Sammanfattning
Syftet med följande uppsats är att undersöka framställningen av den traditionella och den progressiva läraren i ett urval av svensk samtida barnlitteratur. Uppsatsen undersöker dels hur respektive lärares undervisning värderas, dels vilka inre och yttre egenskaper som läraren tillskrivs. För att behandla studiens frågeställningar används den kvalitativa textanalysen samt det analysverktyg för litterära karaktärer som förespråkas av Holmgren & Ohlsson.
Analysen visar att den progressiva läraren förekommer oftare än den traditionella läraren i det analyserade materialet. Vidare visar analysen att både den traditionella lärarens undervisning och den progressiva lärarens undervisning värderas positivt och negativt av respektive lärares elever. I de fall då lärarnas undervisning värderas negativt är det dock av olika anledningar. Vad gäller den traditionella och progressiva lärarens yttre egenskaper pekar analysen på att båda grupper av lärare till största del utgörs av vita kvinnor. Däremot visar analysen att de olika lärarna framställs med olika inre egenskaper. Till exempel framställs den progressiva läraren som frånvarande medan den traditionella framställs som kunnig. Dessa lärare har dock gemensamma inre egenskaper också. Till exempel framställs båda som sympatiska. Således är slutsatsen av denna studie att det finns både likheter och skillnader vad gäller framställningen av den traditionella och progressiva läraren i svensk samtida barnlitteratur. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning samt dess förhållande till samhället och läsaren.
Nyckelord : Barnlitteratur, Karaktärsskildring, Kvalitativ textanalys, Läraren, Spegelteori.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
1. Inledning 5
2. Bakgrund 6
2.1. En förändrad lärare 6
2.1.1. Från kunskapsförmedlare till vägledare 6
2.1.1.1. Vad säger styrdokumenten om hur undervisningen ska bedrivas? 7
2.2. Den fiktiva läraren 7
2.2.1. Den fiktiva lärarens inverkan på synen av läraren 7
3. Forskningsöversikt 9
3.1. Elev- och lärarrelationen 9
3.2. Den traditionella och den progressiva läraren 9
3.3. Den fiktiva lärarens inre och yttre karaktärsdrag 10
3.4. Sammanfattning 12
3.5. Avslutande kommentar 12
4. Teoretiska utgångspunkter 13
4.1. Samhället i litteraturen 13
4.1.1. Samhällsvärderingar i litteraturen 13
4.2. Litteraturens påverkan 13
4.3. Avslutande kommentar 14
5. Syfte och forskningsfrågor 15
6. Metod 16
6.1. Kvalitativ textanalys 16
6.1.1. Analysverktyg 16
6.1.2. Metodkritik 17
6.2. Metod för materialinsamling 17
6.2.1. Urval och avgränsningar 18
6.3. Presentation av materialet 18
6.3.1. Materialkritik 19
6.4. Genomförande 19
6.5. Etiska överväganden 20
7. Analys och Resultat 21
7.1. Den traditionella läraren 21
7.1.1. Den traditionella pedagogiken i lärarnas undervisning 21
Progressiva inslag i den traditionella undervisningen 22
3
7.1.2. Elevernas värdering av den traditionella undervisningen 22 7.1.3. Den traditionella lärarens främsta inre och yttre karaktärsdrag 23
7.2. Den progressiva läraren 26
7.2.1. Den progressiva pedagogiken i lärarnas undervisning 26 7.2.2. Elevernas värdering av den progressiva undervisningen 28 7.2.3. Den progressiva lärarens främsta inre och yttre karaktärsdrag 30
7.3. Studiens resultat 33
8. Diskussion 34
9. Konklusion 37
Referenslista 38
4
1. Inledning
Vad skulle du rita om någon bad dig rita en lärare? Weber & Mitchell (1995, s.17) ställde en liknande fråga till barn, lärarstudenter och verksamma lärare på olika platser i världen. Detta resulterade i en samling på över 600 teckningar föreställande olika lärargestalter, vilka sedan jämfördes och analyserades. Analysen visade dels att det inte fanns några kulturella skillnader vad gäller porträtteringen av läraren, som istället porträtteras utifrån västerländska föreställningar (Weber & Mitchell, 1995, s.18), dels att lärarna skildrades stereotypiskt (Weber & Mitchell, 1995, s.17). Till exempel är läraren vanligtvis en kvinna som delar ut läxor, lär ut matematik på den svarta tavlan samt håller ordning och reda i klassrummet genom tillsägelser, uppskriva klassrumsregler och uppradade elevbänkar. Även om vissa lärargestalter som ingick i ovanstående analys, och kanske även din egen lärargestalt, skiljer sig från den bild av läraren som redovisas ovan, visar studien att det finns en gemensam idé om vem en lärare är och hur en lärare bedriver sin undervisning. Men var kommer då denna gemensamma bild från?
Weber & Mitchell (1995, s.18-19) menar att populärkulturen, litteraturen inkluderad, har gjort mycket för att forma samhällets bild av läraren. Även om ett flertal studier har undersökt läraren i populärkulturen är det dock förhållandevis få studier som fokuserat på framställningen av läraren i litteratur för barn (Brady, 2009, s.3). Med anledning av detta kommer jag, i denna uppsats, att analysera bilden av den fiktiva läraren i barnlitteraturen.
Min intention med mitt självständiga arbete är, som lärarstudent, att få en större förståelse för den bild av läraren som mina framtida elever kommer att exponeras för, samt den bild av läraren som verkar i samhället. Som visat ovan kommer barn onekligen till skolan med förutfattade meningar om vem läraren är och vad läraren gör; föreställningar som de i många fall fått från litteraturen. Enligt Weber & Mitchell (1995, s.2-3) påverkar denna bild deras förväntningar på läraren, vilka sedan inverkar på läraren och dennes undervisning. Med anledning till detta är det därför av vikt att jag som framtida lärare medvetandegörs om framställningen av den fiktiva läraren. Genom denna kunskap kan lärare “play a more conscious and effective role in shaping their own and society's perceptions of teachers and their work” (Weber & Mitchell, 1995, s.32).
Detta gäller givetvis inte enbart yrkesverksamma lärare utan även lärarstudenter (Sanderfur &
Moore, 2004, s.2).
5
2. Bakgrund
Följande avsnitt visar uppsatsens giltighet i samhället. Inledningsvis presenterar jag det sammanhang som de aspekter jag kommer att analysera i det utvalda materialet ingår i. Därefter redogör jag för relevansen av uppsatsens forskningsinriktning.
2.1. En förändrad lärare
I rapporten Skolfrågor: Skola i en ny tid (Utbildningsdepartementet, 1997, s.32), som ger en överblick av situationen i dagens skola, konstateras följande - att vara lärare idag har inte samma innebörd som tidigare. I takt med samhällsutvecklingen har skolans roll, och därmed lärarens roll, förändrats (Arfwedson et al. 1992 s.6). Likaså menar Normell (2002, s.41-43) att förändringarna inom läraryrket är avhängig det förändrade samhället. Hon bryter ner denna förändring i fyra aspekter. Dock är endast en av dessa relevanta för denna uppsats. Denna aspekt, vilken redogörs för nedan, behandlar lärarens roll i klassrummet.
2.1.1. Från kunskapsförmedlare till vägledare
Historiskt sett kan förmedlingspedagogiken sägas vara den dominerande pedagogiken i skolan.
Förmedlingspedagogiken kännetecknas av att kunskap förmedlas av läraren till den passivt lyssnande eleven (Fagerström, 2005, s.150; Isberg, 1996, s.7). Det är därför läraren som är i fokus för undervisningen vilken vanligtvis bedrivs i form av utantillinlärning av kunskap (Fagerström, 2005, s.153), men även i form av förhör med frågor och svar samt genomgångar (Fagerström, 2005, s.154). Undervisningen är lärarcentrerad vilket innebär att läraren talar om för eleverna hur det är och hur det ska vara (Isberg, 1996, s.7). Läraren sitter med andra ord på den rätta kunskapen som hen lär ut till den okunniga eleven. Eleverna behöver heller inte nödvändigtvis vara motiverade att lära sig just denna specifika kunskap (Isberg, 1996, s.26).
Enligt Gustavsson (2002, s.27) är förmedlingspedagogiken en av två ytterligheter i skoldebatten gällande lärarens pedagogik. Den andra av dessa ytterligheter är progressivismen, vilken presenteras i detta stycke. Grunden för lärarens undervisning inom den progressiva pedagogiken är att den ska utgå från elevernas intresse och motivation (Fagerström, 2005, s.150). Eleverna ska inom den progressiva pedagogiken även vara aktiva och själva söka efter kunskap (Isberg, 1996, s.7). Tanken är att eleverna ska lära sig att ta eget ansvar och ges större medinflytande i sitt lärande (Fagerström, 2005, s.143). Eleverna ska med andra ord inte begränsas av den kunskap som läraren sitter på. Normell (2002, s.41) menar vidare att läraren inte är den enda källan till kunskap. I praktiken innebär den progressiva pedagogiken att “istället för att auktoritärt lära ut grundläggande färdigheter och sanningar, [ska] skolan ge eleverna socialt meningsfulla sysselsättningar som ständigt kopplas till individens intressen samt till det praktiska livet och samhället utanför skolans värld” (Edgren, 2015, s.123). Typiska arbetssätt inom den progressiva pedagogiken är undersökande och problemorienterade uppgifter (Fagerström, 2005, s. 143;
Edgren, 2015, s.123).
Idag ska läraren inte enbart lära ut och förmedla kunskap. Läraren ska istället vägleda eleverna till
6
de platser där kunskap finns. Det behöver dock inte enbart vara intellektuell kunskap, utan det kan även vara ett socialt eller ett emotionellt kunnande som läraren hjälper eleverna att finna (Normell, 2002, s.41). Förr hade till exempel skolan som roll att lära eleven läsa, skriva och räkna; fokus låg enbart på elevens intellektuella utveckling. Idag, däremot, försöker skolan tillgodose barnets intellektuella, men även emotionella utveckling m.m. (Normell, 2002, s.19).
2.1.1.1. Vad säger styrdokumenten om hur undervisningen ska bedrivas?
De tidigaste styrdokumenten, dvs. de vid förra sekelskiftet, förespråkar användningen av förmedlingspedagogiken (Fagerström, 2005, s.153). Det är inte förrän Lgr 62 som man kan utläsa att den progressiva pedagogiken fått inflytande (Fagerström, 2005, s.150). Lgr 62 betonar till exempel att katederundervisningen ska kombineras med andra undervisningsformer, dvs.
undervisningen får inte vara ensidig (Fagerström, 2005, s.141). Denna progressivistiska riktning överförs sedan i Lgr 69, i vilken lärarens roll blir allt mer passiv, för att slutligen blomma ut i Lgr 80 (Fagerström, 2005, s.150).
Till skillnad från de ovannämnda styrdokumenten nämner Lpo 94 inget om vilka arbetsformer läraren ska använda i sin undervisning (Fagerström, 2005, s. 144). Inte heller står det i Lgr 11 att läraren bör föredra ett arbetssätt före ett annat. I både Lpo 94 (Skolverket, 1994, s.5) och Lgr 11 (Skolverket, 2017, s.5) ska läraren istället använda en variation av arbetsformer i undervisningen.
Därutöver står det i Lgr 11 att läraren ska “välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del” (Skolverket, 2011, s.10)
2.2. Den fiktiva läraren
“Have you ever read any books or watched TV shows or movies about teachers and teaching?; Can you name these books, shows, or movies?; What did you think of the teacher in the book, movie or TV show?” (Weber & Mitchell, 1995, s.14).
I och med skolvardagen är lärare den kategori av vuxna som barn träffar flest timmar om dagen (Fagerström, 2005, s.10). Det har dock visat sig att barns möte med lärare inte är begränsad till vare sig skolan eller klassrummet. Ovanstående frågor ställdes av Weber & Mitchell (1995) till barn födda på 80-talet. Barnens svar visade att de möter en myriad av lärare även utanför skolgårdens gränser (Weber & Mitchell, 1995, s.14). Detta tyder på att det kryllar av lärare i böcker, filmer och tv-serier, även om konstruktioner av läraren finns överallt i samhället (Marciano, 2002, s.65-66).
2.2.1. Den fiktiva lärarens inverkan på synen av läraren
Weber & Mitchell (1995, s.18-19) menar att de representationer av läraren som framställs i populärkulturen, inklusive litteraturen, påverkar hur samhället ser på läraren. Även Brady (2009, s.3) menar att populärkulturen, och i synnerhet filmer och barnlitteratur, är en källa för
“commonly held perceptions and misperceptions about teaching and teachers” som påverkar synen på läraren.
Som tidigare poängterat påverkar elevernas bild av läraren deras egna förväntningar på läraren,
7
något som i sin tur påverkar lärarens undervisning (Weber & Mitchell, 1995, s.2). Weber &
Mitchell (1995) är dock inte ensamma i att påstå detta. Även Britzman (1986, s.445) menar att
“students [...] constitute an immediate source of teacher socialization”. Exempel på yttranden som Weber & Mitchell (1995, s.2.) fick höra i sin studie om bilden av läraren var “I don’t want to teach in this way, but this is what the children expect me to do” och “I don’t want to be an authority figure but the children make me”. Om det då är så att lärarens framställning i litteraturen påverkar läsarens föreställningar om läraren, vilken i sin tur får inflytande över de förväntningar som ställs på läraren, och därmed även lärarens undervisning, är det onekligen av vikt att undersöka hur läraren framställs i barnlitteraturen. Relevansen av en sådan undersökning stärks av det faktum att barnböcker är fyllda med fiktiva lärare.
8
3. Forskningsöversikt
Det finns ett flertal studier som undersöker hur läraren framställs inom litteraturen, om än dock med olika inriktningar. Följande avsnitt redogör för de studier vars resultat är relevant för denna uppsats.
3.1. Elev- och lärarrelationen
I artikeln “Reflecting on the Portrayal of Teacher-Student Relationships in Children’s Literature”
finner Tripplet & Ash (2000, s.244), vad gäller lärarens relation till sina elever i barnlitteraturen, två olika lärare: “the relational teacher” och “the non-relational teacher”. Dessa begrepp har jag översatt till den relationella läraren respektive den icke-relationella läraren. Den relationella läraren tar sig an både en professionell och personlig relation med sina elever. De bryr sig om elevernas känsloliv, de delar med sig av sitt egna liv och de får eleverna att tro på sig själva. De formar med andra ord vänskapliga band med sina elever. Vanligtvis har dessa lärare ett passande namn. Ett exempel på den relationella läraren är Miss Honey från Matilda av Roald Dahl (Tripplet
& Ash, 2000, s.244-245). Den icke-relationella läraren som är antingen passiv eller aktiv innehar däremot inga personliga relationer med sina elever (Tripplet & Ash, 2000, s.245-246). Den passiva läraren “simply does not relate to their students in ways that might establish an affective relationship” (Tripplet & Ash, 2000, s.246). Den aktiva läraren, å andra sidan, fråntar sig aktivt en personlig relation med sina elever genom att vara verbalt grov eller fysiskt hårdhänt. Likt de relationella lärarna tillskrivs de icke-relationella lärarna namn som är karaktäriserande. Ett exempel på en icke-relationsinriktad lärare är Miss Trunchbull som också är en karaktär i Matilda av Roald Dahl (Ibid.).
I antologin Läraren i Litteraturen (Isling, 1992), som behandlar porträtteringen av läraren i svensk skönlitteratur från mitten av 1800-talet fram till slutet av 1900-talet, dyker den relationella och den icke-relationella läraren upp. Det är dock inte dessa specifika begrepp som dyker upp utan snarare lärare med samma egenskaper som dem som Tripplet & Ash (2000) använder för att beskriva den relationella och den icke-relationella läraren. Mer specifikt visar resultatet att porträtteringen av läraren i svensk litteratur har förändrats; olika tidsperioder framställer elev- och lärarrelationer på olika sätt. De tidigaste böckerna porträtterar den icke-relationella läraren, medan de senare böckerna porträtterar den relationella läraren (Isling, 1999). Enligt Isling (1999, s.6) bör resultatet ses i förhållande till skolans historia. Han menar till exempel att den förändrade relationen mellan elev och lärare genom åren tydligt speglar skolans utveckling: “från de auktoritära mönstren med underkastelse, ofta med agan som medel, under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet till dagens mer jämlika och kamratliga umgängesformer” (Ibid.).
3.2. Den traditionella och den progressiva läraren
Den relationella och den icke-relationella läraren som Tripplet & Ash (2000) finner i sin studie kan vidare kopplas till de lärare som Barone & Meyerson (1995) finner i sin analys av ett sextiotal barn- och ungdomsböcker från 1953-1999. I artikeln “Images of Teachers in Children’s books”
9
fann Barone & Meyerson (1995) två typer av lärare: en traditionell lärare och en icke-traditionell lärare. Den traditionella lärarens undervisning kännetecknas av att läraren är i centrum, medan den icke-traditionella lärarens undervisning kännetecknas av att eleven är i centrum (Barone &
Meyerson, 1995, s.262). Båda dessa lärare har olika typer av relationer med sina elever. Den traditionella läraren har långt ifrån vänskapliga relationer med sina elever enligt Barone &
Meyerson (1995). De är snarare okänsliga, elaka och stränga vilket gör att eleverna varken gillar eller respekterar dessa lärare. Tillskillnad från de traditionella lärarna står de icke-traditionella lärarna, eller progressiva lärarna, mycket nära sina elever. Denna närhet syns till exempel i elevernas tillit till den icke-traditionella läraren och genom de ständiga kramarna dessa lärare ger sina elever.
Vidare fann Barone & Meyerson (1995, s.268) att de traditionella lärarna framställs dubbelt så många gånger som de icke-traditionella lärarna. Detta resultat, dvs. att den traditionella läraren dominerar i klassrummet, liknar det Hansson & Amborn (1999) fann i sin studie. Hansson &
Amborn (1999) har i artikeln “Gårdagens skola i dagens böcker” analyserat samtida svensk barn- och ungdomslitteratur. Som visat ovan tycks den förändrade relationen mellan lärare och elev i barn- och ungdomslitteraturen spegla verkligheten, Hansson & Amborn (1999, s.20) påstår däremot att detta inte gäller för den pedagogik som skildras. Den samtida svenska barn- och ungdomslitteratur skildrar sällan de nya pedagogiska förändringarna som skett i verklighetens skola. De menar till exempel att progressiva undervisningsformer såsom problembaserad och projektbaserad undervisning inte förekommer i lika stor utsträckning som i verkligheten (Ibid.).
Ovanstående resultat av Barone & Meyerson (1995) och Hansson & Amborn (1999) liknar det Gudrun Fagerström (2005) kom fram till i avhandlingen Nidbild eller förebild?. I sin avhandling undersöker Fagerström (2005) hur läraren skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 1900, 1970-1980 samt böcker från 1990-talet fram till 2003. Användningen av katederundervisningen dominerade i de tidigaste böckerna för att sedan avta i de senare böckerna (Fagerström, 2005, s.180-184). Visserligen använde sig läraren fortfarande av katederundervisning i böckerna från 1970-1980-talet men Fagerström (2005, s.182-183) menar dock att denna katederundervisning varvades med laborationer och individuellt arbete. Hon fann heller ingen större skillnad vad gäller lärarens undervisningsformer mellan böckerna från 70-80-talet och 1990-2003 (Fagerström, 2005, s.184). Hon menar, precis som ovanstående forskare, att både den stora mängden inslag av katederundervisningen och de få förekommande inslagen av grupparbeten och individuellt arbete i de senaste böckerna är anmärkningsvärt (Ibid.).
3.3. Den fiktiva lärarens inre och yttre karaktärsdrag
Läraren skildras olika vad gäller deras inre karaktärsdrag. Denna skildring är avhängig den typen av undervisning den fiktiva läraren bedriver menar Barone & Meyerson (1995, s.262). Den traditionella läraren är okänslig, elak, sträng och misslyckad. Till exempel får de eleverna att känna ett obehag inför skolan, de lyssnar sällan på sina elever, de visar ingen tro på att eleverna kan lyckas och de tycks inte kunna kontrollera sin klass även om det är ordning och reda de vill ha.
Dessa lärare framställs även som mindre intelligenta än sina egna elever och inkapabla till att hjälpa elever med problem såsom mobbning (Barone & Meyerson, 1995, s.260-261). De egenskaper som Barone & Meyerson (1995) kopplar till den traditionella läraren menar Ullström (2002, s. 18-19) är egenskaper som utgör en dålig lärare. Hon menar att en dålig lärare är
10
oförmögen att hjälpa elever i mobbningsfall och de är svåra att lita på (Ullström, 2002, s.18). Hon påstår därtill att de dåliga lärarna är ohederliga personer (Ullström, 2002, s.19). Sandefur & Moore (2004, s.4) menar att denna typ av framställning, dvs. en negativ framställning, förekommer oftare än positiva framställningar av den fiktiva läraren i barnböcker.
Den icke-traditionella läraren är istället alltifrån varm, kreativ, omhändertagande till respekterad.
De tror på sina elever och får eleverna att tro på sig själva. De tar vidare hänsyn till elevernas intressen (Barone & Meyerson, 1995, s.262). Dessa lärare behöver inte tänka på ordning och reda eftersom disciplinproblem inte förekommer i deras klasser (Barone & Meyerson, 1995, s.263). De egenskaper som Barone & Meyerson (1995) kopplar till den icke-traditionella läraren menar Ullström (2002, s.19) är egenskaper som utgör en bra lärare. Hon påstår till exempel att dessa lärare är engagerade och sympatiska. Därutöver menar hon att de också skildras som roliga och kunniga (2002, s.19). Likaså menar Sandefur & Moore (2004, s.4-5) att dessa lärare är omhändertagande, sympatiska, kompetenta och duktiga på att skapa lärmiljöer. I de fall då läraren skildras positivt menar dock Sandefur & Moore (2004, s.5) att det är sällan som eleverna faktiskt lär sig någonting från läraren. Som tidigare nämnt påstår Sandefur & Moore (2004, s.4) att negativa framställningar av läraren förekommer oftare än positiva framställningar. Nyare studier pekar dock på att läraren tillskrivs positiva egenskaper oftare i dagens böcker än vad de gjort tidigare (Brady, 2009, s.134; Yau, 2014, s. 312).
Vad gäller lärarens yttre egenskaper, dvs. lärarens utseende, finns inte den polarisering som finns vad gäller lärarens inre egenskaper. I avhandlingen The Portrayal of Caring Teachers in Children’s Literature: a Content Analysis har Brady (2009) bland annat jämfört lärarens utseende i 38 barnböcker publicerade mellan 1998 till 2008. Brady (2009, s.135-136) finner att den fiktiva lärarens utseende till mesta dels beskrivs genom illustrationer. Det förekommer med andra ord sällan explicita beskrivningar av lärarens utseende i själva texten (Brady, 2009, s.136). Vid närmare granskning av de ovanstående illustrationerna menar Brady (2009, s.134) att lärarens utseende är begränsad; det är alltid en och samma lärare som framställs. Denna lärare är oftast vit, västerländsk och en kvinna (Ibid.). Detta resultat bekräftas av Sanderfur & Moore (2004). I artikeln “The “nuts and dolts” of teacher images in children’s picture storybooks: a content analysis” visar Sandefur & Moore (2004, s.4) att majoriteten av de fiktiva lärarna är vita västerländska kvinnor. Även i nyare studier såsom “The portrayal of teachers in children’s popular fiction” av Niemi et al. (2014) återfinns liknande resultat. Av totalt 74 analyserade lärargestaler är 56 kvinnor och endast 18 är män. Majoriteten av lärarna kunde därutöver identifieras som vita (Niemi et al., 2014, s.63).
Vad gäller övriga yttre egenskaper menar Barone & Meyerson (1995, s.261) att den traditionella lärarens yttre skiljer sig från den icke-traditionella läraren. Den icke-traditionella lärarens utseende beskrivs som ful, läskig, och elak. Deras storlek, i förhållande till eleven, är oftast överdriven och de har ofta ett förvrängt utseende. Tillskillnad från de övriga studierna som analyserat lärarens fysiska utseende har Niemi et al. (2014) även analyserat lärarnas kläder. De menar att läraren är
“portrayed consistently across many of the texts; males were dressed in child-friendly clothing [...]
while females were dressed conservatively” (Niemi et al., 2014, s.63).
11
3.4. Sammanfattning
Den tidigare forskningen visar att bilden av den fiktiva läraren i barn- och ungdomslitteraturen är både ensidig och polariserad på samma gång. Bilden av läraren är polariserad eftersom de fiktiva lärarna är begränsade till antingen traditionella lärare eller icke-traditionella lärare. Det tycks med andra ord inte finnas några mellanting. Denna polarisering har i sin tur skapat en ny polarisering vad gäller lärarnas inre egenskaper. De traditionella lärarna är till exempel elaka och stränga medan de icke-traditionella är sympatiska och varma. Bilden av läraren är vidare ensidig dels eftersom lärarnas yttre egenskaper skildras likadant, oavsett om läraren är traditionell eller icke-traditionell, dels eftersom det är den traditionella undervisningen som dominerar i de fiktiva lärarnas undervisning. Den tidigare forskningen visar även att bilden av läraren tycks förändra i takt med att verklighetens skola förändras, i alla fall vad gäller lärarens relation till sina elever och deras undervisningsformer.
3.5. Avslutande kommentar
De ovannämnda forskningsresultaten är relevanta för följande uppsats på olika sätt. Isling (1999) och till stora delar Fagerströms (2005) studie är exempelvis ytterst relevanta för följande uppsats eftersom de legitimerar uppsatsens teoretiska perspektiv vilken utgår från att litteraturen speglar samhället. Vidare har ovanstående forskningsresultat bidragit till utformandet av studiens syfte och forskningsfrågor. Tidigare forskning pekar på att den traditionella läraren dominerar i barn- och ungdomsböcker, samtidigt grundar sig ingen av dessa studier på samtida barn- och ungdomsböcker. I de nyare studier som visar att bilden av läraren har blivit allt mer positiv har man enbart noterat att lärarna framställs med mer positiva egenskaper än tidigare. Trots att andra studier visar att det finns ett samband mellan vilken typ av lärare man är och vilka egenskaper dessa lärare skildras med tycks dessa studier inte ha gjort denna koppling. Frågan är då om bilden av läraren har blivit mer positiv för att förekomsten av traditionella lärare har minskat, eller för att de traditionella lärarna nu framställs som positiva.
12
4. Teoretiska utgångspunkter
Uppsatsens teoretiska utgå ngspunkt behandlas i följande avsnitt. Påpekas bör att en del av underlaget gäller skönlitteratur överlag, vilken barnlitteraturen dock är en del av. Följande studie utgår dels från att skönlitteratur är ett medium i vilket samhället och därmed även samhällsvärderingar återspeglas, dels från det faktum att litteraturen har inverkan på formandet av vår föreställningsvärld.
4.1. Samhället i litteraturen
En av studiens två utgångspunkter är en form av spegelteori i vilket ett skönlitterärt verk betraktas som en spegel av det samhälle som den skrivs inom (Svedjedal, 1998, s.80). Spegelteorin avser huvudsakligen att en läsare ser en del av sig själv i en text, till exempel genom att texten skildrar läsarens egen kultur eller erfarenheter (Tschida et al. 2014, s.29). Vad gäller denna uppsats dock, som, i enligt med Svedjedal (1998, s.80), utgår från en form av spegelteori, kommer fokus inte att läggas på läsarens personliga igenkännande. Istället läggs fokus på “tanken att litteraturen avbildar och fångar en historisk verklighet” (Ibid.). Detta innebär att jag kommer att behandla det analyserade materialet som en reflektion av sin samtid.
Om litteraturen avspeglar samhället bör de förändringar som sker i samhället reflekteras i skönlitteraturen. Vad gäller barnboken menar Lena Kåreland (2009, s. 133) att de förändringar som sker i samhället också speglas i barnboken. Korrelationen mellan samhällets utveckling och barnlitteraturens innehåll betonas även av Ewald (2007, s.33). Som exempel på korrelationen mellan barnbokens innehåll och samhällsförändringar menar Kåreland (2009, s.43) att “den ökade sekulariseringen har medfört att det kristna budskap som tidigare var framträdande allt mer tonades ner”. Ett betydligt mer modernt exempel är det faktum att fler familjestrukturer än den traditionella kärnfamiljen numera skildras i många barnböcker (Ibid.).
4.1.1. Samhällsvärderingar i litteraturen
Att behandla ett litterärt verk som en spegel av samhället innebär vidare att litteraturen ger uttryck för samtida tankar, idéer och mentaliteter (Bagerius, 2011, s.19-20), vilket ovanstående stycke påvisar. Till följd av detta bör innehållet i skönlitterära verk inte ses som neutralt. Ursing (2004, s.23) menar till exempel att litterära verk innehåller specifika värderingar eftersom de skildrar en viss verklighet. Att texter inte är neutrala är det flera som anser (Giroux, 1989; Lehr, 2001). Även om barnböcker till synes framstår som neutrala och oskyldiga innebär det med andra ord inte att deras innehåll är fri från tankar och idéer om till exempel klass, kön och etnicitet (Marciano, 2002, s.63). Barnboken ger onekligen en inblick i olika sätt att se på världen och oss själva (Kåreland, 2009, s.160), inklusive föreställningar av läraren.
4.2. Litteraturens påverkan
Den andra av studiens utgångspunkter är idén att litteratur påverkar läsaren. Detta angreppssätt har tidigare använts i studier om lärarens framställning i barnlitteratur. Barnlitteratur, precis som
13
övrig populärkultur, menar Brady (2009, s.66) har “the power to influence”. Likaså utgår Marciano (2002, s. 64), Sandefur & Moore (2004, s.1-2), Yau (2014, s.310) från idén att litteraturen har möjlighet att påverka sina läsare. Vad innebär det då att litteraturen påverkar sina läsare? De representationer vi möter i litteraturen formar helt enkelt läsarens föreställningsvärld (Hall, 1997; Salmon, 1997). Litteraturen kan enligt Bagerius (2011, s.20) “ge effekter på de [läsarna] i den meningen att de skapar nya insikter och kan förändra människors sätt att tänka och vara”. Litteraturen formar på så sätt läsarens bild om vad som är möjligt, omöjligt, normalt och onormalt vad gäller bilden av sig själv och andra. Vad gäller läraren specifikt menar Sandefur &
Moore (2004, s.2) att representationerna av läraren i litteraturen blir en del av läsarens så väl som samhällets kollektiva bild av läraren, och därmed läsarens och samhällets förväntningar på läraren.
Brady (2009) är inne på samma spår som Sandefur & Moore (2004). Hon menar också att barnlitteraturen formar läsarens bild av läraren så väl som förväntningarna på läraren (Brady, 2009, s.66-67).
4.3. Avslutande kommentar
De utgångspunkter som beskrivs ovan är ytterst relevanta för uppsatsen. Med utgångspunkten att litteraturen är en samhällsspegel som ger uttryck för dess idéer och tankar kan jag, genom att ställa mig frågan hur den fiktiva läraren framställs, dels få en större förståelse för varför bilden av läraren ser ut som den gör i barnlitteraturen, dels undersöka den bild av läraren som finns i samhället. Samtidigt bidrar denna utgångspunkt till att legitimera uppsatsens syfte. I och med att lärarens roll i skolan har förändrats (se avsnitt 2.1), och litteraturen speglar samhällsförändringar, är det inte mer än rimligt att anta att resultatet av följande studie därmed kommer att skilja sig från tidigare studier med samma syfte. Genom att ta reda på bilden av läraren kan jag också ta reda på det som förväntas av läraren (Yau, 2014, s.310). Denna information är en förutsättning för att kunna påverka den bild av läraren som samhället har (Weber & Mitchell, 1995, s.32).
Därutöver verkar studiens andra teoretiska utgångspunkt, dvs. det faktum att litteraturen påverkar vår världsuppfattning, till att ytterligare legitimera uppsatsens syfte. Den visar med andra ord att det är behövligt att analysera bilden av läraren i barnlitteraturen eftersom denna bild kan komma att påverka hur läsaren ser på läraren och därmed läsarens förväntningar på läraren.
14
5. Syfte och forskningsfrågor
Det övergripande syftet med följande studie är att analysera lärarens framställning i ett urval av svensk samtida barnlitteratur. Mer specifikt ämnar jag undersöka hur den traditionella respektive progressiva läraren framställs.
Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar utformats:
●
Är respektive lärare traditionell eller progressiv?
●
Hur värderas den traditionella lärarens undervisningen respektive den progressiva lärarens undervisningen av eleverna?
●