FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram (musik som ämne 2), 15 hp
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2018
Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS)
Sitter ”soundet” i banden?
En undersökning om bandad- och bandlös elbas i live- och studiosammanhang
Simon Eriksson
Handledare: Per-Henrik Holgersson
Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.
!
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en
undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker.
Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas.
Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.
Nyckelord: arrangering, fretless, bas, intonera, sound, basist, pop, bandlös
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ...1
1.1. Inledning ...1
1.1.1 . Pino Palladino och Wherever I Lay My Hat ...3
1.2.Bakgrund ...3
1.2.1. Bandlöst och bandat ...4
2. Syfte ...5
3. Metod ...5
3.1 Intervju 6 3.2 Transkription ...6
3.3 Inspelning ...7
4. Resultat ...8
4.1 Intervjuer ...8
4.1.1 Konklusion av intervjuer ...12
4.2 Transkribering och Inspelning ...13
4.2.1 Konklusion av transkribering och inspelning ...15
4.3. Sidoresultat ...15
5. Diskussion ...16
Referenser ...20
Bilagor ...23
1. Inledning och bakgrund
1.1. Inledning
Som utövande musiker och lärare stöter jag ständigt på ny som gammal musik. Detta innebär olika sätt att uttrycka sig musikaliskt och med olika instrument. Jag utgår från min roll som basist och därmed basinstrument som huvudfokus. De basinstrument jag själv spelar är bandad elbas, kontrabas, synthbas och numer även bandlös elbas. Syftet med denna studie är att utforska spelteknisk, inspirationsmässig och klangmässig skillnad mellan bandad- och bandlös elbas. Med den data som samlats in märks en påtaglig skillnad i
användningsområden, som även bidrar till mina roller som utövande musiker och lärare.
Jag minns en av mina baslektioner på Samgymnasiet i Jakobsberg då mitt första möte med bandlös bas inträffade. Till tonerna spelade av Pino Palladino i låten ”Wherever I Lay My Hat”, Paul Youngs version, fick jag en musikalisk himmelsk upplevelse. Fraseringen och känslan som låg bakom basspelet förbryllade mig då jag tidigare hade varit mer av en beat- soul inspirerad basist. Med beat-soul menar jag genre där basistens främsta roll är att fylla en mer rytmisk funktion, vilket jag upplever att basen generellt gör i genrer som soul, funk och rock. Det var kanske inte den mest omvälvande händelsen i mitt liv, men definitivt ett uppvaknande i min musikaliska utveckling. Maslow i Gabrielsson (Gabrielsson, 2008, s.17) citeras om användandet av ’peak experience’ i ”Toward a psychology of being" (Maslow, 1968), publicerad under 1960-1970-talet.
The most wonderful experience of your life; happiest moments, ecstatic moments, moments of rapture, perhaps from being in love, or from listening to music, or suddenly ’being hit’ by a book or a painting, or from some great creative moment (Maslow i Gabrielsson,, 2008, s.17).
Visserligen handlar ’peak experience’ i huvudsak om ett tillfälle då en musikalisk upplevelse har berört på djupet, men jag kan likväl känna mig träffad vid flertalet tillfällen.
Jag skulle säga att jag har upplevt flertalet mindre ’peak experience’-tillfällen. Dessa upplevelser har för mig varit vid musikaliska tillfällen som har fördjupat och förändrat min syn på musik. De har även fått mig att omvärdera min funktion som utövande musiker. Ett av dessa tillfällen var när jag för första gången fick lyssna till Palladinos toner i låten ”Wherever I Lay My Hat”. Spelstilen liknade mer en stråkstämma med långa legatofraser istället för ett
”souligt och funkigt beat ”. Jag instuderade melodin i basen, som kan beskrivas som en 1
beskrivning av två olika musikgenre med mer rytmfokuserat spel.
1
! 1
obligatstämma med fokus på harmonisk samklang, långa toner och som en trygg matta 2 sammansatt med resten av ensemblen. Tidigare erfarenheter från min sida var att basens roll var mer av ett rytmiskt markeringsinstrument. Det absolut viktigaste var att basen skulle samverka minutiöst med trumslagarens bastrumma och virvel med fokus på att accentuera pulsslag. Utforskandet av skillnaden mellan bandad och bandlös elbas har varit en viktig språngbräda i min utveckling av mitt musikaliska uttryck.
Klangskillnad, frasering, rytmisering och karaktär har varit återkommande faktorer under min tid som musiker. Förhållningssättet till dessa fyra punkter upplever jag skiftar vid val av bas.
Både för egen del när jag har musicerat och när jag har lyssnat på andra musiker. Att som aktiv musiker kunna anpassa efter ovan nämnda faktorer, ser jag som väsentligt i
musikskapandet. Att i stunden kunna känna en frihet och en möjlighet till att på bästa sätt vara ett komplement beroende på sammanhang och vad som vill förmedlas i diverse arrangemang.
Min tidigare uppfattning var att bandlös bas hörde mer till något som kändes som ”nostalgi- musik”. Det glada 80-talet genomsyras av spel på bandlösa basar och jag kunde hamna i tankebanorna att stundtals önska att jag var född och spelklar i den eran. Det blev därför en glädjande upptäckt när jag hörde Emil Sydhages basspel i låten ”Something Special” med artisten ”A Treehouse Wait". Efter att ha hört det basspelet kunde jag inte längre hålla mig.
Jag slogs av inspiration då jag såg möjligheten att kunna utveckla mitt melodiösa sinne och införliva bandlöst basspel i modern popmusik.
I denna studie undersöks likheter och olikheter i klang samt frasering mellan bandlös- och bandad bas. Jag undersöker även om musikerns roll i ensemblen påverkas av val av bas. Alf Gabrielsson undersöker i boken ”Starka Musikaliska Upplevelser” vad människor reagerar på i musik. Boken innehåller en bred datainsamling av svar på intervjuer där informanterna får beskriva olika upplevelser de fått vid diverse musikaliska sammanhang.
Det gäller allmänt hur musiker utnyttjar de möjligheter som står till buds för att gestalta ett visst uttryck i musiken - faktorer som tempo, timing i rytm och melodi, artikulation (legato, staccato), klangfärgen i instrumentet eller rösten, crescendo och diminuendo i ljudstyrka, uttrycksfulla avvikelser i intonation, vibrato och mycket annat. (Gabrielsson, A. 2008, sid 518) .
Gabrielsson (2008) berör i citatet gestaltningen av ett visst uttryck i musiken. Att då undersöka om det blir olika gestaltningar beroende på val av bas blir även det en intressant aspekt i undersökningen.
obligatorisk, nödvändig; används särskilt om en framträdande bistämma av solistisk, konserterande
2
karaktär (och således väsentlig för kompositionen) i motsats till en ren fyllnadsstämma som kan utelämnas (= ad libitum).
! 2
1.1.1 . Pino Palladino och Wherever I Lay My Hat
”Wherever I Lay My Hat” är ursprungligen skriven av Marvin Gaye, Barret Strong och Norman Whitfield. Inspelningen skedde år 1962 medan Paul Youngs version spelades in 1983. Det finns stora kontraster mellan de två versionerna. I versionen där Gaye sjunger är låten inspelad i högre tempo. 123 bpm, up-tempo soul, motown med inslag av backbeat samt en annan instrumentering och utan effekter som chorus och reverb. I kontrast är Youngs version inspelad i 89 bpm, avskalad instrumentering, flitig användning av effekter som chorus och reverb. Genren är pop och en bidragande faktor till en skild upplevelse av versionerna är de diverse synthljud som används flitigt i Youngs version, samt de skilda möjligheterna som fanns i inspelningsteknik.
I intervju med Palladino nämner han att ledmelodin inspirerades av Igor Stravinskys ”The Rite of Spring”. Producenten var Laurie Latham, en välrenommerad producent som varit med i många och lyckade produktioner, säger om låten och Palladino basspel:
It’s quite emotive to hear it again. It’s almost more like a duett between the bas and the voice. Even his single notes have so much beuty and sustain to it. I was never totally convinced it was a single this track. We didn’t quite know what to do with it. And then of course Pino arrived and everything changed. Once you find that magical ingredient. And the way it evolved it turned out to be the bass.
(BassplayerMagazine, 2015 [online])
Palladino säger själv att inspelningen hade en omfattande inverkan på hans musikaliska karriär. Efter att låten hade spelats i radio fick Palladino många jobberbjudanden från flertalet musiker som David Gilmour, Elton John m.m. Dessa ville att han skulle spela bas på liknande sätt i deras inspelningar.
1.2. Bakgrund
Jonathan Börlin gör en jämförelse mellan elbas och syntbas i sin undersökning (Börlin, 2013).
I sin undersökningar utforskar Börlin basistens roll i en ensemble, frasering, karaktär och sound. Ett ämne som även det berör denna undersökning, då det ställer en essentiell fråga om vad som kan tillföra mest till låten; genre och tolkningsmässigt som basist. Även om
frågeställningen kretsar kring ”synthbas eller elbas”, finns här information som hjälper i jämförelsen mellan bandad- eller bandlös elbas. Instrumenten behandlar samma
frekvensområde och har i sin grund samma funktion. Liksom när man väljer att säga något till en person vid rätt ögonblick och med rätt känsla kan det översättas till basspelet. Vissa låtar och vissa genren gör sig bättre med olika basar. Från bandad elbas, kontrabas och synthbas till bandlös elbas. I sitt arbete ställer Börlin frågan till Larry Williams, en framstående basist i
! 3
både live- och studiosammanhang: ”Vilken av dessa (synthbas eller elbas) föredrar du att spela med och varför?”
Han skriver att det helt och hållet beror på vad som är bäst för framförandet av låten. Han föredrar inte den ena framför den andra. En del låtar upplever han kan göra sig lika bra på antingen den ena eller andra medan andra låtar verkar kräva den ena eller andra”. - L. Williams. ( Börlin, 2013. s.7)
I en undersökning av Vilhelm Bromander, fokuserar han på soloskapande i sitt spel på kontrabas (Bromander, 2017). I sin undersökning tar Bromander upp intonation, akustik och solospel som basist. Han diskuterar även begrepp som delton och överton och hur intervallers förhållanden upplevs i auditiv perception.
Just intonations. Kort sammanfattat är ”Just Intonation” ett sätt att konceptualisera avståndet mellan tonala ljud som frekvensförhållanden och praktiken att intonera och göra musik med dessa intervall…
Deltonserien finns överallt omkring oss i ljud vi möter i vår vardag; i tal, i brum, när en sträng ljuder, och när ljud uppträder i deltonseriens frekvensförhållanden… (Bromander, 2017. s.5).
I min jämförelse används Palladinos spel i ”Wherever I Lay My Hat”, då mitt första intryck av basstämman liknar ett solospel över längre tid. Det är mer som en obligatstämma genom större delen av låten.
Vid val av bandlös bas finns aspekten av intonation som en större riskfaktor, men även en möjlighet att kunna bilda sound på ett annat sätt än en bandad bas. Handen som används till 3 att trycka ned toner kan skifta tonen bara av hur mycket träffyta av fingret som hamnar på strängen, något som inte är lika lätt att göra på en bandad bas och det får inte samma effekt som att göra på en bandlös.
1.2.1. Bandlöst och bandat
Greppbrädan på en standard elbas har vanligtvis band som är utplacerade för att visa vart en ny ton börjar eller slutar. Beroende på var fingrarna placeras på halsen, förkortas eller 4 förlängs avståndet för strängen att svänga och ändrar därför strängens ton. Dessa kallas bandstavar och är generellt gjorda i metall. Det som då är skillnaden till bandlös bas är att det inte finns några bandstavar som är inbyggda i halsen. För korrekt intonation måste fingrarna därmed tryckas ned på exakt rätt plats och kräver därmed mer precision. På en bandad elbas räcker det med att träffa inom den markering som två bandstavar utgör för korrekt intonation.
Sound: musikklang, ljudklang, klangfärg, klang, ton, ljudkvalitet, ljud.
3
Se fig. 3 för bild över skillnad under Bilagor.
4
! 4
2. Syfte
Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en
undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker.
Underliggande frågeställning i undersökning har varit:
1. Vad karaktäriserar de olika basarna?
2. Vilken roll får respektive bas i ensemblen?
3. När bör den ena eller andra basen väljas?
4. Vilka är för- och nackdelarna med de olika basarna?
3. Metod
Metoddelen delas upp i tre olika delar; intervju, transkription och inspelning. En mer koncis indelning av hur metoden skett presenteras i underrubriker under metoddelen.
En kvalitativ metod genomförs i form av standardiserad intervju med öppna frågor via mailkonversation med möjlighet till återkoppling. Informanterna har fått samma frågor i en bestämd ordning med möjlighet att dela med sig av ytterligare tankar och erfarenheter.
Intervju som metod medför möjligheten att få insikt i detaljer som annars kan förbises, samt den intervjuades perspektiv och erfarenheter vid specifika situationer. Analys och observation används som metod vid transkription och inspelning (Bjørndal, 2006). Då all data från
intervjuerna som insamlats var kategoriserade i frågor, underlättades arbetet med att hitta mönster, kategorier och teman i materialet. Detta underlättade det fortsatta arbetet med analys och bearbetning av den datan som det inspelade materialet erbjöd, då informanternas svar underlättade att se mönster även där (Patel, Davidsson, 2011).
Som en förberedelse till inspelningen genomfördes en transkription av det tilltänkta
materialet. Undersökningen som skett kan beskrivas som en tredelad studie. Ett kapitel där intervju med erfarna musiker skett, ett kapitel där transkription skett samt ett kapitel där inspelning av det noterat material presenteras.
! 5
3.1 Intervju
Undersökningen är av en kvalitativ karaktär (Patel, Davidson, 2011. s.16; Fejes, & Thornberg, 2009. s.18-19). Intervju via mailkontakt med möjlighet till återkoppling samt muntlig
diskussion. Informanterna har till antal varit fyra välrenommerade basister vilka besitter kunskap som presenterar data relevant för ämnet. Metoden som använts var standardiserad intervju med frågor av öppen karaktär vilka presenteras i resultatdelen.
Valet av informanter baseras på deras erfarenhet som utövande musiker i rollen som basister.
De är även musiker som har inspirerat mitt musikaliska uttryck och utveckling, samt att Bosse, Mikael och Johan har varit mina lärare och mentorer. På så sätt har jag under längre tid fått ta del av deras kunskap samt inblick i deras musikaliska uttryck. Bosse Bjerkerot är 48 år med utbildningsbakgrund från Bollnäs folkhögskola (1986-89), Fridhems folkhögskola i Svalöv(1989-90), Betelseminariets folkhögskola och utbildning till lärare på SMI i
afroensemble och el- och kontrabas. Bjerkerot har arbetat som musiker sedan han var 16 år.
Emil Sydhage är 34 år, har studerat instrument/ensemble-lärare vid Kungl. Musikhögksholan (KMH) och har varit en verksam musiker med sin enskilda firma i tio år. Johan Bengtsson är 44, studerat vid Piteå Musikhögskola. Mikael Berglund elbaslärare på KMH, studerat Bass Institute of Technology (1981) och varit frilansande musiker sedan 1981.
Utifrån ett etiskt perspektiv har informanterna tillfrågats och godkänt användande av deras namn i undersökningen (Bjørndal, 2006. s.138).
Frågor till intervjun:
1. Anpassar du ditt spel/approach beroende på om du spelar bandlös bas eller bandad bas?
2. Upplever du att din ”förväntade” roll i ensemblen ändras beroende på vilken bas du har?
Om ja - Hur?
3. Har du olika musikaliska referenser vid live och studiosammanhang?
4. Var hittar du inspiration till ditt konstnärliga uttryck på bandlös bas respektive bandad bas?
5. Känner du begränsningar musikaliskt vid valet av bas och i sådana fall hur?
6. Hur skulle du beskriva skillnaden, om du upplever att det finns någon, i sound mellan bandlös och bandad bas?
3.2 Transkription
Det transkriberade materialet fungerade som förarbete till inlärning av melodin samt kartläggning av mönster och jämförelser. Det fungerar även som visuell dokumentation av vad som spelats in för att få en bild av originalmelodin (Bjørndal, 2006. s.118). Detta gjordes genom att upprepade gånger lyssna på låten Wherever I Lay My Hat och sedan notation.
! 6
Transkriptionen underlättades av att upprepade gånger lyssna igenom materialet. Att först lyssna gav en helhetsbild av hur basmelodin förhöll sig till den sjungna melodin, vilket underlättades vid en mer detaljerad notation. Notationen skedde med hjälp av programmen Spotify och Sibelius.
3.3 Inspelning
För att kunna gå tillbaka och göra observationer under en längre tid, genomfördes två inspelningar till låten Wherever I Lay My Hat av Paul Young. Vid inspelningstillfället
användes två basar: en bandlös bas och en bandad bas. Det inspelade materialet används som en auditiv referens för att ge en rättvis klingande bild av basarnas karaktär. På så sätt har möjligheten till noggrannhet utökats, då det klingande materialet går att lyssna till upprepade gånger (Bjørndal, 2006. s.72)
Materialet är inspelat i programmet Garageband via ljudkortet Apoge Duett II. Vid mixning har programmet Logic används. Båda basarna är 4-strängade Fender Jazzbasar för att grundförutsättningarna på hur baskropparna är utformade är likartade. Med inspelningen undersöks eventuella klang- och fraseringsskillnader . 5
Se Fig 7 Bilaga 5. på EQ-inställningar.
5
! 7
4. Resultat
Resultatdelen presenteras först i form av insamlad data från varje delmoment med underrubriker för att sedan avslutas i konklusioner. Intervjudelen redovisas i en
sammanställning av informanternas uttryck i underrubriker och är med för att läsaren ska få en förståelse kring tankesätt av deras resonemang. Intervjudelarna avslutas med en
sammanfattande konklusion. Det inspelade materialet redovisas i klingande form samt en transkription över den basmelodi som spelas för att läsaren ska kunna få en bild av den melodin som spelas.
Underliggande frågor som har legat till grund för denna undersökning har varit följande:
1. Vad karaktäriserar de olika basarna?
2. Vilken roll får respektive bas i ensemblen?
3. När bör den ena eller andra basen väljas?
4. Vilka är för- och nackdelarna med de olika basarna?
4.1 Intervjuer
Skillnader och likheter
De tillfrågade tar upp rent hantverksmässiga förutsättningar för sitt spel. De betonar vikten av att spel på bandlös bas kräver ”bättre” planering.
Ja. Jag upplever att jag när jag spelar bandlöst behöver vara mer medveten över de fraser jag spelar. På bandad bas upplever jag att jag kommer lättare undan eftersom banden gör en så pass stor del av jobbet - Sydhage.
Ytterligare faktorer att ta hänsyn till är att man har en mer svårpreciserad intonation som en parameter. Bjerkerot lyfter även tanken att kunna spela bandlös utan att det låter ”bandlöst”.
Han nämner även att han ofta valt att spela bandlös p.g.a musikstilen och soundet som en bandlös bas har. Han menar att han har en mer melodiös approach då han spelar bandlös och försöker hitta baslinjer som kan bidra mer till musiken än låga bastoner. Bjerkerot svarar även att det är musiken först och främst som bestämmer spelet:
Ja och nej, det är ju alltid musiken som bestämmer spelet, men ofta har jag ju valt att spela bandlös p.g.a.
musikstilen och det sound som man får av bandlös… Jag har en mer melodiös approach då jag spelar bandlös och försöker hitta saker som kan bidra till musiken mer än att ”bara” lägga låga bastoner.
Återkommande referens är att de tillfrågade använder sig av uttrycket att den bandlösa basen
! 8
”sjunger” och att den ”lever” mer. Att medvetandegöra vänsterhandens placering är av större vikt då man har faktorn intonation att tänka på. Bengtsson svarar att han kan få tonen att leva mer med bandlös:
Med bandlös bas kan jag t.ex. få tonen att ”leva” mer genom bl.a. vibrato, sidled och hur jag väljer att intonera och jag kan fraser på ett mer sånglikt sätt. Med den bandade basen har jag inte de valen eller faktorerna att ta hänsyn till.
Sydhage och Berglund upplever att den bandlösa basen har avvikelser mer som en sjungen ton har.
En bandlös bas har ett ”sjung” som jag tycker påminner om människorösten. En ton innehåller alla de små avvikelser som en sjungen ton har. En bandad bas gensvarar/lyssnar inte lika bra på mina fingrar, vilket också är den bandade basens styrka då saker som intonation, dagsform m.m. inte är lika viktigt — Sydhage.
Skillnaden mellan bandade och bandlösa som de tillfrågade beskriver är att den bandade basen svarar direkt och ger en väldigt rak ton. Den bandlösa basen har ett mer sväll och inte lika direkt.
Desto mer man lär sig göra det, desto mer uttrycksfullhet har man, och misstagen försvinner pga vana och kunskap. För att spela bandlöst behöver man oftast lägga ner väldigt många övningstimmar som siktar mot att man slutligen ska spela på riktigt, live eller i studio, utan tveksamhet eller oro för hur det kommer att låta -Berglund.
Sammanhang och ljudbild
Mellan live och studioinspelning finns olika för- och nackdelar att tänka på. Sydhage menar på att vid inspelning i studio kan en bandlös bas ha en större fördel då han anser att bandlösa basen sjunger bättre och mer levande. Sydhage menar på att den bandlösa basen tar en större plats vid inspelning. Då har man också möjligheten att kunna korrigera nivå i efterhand. Även vid inspelningssammanhang finns möjligheten att spela in flertalet gånger ifall intonation i basspelet blivit ointonerat. I studio finns även generellt sett bättre möjlighet till bra
medhörning för att lättare kunna spela rent. Vid livesammanhang finns det mer missljud runt omkring som kan försvåra möjligheten att kunna intonera optimalt. Sydhage svarar:
Jag använder bandlös bas i mycket högre grad när jag spelar in än live. I livesituationer är ljudet lyssningen/
medhörningen ofta stökigare och risken för att man står och spelar surt är större. Studiomiljön är mer kontrollerad och inte lika kritisk. Anledningen till att jag ofta föredrar att spela bandlöst när jag spelar in är att jag får en så mycket större palett av parametrar t.ex när det gäller klangbild, sustain, glissandon, vibrato.
Lite som en moogbas, med en massa roliga reglage som pitch bend, modulation wheee, glida osv. Vill man ha ett väldigt aggressivt basljud så väljer jag ofta bandlöst då jag kan få ett helt annat ”growl” än med bandat.
! 9
Sydhage lyfter även en intressant aspekt att den bandade basen kan kännas begränsad i studiomiljö, om man inte har ett optimalt sound. Risken som han nämner är att den bandade basen kan upplevas ”Midi-aktig”.
Berglund nämner att i situationer som är mer avista krävande föredrar han att spela bandad bas.
Intonation och osäkerhet gör att det, om man inte spelar väldigt mycket bandlöst, att man gärna vill kunna låtar bättre för att välja det alternativet. Omvänts kan det, om man en längre period spelat uteslutande bandlöst, kännas väldigt begränsat, stelt och odynamiskt ’plonkigt’ att spela bandad bas helt plötsligt.
I stunden då man läser noter ligger mer fokus på notbladet och ifall man då spelar bandlös måste man vara helt säker på att handen som är på bashalsen träffar mer preciserat. Bengtsson svarar även att det finns fler parametrar som måste få fokus i live än i studio, som energi, volym och att i stunden spela det som är bäst för låten.
Ens förväntade roll i ensemblen kan skifta beroende på vilket sammanhang man är i, samt vilka medmusiker man har. Bengtsson och Berglund upplever att det sällan ändras, däremot att parametrarna för musikaliskt uttryck kan ändras. Sydhage och Bjerkerot upplever att det kan finnas en okunskap och att andra musiker kan förknippa bandlös bas till en viss tidsepok.
Jag upplever att många förknippar bandlös bas med en viss typ av musik och kanske t.o.m en viss tidsepok.
Just av den anledningen har jag nog backat och avstått från att spela bandlöst på rep och spelningar. Det förpliktar att det i såna fall är HELT RÄTT eftersom jag upplever att man balanserar mot att det i folks ögon lätt blir lite cheesy -Sydhage.
Bjerkerot svarar:
Ja, det tycker jag. Då jag spelar bandlöst förväntas det mer melodier och ett friare spel båda av medmusikanter och mig själv. Tyvärr är det flera musiker (icke-basister) som inte riktigt förstår vilka möjligheter den bandlösa basen ger utan förväntar sig att man spelar som på en bandad, men gör mer glissandon och slajdningar, men man får helt enkelt visa vilka möjligheter den ger jämför med en bandad.
De två parametrarna som ställs emot varandra i valet av bas verkar ligga mer hos basisten i sig och att man har medmusiker som är förstående och mottagliga för att kunna testa olika instrument mellan bandlös och bandad bas. Sen att att man som basist istället då får kravet på sig att kunna spela i båda rollerna som basist.
Sydhage talar om hur mycket plats de olika basarna tar vid olika sammanhang. Han upplever att en bandlös bas tar större plats i ljudbilden, vilket i sin tur kan försvåra användandet i en ljudbild med många element.
! 10
De kvalitéer som en bandlös bas har kommer sällan till sin rätt i stora bandsammanhang, som t.ex storband.
Tonen är lite mer trögstartad och inte lika "direkt" vilket tenderar att gröta till ljudbilden snarare än att staga upp den (vilket ofta är basistens jobb)” -Sydhage.
Bjerkerot, Bengtsson och Berglund tar upp speltekniska komplikationer som slap på bandlös bas. För att inte slita på basens hals väljer de att inte slapa på en bandlös. Dels för att de inte tycker om ljudet samt att strängen tenderar att ”äta upp” greppbrädan. Bjerkerot nämner även att han inte är förtjust i att ”tugga åttondelar på en bandlös”.
Inspirationskällor melodiskt och rytmiskt
Det framkommer att det är olika inspirationskällor beroende på vilken bas de har valt. Just att det även är olika inspirationskällor mellan de båda basarna då de tillfrågade nämner ett större melodiskt närmande på bandlös och ett mer rytmiskt spel på bandad. Informanterna nämner alla att inspiration från många håll och inte bara av andra basister är god källa. Att låta sig inspireras av sina medmusiker samt att också läsa igenom, om det är sång till låtarna, texterna för att få ytterligare en ingrediens i sitt spel. Bjerkerot använder sig även av att ta inspiration från andra stränginstrument som han spelar som mandolin, mandola och banjo vilket han upplever ger en inspiration när det gäller melodispel. Sydhage och Berglund nämner basister som varit pionjärer inom bandlöst basspel så som Jaco Pastorius, Gary Willis. Bjerkerot nämner Pino Palladino som en mästare på både bandad och bandlös.
Jag kan ibland försöka spela med rätt bandlös approach även på bandad och då spelar jag ofta lugnare, med större linjer, mindre rytmisk aktivt. Det ger ett mer lyriskt intryck och även om det är lättare att uppnå på bandlöst kan det ibland fungera rätt bra även på bandad bas genom att rent mentalt försätta sig i bandlös mode -Berglund.
Berglunds tillvägagångssätt delas av Bjerkerot just i approachen. Bjerkerot säger även att han har rutinen att sätta sig in i musikstilen som han ska spela genom att lyssna på den aktuella musikstilen som han ska spela. Detta är för att få rätt sorts approach till musikstilen, vilket även är en rutin som delas av samtliga tillfrågade. Med det sagt säger både Bjerkerot och Berglund att de inte känner sig begränsade att det vid speltillfället måste vara låst vid den basen som är vid inspelningen, men återigen att man har rätt sorts approach till låten förutsatt att man har hantverket.
! 11
4.1.1 Konklusion av intervjuer
Informanterna ger beskrivningar av situationer som de själva upplevt och delar med sig av erfarenheter. Dessa tankegångar som de bidrog med, ger ytterligare intressanta aspekter och mer specifika moment där det ter sig olika mellan de två olika instrumenten. I denna
konklusion sammanställs svaren som jag anser är av gemensam karaktär.
Sammanhang och ljudbild
Det finns olika faktorer som spelar in i valet av bas beroende på situationer. Två av dessa är skillnaden mellan liveframträdande och studiosituation. Vid liveframträdanden finns endast en chans på en låt, medan det i studio finns möjligheten att testa skillnader mellan bandad och bandlös bas. På så sätt får man i efterhand möjligheten att kunna jämföra och göra en bedömning från en lyssnares perspektiv av vad som lämpar sig bäst för att lyfta låten.
Sydhage talade specifikt ensemblestorlekar. Han upplever att den bandlösa basen tar mer plats i en ljudbild än en bandad bas, och att det i sig kan vara en bidragande faktor till valet av bas.
Av egen erfarenhet är det i livesammanhang av stor vikt att man hör sig själv. Ifall man då vet att ensemblesammansättningen och musikstilen inte kommer jobba med en eller vara för massiv för att kunna precisera vad du spelar, kan det då vara svårare att få till en precision intonationsmässigt på bandlös bas.
Skillnader och likheter
Informanterna delar uppfattningen av att den bandlösa basen har ett mer ’sjung’ och en mer levande ton. Bjerkerot delar bilden av att han ser det som att det bandlösa soundet är mer horisontellt och det bandade mer vertikalt. En bild som kanske är lättare att förstå om man spelar stränginstrument. Han gör även jämförelsen med att han ser tonen från en bandlös som
”bredare” medan den bandade är djupare. Den bandlösa basen har en mer växande ton, medan den bandade basen har en mer direkt ton. Det finns en större felmarginal på bandad bas än vad det gör på en bandlös bas. Det framkommer även av svaren att spelteknik som slapping på bandad bas är att föredra över att spela det på bandlös bas.
Inspirationskällor melodiskt och rytmiskt
Det framkommer att det är olika inspirationskällor beroende på vilken bas de har valt. Ett konkret exempel var slapping. Då slapping presenterar en större risk att förstöra halsen, som ett resultat av att strängarna ligger direkt mot träet, hittar de därigenom inspiration till slapping från basister som spelar bandad bas. Just att det även är olika inspirationskällor mellan de båda basarna då de tillfrågade nämner ett större melodiskt närmande på bandlös och ett mer rytmiskt spel på bandad. Inspirationskällorna är inte endast basister, utan det kan vara en blandad instrumentsammansättning.
! 12
4.2 Transkribering och Inspelning
För att få en auditiv och visuell bild av eventuella skillnader mellan bandlös och bandad bas har en transkription samt inspelning av basstämman i låten ”Wherever I Lay My Hat” skett.
Vid inspelningstillfället spelades bandad och bandlös elbas in via ett externt ljudkort, Apogee Duett II, i programmet Garageband. För att få en rättvis bild av hur skillnaden mellan de båda basarna ter sig har inga effekter med pedaler lagts till. Det som skedde vid mixning är en balansering eq-mässigt för att specifikt få en liknande inställning på basarna. Modellerna på elbasarna är Fender American deluxe och är båda av jazz-mickning . I originalinspelningen, 6 då Palladino spelar, används en '79 fretless Music Man StingRay med Choruseffekt.
Inlärning av låten och transkribering har skett under en längre process. Då jag introducerades till låten redan i gymnasiet, så skedde redan där en inlärning.
Vid lyssning på originalbasstämman hörs i första takten ett närmande till ett tvåklangs-ackord (Se fig 8). Det som går att höra från originalversionen med Palladino är, ett kort glissando som strävar från Db till D. Det är snarlikt en bending som pågår under en millisekund. Detta 7 är en återkommande situation då det uppstår ett moment av egen tolkning. Här uppstår ett val om det ska vara en glissando till att ”måltonen” träffas. Det kan göras mer diskret på en bandlös bas, då man inte har ett band som ger en alltför tydlig kontrast mellan tonerna. Till skillnad mot den bandade basen, vilken det aldrig var någon fråga om huruvida det skulle låta intonerat. Tillvägagångssättet var istället att på bästa sätt försöka efterlikna en bandlös bas som var på inspelningen.
En upptäckt som gjordes vid lyssning, transkription och spel var ett horisontellt spel på basen.
Jazz-mickning: se fig 5&6 under bilaga 4.
6
Man forcerar en högre pitch genom att med fingrarna som är på halsen dra strängen vertikalt längs
7
greppbrädan
! 13
q = 89
Wherever I Lay My Hat
Paul Young Seplat av Pino palladino
6
10
14
18
22
26
28
32
36
40
? b
b
Intro Intro
B¨
ÍÍÍÍÍÍÍÍÍÍÍ
G‹
G‹/D
F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F/C
? b
b
Vers 1 Vers 1
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
Refräng Refräng
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
? b
b
B¨ F
? b
b
Vers 2 Vers 2
B¨ G‹/D B¨ F
? b
b
B¨ G‹/D B¨ F
? b
b
Refräng Refräng
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
œ ™ œ
œ œ
œ œ ™
™ œ œ
œ œ
œ
œ r
˙ œ
œ ™ œ
˙ ™
œ K rœ
˙ ™
œ œ œ œ œ ™
œ œ œ
œ œ
œ ˙ œ
J
‰ œ ™
œ ˙ ™
œ
˙ ™
œ
w
w
w
w
w
w
w
˙ ™
Œ
w œ œ
J
≈ œ R
œ œ ™
œ w œ œ ™
œ
˙
w œ ™
‰ O O
˙
™
œ
™ œ n
˙ ™
œ j
‰
w
w
œ œ ™ œ
œ œ
œ œ ™ œ
œ œ
™ œ
˙ ™ œ
w œ œ ™
œ œ
œ
œ œ ™ œ
œ œ ™
œ w
œ œ ™ œ
œ œ
œ œ œ
˙ œ ™
œ n
œ œ b œ ™
œ
œ œ ™ œ
˙ ™
Œ œ
œ œ ˙
Œ
˙ œ ™
œ œ
˙ ™ œ ™ œ
˙ ™
œ ™
˙ ™
œ ™ j
≈
(Fig 8 se bilaga 1&2)
Med horisontellt spel menas en förflyttning från huvudet mot bryggan på basen, istället för 8 att vertikalt röra sig kring samma område på halsen fast med fler byten av strängar. Denna slutsats nåddes efter att ha analyserat baslinjerna och tolkat dragningarna som fanns i basmelodin. Det här spelet gjorde sig väldigt bra på bandlös bas då glissandon, som är återkommande i låten, kunde få full potential.
En annan passage där jag upplevde distinkta skillnader i klang mellan band och bandlösa basen var 1:11-1:54 in i låten under vers 2. En bidragande faktor var att det i denna passage var mycket legatospel där var ton fick möjligheten att klinga ut ordentligt (Se fig 9).
Passager där det inte var lika lätt at urskilja den bandlösa basen mot den bandade basen var när det förekom mycket underdelningar i basspelet. Tonerna hade inte lika lång tid på sig att klinga ut, något som passade en bandad bas på ett annorlunda sätt. Det var lättare att kunna följa med i notationen vid basspelet där det blev mer underdelningar när jag spelade på bandad bas (se fig 10).
Se fig 2. Under Bilagor
8
! 14
q = 89
Wherever I Lay My Hat
Copyright © eson
Paul Young Seplat av Pino palladino
6
10
14
18
22
26
28
32
36
40
? b
b
Intro Intro
B¨
ÍÍÍÍÍÍÍÍÍÍÍ
G‹
G‹/D
F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F/C
? b
b
Vers 1 Vers 1
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
Refräng Refräng
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
? b
b
B¨ F
? b
b
Vers 2 Vers 2
B¨ G‹/D B¨ F
? b
b
B¨ G‹/D B¨ F
? b
b
Refräng Refräng
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
Ϫ
œ œ œ
œ œ ™
™ œ œ
œ œ
œ
œ r
˙ œ
œ ™ œ
˙ ™
œ K rœ
˙
™
œ œ œ œ œ ™
œ œ œ
œ œ
œ ˙ œ
J
‰ œ ™
œ ˙ ™
œ
˙ ™
œ
w
w
w
w
w
w
w
˙ ™
Œ
w œ œ
J
≈ œ R
œ œ ™
œ w œ œ ™
œ
˙
w œ ™
‰ O O
˙ ™
œ ™ œ n
˙ ™
œ j
‰
w
w
œ œ ™ œ
œ œ
œ œ ™ œ
œ œ ™
œ
˙ ™ œ
w œ œ ™
œ œ
œ
œ œ ™ œ
œ œ ™
œ w
œ œ ™ œ
œ œ
œ œ œ
˙ œ ™
œ n
œ œ b œ ™
œ
œ œ ™ œ
˙ ™
Œ œ
œ œ ˙
Œ
˙ œ ™
œ œ
˙ ™ œ ™ œ
˙ ™
œ ™ œ n
˙ ™
œ ™ j
≈
(Fig 9. Bilaga 1&2)
44
46
50
°
¢
™
™
54
ü
†
™
™
58
62
66
68
72
76
80
84
? b
b
Brygga Brygga
B¨ F
? b
b
E¨ D‹
? b
b
G‹ F
? b
b
Refräng Refräng Vers 3 Vers 3
B¨
. .
G‹
. .
B¨
. .
F
. .
? b
b
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
? b
b
outro outro
E¨
. .
F
. .
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
?
B¨ G‹
˙ ™
œ ™ œ
˙ ™ œ
j ≈
œ r
œ œ œ
œ ™ œ
≈ œ œ
œ œ œ œ
œ
‰ ™ œ
r
≈ œ œ
œ œ
œ œ
œ œ œ ≈ œ ™ J
œ ≈ œ
œ œ
œ œ œ œ
œ œ
œ œ ‰
œ j
œ œ œ
≈ œ œ œ œ
œ œ
œ
œ œ œ
‰ ™ œ R
≈ œ
œ œ œ ™
œ
n œ œ œ
≈ œ
œ œ œ
J
≈ œ
r œ
œ œ œ œ
œ œ
œ
œ œ
≈ œ ™
j
˙
œ œ
≈ œ ™
j
œ œ ™ œ
œ œ
≈ œ ™
j
œ œ ™ œ œ œ
ŠϪ
j œ œ
j ‰
˙ œ ™
œ œ ™
œ
˙ ™ œ ˙ ™ œ
J
‰
œ œ j
˙
˙ ™
™ œ
œ J
‰
˙ œ ™ œ
œ
˙ ™ œ ™ œ œ
œ œ
‰ ™ œ
r œ
r ≈ œ
j œ
œ ˙ ™
œ j
‰
œ œ
ŠϪ
J œ
œ
≈ œ
œ œ
≈
œ œ
≈ œ ™ J
œ œ œ
≈
œ œ œ
œ œ
≈ œ ™
j œ ™
œ
≈ œ n
œ œ œ œ
≈ œ ™
j œ ™
œ
≈ œ n
œ œ œ œ
≈ œ œ œ
œ œ
≈ œ
œ œ n œ œ
≈
œ œ œ ™œœ œ œœ
œœ œ ™
œ
‰ œœ
œ ™ œ n
œœ œœ
‰ ™ œ R
≈ œ œœ œ
œ œ
œœ œœ
‰ ™ œ
r ≈ œ œ
œ œ
œ œœ œœ
‰ ™ œ
r ‰ ™ œ n
r œ œœ œœ
œœ
‰ ™ œ R
≈ œ œœ
œœ
œœ œœ œœ
‰ ™ œ R
≈ œ œœ œ
œ œ
œœ œœ
‰ ™ œ R
≈ œ œœ
œ j
‰ œœ
œœ Œ
œ œœ
≈ œ
œ œ œ œ
œ œ
‰ ™ œ R
≈ œ œ œ
œ œ
≈ œ n
r œ œ
≈ œ ™
j œ ™
œ
‰ ™ œ n
r œ œ
≈ œ œ œ œ
œ Œ
œ œ
‰ ™ œ
r ≈ œ œ
œ œ œ
œ œ
j œ
œ œ
œ
2
(Fig 10. Bilaga 1&2)
4.2.1 Konklusion av transkribering och inspelning
En inspelning av både bandlös och bandad elbas har skett, samt en transkribering av Paul Youngs version av låten ”Wherever I Lay My Hat”. Vid inspelningen gjordes en interpretation av Palladinos spel där jag spelar och återbildar det som Palladino spelar. Vid inspelning fanns ett förhållningssätt till ursprungsmelodin med en viss frihet till egen tolkning i spel.
Till inspelningstillfället hade jag lärt mig basmelodin för att på bästa sätt kunna fokusera på faktorer som intensitet, ljudstyrka och frasering. Även fast det fanns en notbild som
referenspunkt, var det svårt att notera allt som spelades av Palladino. Svårigheter vid
transkribering kunde vara hur en ansats till en ton skulle spelas, inslag av glissandon samt att helt kunna urskilja vad som var tillagda effekter och inte. Det mesta av fokuset hamnade på handens placering som var på halsen. Jag upplevde att det blev för många parametrar att fokusera på om jag skulle skifta fokus mellan att läsa en notbild och fokusera på intonationen.
Berglund talar också om just den faktorn i intervjun. Både han och jag upplever att det är lättare att spela avista på en bandad bas än på en bandlös. Tar man även in parametern livesammanhang där ljuset kan vara en negativ faktor vid notläsning blir detta mer
problematiskt. På en bandad bas har du en större felmarginal till övers då det är banden i sig som avgör tonen och inte din exakta placering av fingrar.
Jag har noterat en differens i responstid mellan de två basarna som jag använt mig av. Den bandade basen har i regel svarat direkt när jag har slagit an en ton, mer likt ett pianos respons när man slår an en ton. Den bandlösa basen har varit mer lik ett stråkdrag eller en
människoröst. Man slår an tonen men den kommer inte direkt, utan den växer fram.
Jag har även upptäckt att det kan vara lättare att bilda en längre linje utan avbrott på en bandlös bas, då det inte finns några band som ”bryter av” tonen. På den bandade basen kan det istället vara lättare att få en mer rytmisk precision då kontrollen över längden på tonerna är lättare.
4.3. Sidoresultat
Jag har fått möjligheten och framförallt tiden att investera i en koncentrerad övning på bandlös bas. Övningen har varit givande i utveckling av mitt hantverk som musiker. Det som har varit den största utmaningen från bandad till bandlös är att förhålla sig till intonationen.
Det har varit en resa där jag har fått gå tillbaka flera år i mina gamla övningar för att på så sätt få en stabil grund för att kunna spela rent på bandlösa basen. Det finns framförallt två
bidragande faktorer till utvecklingen av mitt spel på bandlös bas. Först och främst har jag i samråd med min elbaslärare Mikael Berglund kommit överens om att spela bandlös bas vid våra lektionstillfällen. En annan bidragande faktor och som blivit ett delresultat av detta, är att
! 15
jag fått möjligheten att spela bandlös bas vid flertalet livesammanhang. En god och
bidragande faktor till utvecklingen är ett accepterande klimat i grupper som har varit positivt inställda till att testa nya moment och inslag vid spel tillsammans. I dessa konstellationer har möjligheten att fylla varierande funktioner prövats. Det har främst varit i förhållande till hur stor ensemblestorleken har varit. Den kunskap som jag fått ta del av från mina informanterna har varit till mycket nytta.
5. Diskussion
Jonathan Börlin (2013) undersöker skillnader mellan synthbas och elbas som berör basistens roll i ensemblen. Både frasering och val av instrument diskuteras med välrenommerade basister. Det Börlin beskriver i sin sammanfattning är att den endera basen inte är bättre än den andra, utan att olika situationer eftersträvar olika sound som kan uppnås med olika basar.
Denna slutsats stämmer bra överens med mitt resultat då jag själv testat att spela bandad- och bandlös elbas i ensembler och framträdanden i samband med denna undersökningens start.
Dessa tester gjorde jag allt eftersom för att pröva det som informanterna hade delgett samt i samband med min egna analys över det inspelade materialet.
Jag märkte att användandet av en standardiserad intervju med öppna frågor gav mig en effektiv och god databas när det skulle genomföras via mailkontakt. På så sätt fick
informanterna möjligheten att kunna konkretisera sina svar på frågorna samtidigt som de fick möjligheten att utveckla och lyfta egna tankar som var närliggande ämnet (Bjørndal 2006). I och med att informanterna bor på olika platser i landet, samt har fullspäckade scheman, underlättade det för båda parter att svara vid lämpligt tillfälle. Nackdelar i metoden uppstod när svarstiden inte inföll med min planering utan inföll senare. En annan nackdel är även tankar och frågeställningar som kunde ha väckts vid ett direkt möte. Dessa tankar kunde tillfört ännu mer i undersökningen som nu uteblev då den direkta konversationen och mötet mellan de tillfrågade inte ägde rum. Ett gott komplement till denna metod hade varit att följa upp med en samtalsintervju (Patel, Davidsson, 2011).
Bearbetningen av intervjutexten för att hitta gemensam tematik, mönster och kategorier i svarsalternativen underlättade för egen del genomläsning av arbetet. Genom att hitta dessa gemensamma nämnare i svarsalternativen hoppas jag att en mångfacetterad bild av deras unika och olika erfarenheter lyfts (Patel, Davidsson, 2011).
! 16
Både intervjuerna och inspelningen bekräftar för egen del att en mer genomgående planering av spel på bandlös bas krävs. Det främsta ansvaret ligger hos basisten som måste göra en bedömning av vad som passar bäst i situationen. Detta försvåras live då man endast har en chans på låten, medan man i studiosammanhang har möjligheten att kunna spela in både bandad och bandlös bas. De två situationerna live- och studiosammanhang presenterar olika förutsättningar att ta hänsyn till. Vid livespelning finns med bandad bas ett mer säkert spel om det är svårt att få till en god medhörning. Utöver det finns även aspekten att vid avistaläsning lättare förhålla sig till intonation och samtidigt läsa noter. Vid en större sammansättning av musiker sticker den bandade basen heller inte ut i ljudbilden lika mycket. Vid
studiosammanhang kan vissa fraser med den bandade basen få svårt att upplevas som legato, men precisionen av timing och intonation är en av de bandade basens styrka. Den bandlösa basens styrka är just en utstickande karaktär som har lättare att ta större plats i en ljudbild. Vid inspelning kan man mixa så att den bandlösa basen fortfarande ligger i framkant av ljudbilden utan att överrösta medmusiker. Legatomelodier kan uppfattas som mer sammanbundna då tonerna inte lika lätt blir avbrutna av band. Man kan även vid inspelning korrigera intonation så att den överrensstämmer med det som örat upplever som klingande rent. Vid
livesammanhang kan yttre faktorer ha större inverkan på det bandlösa spelet. En medhörning som inte har förmågan att återbilda det du spelar kan resultera i att du spelar surt.
En ytterligare upptäckt var vid lyssnande av både bandad- och bandlös bas samtidigt i det inspelade materialet. Vid lyssning av detta upplevde jag att båda basarnas styrkor framhävdes medan det som kunde upplevas som svagheter suddades ut. Den bandlösa basens
genomträngande karaktär och glissandon framhävdes på ett behagligt sätt. Samtidigt blev den bandade basens precision både intonationsmässigt och rytmiskt påtaglig.
Min uppfattning är att bandlös bas fungerar som en brygga mellan kontrabasens och elbasens karaktär. En kombination av att inte ha några bandstavar med att ha ett instrument som kräver elförstärkning. Som basist har jag mestadels funktionen att vara en stabil grund till resten av ensemblen. I detta upplever jag att det finns en kontrast till bandlöst basspel. Den bandlösa basens funktion känns mer som en obligat legatostämma i arrangemangen än en rytmisk funktion som det ofta kan vara på bandad bas. Efter att jag analyserat klangskillnader mellan basarna upplever jag en skillnad på responstid. Detta fick jag bekräftad av svaren från mina informanter, som även de upplever den skillnaden. Informanterna beskriver det som att den bandlösa tonen är mer som en sjungen ton. Jag upplever att det är ett litet crescendo i tonen innan den klingar fullt ut. Medan på den bandade basen är responsen mer direkt. Gabrielson (2008) beskriver att det människor reagerar på i musik är olika. Jag märker att för egen del uppkommer olika känslor av basvalet. Det känns mer bräckligt att spela på en bandlös bas då
! 17
det finns en större felmarginal att ta hänsyn till. Skillnaden när jag håller i en bandad bas gentemot en bandlös bas ger två olika sinnesstämningar. När jag spelar på den bandade basen känner jag att min främsta uppgift är att vara en stomme i de rytmiska framtoningarna i
musiken. När jag däremot spelar bandlös bas upplever jag att det är mer melodiskt spel som är fokuset. Då det jag spelat mest är bandad elbas blir det för egen del spännande när jag sätter mig med min bandlösa bas då jag får utforska min roll som basist. Med den bandlösa basen upplever jag att mitt spel blir mer likt en konstnär som utför experiment. Det känns friare i mitt spel på bandlösa basen eftersom att det inte finns lika tydliga ramar inom vilka jag
”måste” spela. Jag upplever en större acceptans för de melodifraser som jag spelar. Det kan bero på en undermedveten tanke om att jag har en förutbestämd ram i mitt spel på bandad bas.
Liksom Bjerkerot upplever även jag att det är två olika förhållningssätt i spel på vardera bas.
När jag spelar på den bandade basen upplever jag ett mer vertikalt spel, medan på den bandlösa basen upplever jag ett horisontellt spel. Detta har sin grund i hur jag närmar mig toner i fraser som jag spelar. När jag spelar på den bandlösa basen vill jag utnyttja glissando till fullo vilket jag upplever blir lättare om jag strävar horisontellt på basens hals då jag får en längre sträcka att utnyttja. En av parametrarna till det vertikala spelet på den bandade basen är utnyttjandet av glissandon. I och med att bandstavarna på den bandade basen separerar
tonerna mer än den bandlösa basen, så får de ett annat sound. Ytterligare parametrar som bidrar till skillnaden i ton mellan basarna är bandstavarna. Bandstavarna separerar bort en del av den bandade basens sound då de absorberar vibrationer från strängarna. Då den bandlösa basen har en avsaknad av dessa bandstavar, går vibrationerna direkt in bashalsen utan något emellan som absorberar vibrationer. Det i sig gör att det känns mer som att den bandlösa basen i helhet sjunger mer än en bandad bas. Något som däremot kan vara bra att undvika att spela på en bandlös bas är att slapa eller pumpa åttondelar med plektrum. Att undvika att 9 slapa på den bandlösa basen är på grund av att strängarna träffar träytan direkt på basens hals.
Det i sig sliter mycket mer på halsen, vilket bör undvikas. Att inte vilja pumpa med plektrum på en bandlös är en högst subjektiv åsikt, då jag liksom mina informater, upplever att soundet inte är att föredra.
Efter att ha transkriberat materialet kunde jag se hur Palladino förhöll sig till olika mönster med variationer. Det var intressant att se hur Palladino valde att spela för att lyckas hålla basspelet intressant genom låten, speciellt i början då det var endast sång, bas och perkussion med effekter. Palladino spelar som en duett med sången och de ger varandra intressanta svar musikaliskt vilket har gett mig inspiration att utveckla mitt basspel i en mer avskalad
konstellation på liknande vis. Med detta sagt så är jag inte av uppfattning att det endast går att utföra med en bandlös bas som Palladino använder i låten, utan att man kan använda sig av
En spelteknik då man slår an tonen vid mickarna med tummen.
9
! 18
båda. Det har dock för egen del växt fram olika musikaliska uttryck i hur jag väljer att spela vid valet av bas för att få ut det bästa av både bandlös- och bandad elbas.
! 19
Referenser
! 20
q = 89
Wherever I Lay My Hat
Paul Young Seplat av Pino palladino
6
10
14
18
22
26
28
32
36
40
? b
b
Intro Intro
B¨
ÍÍÍÍÍÍÍÍÍÍÍ
G‹
G‹/D
F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F/C
? b
b
Vers 1 Vers 1
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
B¨ G‹ B¨ F
? b
b
Refräng Refräng
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
? b
b
B¨ F
? b
b
Vers 2 Vers 2
B¨ G‹/D B¨ F
? b
b
B¨ G‹/D B¨ F
? b
b
Refräng Refräng
E¨ G‹
? b
b
E¨ F B¨ G‹
œ ™ œ
œ œ
œ œ ™
™ œ
œ œ
œ œ
œ r
