Tillstånd för bevattning

Tillstånd för bevattning

Á|GHVSnYHUNDQLHWWYDWWHQGUDJ'lUHIWHUVNDVDPUnG

JHQRPI|UDVPHGQlUERHQGHRFKEHU|UGDP\QGLJ

KHWHUIUlPVWOlQVVW\UHOVHQRFKNRPPXQHQ

(IWHUGHWNDQDQV|NDQPHGNDUWRUPLOM|NRQVH

NYHQVEHVNULYQLQJRFKWHNQLVNEHVNULYQLQJWDVIUDP

,DQV|NDQ\UNDUPDQRFNVnSnKXUVWRUWXWWDJVRPEH

K|YVSHUnURFKSHUPD[G\JQYLONDNRQWUROOEHVWlP

PHOVHUVRPVNDJlOODHQYDWWHQEDODQVEHUlNQLQJVDPW

HQHNRQRPLVNXWUHGQLQJ

'XNDQYlQGDGLJWLOONRQVXOWHUSnPDUNQDGHQ

WH[+6-RUGEUXNVYHUNHWVYDWWHQHQKHWHOOHU6ZHFR

I|UDWWInKMlOSPHGDWWXWI|UDXQGHUV|NQLQJDUWDIUDP

HUIRUGHUOLJDKDQGOLQJDUVDPWDWWIRUPXOHUDHQDQV|

NDQRPWLOOVWnQG

Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen omöjlig. Ef- tersom uttag av yt- och grundvatten för bevatt- ning är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken bör man noga överväga att säkra vat- tentillgången genom att skaffa tillstånd för vatten- uttaget.

8QGDQWDJIUnQWLOOVWnQGVSOLNWHQlURPGHWlUXSSHQ

EDUWDWWYDUNHQDOOPlQQDWH[Yl[WHUGMXURFKPLOM| HOOHUHQVNLOGDWH[EUXQQDULQWUHVVHQVNDGDVJHQRP

XWWDJHWVLQYHUNDQSnYDWWHQI|UKnOODQGHQD9DGVRPlU

XSSHQEDUWNDQVNLOMDVLJORNDOWRFKUHJLRQDOWPHOODQ

nUVWLGHUQDVDPWIUnQnUWLOOnU

'HWlUGHQVRPJ|UXWWDJHWVRPVNDNXQQD

EHYLVDDWWXWWDJHWLQWHOHGHUWLOOQnJRQVNDGD'HWWD

JHQRPDWWEODQGDQQDWYLVDKXUI|UKnOODQGHQDYDU

LQQDQYDWWHQXWWDJHWE|UMDGHVDPWYLONHQSnYHUNDQXW

WDJHWKDUSnWH[PLOM|QYDWWHQWLOOJnQJHQLRPNULQJ

OLJJDQGHEUXQQDURFKÁ|GHWLYDWWHQGUDJ

/lQVVW\UHOVHQlUWLOOV\QVP\QGLJKHW|YHUYDWWHQ

YHUNVDPKHWHURFKNDQRPHGHOEDUWEHVOXWDRPDWW

VWRSSDHWWEHYDWWQLQJVXWWDJVRPLQWHKDUWLOOVWnQG

5HNRPPHQGDWLRQHQlUDWWJHQRPI|UDXQGHUV|N

QLQJDUDYKXUXWWDJHWSnYHUNDUDOOPlQQDRFK

HQVNLOGDLQWUHVVHQLQQDQXWWDJHWSnE|UMDVHOOHU

VnIRUWVRPP|MOLJWHIWHUDWWXWWDJHWKDUSnE|UMDWV

8QGHUV|NQLQJDUQDVNDYLVDRPGHWÀQQVULVNI|U

SnYHUNDQRFKVnOHGHVRPWLOOVWnQGPnVWHV|NDVI|U

nWJlUGHQ8QGHUV|NQLQJDUQDNDQlYHQDQYlQGDVVRP

XQGHUODJWLOO/lQVVW\UHOVHQYLGHWWWLOOV\QVEHV|N

%HVWlPPHOVHUQDRPWLOOVWnQGI|UEHYDWWQLQJHQOLJW

PLOM|EDONHQlUIUnQRFKPHGLnURFNVnHWWWYlU

YLOONRU

$QV|NDQRPWLOOVWnQGI|UXWWDJDY\WRFKJUXQG

YDWWHQKDQWHUDVDY0LOM|GRPVWROHQ,QI|UHQDQV|NDQ

EHK|YHUHWWDQWDOXQGHUV|NQLQJDURPYDWWHQI|UKnO

ODQGHQDXWI|UDVWH[SURYSXPSQLQJDYEUXQQDUHOOHU

Foto: HIR Malmöhus

Prognosverktyg och markfuktsmätare

Att vattna rätt är önskvärt, men att veta när och hur mycket man skall vattna är inte alltid lätt.

Det finns dock en del tekniska hjälpmedel som kan underlätta beslutet om när bevattning skall utföras.

5lWWEHYDWWQLQJJHUI|UXWVlWWQLQJDUI|UK|JVN|UG

PHGJRGNYDOLWHWVDPWPLQVNDUULVNHQI|UQlULQJV

OlFNDJH$WWLQWHYDWWQDI|UP\FNHWHOOHUI|UOLWHlU

RFNVnHQHNRQRPLVNIUnJD

3n6/8$OQDUS2PUnGH-RUGEUXNKDUPDQWHVWDW

VMXROLNDXWUXVWQLQJDUI|UVW\UQLQJDYEHYDWWQLQJL

SRWDWLV0DQKDUGnNRPPLWIUDPWLOOI|OMDQGH

‡'HWJnUDWWVW\UDEHYDWWQLQJHQLSRWDWLVPHGKMlOS

DYPDUNIXNWVVHQVRUHUXWDQDWWEHV|NDIlOWHW

‡7YnDYGHWHVWDGHXWUXVWQLQJDUQDUHNRPPHQGHUDV

I|UVW\UQLQJDYEHYDWWQLQJLPDWSRWDWLV'HVVDlU

%HYDWWQLQJVSURJQRVHQRFK:DWHUPDUNVHQVRUHU

‡,PDWSRWDWLVNDQPDUNIXNWVVHQVRUHULPnQJDIDOO

JHHQP|MOLJKHWDWWVW\UDEHYDWWQLQJHQPHUNRUUHNW

RFKGlUPHGJHHQ|NDGO|QVDPKHW

‡,VWlUNHOVHSRWDWLVlUGHWLQWHO|QVDPWDWWDQYlQGD

PDUNIXNWVVHQVRUHUI|UVW\UQLQJDYEHYDWWQLQJSn

JUXQGDYOnJWSULVRFKOnJDNYDOLWHWVNUDYSnSUR

GXNWHQSURJQRVYHUNW\JNDQGRFNYDUDLQWUHVVDQW

Watermarksensor

Undertrycket (markfukten) kan variera mycket under säsongen, men också mellan olika djup och år. Ju högre undertryck desto svårare har plantan att ta upp vatten.

Watermarksensor

Foto: Joakim Ekelöf

Rekommenderad utrustning för styrning av bevattning

Bevattningsprognos

%HYDWWQLQJVSURJQRVHQIUnQ/DQWPlQQHQRFK60+,

KnOOHUNROOSnKXUP\FNHWYDWWHQGHWÀQQVLPDUNHQ

JHQRPEHUlNQLQJDUXWLIUnQMRUGHQVEHVNDIIHQKHW

JU|GDQVXWYHFNOLQJVVWDGLXPRFKURWGMXSVDPWYlGHU

GDWD8WLIUnQGHWWDEHUlNQDVYDWWHQEHKRYHWIUDP

9lGHUGDWDQOlJJVLQDXWRPDWLVNWYLD60+,PHQ

GHWlUHQI|UGHORPGHQIDNWLVNDQHGHUE|UGHQSnIlO

WHWPlWVRFKOlJJVLQPDQXHOOWLSURJQRVHQ-RUGDUW

JU|GDURWGMXSGDWXPI|UVnGGVlWWQLQJHOOHUSODQWH

ULQJRFKWLOOI|UGEHYDWWQLQJPDWDVRFNVnLQ

3URJQRVHQlUUHODWLYWOlWWDQYlQGRFKELOOLJLI|UKnO

ODQGHWLOOPlWLQVWUXPHQW6YDJKHWHUQDlUDWWWLOOJnQJ

WLOO,QWHUQHWNUlYVVDPWDWWGHQlUNlQVOLJI|UYLONHW

URWGMXSRFKMRUGDUWVRPPDWDVLQ([DNWDXSSJLIWHU

SnGHWWDNDQYDUDVYnUWDWWWDIUDPYLONHWJHUHQRVl

NHUKHWLPDUNIXNWVEHUlNQLQJHQ+XUYlOSURJQRVHQ

DYVSHJODUGHWIDNWLVNDEHYDWWQLQJVEHKRYHWYDULHUDU

IUnQnUWLOOnURFKEHURHQGHSnKXUYlOPDQPDWDULQ

XSSJLIWHUQD'lUI|UlUGHW|QVNYlUWDWWlYHQKDPDUN

IXNWVPlWDUHVRPYHULÀHUDUVWDWXVHQSnPDUNIXNWHQ

*HQHUHOOWVHWWKDUSURJQRVHQIXQJHUDWEUDLGHI|UV|N

VRPJMRUWVRFKNDQGlUI|UUHNRPPHQGHUDVI|UDOOW\S

DYSRWDWLVRGOLQJ

Watermarksensor

:DWHUPDUNVHQVRUQJUlYVQHULPDUNHQRFKDQJHU

PDUNHQVIXNWKDOWXQGHUWU\FNJHQRPDWWPlWDPRW

VWnQGHWPHOODQWYnOHGQLQJDUVRPOLJJHULQNDSVODGHL

HWWJLSVOLNQDQGHPDWHULDO-XWRUUDUHMRUGHQlUGHVWR

VW|UUHUHVLVWDQVEOLUGHWPHOODQOHGQLQJDUQDRFKGHVWR

VYnUDUHlUGHWI|UYl[WHQDWWWDXSSYDWWHQ

)lOWHWVNXSHULQJRFKMRUGDUWVYDULDWLRQDYJ|UKXU

PnQJDVHQVRUHUVRPEHK|YVI|UDWWInWLOOI|UOLWOLJD

GDWDVWSHUIlOWNDQYDUDHWWULNWYlUGH6HQVRUQlU

UHODWLYWOlWWDWWLQVWDOOHUDRFKIXQJHUDUEUD*UlYQHG

PlWDUQDSnUHSUHVHQWDWLYDSODWVHUI|UIlOWHWFDFP

GMXSW

,QVWDOODWLRQHQE|UJ|UDVWLGLJWSnVlVRQJHQVnDWW

URWV\VWHPHWNDQYl[DUXQWPlWDUHQ6HQVRUQNDQOlVDV

DYPDQXHOOWHOOHUNRSSODVWLOOHQYlGHUVWDWLRQI|UDXWR

PDWLVNDYOlVQLQJ9lGHUVWDWLRQHQNDQVHGDQVlQGD

LQIRUPDWLRQHQYLGDUHVnDWWGHQEOLUWLOOJlQJOLJYLD

,QWHUQHW9lGHUVWDWLRQHQNDQRFNVnVNLFNDHWW606

WLOOGLQPRELOQlUPDUNIXNWHQE|UMDUQlUPDVLJHQ

NULWLVNJUlQV

0HGHQWLOOVDWVPRGXO,&$ER[NDQlYHQEH

YDWWQLQJHQVWDUWDVDXWRPDWLVNWSnVLJQDOIUnQPDUN

IXNWVVHQVRUHUQDYLONHWlUVSHFLHOOWDQYlQGEDUWI|U

GURSSEHYDWWQLQJVV\VWHPHOOHUSHUPDQHQWDVSULQNOHU

V\VWHP

Dränering

En väl dränerad jord är en av grundförutsättning- arna för en effektiv växtodling.

Varför dränera?

'UlQHULQJELGUDUWLOODWWnNUDUQDWRUNDUXSSVQDEEW

RFKMlPQWSnYnUHQRFKWLOODWWPDUNHQInUHQElWWUH

ElULJKHWYLONHWPLQVNDUPDUNSDFNQLQJVVNDGRU

2GOLQJVVlVRQJHQI|UOlQJVGULIWVlNHUKHWHQ|NDURFK

VN|UGHYDULDWLRQHUQDPHOODQnUHQPLQVNDU/lWWDUH

RJUlVEHNlPSQLQJElWWUH|YHUYLQWULQJI|UK|VWVnGGD

JU|GRURFKHQNODUHMRUGEHDUEHWQLQJlUDQGUDI|U

GHODU

'HDOOUDÁHVWDMRUGDUJ\QQDVDYDWWGUlQHUDV

XQGDQWDJlUHWWInWDOVDQGRFKPRMRUGDUVRPlU

VMlOYGUlQHUDGH

1lUPDUNHQGUlQHUDVlUGHWHQGDVW|YHUVNRWWVYDWW

QHWVRPOHGVERUW'HWYl[WWLOOJlQJOLJDYDWWQHWKnOOV

NYDULPDUNHQRFKPDQNDQDOOWVnLQWHGUlQHUDERUW

I|UP\FNHWYDWWHQI|UXWVDWWHWWQRUPDOWGUlQHULQJV

GMXS,GHQGUlQHUDGHMRUGHQVNDSDVOXIWI\OOGDSRUHU

YLONHWJHUHQElWWUHURWPLOM|PHGU|WWHUVRPJnUSn

GMXSHWRFKGlUPHGEOLUPLQGUHNlQVOLJDI|UWRUND

Dränering och fosforförluster

(QEUDGUlQHULQJJ|UDWW\WDYULQQLQJHQPLQVNDURFK

GlUPHGPLQVNDUlYHQIRVIRUI|UOXVWHUQDVRPRUVDNDV

DY\WDYULQQLQJ)RVIRUI|UOXVWHUQDVRPVNHUJHQRP

DWWO|VWHOOHUSDUWLNHOEXQGHQIRVIRUI|OMHUPHGYDWW

QHWJHQRPPDUNHQ|NDUGRFN)|UDWWKLQGUDGHQQD

IRVIRUIUnQDWWQnYnUDYDWWHQGUDJNDQPDQDQOlJJDHQ

PLQGUHGDPPKDVRPVDPODUIRVIRU'DP

PHQNDQNRQVWUXHUDVVRPHQEUHGGQLQJRFKI|UGMXS

QLQJDYHWWNRUWDUHSDUWLLHWWEHÀQWOLJW|SSHWGLNH

(QGMXSDUHGHOYLGLQORSSHWJ|UDWWMRUGSDUWLNODUPHG

EXQGHQIRVIRUNDQVHGLPHQWHUDRFKGHWWDPDWHULDO

NDQVHGDQI|UDVWLOOEDNDWLOOnNHUQ'HWWDNDQYDUDHQ

YLNWLJnWJlUGLYDWWHQGUDJVRPRIWDKDUJUXPOLJWYDW

WHQSnJUXQGDYDWWGHKDUI|URUHQDWVDYMRUGSDUWLNODU

Stående vatten på grund av undermålig dränering.

Från och med 2010 kan man söka ersättning genom Länsstyrelsen

för att anlägga dammar som samlar fosfor.

Foton: HIR Malmöhus

Dränera och underhåll

YLGEHKRY(WWGnOLJWUHQVDWGLNHNDQJ|UDVnDWW

PDUNHUQD|YHUVYlPPDVLVWlOOHWI|UGUlQHUDV

Tillstånd för avvattning

$YYDWWQLQJDYPDUNlUVRPUHJHOWLOOVWnQGVSOLNWLJ

PHQI|UGUlQHULQJDYnNHUPDUNPHGGUlQHULQJVU|U

PHGXSSWLOOPPLGLDPHWHUNUlYVWLOOVWnQGHQGDVW

RPGHWlUVDQQROLNWDWWDOOPlQQDHOOHUHQVNLOGDLQWUHV

VHQVNDGDVWH[RPGUlQHULQJHQEHU|UHQYnWPDUN

bYHQUHQVQLQJDY|SSQDGLNHQlUXQGDQWDJHQIUnQ

WLOOVWnQGVSOLNWRPPDQLQWHJUlYHUGMXSDUHlQWLOOWLGL

JDUHIDVWERWWHQ+XUGMXSGHWlUIUDPJnUDYGHWHYHQ

WXHOODGLNQLQJVI|UHWDJHWVKDQGOLQJDU$QPlODQWLOO

/lQVVW\UHOVHQNDQGRFNEHK|YDVRPÀVNHWNDQ

VNDGDV1\DNDQWGLNHQRFKI|UGMXSDGHNDQWGLNHQ

RPIDWWDVYDQOLJHQDYWLOOVWnQGVSOLNWRFKI|UEXG

Dikningsföretag

'LNQLQJVI|UHWDJlUHWWDQWDOIDVWLJKHWHUVRPJHPHQ

VDPWVYDUDUI|UDYYDWWQLQJHQDYUHJQGDJRFK

GUlQHULQJVYDWWHQLQRPHWWYLVVWRPUnGH,GLNQLQJV

I|UHWDJHWVI|UUlWWQLQJVKDQGOLQJDUIUDPJnUDYYDWW

QLQJVV\VWHPHWVRPIDWWQLQJRFKGHWWDPnVWHRPSU|

YDVYLGI|UlQGULQJDULI|UHWDJHW0nQJDDYI|UHWDJHQ

lUELOGDGHXQGHUI|UVWDKDOYDQDYWDOHWPHQKDU

LQWHKDIWQnJRQYHUNVDPKHWXQGHUOnQJWLG9LOOGX

YHWDRPGXK|UWLOOHWWGLNQLQJVI|UHWDJRFKInWLOOJnQJ

WLOOGHVVDNWHUVnNDQGXNRQWDNWDGLQ/lQVVW\UHOVH

I|UHWDJELOGDGHHIWHUHOOHU/DQWPlWHULHWlOGUH

I|UHWDJ Att dränera är en långsiktig investering och med

en väl genomförd täckdikning med kontinuerligt underhåll kan den fungera bra även efter 50 år eller mer.

Nydikning

)|UDWWInHQGUlQHULQJVRPIXQJHUDURSWLPDOWRFK

KnOOHUOlQJHlUGHWYlOLQYHVWHUDGHSHQJDUDWWOnWDHQ

VDNNXQQLJSHUVRQXSSUlWWDHQWlFNGLNQLQJVSODQ

'HQQHDYYlJHUSODQHUDURFKGLPHQVLRQHUDUVWDP

PDUJUHQGLNHQRFKGLNHVDYVWnQGPHGKlQV\QWLOO

MRUGDUWWRSRJUDÀRFKDQGUDI|UXWVlWWQLQJDUSnSODW

VHQVDPWXQGHUV|NHURPGHWÀQQVULVNI|UMlUQXW

IlOOQLQJDUbYHQRPPDQEDUDEHKRYVGLNDUHQGHODY

IlOWHWVnlUGHWEUDDWWKDHQSODQVnDWWGHWOlWWJnUDWW

NRSSODLKRSPHGHQHYHQWXHOOVHQDUHWlFNGLNQLQJDY

KHODIlOWHW

)|UVMlOYDDUEHWHWLIlOWK\UVRIWDHQHQWUHSUHQ|U

LQPHQGXNDQRFNVnVNDIIDHQHJHQPDVNLQVRPNDQ

NRSSODVWLOOWUDNWRUQ'HWÀQQVEnGHWUDNWRUGUDJQD

NHGMHJUlYDUHRFKWlFNGLNQLQJVSORJDU

Underhåll av befintlig dränering

'UlQHULQJHQE|UNRQWUROOHUDVnUOLJHQVHWLOOVnDWW

EUXQQDURFKWlFNGLNHV|JRQIXQJHUDUXWDQKLQGHURFK

UHQVDXSSNULQJRFKLGHP9LGEHKRYE|UVWDPOHG

QLQJDUQDVSROUHQVDVIUnQVODP

'UlQHULQJHQVIXQNWLRQlUKHOWEHURHQGHDYKXYXG

DYORSSHQVNXOYHUWDUGLNHQElFNDURFKnDUNDSD

FLWHWDWWDYOHGDGUlQHULQJVYDWWQHW'HVVDE|UGlUI|U

RFNVnVHV|YHUUHJHOEXQGHWRFKUHQVDVRFKEXVNU|MDV

Foto: Peter Malm

Kedjegrävare

Reglerbar dränering

,HQXQGHUV|NQLQJJMRUGYLG6/8EHG|PGHV

KDnNHUPDUNLV|GUD6YHULJHVNXVWQlUDMRUGEUXNVRP

UnGHQKDK|JSRWHQWLDOI|UUHJOHUEDUGUlQHULQJ

Minskad utlakning, bättre kväveutnyttjande och högre skördar är effekter som har observerats med reglerbar dränering men systemet lämpar sig inte överallt.

0HGUHJOHUEDUGUlQHULQJDQSDVVDVGUlQHULQJHQHIWHU

GHWDNWXHOODEHKRYHW'lPQLQJVEUXQQDUPHGHQK|M

RFKVlQNEDUVODQJSODFHUDVSnVWDPOHGQLQJHQWLOOGHW

Q\DHOOHUEHÀQWOLJDGUlQHULQJVV\VWHPHW(QK|MGQLYn

J\QQDUYl[WOLJKHWHQYLGWRUUSHULRGHURFKPRWYHUNDU

XWODNQLQJXQGHUYLQWHUQ,QI|UWH[VnElGGVEHUHGQLQJ

RFKVN|UGVDPWYLGSHULRGHUPHGK|JQHGHUE|UGNDQ

GUlQHULQJVQLYnQVlQNDVRFKGUlQHULQJHQIXQJHUDUGn

VRPYDQOLJW

Reglerbar dränering lämpar sig inte på alla jordar

‡)lOWHQE|UYDUDSODQDOXWQLQJHQE|ULQWH|YHUVWLJD

-XVW|UUHQLYnVNLOOQDGHUGHWlUGHVWRÁHUGlP

QLQJVEUXQQDUEHK|YVYLONHW|NDUNRVWQDGHUQD

‡-RUGHQVNDKDJRGJHQRPVOlSSOLJKHWLGHQ|YUH

GHOHQDYSURÀOHQ'HWWDJ|UDWWGHQVQDEEWVYDUDU

SnI|UlQGUDWGUlQHULQJVGMXS

‡(WWWlWWMRUGODJHUE|UÀQQDVSnPHWHUVGMXS

‡(QI|UXWVlWWQLQJlURFNVnDWWPDUNHQKDUHWWGUlQH

ULQJVEHKRY

Bild: Hans Johansson

Ett dämningsrör kopplat till stamledningen i speciella brunnar vid utloppet styr grund- vattennivån i fältet.

Fördelar och nackdelar med reglerbar dränering Fördelar

På institutionen för mark och miljö, SLU, har man gjort försök med reglerbar dränering och då visat att när man minskar dräneringsdjupet förlänger man vattnets uppehållstid i marken och minskar det totala utflödet av vatten och lättrörliga näringsämnen. Kvä- veläckaget minskade med 30 kilo per hektar och år i snitt vid reglerbar dränering jämfört med traditionell dränering. Även fosforläckaget minskade i försöken.

Det vatten som lagras i marken kan utnyttjas av grö- dan som då får ökat vatten- och näringsupptag och förbättrad tillväxt. Detta leder till ökat kväveupptag och kväveutnyttjande samt högre skörd.

Systemet kan också användas för underbevattning.

Nackdelar

Utsläppen av lustgas kan öka. Lustgas är en växt- husgas och bildas som ett mellansteg i denitrifika- tionen då nitratkväve omvandlas till kvävgas. Detta sker under syrefattiga förhållanden i marken.

Systemet kräver tillsyn och skötsel.

Reglerbrunnarna behöver vara åtkomliga, varför det finns risk att de blir brukningshinder.

Från och med 2010 kan man söka ersättning genom Länsstyrelsen

för att installera brunnar för att reglera grundvattennivån.

Ytvattenerosion

9LONHQnWJlUGPRW\WYDWWHQHURVLRQVRPlUElVWLGHW

HQVNLOGDIDOOHWYDULHUDUPHQQnJUDnWJlUGHUVRPDQ

YlQGVlU

‡9nUSO|MQLQJ6WXEERFKYHJHWDWLRQKLQGUDU\WDY

ULQQLQJXQGHUK|VWRFKYLQWHU

‡3O|MQLQJYLQNHOUlWPRWOXWQLQJHQ9DWWQHWNDQ

GnEURPVDVXSSPRWWLOWU\JJDUQD

‡5HGXFHUDGEHDUEHWQLQJgNDUKDOPPlQJGHQL

\WDQYLONHWELQGHUMRUGHQ

‡)|UElWWUDGGUlQHULQJ*|UDWWYDWWQHWVQDEEW

LQÀOWUHUDVLPDUNHQ

‡8QGYLNPDUNSDFNQLQJ3DFNQLQJVVNDGRUJ|UDWW

LQÀOWUDWLRQHQI|UVlPUDV

‡6N\GGV]RQHU<WDYULQQDQGHSDUWLNODUVHGLPHQ

WHUDURFKYDWWQHWLQÀOWUHUDV

‡*UlVUHPVRUNULQJEUXQQDU0LQVNDUULVNHQDWW

HURGHUDWPDWHULDOULQQHUUDNWQHULGUlQHULQJV

V\VWHPHW

‡%HYX[HQPDUN|YHUYLQWHUQ.DQPLQVNDULVNHQ

I|U\WYDWWHQHURVLRQ

‡$YVNlUDQGHGLNH,WH[VNLIWHVJUlQVHUNDQHWW

DYVNlUDQGHGLNHEURPVDHURVLRQHQRFKKLQGUD

DWWHURVLRQHQIRUWVlWHUSnDQJUlQVDQGHVNLIWHQ

$WWEHJUlQVDVOXWWQLQJVOlQJGHQPHGKlOIWHQNDQ

PLQVNDHURVLRQHQPHG

Ytvattenerosion minskar jordbruksmarkens bör- dighet då mullämnen och växtnäringsämnen, främst fosfor, sköljs bort med vattnet. Risken för förluster av bekämpningsmedel till ytvatten ökar också vid ytvattenerosion.

)RVIRUI|UOXVWHUJHQRP\WDYULQQLQJYDULHUDUPHQ

lULPHGHOWDONJ3KDRFKnULGHQRUUDGHODUQD

DY6YHULJHPHGDQGHWYDQOLJHQlUOlJUHLGHV|GUD

GHODUQDHIWHUVRPVQ|VPlOWQLQJHQGnRIWDVWLQWHVNHU

SnWMlODGPDUN

<WDYULQQLQJVNHUQlUQHGHUE|UGHQVLQWHQVLWHW

|YHUVNULGHUMRUGHQVLQÀOWUDWLRQVI|UPnJDHOOHUGn

LQÀOWUDWLRQRP|MOLJJ|UVSnJUXQGDYK|JJUXQG

YDWWHQ\WDHOOHUWMlODGPDUN0DUNHQVHJHQVNDSHU

SnYHUNDUKXUOlWWHURVLRQXSSVWnU0MlODRFKPR

MRUGDUlUPHUHURVLRQVEHQlJQDPHGDQOHUMRUGDU

EHK|YHUK|JUHYDWWHQKDVWLJKHWHUI|UDWWO|VJ|UDV

GlUHPRWWUDQVSRUWHUDVOHUSDUWLNODUEnGHOlWWDUHRFK

OlQJUHQlUGHYlOO|VJMRUWV+|JPXOOKDOWPLQVNDU

HURVLRQVULVNHQHIWHUVRPDJJUHJDWVWDELOLWHWHQRFK

JHQRPVOlSSOLJKHWHQ|NDU0DUNHQVOXWQLQJRFKRG

OLQJVPHWRGHUQDSnYHUNDURFNVn\WYDWWHQHURVLRQHQ

Foto: SJV

Foto: HIR Malmöhus

Skyddszoner

6N\GGV]RQHUKDUlYHQDQGUDI|UGHODUlQDWWVWRSSD

\WDYULQQLQJRFKDWWDQOlJJDHQVN\GGV]RQNDQGlUI|U

YDUDSRVLWLYlYHQRP\WDYULQQLQJHQLQWHlUEHW\GDQGH

)|UGHODUPHGVN\GGV]RQ

‡0LQVNDU\WDYULQQLQJHQRFKGlUPHGOlFNDJHWDY

QlULQJVlPQHQRFKYl[WVN\GGVPHGHO

‡6SULGQLQJDYJ|GVHORFKYl[WVN\GGVPHGHOÁ\WWDV

XSSHQELWIUnQYDWWHQGUDJHW

‡6WDELOLVHUDUGLNHVNDQWHQGnSO|MQLQJLQWHVNHUlQGD

XWPRWYDWWQHW

‡.DQIXQJHUDVRPWUDQVSRUWRFKYlQG]RQYLONHW

PLQVNDUSDFNQLQJVRFKN|UVNDGRU

‡)UlPMDUGHQELRORJLVNDPnQJIDOGHQRFKIlOWYLOWHW

‡-RUGEUXNVODQGVNDSHWEOLUPHUWLOOJlQJOLJWGn

VN\GGV]RQHQNDQDQYlQGDVVRPSURPHQDGVWUnN

I en skyddszon bromsas ytavrinningen upp och partiklarna sedimenterar medan vattnet infiltreras i marken. Vegetationen tar sedan upp den näring som vattnet fört med sig.

(QVN\GGV]RQlUHQYDOOEHVnGG]RQXWPHGHWWYDW

WHQGUDJVM|KDYHOOHUGDPP6N\GGV]RQHQVWRS

SDUIUlPVWXSSJU|YUHMRUGSDUWLNODURFKPLQVNDU

GnDQGHOHQMRUGEXQGHQIRVIRULYDWWQHW'HQIRVIRU

VRPlUO|VWLYDWWQHWPLQVNDUGlUHPRWLQWHLVDPPD

XWVWUlFNQLQJ+XUHIIHNWLYWVN\GGV]RQHQPLQVNDU

IRVIRUWUDQVSRUWHQWLOOYDWWHQGUDJHWEHURUSnGHK\GUR

ORJLVNDI|UKnOODQGHQDRFKMRUGHQVHJHQVNDSHURFK

YDULHUDUGlUI|UIUnQSODWVWLOOSODWV,HQQRUGLVNVWXGLH

PLQVNDGHWRWDOIRVIRUKDOWHUQDLGHWYDWWHQVRPUDQQ

|YHUHQVN\GGV]RQPHG

'HWlULQWHEDUDOlQJVYDWWHQRPUnGHQVRPVN\GGV

]RQHUlUOlPSOLJDI|UDWWI|UKLQGUDIRVIRUI|UOXVWHU

JHQRP\WDYULQQLQJXWDQGHWlUlYHQOlPSOLJWDWWDQ

OlJJDDQSDVVDGHVN\GGV]RQHUGlUULVNHQI|U\WDYULQ

QLQJlUVWRUWH[YLG\WYDWWHQEUXQQDUHOOHULVYDFNRUSn

nNHUPDUN

Till 2010 har stödet för skyddszoner höjts till 3 000 kr/ha, och det finns också möjlighet att få stöd för ”anpassade

skyddszoner” med syfte att minska ytvat- tenerosionen på åkermark som ligger

i direkt anslutning till vatten- områden.

Skyddszonen hindrar eroderat material från att nå vattendraget. I detta fall skulle skyddszonen behöva vara ännu bredare och andra åtgärder mot ytvattenerosion skulle kunna sättas in.

Har man ersättning för skyddszon så får den inte skördas förrän 15 juli. Att putsa skydds- zonen är godkänt hela växtsäsongen om den avslagna växtligheten kan ligga kvar utan att skada vegetationen under.

Foton: HIR Malmöhus

Ofta växtskyddsmedel i vattendrag

Miljöövervakningen visar att den totala halten av växtskyddsmedel i ytvatten varit relativt konstant under perioden 2002-2008. I områden med mer intensiv användning av växtskyddsmedel hittas generellt fler ämnen i ytvattnet. För vissa ämnen sjunker dock halterna trots att användningen är densamma.

7UDQVSRUWHQDYYl[WVN\GGVPHGHOWLOO\WYDWWHQYDULHUDU

PHOODQRPUnGHQRFKnUPHQXWJ|ULJHQRPVQLWWFD

DYGHQWRWDODPlQJGVRPDQYlQGVLDYULQQLQJV

RPUnGHW9lGHUOHNHQVSHODUUROOWH[|NDUULVNHQI|U

OlFNDJHRPGHWNRPPHUVWRUDUHJQXQGHUEHNlPS

QLQJVSHULRGHQ

2JUlVPHGHODQYlQGVLVW|UVWPlQJGRFKVWnURFNVn

I|UGHÁHVWDI\QGHQ9DQOLJDVWHI\QGHWlUEHQWD]RQ

LQJnUL%DVDJUDQ6*VRPWURWVEHJUlQVDGDQYlQG

QLQJKLWWDVLVDPWOLJDYDWWHQSURY'HWWDYLVDUDWW

lPQHQDVHJHQVNDSHUSnYHUNDUOlFNDJHULVNHQ

)|UYLVVDlPQHQVMXQNHUGRFNKDOWHUQDWURWVDWW

DQYlQGQLQJHQlUGHQVDPPD'HWEHURUSnElWWUH

UXWLQHULVDPEDQGPHGEHNlPSQLQJ

Hur ser det då ut i grundvattnet?

,JUXQGYDWWHQKLWWDVEnGHIlUUHlPQHQRFKOlJUH

KDOWHUlQL\WYDWWHQ9DQOLJDVWHI\QGHWlUDWUD]LQ

VRPI|UEM|GV1lVWYDQOLJDVWlUEHQWD]RQ



Andel prov med förekomst av olika växtskydds- medel i ytvatten från bäckar och åar som ingår i Miljöövervakningen, 2002-2008.

herbicid fungicid insekticid

nedbrytningsprod/

produkt

avregistr. i Sverige

0 20 40 60 80 100%

bentazon glyfosat MCPA fluroxipyr mekoprop isoproturon klopyralid BAM metazaklor DETA AMPA atrazin diflufenikan terbutylazin kvinmerak DEA etofumesat metalaxyl azoxystrobin diklorprop cyprodinil metamitron propikonazol metribuzin primikarb kloridazon cyanazin fenpropimorf lindan sulfosulfuron tribenuronmetyl benazolin jodsulfuronmetylnatrium metsulfuronmetyl karfentrazonsyra amidosulfuron terbutryn tifensulfuronmetyl 2,4-D endosulfan-sulfat aklonifen propyzamid fenmedifam rimsulfuron imidakloprid prosulfokarb bitertanol flurtamon dimetoat esfenvalerat triflusulfuronmetyl flamprop fenitrotion

Riktvärden visar risken för

långtidseffekter i vattendraget

Vattenkvalitet i ett vattendrag diskuteras ofta utifrån riktvärden för vattenlevande organismer.

Varje ämne har ett eget riktvärde och spännvid- den är stor.

,FDDYYDWWHQSURYHUQDL0LOM||YHUYDNQLQJHQ

|YHUVWHJHWWHOOHUÁHUDlPQHQVLWWULNW

YlUGHI|UYDWWHQOHYDQGHRUJDQLVPHUL\WYDWWHQ0HVW

YDQOLJWYDUGHWI|UGLÁXIHQLNDQLQJnUL%DFDUDRFK

&RXJDU2JUlVPHGHOlUGHQJUXSSVRPRIWDVWSn

WUlIIDVLKDOWHU|YHUULNWYlUGHW

5LNWYlUGHQI|UYDWWHQOHYDQGHRUJDQLVPHUL\WYDWWHQ

KDUWDJLWVIUDPDY.HPLNDOLHLQVSHNWLRQHQ5LNWYlUGHW

DQJHUGHQK|JVWDKDOWI|UGHQNlQVOLJDVWHRUJDQLV

PHQGnPDQLQWHNDQI|UYlQWDVLJQnJUDQHJDWLYDHI

IHNWHUDYHWWlPQHYDUNHQDNXWDRFKNURQLVNDVNDGRU

+lQV\QKDUWDJLWVWLOORPDQYlQGQLQJHQlUVlVRQJV

UHODWHUDGRFKGHI|UKnOODQGHQVRPNDQUnGDLPLQGUH

YDWWHQGUDJGlUYDWWQHWNDQYDUDPHUVWLOODVWnHQGH(Q

RVlNHUKHWVIDNWRUlULQUlNQDGRFKGHQlUK|JUHRP

GDWDXQGHUODJHWlUEULVWIlOOLJW



Andel prov med halter av växtskyddsmedel som tange- rar eller överstiger sitt respek- tive riktvärde i ytvatten.

Resultat från Miljöövervak- ningen 2002-2008.

Olika bedömningsgrunder för ytvatten och dricksvatten Riktvärden för ytvatten

Utifrån risken för vattenlevande organismer.

Några exempel:

• Glyfosat (Roundup) 100 μg/l

• Bentazon (Basagran SG) 30 μg/l

• Diflufenikan (Bacara, Cougar) 0,005 μg/l

• Esfenvalerat (Sumi-Alpha) 0,0001 μg/l

Gränsvärden för dricksvatten

EU:s dricksvattendirektiv anger gränserna för tjänligt dricksvatten

• 0,1 mikrogram/l (μg/l) av ett enskilt ämne

• 0,5 μg/l för flera ämnen tillsammans

Så här lite är det!

0,1 μg/l = 1 g aktiv substans i 10 miljoner liter vatten