. De har lägre andel deltagande både i riksdagsvalen och i EU-valen i en jämförelse med andra grupper i samhället. I EU-valet år 2014 var andelen av förstagångsväljare som går ett
yrkesförberedande program på gymnasiet 20 procentenheter lägre än de som går ett studieförberedande program. Dessa båda grupper hade 60 respektive 40 procents
valdeltagande. En förklaring till variationen i valdeltagandet bland förstagångsväljare utgörs också av föräldrarnas utbildningsnivå. Vidare förklaras skillnaden i valdeltagande i denna grupp av om den valberättigade har svensk eller utländsk bakgrund. (SCB 2015a).
En artikel som skrivits av Pernille Almlund handlar om att unga personer inte deltar vid val och att detta skapar en problematik i det politiska systemet i Danmark (Almlund 2018). Denna artikel är relevant i denna uppsats. En opinionsundersökning genomförd av European Council for Foreign Relations (ECFR) om unga personer tror att de kommer att rösta i nästa EU-val, visar att Sverige både på totalen och i åldersgrupperna 18-24 år och 25-34 år tenderar att rösta
13 i mindre grad än vad Danmarks unga kommer att göra. Om Danmark har en problematik med detta har Sverige en än större problematik (Dutceac Segesten 2019).
Diagram 2. Ungas syn på röstning i nästa EU-val.
Källa: Dutceac Segesten 2019
Utifrån registerdata från Köpenhamns universitet deltog 57,7 procent av ungdomar mellan 19- 21 år i lokalvalet år 2013. I åldersgruppen 22-29 år låg deltagandet på 54,5 procent. Det totala valdeltagandet i Danmark år 2013 var 72,1 procent. Åldersgruppen med högst andel
deltagande var 60-69 år med 84,2 procent. Med detta kan vi konstatera att ungdomarna röstar till en mindre grad än vad andra åldersgrupper gör. Något som är värt att nämna är att i denna danska studie visar det sig att förstagångsväljarna som är 18 år röstar i större grad med 71,2 procent. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att de fortfarande bor och lever med sina föräldrar som får dessa att gå och rösta (Almlund 2018)
2.3 Lära sig rösta
Valdeltagandet i Sverige har varierat. Även om det har varit ett högt valdeltagande i Sverige efter millenniumskiftet så varierar den något. Deltagandet har i Sverige inte varierat mer än 12
14 procentenheter upp eller ned de senaste 50 åren till riksdagen. ”Valdeltagandet är stabilt eftersom vanan att gå och rösta etableras mycket tidigt genom politisk socialisation”
(Oscarsson & Holmberg 2016:65). En amerikansk studie har gjorts om detta och där det framhålls att det första valet vi får göra är viktigt för att vi senare ska delta i val genom livet.
Det handlar om politisk socialisation. Forskningen visar också att det är större chans att en ungdom som är förstagångsväljare faktiskt går och röstar om personen fortfarande bor hemma med föräldrarna som också röstar (Sears & Valention 1997, refererad i Oscarsson 2016). Att lära sig rösta som citatet lyder ovan menar forskare är viktigt för att deltagandet inte ska sjunka på lång sikt. En anledning som gör att förstagångsväljare inte väljer att rösta är att de anser att valet inte är ”spännande”. Med detta menas att valet i princip redan har varit avgjort innan valdagen. Vid sådana tillfällen som under åren 1998 och 2002 har valdeltagandet bland förstagångsväljare varit lågt. Förstagångsväljare har i regel alltid ett lägre valdeltagande än bland samtliga väljare (Oscarsson 2016). Till denna studie kan self-efficacy kopplas. Self- efficacy är en teori av Albert Bandura. Definitionen av self-efficacy enligt Bandura är tron på den egna förmågan att exempelvis kunna utföra en handling och för att nå resultat. Ju högre self-efficacy en individ har desto större chans är det att den agerar och når ett önskvärt resultat (Bandura 1997).
Bandura har listat olika källor som påverkar self-efficacy. Den första handlar om erfarenheter och menar att denna källa är bland den viktigaste för self-efficacy. Erfarenheter från
handlingar som har lyckats kommer att bidra till tro på att kunna lyckas i framtiden. Detta kommer att öka personens självförtroende. Om en individ inte har erfarenheter av att lyckas så kommer detta påverka handlingar i framtiden och tron på att lyckas kommer bli allt mindre.
En annan källa till self-efficacy är observationsinlärning. Detta handlar om tron på den egna förmågan att nå sina uppsatta mål. Detta kan exempelvis handla om träning. Du har ett mål att hoppa 1.20 meter i höjdhopp. Klarar du detta så kommer din self-efficacy att öka, om du inte klarar detta så kommer din self-efficacy att minska. En tredje källa är verbal övertygelse som Bandura hävdar. Det handlar om att andra människor tror på ens förmåga. Om vi ska hoppa 1,20 meter i höjdhopp men vi är osäkra på om vi klara det, då finns det en person som tror på att vi faktiskt kommer att klara av det så kommer vi förmodligen prestera bättre och tron på oss själva kommer att öka. Detta kommer att stärka självförtroendet (Bandura 1997).
Våra föräldrar påverkar oss bara så vi vill eller inte. Om våra föräldrar deltar vid val är sannolikheten att vi röstar stor. Föräldrarna har ett stort inflytande på deras barn. Om det exempelvis är en norm i familjen att faktiskt delta vid alla val för att göra sin medborgerliga
15 plikt kommer den yngre generationen i familjen också att följa detta (SCB 2018). Brady, Verba & Schlozman (1995) menar med detta att föräldrarnas socioekonomiska status bidrar till om vi kommer att delta vid val eller inte i livet. Att en ungdom fortfarande bor med sina föräldrar ökar chansen till att ungdomen röstar. Att gå och rösta tillsammans i familjen kan ses som en social handling (Bhatti & Hansen 2012). Det finns givetvis andra faktorer än föräldrar som kan påverka om en ungdom röstar eller inte. Det kan vara andra sociala grupper som vänner och partners.
2.4 Att rösta eller inte rösta i ”andrahandsval”
Lågt valdeltagande till europaparlamentsvalet hävdar forskare kan bero på olika saker.
Franklin (2004) refererad i Franklin & Hobolt (2012) hävdar att ett lågt deltagande beror på apati eller till och med att det beror på en skepsis mot Europa. Deltagandet till
europaparlamentsvalet är i genomsnitt 30 procent lägre än vid nationella val. Vad detta
faktiskt beror på är forskarna oense om. Andra forskare som Reif & Schmitt (1980) refererad i Franklin & Hobolt (2012) och Franklin (1996) refererad i Franklin & Hobolt (2012) tror att det beror på att det är ett andrahandsval. Det är utöver det nationella valet som ska göras.
Vissa forskare tror att ett lågt deltagande är en indikator på att väljarna i Europa inte är
tillräckligt intresserade av utrikespolitiken som sker i Europa. Det kan kännas ”för långt bort”.
På grund av att valet till europaparlamentet kan klassas som ett ”andrahandsval” för vissa är det inte en prioritet för förstagångsväljare att delta i detta. Detta kan på lång sikt leda till att förstagångsväljare inte får in vanan att rösta som forskare hävdar är viktigt och detta kan även leda till minskat valdeltagande på nationell nivå (Franklin & Hobolt 2012).
I tidigare studier och i offentlig statistik om deltagande i riksdagsval (förstahandsval) och i europaparlamentsval (andrahandsval) ser vi att valdeltagande är alltid mindre till
andrahandsvalet. År 2010 var det 84,6 procent som röstade i riksdagsvalet i Sverige. Året innan var det ett europaparlamentsval där 45,5 procent röstade. År 2014 var det 85,8 procent som röstade i riksdagsvalet, det är en ökning på 1,2 procentenheter från förra valet. Samma år var det 51,1 procent som röstade till EU. Det är en ökning med 5,5 procentenheter. I gruppen
”unga” 18-29 år där förstagångsväljare också finns var det 79,5 procent som röstade år 2010 till riksdagen. Året innan, 2009 var det 39,2 procent som röstade till EU bland samma grupp.
År 2014 var det 81,3 procent av gruppen som röstade i riksdagsvalet och 46,2 procent röstade i EU-valet samma år (SCB 2015b).
16
2.5 Tre huvudsakliga faktorer som påverkar vårt deltagande
Utifrån en artikel skriven av Brady, Verba & Schlozman (1995) framkommer det tre huvudsakliga faktorer som påverkar vårt deltagande. Det är resurser, intresse och sociala nätverk. Det kan handla om hur mycket tid vi lägger på att engagera oss politiskt såsom att exempelvis delta i kampanjer. Pengar handlar om hur mycket pengar vi vill bidra med till politiker och politiska partier. I delen resurser ingår även kunskap. Kunskap är en viktig del att ha för att delta politiskt. Ju mer kunskap vi besitter desto större chans att vi deltar i val.
Medborgerliga färdigheter är ett begrepp som tas upp i denna studie. Det handlar om utbildning, språkfärdigheter och aktiviteter i vuxna institutioner. De medborgerliga
färdigheterna är viktiga för deltagandet politiskt. Det kan handla om att engagera sig i kyrkan som ett exempel. Medborgerliga färdigheter utvecklas inte bara när vi växer upp, de kan också utvecklas i vuxen ålder som kan främja det politiska deltagandet (ibid).
3. Metod & Material
Uppsatsen kommer till stor del vara en kvalitativ intervjustudie där huvudmomentet kommer att vara ett antal intervjuer. För att kunna gå in på djupet i frågan om varför förstagångsväljare inte röstar och finna anledningar till detta kan intervjuer ge raka och ärliga svar. Detta gör det enkelt att tolka och analysera.
Genom att jobba med semistrukturerade respondentintervjuer kommer studien kunna gå in på djupet rörande vilka faktorer som kan påverka varför individer deltar i val eller inte.
Respondenterna kommer att få samma frågor att svara på men det finns ett visst spelrum för att leda samtalet vidare som respondent. Tack vare den valda metoden kan det komma fram saker från deltagarna som inte finns i tidigare forskning exempelvis (Esaiasson et al. 2017).
När semistrukturerade intervjuer genomförs görs oftast ett fåtal intervjuer. Intervjuledaren förbereder ett frågeformulär som kan innehålla relativt öppna frågor till en början, för att sedan ställa konkreta följdfrågor beroende på vad som sägs av respondenten. Reliabiliteten av en sådan här intervju blir dock låg om någon skulle vilja göra samma intervju igen, eftersom vi kommer få olika svar av deltagarna beroende på vilka de är som resulterar i att vi kommer att få olika resultat (Halperin & Heath 2012).
17
3.1 Respondentundersökning och operationalisering
Målet med den här studien är att gå in på djupet med respondenterna som väljs inför intervjun.
Det blir ett självklart val att genomföra en respondentundersökning som innebär att respondenterna får berätta om deras egna erfarenheter och tankar om just EU-valet.
Intervjuerna kommer att bestå av samma frågor till en början, men svarspersonerna har
möjlighet att leda samtalet vidare och berätta vad som är viktigt för just dem. På så sätt har jag som forskare möjlighet att sammanställa svarspersonernas tankar och eventuellt kunna koppla det till teorin som säger att det finns vissa faktorer som påverkar om vi röstar eller inte
(Esaiasson et al. 2017).
Totalt sju intervjuer genomfördes. Utifrån populationen som är förstagångsväljare görs ett urval av dessa. Det är inte möjligt för en kandidatuppsats, på grund av tiden, att intervjua alla förstagångsväljare i Sverige. Till studien gjordes ett så kallat bekvämlighetsurval. Den typen av urval gjordes på grund av den korta tiden. Att göra ett bekvämlighetsurval är också som begreppet antyder att det är bekvämt för forskaren, det är enkelt (Denscombe 2014). Inför intervjuerna förbereddes ett frågeformulär som är anpassad för förstagångsväljare. Se frågeformuläret i bilaga 1. Intervjuformulären började med några bakgrundsfrågor som kön, vilken typ av utbildning de går på gymnasiet och var de bor. Därefter följde en fråga om varför de inte har röstat i EU-valet. Utifrån deras svar ställdes ytterligare frågor som blev olika vid alla intervjutillfällen eftersom deltagarna svarade olika. En fråga som återkom var
”hade du röstat om…” beroende på deras anledning till att inte rösta. Deltagarna får med egna ord berätta vad de har för anledning till att inte delta i valet. Därefter följer frågor som handlar om intresse för politik och förtroende för politikerna. Se bilaga 1.
Tidigare studier som gjorts och som presenteras under teoridelen i uppsatsen menar att det finns vissa faktorer som faktiskt påverkar valdeltagandet. Utifrån dessa planerades ett
frågeformulär som sedan användes i intervjuerna. En sådan studie handlar om exempelvis en bakgrundsfaktor som vilken gymnasieutbildning de går. En fråga om val av inriktning på gymnasiet valdes att ställas bland de första frågorna. Studier som gjorts om att föräldrar har en viss påverkan på deras barn när det gäller valdeltagande ställes vissa frågor om just föräldrarna. Vad föräldrarna har för utbildning som ett exempel. En fråga i intervjun ställes om deltagarna bor hemma med föräldrarna. Det visar tidigare studier att det påverkar barnens eventuella deltagande.
18 Frågorna i intervjun är inspirerade av den amerikanska studien av Brady, Verba & Schlozman (1995) som gjorts om att det finns tre huvudsakliga kategorier som påverkar deltagandet vid val. Det är resurser, intresse och socialt nätverk. Under kategorin resurser frågades deltagarna i intervjun om de anser att de har resurser. Jag fick förklara att det kan handla om exempelvis tid. Om brist på tid kan vara en av anledningarna till att inte delta i valet. Under resurser frågades också deltagarna om kunskap. Vilken kunskap de anser att de har för politik generellt och för EU-politik. Intresse är en annan kategori som flera frågor kan hänvisas till. Frågorna handlade om hur mycket tid och energi de lägger på att läsa om politiska nyheter i tidningar.
Om de ser på politiska nyheter på teven och om de är intresserade i allmänhet om vad som sker på EU-nivå. Utifrån kategorin sociala nätverk som tidigare studier visar att det påverkar valdeltagandet ställes frågor om deras nära relationer. ”Röstade dina syskon/vänner/partner?”
Intervjuerna genomfördes på olika sätt. Tre av respondenterna bjöd jag hem till mig vid olika tillfällen för att få lugn och ro och få tillgång till både inspelningskälla och dator. Det är viktigt att både jag och deltagarna inte känner någon stress eller liknande. Därför var det ingen bra idé att exempelvis träffas på ett fik där intervjun skulle kunna komma att störas av ljud. Tre intervjuer genomfördes under lugna former med en kopp kaffe hemma hos
undertecknad. De fyra övriga intervjuer genomfördes hemma hos deltagarna. Även dessa skedde under lugna förhållanden och vi blev inte störda på något sätt (Esaiasson et al. 2017).
För att få en bild eller förståelse av varför förstagångsväljare inte deltar vid val valdes utifrån ett bekvämlighetsval sju personer att delta i intervjun som inte har röstat i EU-valet 2019. Vi kan inte intervjua alla förstagångsväljare, vi får välja ut några kandidater som på djupet kan gå in på varför. Att hitta sju deltagare var inte det enklaste trots allt. När intervjuformuläret var klart och undertecknad redo för att genomföra intervjun med dessa valde fem av sju respondenter att hoppa av studien. Det måste en forskare vara beredd på, vilket jag var, så då fick jag börja om och leta efter deltagare som kunde ställa upp. Av den anledningen fick jag göra en resa till en annan stad där det fanns förstagångsväljare (18 år) som inte hade röstat och som ville ställa upp på en intervju. För att få en så bred bild av varför förstagångsväljare inte röstar valdes respondenter med varierande bakgrund. Det valdes exempelvis tre tjejer och fyra killar för att eventuellt få olika svar från dessa utifrån vilket kön personen har. Fyra av dessa är uppvuxna på landsbygden och tre av dessa är uppvuxna i en större stad. Alla har dock en gemensam nämnare och det är att de inte har röstat i EU-valet 2019.
I planeringen av att genomföra intervjun beräknades intervjun ta ungefär 20 minuter. Det var en del av informationen deltagarna fick inför intervjun. Alla intervjuer höll sig inom denna
19 ram. Vissa intervjuer tog längre tid än andra. En förutfattad mening jag har om 18-åringar är att de inte vill sitta i längre än 20 minuter och bli intervjuade. Hade jag intervjuat EU-
parlamentariker om vad de tror påverkar varför valdeltagandet är så lågt hade jag önskat mer tid för varje intervju. Detta är dock en intressant idé som kan studeras i vidare studier.
Inför intervjuerna genomfördes en ”testintervju” med en testperson. Detta för att se om frågeställningar håller och om personer förstår frågorna. Det visade sig att frågorna inte höll måttet då intervjutiden blev för kort och svaren inte besvarade syftet med studien. Ett exempel på att intervjun inte höll måttet berodde på att frågorna var för svåra att förstå. Svaret av testpersonen blev ”jag vet inte”. Frågan handlade om förtroende för politikerna i
europaparlamentet och om partierna i parlamentet. Det är inte lätt att svara på om deltagaren inte har någon kunskap. Jag som intervjuledare fick tänka om och göra om frågorna så de passar till förstagångsväljare som är 18 år. Frågeformulären omformulerades för att göra frågorna mer begripligt och på så sätt kunde respondenterna svara på frågorna mot syftet med studien. Efter det genomfördes en ny testintervjun på en annan informant som inte ingår i resultatet där svaren bedömdes svara mot syftet. Informanten tyckte att det var bra att frågorna var relativt öppna och diskussionen kunde gå åt vilket håll som helst (Esaiasson et al. 2017).
För att få ett tillfredsställande resultat- och analyskapitel i uppsatsen transkriberades alla intervjuer. Även testintervjuerna transkriberades. De spelades in på en mobiltelefon och som skrevs sedan ned på ett dokument i datorn. Jag valde att inte fokusera på exempelvis
kroppsspråk hos deltagaren utan det intressanta var vad de faktiskt sade under intervjun. Jag informerande deltagarna om att jag kommer att göra detta och skicka materialet till dem om de så önskar. De hade även möjlighet att be mig ta bort vissa kommentarer som de inte ville att jag skulle använda i min studie. Det visade sig att ingen av deltagarna hörde av sig om detta. Det kan bero på att de blev informerade om transkriberingen redan innan intervjun så de sa inget olämpligt de sedan inte kan stå för. Det kan också bero på att alla deltagare i studien är anonyma. Efter detta påbörjades bearbetningen med materialet och varje intervju lästes igenom en gång för att få en helhetsbild av vad som sagts. Sedan fokuserades på syftet och frågeställningen i uppsatsen. Hade jag fått svar på min frågeställning? Har respondenterna samma orsak till att inte delta i valet? Finns det något mönster? Kan teorierna om
förstagångsväljare till EU-parlamentet stämma överens med verkligheten?
3.2 Etiska dilemman
Eftersom det är ungdomar och förstagångsväljare som ska intervjuas i denna studie valde jag att skriva en förfrågan på sociala medier om att jag söker respondenter till en intervju för en
20 vetenskaplig studie. Det var ett antal som svarade. Jag svarade dessa med att kort skriva om varför jag hör av mig och berättade vem jag är och vad jag är ute efter. Jag skrev kort om syftet med studien och att jag söker förstagångsväljare som inte röstade i EU-valet 2019 till intervjuer.
När jag hade fått respons efter första kontakten informerades personerna exempelvis om att deltagandet i min studie är helt frivilligt. De informerades också om att det är helt ok att dra sig ur studien när de vill. Det blir inga konsekvenser av det. Deltagarna informerades också om samtycke. Det krävs att jag som önskar ha med dig i en studie informerar om syftet och varför jag har kontaktat just dig. Jag informerade de potentiella deltagarna vilka steg som kommer tas inför, under och efter intervjun. Sekretess är en annan del som deltagarna blev varse med mitt informations-sms. Detta kan vara ett etiskt problem. Sekretessen innebär att respondenterna har rätt att vara anonym. Personerna som väljs ut till denna studie ska veta att forskaren vädjar om personens integritet. Det kommer inte att framgå i studien vem som har svarat si eller så (Halperin & Heath 2017). Jag har informerat alla deltagare om dessa punkter och samtliga har accepterat mitt upplägg. Om personerna har röstat eller inte i EU-valet 2019 är eventuellt inte topphemligt och kan orsaka skada eller oro hos deltagarna genom
kommande resultat. Hade intervjun haft andra syften och frågeställningar som kan vara jobbiga att svara på hade jag lagt upp intervjun på ett annorlunda sätt. Exempelvis hade jag kunnat skicka ut enkäter till ett större antal respondenter som är helt anonyma och svårt att spåra vem som har deltagit.
3.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ska vara hög för att få en bra studie. Det talas dock mer om dessa begrepp när det görs en kvantitativ studie. För att nå en bra validitet i en studie krävs det att de teoretiska begreppen och de empiriska indikatorerna överensstämmer
(Esaiasson et al. 2017). En enkel förklaring på detta är att forskaren faktiskt studerar det som han eller hon säger ska studeras. Det gäller för forskaren att noga förklara vad som ska ingå i studien och på vilket sätt studien ska genomföras. Det teoretiska begreppet ”valdeltagande”
som används till denna studie höjer validiteten då det finns en förklaring på vad som menas med valdeltagande. I detta fall handlar det om att rösta eller att inte rösta. ”Demokrati” är ett annat begrepp som förekommer i den här studien. Den kan ställa till med vissa
validitetsproblem eftersom demokrati kan betyda olika för olika personer. En förklaring på vad demokratibegreppet betyder i denna studie förekommer under teoridelen.
21 Att ha en hög reliabilitet i en studie betyder enkelt att studien ska kunna göras om och samma resultat kan uppnås. Eftersom intervjuer är metoden i den här studien kan det nästan vara omöjligt att få samma resultat om någon annan forskare vill studera samma sak. Det handlar om människor och den sociala miljön förändras. I en intervjustudie handlar det också mycket om tolkning. Forskaren kommer att göra tolkningar utifrån svaren från svarspersonerna. Två forskare kan inte ha samma tolkningar på allting så resultatet kommer att se annorlunda ut för dessa två. Till skillnad från en kvantitativ studie bör reliabiliteten vara hög och kunna göras om och ge samma resultat. Det handlar ofta om att studera siffror och statistik.
Generaliserbarheten i den här studien blir något tveksam då alla människor är olika.
Deltagarna som skall intervjuas i denna studie kan eventuellt representera en del av
förstagångsväljarna. Målet med studien är att på djupet kunna intervjua dessa valda deltagare och hitta anledningar varför de inte röstade i EU-valet 2019. Vi kan inte utifrån resultatet säga att alla förstagångsväljare som inte röstade hade en viss anledning att inte rösta, men vi kan tro att dessa sju deltagare inte är ensamma om att ha dessa anledningar som kom fram.
3.4 Material
Den största delen av materialet som kommer att användas för studien är vad som kommer fram under intervjuerna. Det är respondenternas svar som senare skall analyseras.
4. Resultat
För att nå mitt syfte så presenteras resultatet nedan. Allt material är inhämtat från
intervjuerna. Först presenteras bakgrundsinformationen om deltagarna. De fick frågor under intervjun som teorier anser påverkar deltagandet eller i detta fall icke-deltagandet. Se frågorna under metodkapitlet.
Efter bakgrundsinformationen om deltagarna presenteras resultatet som inkommit under respektive intervju. Under analysfasen framkom två huvudkategorier som presenterar resultatet: Resurser och Intresse. Resultatet kommer att presenteras i löpande text med vissa citat från intervjuerna för att tydliggöra informanternas svar. Socialt närverk är en annan del som teorier säger påverkar deltagandet. Detta är dock något som inte framkom ur intervjuerna och resultatet.
4.1 Bakgrundsinformation
Informantgruppen bestod av tre killar och fyra tjejer. Fem av dessa läser ett
yrkesförberedande program på gymnasiet och två läser ett studieförberedande program. Tre
22 av dessa är uppvuxna på landsbygden och fyra är uppvuxna i en större stad. Fem av
informanternas föräldrar har ingen vidareutbildning efter gymnasiet. En av respondenternas föräldrar har endast gått klart högstadiet. Två av informanterna har föräldrar som gått långa universitetsutbildningar. Ingen av respondenterna vet om deras föräldrar röstade eller inte i EU-valet.
4.2 Resurser
Informanterna beskriver att resurser så som tid är en viktig del för att de inte gick och röstade på valdagen. En informant beskrev att röstningen uteblev på grund av att det tar för lång tid att rösta. De ska för det första ta reda på vilken vallokal de ska åka till, och sedan ska de stå i kö för att få rösta. En informant berättade att hennes föräldrar hade berättat att de i ett tidigare val fick köa i 30 minuter för att få komma in i vallokalen. I den vallokalen hade bara en person fått gå in i taget för att ta ”rätt” valsedlar och för att göra sitt val. Informanten ansåg att det inte fanns tid för detta. Det var en av anledningarna att just denna informant inte röstade.
Det var flera av informanterna som tog upp att det är krångligt att gå och rösta i dag och att detta gör att det tar för lång tid.
”Jag menar att det känns som att dom borde komma på något enklare system som exempelvis att vi kan rösta genom datorn med typ bank-ID för att istället komma ihåg röstkortet och åka till en speciell plats på en viss dag och en viss tid”.
Utifrån detta resonemang av flera av informanterna ställdes en fråga om de hade röstat om det faktiskt gick att rösta genom datorn med bank-ID. Svaret var att de inte med säkerhet hade röstat då, men att sannolikheten för att rösta ändå hade ökat väsentligt.
Resurser kan också handla om kunskap. Kunskap om EU och EU-val. Många av informanterna svarade att de inte vet någonting om EU och därför uteblev röstningen.
”Politik är rörigt. Att ha tid och intresse för alla typer av sakfrågor är omöjligt i dag.
Jag har aldrig varit särskilt intresserad av utrikespolitiska frågor. Jag skäms för att jag inte röstade men jag är så oinsatt i just vad partierna vill i EU”.
Informanten som citeras ovan menar att om denne ska rösta i nästa EU-val som är om fem år så krävs det att något lockar informanten att vilja lära sig om EU. Vidare framhåller
informanten att allt inom politik är en ren djungel. En annan informant säger att det krävs
23 enklare information om EU och EU-valet. Vad det faktiskt innebär att gå och rösta på något parti i EU-valet. Samma informant säger att EU-parlamentet är en enda stor röra. Informanten säger att denne vet vad EU är och vad EU gör men inte vet på vilket sätt makten utövas.
Därutöver framhåller denne att en röst på exempelvis Liberalerna i det nationella valet i Sverige är inte detsamma som en röst på Liberalerna till EU-parlamentet.
”Att ta med sig den kunskap man har om riksdagsvalet och vad partierna står för in i ett EU-val blir som att missbruka sin röst”.
En av informanterna var olik alla de andra informanterna. Den här informanten röstade inte i EU-valet för att det inte går att rösta för att gå ur EU. Denne menar att EU lägger sig i nationella lagar och regler. Vidare framhåller informanten att denne skulle ha röstat om det gick att rösta för att gå ur EU. Informanten vill ha ett så kallat Swexit.
4.3 Intresse och engagemang
Som rubriken lyder så svarade de allra flesta informanter att deras icke deltagande handlade om ointresse.
”Dåligt intresse och flera anledningar men det är en av anledningarna. Det känns också som att en röst i EU inte är värd så mycket”.
Övergripande svarade alla förstagångsväljare som intervjuades att det saknas ett intresse. En informant berättade att denne blev förvånad när det kom ett röstkort i brevlådan i maj i år.
Informanten förstod inte vad detta innebar och visste inte att det var ett EU-val.
Frågor i intervjun som handlade om intresse svarade en informant att om det är politikprat på teven så byts kanal. Om det är debattartiklar eller liknande i tidningar så bläddrar informanten sida. Denne menar att debatter ofta slutar i ”pajkastning” mellan politiker som också har lett till att informanten har fått ett minskat förtroende till politikerna. En annan informant läser gärna nyheter om politik när det har skett en skandal eller om det är något speciellt som lockar ögat. Annars läser informanten inte alls om politiska nyheter. Samma informant har noll
24 förtroende för politikerna. Denne säger att politiker lever i sin bubbla med lyx, bor på ett bra ställe och har jättemycket pengar. Vidare menar denna att politikerna inte har någon koll på hur det ser ut i samhället på riktigt.
Det är många av informanterna som anser att en röst inte spelar någon roll. Därför röstade personerna inte. När frågan ställdes om konsekvenser av att de inte röstade svarade de flesta att det inte blir några konsekvenser. En röst mer eller mindre spelar ingen roll menar dessa.
En av informanterna hade en annan utläggning om just konsekvenser. Denne säger att intresset för politik är väldigt högt och att han/hon är väldigt intresserad av politik och är insatt i politik men ändå inte har röstat. Informanten menar sig också förstå att de som inte alls är intresserade av politik inte röstade i brist på kunskap och intresse. Informanten borde ha röstat menar denne med tanke på både intresse och kunskapen. Informanten ser detta som alarmerande och antar att valdeltagandet kommer att sjunka ytterligare bland
förstagångsväljare om det inte sker en större upplysning om EU.
En informant säger att intresset av politik kommer att öka med åldern. 18-åringar har inte tid att engagera sig i politiska frågor, det är skolan och körkortet som tar all deras tid menar informanten.
”Ju äldre man blir desto mer vetskap får man om exempelvis politik. Så det är klart att det politiska intresset kommer att öka med åldern”.
En annan informant svarade på frågan om intresse för politik varpå denne angav sig ha varit mer intresserad förut. Intresset har försvunnit mer och mer. Informanten menar med detta att denne anser att inom politiken är det mycket snack men inte så mycket verkstad. Det har gjort att informanten inte intresserar sig för politik i dag. De allra flesta av respondenterna sade att intresset är större för svensk politik än för utrikespolitik. De menar att de förmodligen kommer att rösta i det nationella valet som är om tre år. En informant berättade att denne kommer definitivt att rösta i kommunvalen. Informanten menar att denne där besitter kunskap om politiken och politiker som det ska röstas på. Vidare framhåller informanten att denne har större möjlighet att påverka i kommunala val. I riksdagsvalet kommer denne också att rösta eftersom informanten tror att det kan påverka mer. Däremot framhålls ett EU-val kännas för långt bort.
25
”Min röst kommer inte att påverka något alls”
Ett resonemang en av informanterna hade handlade om att denne tror att alla 18-åringar röstar om de får rösta. Informanten menar att 17-årinigar inte får göra så mycket, men när vi fyller 18 år och blir myndiga känner vi oss vuxna och vill testa på allt som vuxna får. Ta körkort, gå på krogen och rösta i val.
”Jag tror att de allra flesta förstagångsväljare går och röstar bara för att det är något nytt vi får göra när vi fyller 18 år”.
5. Slutdiskussion
Under detta kapitel diskuteras resultatet, metoden samt slutsatser. Det är uppdelat i tre rubriker där den tredje rubriken är en avslutning.
5.1 Resultat och slutsatser
Resultatet visar att det finns två huvudförklaringar till att förstagångsväljare inte deltog i EU- valet 2019. Det handlar dels om resurser så som tid och kunskap, dels om intresse för politik.
De flesta tidigare studier om detta får ungefär samma resultat. Som från exempelvis en amerikansk studie gjord av Henry E Brady, Sidney Verba och Kay Lehman Schlozman. De menar att vårt politiska deltagande påverkas av exempelvis tid, pengar, kunskap och intresse (Brady, Verba & Schlozman 1995). Vad som inte framkommer från resultatet i denna studie är att pengar påverkar deltagandet. Ingen av informanterna tog upp något som har med pengar att göra. Det kan bero på att det i Sverige inte kostar någonting att rösta, privatpersoner betalar heller ingenting till politiska partier. Medlemmar betalar en liten summa för att få vara medlem i ett politiskt parti. Däremot visar resultatet att brist på kunskap påverkar deltagandet.
De allra flesta informanter i undersökningen påpekar att de inte har tillräcklig kunskap om EU:s politik. Jag skulle vilja säga att intresse och kunskap hör ihop. Har du inget intresse har du heller ingen kunskap. Har du ingen kunskap har du heller inget intresse. Det är
alarmerande att Sveriges förstagångsväljare varken har kunskap eller intresse för EU:s politik.
Det är därför det är så lågt valdeltagande bland dessa. Vissa av informanterna visste inte att Sverige var med i EU, eller vad EU är för något. En annan informant tycker att Sverige ska gå ur EU. Som vi också ser i tidigare forskning så sjunker valdeltagandet bland
förstagångsväljare Detta kan på lång sikt vara ett hot mot demokratin. Hur ska vi egentligen få ungdomar att vilja rösta?
26 Enligt tidigare studier som finns beskrivet i teoridelen så har föräldrar en stor påverkan på barnen och röstbeteenden. Föräldrars bakgrund som utbildningsnivå och inkomst påverkar barns röstbeteende. De flesta av informanterna hade föräldrar som inte har utbildat sig på en högre nivå än gymnasiet. Det skulle kunna vara en faktor som påverkar barnens deltagande.
En av respondenterna hade dock föräldrar som båda hade långa universitetsutbildningar och höga inkomster. Barnet var dock ändå ointresserad av att rösta och ointresserad av politik i allmänhet. Det går alltså emot vad tidigare forskning säger om just detta. Samma respondent läste också ett studieförberedande program på gymnasiet som enligt tidigare forskning ska öka chansen till att delta i val. Ändå röstade inte denna person. Enligt tidigare forskning skulle denna ungdom ha goda möjligheter till att rösta. Han har alla förutsättningar för att rösta men ändå så gjorde han inte det. Kvinnor röstar i högre grad än vad män gör visar tidigare
forskning. Denna informant var en man. Jag har dock svårt att tro att det upplevda könet skulle påverka deltagandet. Killen som detta handlar om har eventuellt sociala umgängen där ingen går och röstar. Det kan påverka deltagandet. Om det är ett gäng killar som pratar om att det är ett val på gång och går tillsammans till vallokalen är chansen större att killarna faktiskt röstar.
Kanske är det så som ekonomen Patricia Funk påstår att de som inte röstar är så pass smarta att de tänker att min röst inte spelar någon roll för utfallet i vilket fall (Downs 1957). Några av informanterna i studien berättade att de har ett intresse för politik, vissa har till och med ett stort intresse. De vet dock att en röst inte skulle avgöra resultatet. Därför väljer de att inte lägga sin röst på valdagen för att spara tid och energi? Funk har ett intressant resonemang om detta. Kanske är våra 18-åringar i dag så pass smarta att de förstår att en röst hit eller dit inte kan påverka resultatet? Problem uppstår dock om alla skulle tänka så här. Då får vi snart ett valdeltagande på noll procent.
Det framkom i intervjuerna att flera av informanterna vill ha ett annat och lättare system för att rösta. Att behöva lägga tid på att gå till en vallokal en viss dag och en viss tid känns uråldrigt. Förstagångsväljare som studeras i den här studien är uppväxta med internet och mobiltelefoner. Hade det varit så enkelt att bara ta fram mobiltelefonen för att ge sin röst hade förmodligen valdeltagandet varit högre bland just denna grupp. Om pensionärer hade
studerats istället hade detta förslag förmodligen inte kommit upp. De är inte uppväxta med internet på samma sätt som dagens förstagångsväljare är. I en intervju med pensionärer hade samtalen handlat om andra saker.
27 Något som var intressant som framkom av intervjuerna var att informanterna tror att de
kommer att bli mer intresserade av politik i framtiden. Ju äldre vi blir desto mer kunskap och intresse får vi för politik menade en respondent. Det var ett intressant resonemang. Tidigare forskning säger att det är viktigt att delta i valen redan från första början. Med det menas att vi måste bli ”vana” att gå och rösta. Informanterna i denna studie har ingen deltagit i EU-valet 2019. Utifrån tidigare forskning skulle detta innebära att de förmodligen inte kommer att rösta senare i livet heller, de har inte fått in den vanan. Informanterna tror dock att de kommer att rösta senare i livet, när de blir äldre och får mer kunskap om just EU. En intervjufråga löd om du tror att du kommer att rösta i nästa EU-val om fem år. I denna fråga var det ett enhälligt svar. Svaret var ja. Det vore intressant att intervjua samma personer om 10 år för att se om det stämmer eller om tidigare forskning har rätt om att dessa förmodligen inte kommer att rösta alls.
Intresse är viktigt för att vi ska delta vid val. Jag vill dock påstå att de som har svarat att de inte alls är intresserade av politik besitter okunskap. Allt är politik. Vi kan inte vara helt ointresserade av politik eftersom allt är politik. Vi lever dock i en demokrati där det är godkänt att inte alls vara intresserad av politik.
5.2 Metod
För ett par år sedan skrev jag en annan uppsats där syftet var att undersöka valdeltagandet i Sverige på kommunnivå. Den studien gjordes med hjälp av offentlig statistik på makronivå.
Det var en kvantitativ studie. Valdeltagande är intressant att studera enligt mig eftersom jag också är politiskt aktiv och ser ingen anledning till att inte delta vid val. I denna studie som gjort nu så har jag gått in på en mikronivå och studerar individer. Den nya undersökningen fick också en helt annan metod. En kvalitativ intervjustudie.
En kvalitativ intervjustudie är användbar när författaren vill gå in på djupet i ett fåtal deltagare. Det kan dock vara svårt att dra generella slutsatser vid en sådan metod. Hade det varit en större studie med mer tid hade enkätundersökningar passat bra. Då kan fler
informanter vara med i studien och författaren kan dra mer generaliserande slutsatser. Vid en sådan metod som är vald till denna uppsats kan dock samtalet ge information som inte skulle ha framkommit vid en exempelvis enkätundersökning.
Viss problematik har förekommit på grund av den valda metoden. Om studien hade byggt på samma metod som i min tidigare uppsats så hade dessa problem inte förekommit, dock så skulle inte syftet ha uppnåtts med något annat än en kvalitativ intervjustudie. En problematik
28 som uppstod var att majoriteten av informanterna hoppade av studien när det var dags för intervjuer. Detta måste vi som forskar vara beredda på. Det är trots allt människor vi skall studera. Anledningen till avhoppen var tidsbrist. Ungdomar i dag har tydligen tidsbrist. Det var en av anledningarna till att de inte röstade också.
5.3 Avslutning
Varför går vi och röstar?
-Jag är på väg till röstlokalen för att förtidsrösta till Europaparlamentet och hör mig själv säga ”Nu gör vi vår samhälleliga plikt”. Parallellt med detta skriver jag en uppsats om just valdeltagande och varför vi röstar och varför vi inte röstar. Deltar vi vid val endast för att det är vår samhälleliga plikt som jag påstod när jag gick in i röstlokalen? Vi vet att sannolikheten att just min röst skulle påverka resultatet är i princip lika med noll. Det kändes bra att ha lagt en röst. Är det därför vi röstar?
Efter att ha genomfört intervjuer med förstagångsväljare om varför de inte röstade i europaparlamentsvalet 2019 visade det sig att det fanns vissa anledningar varför de inte röstade. Det framkom att det handlade om just resurser och intresse. Det vekar vara ett lågt intresse bland ungdomar för EU och EU-val. Det är inte ett prioriterat val. Det nationella valet känns mer viktigare att delta i än vad EU-valet är. Kunskap är en annan anledning varför förstagångsväljarna inte röstade. Brist på kunskap. Förstagångsväljarna har ingen kunskap om vad som händer och sker på EU-nivå, och därför inte engagerar sig att rösta.
Efter att ha fullgjort denna studie konstaterar jag att vissa saker spelar roll för att människor ska delta vid val. Hur vi ska få människor att exempelvis utbilda sig och få mer kunskap om politik för att valdeltagandet ska öka ännu mer? Detta är en frågeställning som kan tas vidare till fortsatta studier i ämnet.
”All offentlig makt utgår från folket” Detta måste vi som medborgare tänka på och ta tillvara på. Det är faktiskt vi ”vanliga” medborgare som beslutar om vem som ska styra vårt land. Jag hoppas och tror att valdeltagandet inte sjunker på lång sikt. Det är viktigt att delta i de
allmänna valen. Det är demokrati.
29
Källförteckning
Almlund Pernilla (2018) Non-voting young people in conflict with the political system, Journal of Political Power, 11:2, 230-251, DOI: 10.1080/2158379X.2018.1477630
Anckar, Carsten (2013). Komparativ politik: institutioner och beteende. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Bandura, Albert (1997) Self-efficacy – The exercise of control New York, Freeman
Beckman Ludvig (2009) Demokratipolitikens metoder – insatser för ett ökat valdeltagande, en kunskapsöversikt. Rapport/Riksdagen: 2008/09:RFR15. Stockholm
Bhatti Yosef & Hansen Kasper (2012) Leaving the Nest and the Social Act of Voting:
Turnout among First-Time Voter. Journal of Elections, Public opinions and Parties 22(4):
380-406. https://doi.org/10.1080/17457289.2012.721375
Dahl, Robert A. (1999). Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront i samarbete med Demokratiakad.
Denscombe, Martyn. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects.
5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Deurell Mats (2007) Valdeltagandet sjunker i Europa. Politiken. 07-10-16.
http://politiken.se/xartiklaroffs/utskrift/4330 2019-05-21. Hämtad 2019-12-09
Downs, Anthony (1957). An economic theory of democracy. New York: Harper & Row
Dubner Stephen J & Levitt Steven D (2005) Why vote? The New York Times. 05-11-06.
https://www.nytimes.com/2005/11/06/magazine/why-vote.html 2019-05-03
Dutceac Segersten, Anamaria, Europakommentaren 2019 Ungas valdeltagande kommer att öka https://europakommentaren.eu/2019/05/20/ungas-valdeltagande-kommer-att-oka/ 2020-03-24
30 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Ersson Svante & Wide Jessika (2001) Valdeltagande i Sverige: Variation i tid och rum Rösträtten 80 år: forskarantologi. Stockholm: Justitiedepartementet
Franklin Mark & Hobolt Sara (2012) The legacy of lethargy: How elections to the European Parliament turnouts. Electoral studies 30(1): 67-76.
https://doi.org/10.1016/j.electstud.2010.09.019
Halperin, Sandra & Heath, Oliver (2017). Political research: methods and practical skills.
Second edition. Oxford: Oxford University Press
Hedberg Per (2012) Valdeltagande i Sverige. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet https://utbildning.gu.se/digitalAssets/1464/1464148_valdeltagande-i-sverige-vid- riksadagsvalen-1976-2010-figurer-och-tabeller.pdf
Järnbert Mikaela & Öhrvall Richard. (2003). Det svenska valdeltagandet. I Joachim Vogel (red.), Välfärd och ofärd på 90-talet, Stockholm: SCB, sid. 325-334.
Lijpart, Arend. (1997) Unequal participation: Democracy's unresolved dilemma. The American Political Science Review, 91, 1-14.
McAllister Ian (2007) The personalization of politics The Oxford handbook of political behavior, Oxford University Press
Mulligan Casey & Hunter Charles (2001) The empirical frequency of a pivotal vote. The national bureau of economic research (8590): 31-54. https://www.nber.org/papers/w8590.pdf 2020-01-01
31 Oscarsson, Henrik & Holmberg, Sören (2016). Svenska väljare. Upplaga 1:1 Stockholm:
Wolters Kluwer
Ragsdale Lyn & Rusk G. Jerrold. (2017). The American Nonvoter Oxford University Press
SFS 2018:1903 Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.Becka
Solijnov Abdurashid (2016) Voter turnouts trends around the world 2016, International institute for democracy and electoral assistance, Strömsborg,: Sweden
https://www.idea.int/sites/default/files/publications/voter-turnout-trends-around-the-world.pdf 2019-05-21
Statistiska centralbyrån (2012). Svenskt valdeltagande under 100 år. Nedladdad 2019-11-26 från Statistiska centralbyråns hemsida
https://www.scb.se/contentassets/5eb2bb7bbcc549998e8b5ebd2501a6e7/me0105_2010a01_b r_me09br1203.pdf
Statistiska centralbyrån (2018) Röstande är också en familjeangelägenhet
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/rostande-ar-ocksa-en-familjeangelagenhet/
2020-01-02
Statistiska centralbyrån (2019) Deltagandet i EU-valet ökar i Sverige https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/allmanna-
val/europaparlamentsval-valresultat/pong/statistiknyhet/europaparlamentsval-2019- valresultat/ 2019-12-20
Statistiska centralbyrån (2015a) Stora skillnader i valdeltagandet efter utbildningsnivå https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/allmanna-val/allmanna-val- valdeltagandeundersokningen/pong/statistiknyhet/allmanna-val-
valdeltagandeundersokningen/ 2019-12-20
