Det fungerar mycket bra: Tidigarelärares uppfattning om samarbetet med skolbiblioteket

LÄRARPROGRAMMET

”Det fungerar mycket bra”

– Tidigarelärares uppfattning om samarbetet med skolbiblioteket

Rebecca Hansson

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2010

Handledare: Claes Evenäs

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: ”Det fungerar mycket bra” – Tidigare lärares uppfattning om samarbetet med skolbiblioteket Författare: Rebecca Hansson

Handledare: Claes Evenäs

ABSTRACT

Syftet med denna studie var att finna ut på vilket sätt lärarna i de tidigare årskurserna samarbetar med skolbiblioteket samt vad lärarna har för generell inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteken är utformade olika och har olika service för eleverna och lärarna. Viktigt för studien är därför att ta reda på vilka resurser som skolbiblioteken kan erbjuda och på så sätt se vad lärarna har att ta del av från dem.

De frågor som ligger till grund för detta arbete är:

Vad har lärarna för generell inställning till skolbiblioteket och dess service?

Hur fungerar samarbetet mellan tidigare lärare och den ansvarige för skolbiblioteket?

Vilka funktioner erbjuder skolbiblioteket i sitt samarbete med lärare i de tidigare årskurserna?

Elva tidigare lärare intervjuades på tre olika skolor med olika typer av skolbibliotek.

Samtliga lärare arbetar i årskurs 1- 6. Gemensamt för skolorna var att samtliga låg utanför de stora tätorterna och att de hade skolbibliotek som var bemannade med personal minst en gång i veckan.

Resultatet av undersökningen visar hur de tre skolorna och deras lärare samarbetar med skolbiblioteket. Lärarnas uppfattning om skolbibliotekets verksamhet är i stor utsträckning riktad mot bokbeståndet. Den generella uppfattningen bland lärarna är att ju större tillgång det finns till böcker desto bättre gynnar det läsförståelsen hos eleverna. Resultaten visar dock att vissa lärare använder sig mer av skolbiblioteket än andra. Samarbeten kan i de fallen förekomma som tävlingar från Barnbokskatalogen och användande av skolbiblioteket som en länk till samhället runt omkring. Trots att lärarna anser att samarbetet fungerar bra är det få som utöver den traditionella klassrumsundervisningen använder sig av biblioteket i syftet att eleverna skall lära sig något med hjälp av skolbibliotekets funktioner. Lärarna ser fortfarande biblioteket som en plats där det enbart sysslas med böcker och bibliotekarien nyttjas enbart i samband med låneverksamhet.

1 INTRODUKTION ... 3

2 BAKGRUND... 5

2.1 Generell uppfattning ...5

2.2 Samarbetsmöjligheter ...6

2.3 Skolbibliotekets funktioner...7

3 PROBLEM ... 10

4 METOD ... 11

4.1 Undersökningsmetod...11

4.2 Undersökningsinstrument ...11

4.3 Undersökningsgrupp ...12

4.4 Databearbetning ...12

4.5 Etiska aspekter...13

4.6 Metoddiskussion ...13

5 RESULTAT... 14

5.1 Generell uppfattning om skolbiblioteket...14

5.1.1 Generell uppfattning ...14

5.1.2 Ansvaret gentemot eleverna ...15

5.1.3 Skolbiblioteket och läroplanen ...16

5.2 Samarbetet ...16

5.2.1 Konkreta samarbetssituationer ...16

5.2.2 Upplevelsen av samarbetet ...18

5.3 Användandet av skolbibliotekets funktioner ...19

5.3.1 Informationsverktyg ...19

5.3.2 Litteraturbeståndet i biblioteket...21

5.4 Sammanfattning ...21

6 DISKUSSION ... 23

6.1.1 Generell uppfattning ...23

6.1.2 Samarbetet ...24

6.1.3 Funktioner...24

6.1.4 Förslag till fortsatt forskning ...26

7 REFERENSLISTA... 27

8 BILAGA I... 29

1 INTRODUKTION

Ett skolbibliotek är inte enbart en plats att förvara böcker på och den ansvarige för skolbiblioteket har en större roll än att enbart låna ut och hålla ordning i biblioteket. I Regeringskansliets rättsdatabas (1996) kan man läsa följande riktlinjer i bibliotekslagen när det gäller skolbiblioteket;

5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.

9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

(Bibliotekslagen, 1996:1596)

Tidigare forskning visar fram olika sätt för läraren och skolbibliotekarien att samarbeta, men dessa undersökningar är i större kommuner och städer såsom, Växjö, Malmö och Göteborg (Alexandersson & Limberg, 2004; Larm, 2006). Jag ställer mig frågan hur skolbiblioteken fungerar i de mindre skolorna. Här är oftast skolbiblioteken även folkbibliotek som är öppna för allmänheten vissa kvällar i veckan. Skoltid är de bemannade antingen av ansvariga lärare eller av en bibliotekarie ett fåtal timmar i veckan. För att ett skolbibliotek och dess verksamhet skall fungera måste samarbetet mellan skolan och den ansvarige för skolbiblioteket/bibliotekarien vara bra. Då får lärarna möjligheten att ta del av skolbibliotekets resurser i sin undervisning.

Dagens skolor är relativt fria att själva tolka de regler och bestämmelser som skolorna skall undervisa efter. I Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006) finns det enbart ett rakt direktiv om skolbiblioteket och det är att rektorn har ansvaret att se till att: ”Eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.”

(Utbildningsdepartementet, s 17 2006)Istället får man läsa det finstilta, något som Nilsson (2003) uppmärksammat i sin bok Informationsfärdighet i skolan:

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs; ”Skolverket anser skolbiblioteksverksamheten vara en metodfråga och vill därmed inte lägga sig i hur skolorna utför verksamheten – eller överhuvudtaget om sådan verksamhet ens förekommer” (Nilsson, s.11 2003)

Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonar att skolan skall vara en social och kulturell mötesplats där eleverna skall kunna se fördelarna med kulturell mångfald samt få en chans att lära sig mer och därför verka för att individualisera undervisningen så att varje elev stimuleras till att utöka sina kunskaper och prova nya förhållningssätt och nya arbetsmetoder. Detta kan biblioteken med sina i olika hjälpmedel främja. Eleverna skall lära sig att behandla ett stort informationsflöde och lära sig att kritiskt granska detta flöde. Genom ett rikt flöde av samtal, skrivning och läsning skall eleverna lära sig kommunicera.

Istället för Lpo94 hänvisar Nilsson (2003) till IFLA/UNESCO:s skolbiblioteksmanifestation (Giselsson, 2004) i det står det bland annat att en skolbibliotekarie bör ha god kontakt med barn, lärare och andra personer i bibliotekets närhet, samt ha skolledningens stöd för ett bra samarbete. Med detta

menas att skolbibliotekarien skall bemötas som en jämbördig individ i skolans verksamhet. Det är även skolbibliotekariens uppgift att skapa en trivsam och lugn miljö i skolbiblioteket. Förutom detta så är det skolbibliotekariens uppgift att:

Katalogisera biblioteksmaterialet Lära ut informationssökning

Handleda i biblioteksresurser och IT

Främja partnerskap med externa företag (andra bibliotek, bokhandel och så vidare).

Utbilda annan skolbibliotekspersonal

Om samarbetet mellan skolbiblioteket och lärare står det följande i manifestet:

Skolbibliotekarien och läraren samarbetar kring utveckling av lektioner i bland annat inlärning och informationssökning, de skall även utvärdera elevernas kunskap. De bör även förbereda temaarbeten/projektarbeten och olika läsprogram samt även introducera IT hos eleverna och sprida skolbibliotekets policy till föräldrarna.

Detta arbete undersöker därför på vilket sätt lärarna i de tidigare årskurserna och bibliotekarien samarbetar, vad lärarna har för generell inställning till skolbiblioteket och framför allt hur fungerar samarbetet.

2 BAKGRUND

I detta kapitel presenteras vad forskningen har för generell uppfattning om skolbiblioteket, hur samarbetet med skolbiblioteket är samt vilka funktioner skolbiblioteket erbjuder i samarbetet med lärarna.

2.1 Generell uppfattning

Ett bibliotek är inte ett bibliotek om det inte har ett antal böcker att utgå ifrån. När det kommer till ett skolbibliotek kan det vara allt ifrån en hylla eller ett skåp till ett helt rum med böcker. Att göra böckerna tillgängliga i skolans miljö och att visa eleverna att böckerna är där för dem, inte som utställningsobjekt, är det första steget mot motiverade läsare enligt Chambers (1994). Böcker bör användas som en förbrukningsartikel enligt Hellsing (1999) och inte enbart vara där för ”beskådning som en staty”. Alleklev och Lindvall (2003) håller med när de påpekar att det viktigaste målet för ett skolbibliotek inte är att ha tillgängliga böcker för utlåning.

Det viktigaste är att det finns böcker för eleverna att använda i sitt dagliga skolarbete. Nilsson (2003) poängterar också vikten av att böckerna är aktuella för eleverna, då känner eleverna en gemenskap med karaktärerna och känner igen sig i handlingen i böckerna. Ögland (2002) menar dock i sin bok Skolans Bibliotek; Om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag, att det viktigaste är att eleverna får motivation till fortsatt läsning. Med detta menar hon att det inte har någon betydelse vad eleverna läser, bara att de läser. Givetvis är bokens kvalité en viktig aspekt men inköpen och presentationen av böcker ska inte bero på vad vi vuxna anser är en bra bok, elevernas intresse bör istället styra. Ögland anser även att det är viktigt att skolbiblioteken har klassuppsättningar av böcker, detta är något som bibliotekarier ofta har ett motstånd mot eftersom de anser att det är bättre att ha ett stort utbud av böcker. Författaren menar dock att klassuppsättningar speciellt för de äldre eleverna ger ett större utbyte av litteraturen och skapar ett större intresse för läsandet hos eleverna.

Hell, Att utveckla skolbiblioteket: Att starta och driva en bra verksamhet (2008) menar att skolbiblioteket finns med i varje ämne och verksamheten och dess funktion är inte begränsad till enbart lokalen där skolbiblioteket är placerad eller den service det erbjuder. Vilka uppgifter skolbiblioteket har är upp till skolans personal att bestämma, detta styrs av vilka behov skolan anser sig ha.

Förutsättningen för att elevernas motivation till läsning skall öka är inte enbart att ha tillgång till böcker, utan även att ha böcker av olika genrer. Chambers (1994) skriver att elevernas motivation inte ökar bara för att skolan har femtio exemplar av en bok alternativt genre, böckerna bör väljas ut så att elevernas olika intresse förs fram. På så sätt får eleverna en chans att bläddra och läsa olika genrer, samt en chans att hitta en bok som de finner intressant och meningsfull. Alleklev och Lindvall skriver i Listiga Räven: Läsinlärning genom skönlitteratur (2001) att texter som är läsvärda stärker elevernas intryck av läsprocessen och motiverar dem till fortsatt läsning Något som även innefattar de texter som förekommer i lärarnas undervisning. I Läsning och läsundervisning menar Elbro (2006) att om eleven inte är intresserad av texterna som läraren har i sin undervisning, lägger han/hon så lite energi som möjligt på läsningen och utbytet med texten blir sämre. Ögland (2002) menar att den läsvana eleven kan läsa en ointressant bok och ändå av rutin få ett bra utbyte av texten men

för den omotiverade eleven som har svårt för läsningen behöver litteraturen vara intressant för att läslusten, och med den ett bra utbyte av texten, skall komma.

Vikten av att eleverna presenteras för olika texter i diverse olika genrer påpekas med andra ord av många författare. Lundberg (2006) skriver i sin bok, Alla kan lära sig läsa och skriva: Barns väg till skriftspråket att det är läraren som har ansvaret att grundlägga ett bestående intresse för läsning. Med detta menar han att en lärare bör basera sitt val av texter beroende på elevernas intressen. För att elevernas intresse skall stimuleras och deras motivation öka är det av stor betydelse att materialet i skolan följer detta. Att lärarna har ett välfungerande bokbestånd och ett gott samarbete med den ansvarige för skolbiblioteket att ta del av och utnyttja sin i undervisningen är därför ett måste för att stimulera elevernas motivation till fortsatt läsning.

2.2 Samarbetsmöjligheter

En bibliotekarie har en viktig uppgift när det kommer till böckernas presentation.

Hur böckerna placeras, vilka böcker som köps in till biblioteken samt vilka böcker som presenteras är alla avgörande faktorer när en ointresserad eller en ovan läsare närmar sig böckernas värld. Skyltning är ett sätt att nå ut till många elever samtidigt.

(Chambers, Böcker omkring oss: om läsmiljö, 1994) Författaren menar att urvalet av böcker samt arrangemanget runt om böckerna är de två viktigaste faktorerna när böcker skall presenteras. Enligt Chambers ska en skyltning ha ett tema såsom en gemensam nämnare till exempel böcker om hästar, författare, prisbelönta böcker, böcker bakom en aktuell film och så vidare, detta för att ge betraktaren, det vill säga eleverna och lärarna en struktur i skyltningen, en gemensam nämnare. Hellsing, Tankar om barnlitteraturen, (1999) skriver om att det är böckerna som skall nå fram till eleverna och att en bra bok inte alltid bör ha krav på sig att vara lärorik och nyttig för barnet att läsa. Med detta menar Hellsing att det är minst lika viktigt att låta böckerna enbart vara underhållning och att sådana böcker talar för sig själva. En bibliotekarie bör därför vara väl insatt i inte enbart de böcker som uttrycker moral eller har ett lärande tonfall, utan i alla genrer, på så sätt kan han/hon rekommendera olika böcker. Dock anser Hellsing att det är viktigt att barnen presenteras för böcker som ”väger upp varandra”. Han menar då att barnen behöver den insikt som böcker med moral ger lika mycket som böcker med enbart underhållning. Dock tar Hellsing avstånd mot alla de böcker som marknadsförs med ett innehåll som har ”allt”.

- Det är anmärkningsvärt hur många som tror att man just med barnböcker kan slå sju flugor en smäll

(Hellsing, s 49, 1999)

Enligt Chambers (1994) är det oftast en lärare som har ansvaret i ett typiskt skolbibliotek. I ett skolbibliotek som även är ett folkbibliotek, är en utbildad bibliotekarie ansvarig. Den ansvariga har i uppgift att sortera, låna ut böcker, beställa hem nya böcker samt även att informera eleverna om böckerna och olika informationskällor. Vidare skriver Chambers (1994) att denna person skall vara en god administratör med en vilja att få ut böckerna till eleverna. Alleklev och Lindvall (2003) skriver i sammanställningen av sitt projekt Listiga räven smyger vidare att den ansvarige i ett skolbibliotek bör arbeta integrerat i skolans verksamhet, genom att skolbibliotekarien har kännedom om eleverna och deras behov så kan de resurser som biblioteket har, fördelas på ett bra sätt i skolans verksamhet. Temaarbeten,

författarbesök samt studiebesök är exempel på sådant samarbete. Ett skolbibliotek som står oanvänt är inte till någon nytta för eleverna, tvärtom böckerna är till för att lånas ut. Chambers (1994) anser även att det viktigaste med ett skolbibliotek är att elever, föräldrar och andra lärare inbjuds att deltaga i arbetet runt om, då får de ett större intresse och engagemang i skolbiblioteket. Alleklev och Lindvall (2003) håller med när de menar att föräldrar, lärare och skolbibliotekarier som har samma mål, lättare kan arbeta mot bättre kunskap för barnen/eleverna. I biblioteksmanifestationen IFLA/UNESCO:s riktlinjer för skolbiblioteket (2004) står det att den policy som det är bestämt att skolans bibliotek skall ha, bör vara befäst i samhället och spridas så fort tillfälle ges. Den bör vara genomförbar och planerad av både bibliotekarie, skolans personal och föräldrar för att öka genomförbarheten samt befästandet av den.

Gomez och Swenne (1996) skriver i Aktivt lärande med skolbiblioteket att många lärare som är ansvariga för skolbibliotek är osäkra på sin roll och har dålig koll på vilka krav som ställs på skolbiblioteken. Ofta är bokbestånden undermåliga och lokalerna små och slitna. Skolbiblioteken får helt enkelt inga pengar till upprustning av sina bibliotek, utan de finns långt ner på prioriteringslistan. Att Skolbibliotekets roll är oklar framgår även i Larms (2006) uppsats Funktioner och roller i skolbiblioteket: En studie av två F-6 skolor i Växjö. Där intervjuar hon pedagoger, rektorer och bibliotekarier om bland annat vad ett skolbibliotek har för funktion.

Samtliga pedagoger, bibliotekarier och rektorer poängterar att biblioteket mest är till för att öka elevernas läslust. En av rektorerna poängterar dock att skolbiblioteket även är en samlingspunkt. Skolbibliotekets betydelse för inlärning av informationshantering betonas inte alls.

Gomez och Swenne (1996) skriver att det inte enbart krävs ett rikt bokbestånd utan även ett bra samarbete mellan skolbiblioteket och läraren för att undervisningen skall vara utvecklande. Författarna antyder här att en lärarbibliotekarie, det vill säga en lärare som har ansvaret för ett skolbibliotek, är att föredra före en bibliotekarie. Detta eftersom en lärarebibliotekarie har insikt i både bibliotekets målsättning, att eleverna skall bli insatta i informationssökning, och i lärarnas pedagogiska resonemang om undervisningen. För att få ett bra samarbete krävs det av skolbibliotekarien att han/hon har en god samarbetsförmåga, vilket Larms (2006) resultat påpekar. I vissa intervjusvar framhävs det svårigheter i samarbetet med en del lärarkollegor som tyvärr inte ser nyttan i att eleverna lär sig bibliotekskunskap. Skolbiblioteket är en resurs att ta del av i den gemensamma strävan efter att ge eleverna ökad kunskap.

2.3 Skolbibliotekets funktioner

Att det på skolan finns en plats där eleverna får lugn och ro är nödvändigt för att eleverna skall få en bra läsning (Chambers, 1994; Bolander & Boström, 2008).

Chambers (1994) menar även att detta är en viktig del av den vuxnes stödjande arbete för att eleverna skall utvecklas i sitt läsande. Hur attityden till läsning är och vilken bok som valts är det som har störst betydelse för motivationen till läsning hos eleven.

Statens kulturråd (2009) presenterar en undersökning, Skolbibliotek 2008, som visar att i en kommun i södra Sverige, (den kommun där denna undersökning utspelas i.)

har 45% av skolorna tillgång till bibliotek minst 1 timme per vecka. I undersökningen framhävs det även att elever som har tillgång till ett välbemannat skolbibliotek ökar sin läskunnighet med 10 – 18 %.

Enligt Chambers (1994) så är en av de viktigaste uppgifterna eller hjälpmedel som ett bibliotek erbjuder i sitt samarbete med lärarna, högläsning. Med högläsningen får alla oavsett ålder samma information och alla får samma chans att behandla denna information utan den energi det tar att själv avkoda texten. Ju bättre läsaren är ju mindre energi tar det att avkoda en text (Taube, Läsinlärning och självförtroende, 2007).

Nilsson (2003) menar att svenska skolor inte utnyttjar skolbiblioteket och den service det erbjuder. Författaren tar speciellt upp informationssökning och vikten av att eleverna lär sig hur de skall hantera all den information Internet ger upphov till. Hon menar att det är skolbibliotekarien som tillsammans med läraren har skyldighet att ge eleverna de verktyg och den kunskap de behöver för att kritiskt kunna granska information. I Limbergs (2005) artikel Informationssökning som objekt för undervisning och lärande: analys av forskningsresultat skriver hon att lärare och skolbibliotekarier anser att informationsökning och källkritik är en svår uppgift att lära ut eftersom det finns så mycket olika sökmotorer och dåligt källhänvisningen på Internet. Eleverna har svårt att anamma ett förhållningssätt som inte är rakt och tydligt och löper stor risk att bli alltför rädda att använda sig av fakta eftersom de inte litar på sin egen tolkningsförmåga utan kräver belägg till all fakta.

Men grundläggande för all informationssökning är enligt Nilsson (2003) att eleverna har en god läsförmåga/läsförståelse. Limberg (2005) menar att god läsförmåga är ett krav för att eleverna skall lära sig informationssökning. Detta för att eleverna skall kunna finna information, granska den och sen bilda sig en slutsats i ämnet. Limberg har å andra sidan noterat att eleverna anser att informationssökning enbart är faktasökande och att varken lärare eller bibliotekarier protesterar mot denna uppfattning, snarare tvärtom de förespråkar den.

Gomez och Swenne (1996) tar upp vikten av att eleverna har avskilda utrymmen och en trivsam miljö när de skall läsa, helst så att hela klassen får plats samtidigt. Detta eftersom författarna anser att det skulle främja lärarnas möjligheter till att ha schemalagd bokläsning. Ögland (2002) menar att skolan aldrig kan skapa samma trivsamma miljö som eleverna läser i hemma, men med hjälp av textiler kan mysiga hörnor att läsa i skapas. Tillgången till ett öppet bibliotek med personal under hela skoldagen är en förutsättning för att eleverna aktivt skall kunna använda och ta del av de hjälpmedel biblioteket erbjuder under skoltid. Gomez och Swenne (1996) poängterar även att det är viktigt att skolbiblioteken är uppbyggda efter samma system med katalogisering och bok sortering som ett vanligt bibliotek. Detta eftersom eleverna annars får lära sig ett helt nytt system när de blir äldre. Att eleverna känner igen sig och vet hur de skall bete sig när de kommer till ett vanligt bibliotek är även det bra. På så sätt har eleverna mer självförtroende vid besöken och vågar ta för sig.

IKT (Informations och kommunikationsteknik) är något som regeringen i Sverige har satsat stort på, skolorna har fått mycket pengar att investera i datorer och dylikt.

Tyvärr poängterar Nilsson (2003) det sorgliga i att många lärare saknar kunskap eller

intresse i att använda all denna nya utrustning, om lärarna inte kan använda sig av utrustningen som finns på skolan har eleverna ingen nytta av att regeringen avsatt pengar till en upprustning. Nilsson menar då att det är skolbibliotekens roll som informationsspecialist att agera. Genom att ge eleverna informationssökningsträning ger vi eleverna en chans att förstå informationshanteringsprocessen. Eleverna lär sig då att hantera, hitta och använda informationen de finner på Internet på rätt sätt.

Hell (2008) menar att skolbiblioteket uppvisar ett innehåll som inte helt och hållet är skolanpassat och därmed skapar en kulturell mötesplats för eleverna som även skolans lärare kan ta del av. Med detta menar hon att skolbiblioteket inte enbart reflektera skolan och deras kunskapssyn, utan även reflekterar omvärlden.

I Alexandersson och Limbergs rapport Textflyt och sökslump: Informationssökning via skolbiblioteket (2004) berättar olika lärare samt en bibliotekarie om sin syn på skolbibliotek. Enligt lärarna var skolbiblioteket mest där för att bistå dem i arbetet.

En lärare poängterar att det är lärarens skyldighet att eleverna lär sig riktig fakta.

Bibliotekarien var av inställningen att skolbiblioteket även var en samlingspunkt för andra skolaktiviteter än en plats där eleverna kunde få hjälp och råd i sitt sökande.

Genom att använda biblioteket som en resurs och samarbeta med skolbibliotekarien, istället för att se det som en tillgång enbart för ensidig hjälp i undervisningen, skulle lärarna få ut mer i sin undervisning.

3 PROBLEM

Syftet med denna undersökning är att finna ut på vilket sätt tidigare lärare samarbetar med skolbiblioteket samt att ta reda på lärarnas generella syn på skolbiblioteket, eftersom detta påverkar bibliotekariens och lärarens relation till varandra.

De frågeställningar jag valt att använda mig av är:

• Vad har lärarna för generell inställning till skolbiblioteket och dess service?

• Hur fungerar samarbetet mellan tidigare lärare och den ansvarige för skolbiblioteket?

• Vilka funktioner erbjuder skolbiblioteket i sitt samarbete med lärare i de tidigare årskurserna?

4 METOD

I detta kapitel presenteras först undersökningsmetoden, undersökningsinstrument och undersökningsgruppen. Sedan redovisas bearbetningen av de data som framkommer i intervjuerna. Som avslutning beskrivs undersökningens etiska perspektiv samt en metoddiskussion.

4.1 Undersökningsmetod

Undersökningen tar upp aspekterna lärares allmänna uppfattning om skolbiblioteket, samarbetet mellan lärare och skolbiblioteket samt vilken service biblioteket erbjuder i detta samarbete. För att få de svar som eftersträvas har valet fallit på en kvalitativ undersökning, det vill säga, den är baserad på kvalitativa intervjudata (Patel &

Dvidsson, Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 2003). Att valet föll på kvalitativa intervjuer är för att svaren som efterfrågas är tolkningssvar, det vill säga hur samarbetet uppfattas av tidigare lärare att vara mellan skolbiblioteket och läraren, hur läraren tolkar samarbetet. Intervjun är därför upplagd så att respondenterna kan ge svar som framvisar hur de med egna ord tolkar de berörda aspekterna, samarbetet och servicen mellan lärarna och skolbiblioteket (Lantz, 1993).

Då samtliga respondenter var myndiga tillfrågades de om samtycke till intervjun. Av de intervjuer som bandades, tjänade inspelningen som samtycke till respondenternas medverkan. Eftersom tre av respondenterna av olika skäl inte ville bli bandade tillfrågades och godkände de muntligt sina svar. Som avslutning ställdes frågan om det var okej att återkomma om fler frågor behövdes ställas.

Intervjuerna genomfördes på samtliga skolor i en tyst och lugn miljö. Samspelet mellan intervjuaren och respondenten skedde i samförstånd där respondentens uppfattningar och åsikter kom till rätta (Lantz, 1993). Vid varje intervju var enbart en respondent närvarande och intervjun gjordes på en för respondenten bekant plats, detta så att respondenten inte på något sätt känner sig kränkt. Detta kan annars lätt leda till en försvarsattityd från respondenten (Patel & Davidsson, 2003).

4.2 Undersökningsinstrument

Undersökningsinstrumentet byggdes upp så att öppna svar var tillåtna, något som gjorde att alla intervjuerna inte följde samma ordning, dock ställdes samtliga frågor till varje respondent. En öppen intervju där objektets tankar kring de olika frågorna är i fokus (Lantz 1993). För att intervjuns data skall kunna granskas kritiskt är det viktigt att svaren motsvarar respondenternas uppfattning, frågornas formulering samt deras syfte är därför av betydelse (Lantz, 1993). Varje intervju började med fråga nummer 1: Hur fungerar ert skolbibliotek (Bilaga 1). Detta är en fråga vars svar är till för att ”mjuka” upp respondenten och få henne/honom att slappna av och känna sig säker inför resterande frågor. Frågorna 2-6 (Bilaga 1) baseras på Nilsson (2003) som menar att skolorna ska se skolbiblioteket som den resurs det är, inte enbart som en samlingsplats för litteratur.

De sista frågorna (7, 8 och 9, Bilaga 1) bygger på de riktlinjer som skolbiblioteket skall styras efter och på vilket sätt skolorna har valt att tolka dessa. Anledningen till dessa, trots att syftet med undersökningen är samarbetet mellan lärare och skolbiblioteket, är för att få fram respondenternas allmänna ställningstagande till skolbibliotekets verksamhet. Detta gjorde för att få fram en bild av respondentens inställning till skolbiblioteket och ett samarbete dem emellan.

När testintervjuerna genomförts, omformulerades fråga nummer 9 för att svaren skulle passa in i undersökningen. Testrespondenterna kunde inte ge direkta svar utan vi diskuterade enbart vilka mål det stod i kursplanen för svenska. Svaren som eftersträvades gällde snarare läroplanen och på vilket sätt skolbiblioteket kunde användas som en resurs för att nå de olika målen i dessa, till exempel det demokratiska förhållningssättet som skolan och dess personal skall lära eleverna.

4.3 Undersökningsgrupp

Eftersom syftet med undersökningen var att finna ut hur tidigare lärarna upplever sitt samarbete med skolbiblioteken var lärare de självklara respondenterna.

Undersökningen riktade sig till tidigare lärare som jobbar på mindre skolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Samtliga lärare hade en lärareexamen men hade mellan tio och trettio års erfarenhet. De var i åldern 35- 62. Av de elva lärarna var enbart två män, samtliga lärare hade jobbat minst tre år på respektive skola.

Valet av skolor på mindre orter gjorde eftersom dessa skolor troligtvis inte har samma relation till de större tätortsbiblioteken utan är hänvisade till vad skolorna har för arrangemang runt frågan om skolbibliotek. De tre skolorna har samtliga cirka 2 mil till närmaste tätort och har cirka 80 elever fördelade på förskola – årskurs 6.

De skolor som inte har tillgång till ett skolbibliotek, inklusive de som enbart har en boklåda eller ett bokskåp, har fallit utanför undersökningens ramar. Kravet är med andra ord att det skall finnas en ansvarig lärare alternativt en skolbibliotekarie på plats ett antal timmar i veckan på skolbiblioteket.

4.4 Databearbetning

Efter att de inspelade intervjuerna, sammanlagt 2 timmar och 43 minuter, transkriberats, granskades de sammanlagda data som framkommit i undersökningen kritiskt i fyra steg, enligt den fenomenografiska analysen.

Patel och Davidsson (2003) tar upp dessa som följande fyra steg.

1. Att etablera ett helhetsintyg genom att bekanta sig med all insamlad data.

2. Se de likheter och skillnader som framkommer i utsagorna av intervjuerna.

3. Kategorisera i olika kategorier.

4. Studera strukturen i de olika kategorierna.

De data som har samlats in studeras och bearbetas genom dessa fyra steg tills mönster och riktlinjer blir tydliga nog att kategorisera dem i tydligt åtskilda kategorier i utfallsrummet. Det vill säga att de olika kategorierna organiseras i förhållande till och i samförstånd med varandra.

En fenomenografisk analys framvisar aldrig nya teorier. Detta eftersom analysen bygger på människors olika tolkningar som ständigt är i förändring (Patel &

Davidsson, 2003).

Datorn användes som ett hjälpmedel vid kategoriseringen. Olika dokument skapades där intervjuerna blev sorterade in i lämpliga kategorier. På så sätt var kategorierna under uppsikt hela tiden under arbetet med att sortera och skapa lämpliga kategorier till utfallsrummet.

4.5 Etiska aspekter

Enligt Patel och Davidsson (2003) är det viktigt att vid valet av undersökningsgrupp, ställa sig frågan om undersökningen kommer att skada de berörda människorna.

Eftersom undersökningen sker efter Vetenskapsrådet riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2001), att det frivilligt att vara med, att respondenten garanteras att vara anonym samt att han/hon när som helst kan avbryta intervjun, räknas undersökningen som etiskt försvarbar.

En förfrågan skickades först ut till samtliga valda skolor om någon eller några av lärarna kunde tänka sig att vara med i en undersökning om samarbetet mellan lärarna och skolbiblioteket. Efter denna första kontakt och ett positivt svar, bestämdes möte per telefon eller mejl med berörda lärare. Samtliga undersökningar startades med att informera respondenten om deras anonymitet samt att deras deltagande var frivilligt och fick avbrytas när som helst (Vetenskapsrådet, 2001).

4.6 Metoddiskussion

Lantz (1993) tar upp faktorn att en intervju inte bör påbörjas förrän intervjuaren känner sig säker på sitt område och lugnt kan genomföra intervjun. På grund av tidspressen och omformuleringarna genomfördes denna undersökning tyvärr innan detta lugn infunnit sig, ytterligare tid för kunskapsinhämtning hade möjligtvis kunnat påverka intervjuarens lugn under intervjun. Detta till trots har undersökningen genomförts med lämpliga och väl valda respondenter. Dock blev den förberedande informationen till respondenterna inte vad den borde vara, utan deras förståelse inför detta är en bidragande anledning till undersökningens varande. Informationen borde ha framförts tydligare och framförallt i ett tidigare skede.

Respondenterna kan även ha påverkats av intervjuarens brist på erfarenhet av intervjuer, detta är något som ej kunnat påverkas. Kunskap har inhämtats om beteende och upplägg av intervjuer men som Lantz (1993) påpekar så är det enbart övning som ger den ökade erfarenhet som här eventuellt brister.

Sist men inte minst kan resultaten av de respondenter som valt att avstå inspelning och vars svar enbart textades ner under intervjun, vara bristfälliga. Personernas fulla meningar och eventuella citat kan ha gått om intet i intervjuarens delade koncentration mellan nerskrivandet och respondenternas svar. Dock blev samtliga tre respondenter erbjudna en genomläsning av transkriberingen av sin intervju.

5 RESULTAT

Här presenteras resultaten av intervjuerna under tre delkapitel. De tre delkapitlen baseras på undersökningens tre frågeställningar, med tillhörande underrubriker att föra fram de olika tolkningarna i. Sist i kapitlet kommer en sammanfattning av resultatet.

5.1 Generell uppfattning om skolbiblioteket

Här under presenteras den bild som lärarna har av skolbiblioteket, dels den generella uppfattningen, dels lärarnas mening om vad skolbiblioteket har för ansvar gentemot eleverna. Avslutningsvis redovisas lärarnas kopplingar mellan skolbiblioteket och läroplanens riktlinjer.

5.1.1 Generell uppfattning

Positiv

Den generella uppfattningen om skolbiblioteket, bland samtliga lärare är positivt. En lärare påpekar bibliotekets bristande öppettider, som enbart är två dagar i veckan, men menar samtidigt att skolan får vara nöjd eftersom den inte är så stor. Ett flertal av lärarna poängterar att engagemanget och servicen är bra samt att trots att biblioteket är litet så kan bibliotekarien låna hem böcker från andra bibliotek.

- Är ett litet bibliotek med få öppettider men vi har ju tillgång till hela kommunens alla böcker.

Ett forum

En av lärarna anser att biblioteket är en träffpunkt för eleverna och en chans för skolan och de olika föreningarna på orten att utveckla samarbete. Läraren benämner biblioteket som ett slags forum där personer ur olika grupper kan få kontakt.

Samtidigt menar han att det är viktigt att eleverna träffar personal verksam i skolan som även är verksam i andra yrkesområden.

- Eleverna känner en stor trygghet i det att de kan gå in och få en personal som är en del i gänget men ändå inte och få en extra informationskälla där… Det blir ett bra utbyte.

En förmån

En av lärarna framhöll att skolbiblioteket inte fanns där för att lära eleverna något utan istället skulle ses som en förmån. Eleverna och skolan skall vara glada för att det finns ett bibliotek på skolan.

- Egentligen så har det väl ingen skyldighet inför eleverna utan det är ju en förmån.

Att det finns ett skolbibliotek, för det är ju inte alla skolor som har det.

Öppet kvällstid

En lärare uttrycker det positiva med att skolbiblioteket även är ett folkbibliotek och har öppet för allmänheten under kvällstid. Detta menar hon innebär att eleverna får ett större utbud av böcker och kan ta del av andra tjänster som biblioteket erbjuder.

- Ett vanligt skolbibliotek kan vara ganska tråkigt så jag ser det som en fördel! En suverän möjlighet, som jag via bibliotekariens service kan utnyttja jättebra.

5.1.2 Ansvaret gentemot eleverna

Litterärt ansvar

Resultatet visar att lärarna ser skolbibliotekets ansvar starkt kopplat mot litteratur.

Skolbibliotekets skyldighet mot eleverna är att vara tillgängligt och ha användbar och intressant litteratur för de olika åldersgrupperna. Enbart en av lärarna menade att biblioteket även var skyldiga att ha intressant och aktuell facklitteratur tillgänglig för eleverna.

- Det skall finnas många olika slags böcker så att man kan tillgodose elevernas olika åldrar och framförallt de olika intresseområdena eleverna har.

Läsintresse

Tre av lärarna menar att biblioteket bör skapa läsintresse hos eleverna och att de bör ha tillgänglig litteratur och erbjuda ett blandat bestånd för olika åldrar och behov.

Men en av dessa tre lärare menar även att lokalen och miljön runt omkring behöver vara anpassad för läsning. Skolbibliotekets ansvar är att ha intressant litteratur och att skapa en miljö runt omkring som inbjuder till läsning.

- Biblioteket skall skapa läsintresse hos eleverna. Att biblioteket inbjuder till läsning.

Boktips

Två av lärarna tar upp att biblioteket bör presentera och visa fram ny litteratur för eleverna. Boktips och allmänt prat om böcker fungerar som en inspiration som gör eleverna mer öppna för olika böcker. En av lärarna påpekar att de flesta eleverna tyvärr är tafatta och behöver bli inspirerade för att läsa.

- Att presentera författaren och ge läsupplevelsen till eleverna!

Kunskapskälla

En av lärarna anser att skolbibliotekets kunskaper är det som är deras ansvarsområde.

Eleverna har i bibliotekarien och biblioteket ytterligare en källa att gå till för information och nya kunskaper.

- De skall finnas som ett extra stöd och de skall vara ett extra informationsflöde, det finns ju mycket som vi lärare inte har någon kunskap i.

5.1.3 Skolbiblioteket och läroplanen

Åtta av lärarna framhäver här läsningen som en av riktlinjerna som skolbiblioteket kan kopplas till, då menar de kursplanen i svenska. Tre av lärarna valde att utveckla sina svar.

Hembygdskunskap

Genom att använda sig av skolbiblioteket kan läraren ge eleverna en större och förhoppningsvis bättre bild av hembygden. Eleverna får en bättre bild av sig själva och vilka de är om de har klart för sig vad som hänt i bygden runt omkring, menar en lärare.

- Den biten har jag jobbat med så att barnen får en känsla för var och vad de kommer ifrån.

Demokrati och reflektion

En annan lärare poängterar att genom att ta del av den litteratur och annan media som finns tillgänglig i biblioteket utvecklas elevernas kunskaper.

- Att eleverna har tillgång till biblioteket och litteraturen där, gör att hela världen vecklar upp sig och man utvecklas ju när man läser.

Biblioteket är en stor kunskapsbank som gör att allt i läroplanen egentligen är kopplat till biblioteket, anser en lärare. Genom att ha tillgång till biblioteket och dess böcker får eleverna tillgång till en viktig informationskälla. Läraren menar även att biblioteket genom dess litteratur skapar goda tillfällen att lära eleverna att reflektera och föra fram sina olika åsikter.

- Detta tror jag är viktigt eftersom alla har olika uppfattningar och reflekterar olika.

5.2 Samarbetet

Här under presenteras resultatet av hur lärarnas samarbete med bibliotekarien uppfattas. Dels rent konkret hur deras samarbete kan se ut, dels hur det upplevs av lärarna.

5.2.1 Konkreta samarbetssituationer

Tema

Samtliga elva lärare menar att de använder sig av bibliotekarien för att få hjälp att hitta litteratur till olika teman. Bibliotekarien får en lista eller enbart ett tema av läraren att plockar fram lämplig litteratur från/om. Litteraturen finns sedan i klassrummet under en period.

- Om jag håller på med ett speciellt tema går jag och pratar med skolbibliotekarien som då hjälper mig.

Anpassad litteratur

Sju av lärarna tar upp litteraturen som det största konkreta samarbetsområdet.

Lärarna och bibliotekarien samarbetar så att eleverna har litteratur som är anpassad efter elevernas olika behov och intresse.

- Det är mest så jag använder mig av samarbetet, att bibliotekarien får leta fram istället för att jag ska stå och leta och slösa tid.

Bänkbok eller högläsningsböcker förekommer hos fem av lärarna och här bistår bibliotekarien med mycket hjälp, eftersom denne ofta vet vad barnen vill höra.

- För att hitta skönlitteratur som passar mina elevers ålder och behov.

Tre av lärarna låter sina elever låna böcker via biblioteket som lärarna sedan gör uppgifter till. Uppgifterna kan vara allt från att ta reda på faktakunskaper till att läsa skönlitteratur och svara på frågor om boken.

- … eleverna lösa uppgifter som jag gör baserat på böckerna.

Barnbokskatalogen

Två lärare tog upp de tävlingar som biblioteket anordnade runt om i Sverige. Detta var en service som användes för att öka elevernas läslust.

Dessa två lärare nämner då till exempel bokjuryn, en tävling från Barnbokskatalogen, som ett samarbetsområde. Bibliotekarien och läraren har valt ut ett antal böcker av 2009 års nyutkomna, dessa får eleverna läsa, kommentera och berätta om för sina klasskompisar. Slutspurten är en tävling som anordnas i hela Sverige där klasser får rösta på de olika böckerna om vilken av de nyutkomna som varit bäst.

- Bibliotekarien och jag har kört igång detta och valt ut böckerna ur 2009 års nyutkomna.

Inspiration

En lärare har samarbetat med bibliotekarien genom att denne fått komma till klassrummet och berättat om de olika klassikerna. Eleverna har sedan fått läsa förenklade versioner av klassikerna för att inspireras. Tanken är sedan att eleverna ska läsa de riktiga klassikerna i en annan årskurs.

- De fick sedan prova på att läsa enklare varianter av klassikerna för att senare få läsa lite svårare.

Tre lärare brukar låta sina elever hämta faktaböcker i biblioteket, alternativt hämtar lärarna egna faktaböcker i biblioteket. En av lärarna brukar låta bibliotekarien ha genomgångar av nyinkommen facklitteratur för att inspirera eleverna.

- Jag hämtar själv faktaböcker ifrån biblioteket också så det är guld värt.

Ljudböcker med sagor och musik på använder sig tre lärare av i sin undervisning, en av lärarna uttrycker en önskan om mer hjälp med ljudböcker för att inspirera de elever som tycker det är jobbigt att läsa.

- Är bra för de elever som behöver bli uppmuntrade och tycker det är jobbigt att läsa.

Boklån

Boklån var eller varannan vecka tags upp av sex lärare, en av lärarna använder denna tid istället som inspirationstillfälle för eleverna där böcker och tidningar presenteras av bibliotekarien. Två av lärarna bjuder istället in bibliotekarien till klassrummet för att där gå igenom olika sorters litteratur som eleverna kan söka efter. I biblioteket får eleverna sedan hjälp att hitta litteraturen. Samtidigt är just bokprat som inspirationstillfälle för eleverna, något som två lärare efterfrågar som samarbetsområde.

- Bibliotekarien visar även för eleverna hur de ska hitta böcker om olika ämnesområden men även jag går och kollar inför nya temaområden efter böcker.

Ej litterärt samarbete

Ytterligare tre av lärarna använder sig av biblioteket som ett extra grupprum. Dock menar tre andra lärare att det faktum att skolbiblioteket ligger i en annan byggnad gör att samarbetet och utnyttjandet av lokalen fungerar dåligt. Detta beror ju på var lokalen är placerad i skolans verksamhet.

- Jag finner det lite svårt att arbeta i biblioteket på grund av att lokalen som det ligger i är i ett annat hus.

Privat samarbete

Tre av lärarna menar att samarbetet även är privat genom hjälp att beställa och låna litteratur.

- Sen utnyttjar jag biblioteket också genom personliga lån, inte bara böcker utan även musik som jag då lånar privat, detta kommer ju i slutända ut i min undervisning.

Förslag till samarbete

För att kunna göra samarbetet bättre ger lärarna även förslag på Internetanvändning i biblioteket samt internprao för de lite äldre. Genom internprao får bibliotekarien lite extra hjälp med till exempel städning och lagning av böcker och eleverna ”kommer ifrån” skolarbetet och får sysselsätta sig mer konkret. Läraren menar att då skulle eleverna få en bättre bild av biblioteket och dess verksamhet.

- Det tror jag skulle göra att det blev en lite större känsla av ansvar för biblioteket från elevernas sida.

5.2.2 Upplevelsen av samarbetet

Gemensamt intresse

En lärare menar att det inte enbart är upp till bibliotekarien om samarbetet är bra.

Läraren har lika stor del i situationen och bör inbjuda till samarbete samtidigt för ett

gott samarbete. Genom att läraren visar ett intresse för bibliotekarien och dess arbete visas det förtroende och respekt för dennes person.

- Jag har ett mycket bra samarbete med biblioteket men det beror ju också på en själv, vad man vill. Jag har ju faktiskt själv bjudit på mig i högsta grad.

Positiv upplevelse

Lärarna uppskattar bibliotekariens flexibilitet och lyhördhet samt de tips och råd som bibliotekarien ger lärarna. Sju av lärarna börjar sitt svar med ”Det fungerar mycket bra” och samtliga lärare uttalar sig positivt om samarbetet.

- Jag frågar ofta och får tips och råd.

En lärare har samarbetet under ett utvecklingssamtal med bibliotekarien som då kom och presenterade litteratur för eleven och dess förälder. En annan lärare för fram betydelsen av vad bibliotekarien gör för eleverna och menar att när bibliotekarien skapar en god kontakt med eleverna så underlättar han samarbetet mellan läraren och bibliotekarien.

- Bra att barnen får träffa personal som har specialkunskaper som inte vi har.

Brist på samarbete

Fyra lärarna menar att de i sin undervisning inte använder sig av skolbiblioteket för att sätt lösa uppgifter. De anser inte att skolbiblioteket kan användas på detta sätt i undervisningen.

- Inte alls tyvärr! Det vågar jag inte påstå.

Inflytande

Nio av lärarna finner att bibliotekarien hörsammar deras önskemål och tar dessa på allvar. Enbart en av lärarna anser att deras åsikter om inköpen kvittar. Två av de intervjuade lärarna är kontaktpersoner mellan skolbiblioteket och skolan och båda dessa anser att deras åsikter tas på stort allvar. Men eftersom skolornas ekonomiska anslag till skolbiblioteket är litet, detta baseras på elevantal, är tyvärr inflytandet över inköpen litet i längden.

- Vi sitter ner och diskuterar med jämna mellanrum vad som behövs köpas in till biblioteket, jag tycker de lyssnar på oss.

5.3 Användandet av skolbibliotekets funktioner

I detta kapitel redovisas resultatet för vad skolbiblioteket har för funktioner att erbjuda lärarna i sin undervisning. Resultatet redovisas under Informationsverktyg samt Litteraturbeståndet i biblioteket.

5.3.1 Informationsverktyg

Internet

Internet är den största informationskällan enligt nio av lärarna. Samtliga lärare menar att det är lärarnas ansvar att eleverna lär sig hur de skall använda sig av Internet och

dess källor. Fyra av lärarna har ett mediatek kopplat till biblioteket, resterande sju lärare har enbart datorer i klassrummen.

- Vi har ett mediatek i biblioteket som vi lärare har hand om.

Av de lärare som enbart har tillgång till datorer i klassrummet är det en som tar upp problemet med att inte alla datorer är uppkopplade till Internet. Hade de varit detta så tror han att undervisningen kunde ha varit mer riktad mot Internet och elevernas kunskap inom området kunde ha ökats.

- Hade alla datorer varit uppkopplade hade vi kunnat göra lite mer sådan inriktad undervisning.

Källkritik

Två av lärarna tar upp problemet med källkritik och hur svårt det är att lära eleverna detta. En av dem menar att det är svårt att lära eleverna något som lärarna själva har så lite utbildning och kunskap om. Trots att hon på grund av detta vill att eleverna använder sig av uppslagsböcker istället, så är hon nöjd med att de är intresserade av att söka information överhuvudtaget.

- Jag skulle egentligen vilja att de använde sig mer av uppslagsverk men bara de hittar det de söker efter så är jag nöjd.

Den andra läraren menar att det är svårt att lära eleverna källkritik eftersom eleverna måste vara så styrda. Detta är något hon anser att eleverna inte vill och att det därmed är svårt att få dem att lyssna.

- Barnen tycker inte om att vara så hårt styrda som det krävs.

Uppslagsverk

Lärarna använder sig av litteratur som uppslagsverk men det är ingen av dem som poängterar detta som den viktigaste källan, snarare tvärtom.

- Vi använder oss av Internet och uppslagsböcker och jag måste säga att Internet använder vi oss av mest.

Dock så tar en lärare tar upp faktaböcker som en viktig källa, hon tänker då på växtfloror och djurfloror. Ytterligare en lärare tar upp smartboard och filmer som informationskällor. Två lärare menar att talsyntesen är ett viktigt inslag för eleverna, då kan elever med svårigheter i läsning få texter upplästa och på så sätt kunna ta del av informationen.

- Jag har även pratat in läs läxan som de elever som haft svårt att lära sig läsa kunnat ta med hem och öva på.

Hjälpprogram

”Studieknep”, är något en av lärarna tar upp. Det ät en hjälpserie för elever utvecklat av Softogram AB. Dels menar hon att lärarna använder deras Matteknep men även de faktatexter och meningsuppbyggnads övningar som där finns att tillgå.

- Sen har vi ju olika Studieknep.

5.3.2 Litteraturbeståndet i biblioteket

Nöjda

Biblioteken har ett bra bokbestånd anser tio av lärarna. Många följer dock upp meningen så att man förstår att de gör denna tolkning med skolans storlek i tankarna.

- Är väldigt bra, speciellt för en så liten skola.

Skulle någon bok saknas så poängterar lärarna att bibliotekarien kan beställa denna från något annat bibliotek.

- Skulle det fattas något tar bibliotekarien hem detta från andra bibliotek.

Gammal litteratur

Två av lärarna anser att bibliotekets böcker är lite gamla och en av dem påpekar att deras facklitteratur brister så pass att hon hellre använder sig av skolans exemplar.

Hon menar även att det är svårt att få tag i klassuppsättningar av böcker så dessa har skolan fått investera i själva.

- Litteraturen i biblioteket är bra men jag saknar facklitteratur där, den vi använder oss av är skolans.

Eget intresse

En av lärarna saknar lättlästa böcker för de äldre som inte är så barnsliga. Detta menar hon dock finns att hämta från andra bibliotek. Ytterligare en lärare menar att bibliotekets bokbestånd är bra men att det krävs ett eget intresse från lärarna att utnyttja detta för att skolbiblioteket skall kunna utnyttjas till fullo.

- …det gäller även att ha ett eget intresse att söka själv efter sätt att utnyttja det som finns.

5.4 Sammanfattning

Bland lärarna anses skolbiblioteket vara en bra tillgång på skolan. Samtliga uttrycker sig positivt om bibliotekarien och dess arbete som de menar ger bra service med lust och engagemang inför arbetet. Det faktum att bibliotekarien även arbetar på andra platser på orten ses som en fördel eftersom denne då får inblick i och kan hämta inspiration att ta med till skolan. En av lärarna menar att biblioteket även fyller en viktig funktion genom att skapa ett forum till omvärlden. På detta sätt menar han att skolan och dess verksamhet kommer i kontakt med lokala föreningar och grupper på orten. Med dessa kan skolan samarbeta i olika former.

Genom att ta del av bibliotekets bokbestånd gavs även eleverna en chans till kunskapsutveckling och en extra informationskälla. Förutom detta lärde sig eleverna att reflektera och bilda sig åsikter om de böcker de läst. Bibliotekarien beskrivs som flexibel, lyhörd och intresserad av att hjälpa eleverna. En av lärarna menar att för att

samarbetet ska fungera bra måste både läraren och bibliotekarien vilja ha ett gott samarbete och ”bjuda” på sig själva.

Bibliotekarien fungerar som en inspirationskälla när det kommer till bänkböcker, högläsningsböcker, presentation av ny litteratur, boklån och mycket annat. De informationsverktyg som finns på skolan är lärarens ansvar att förmedla till eleven och samarbetet med bibliotekarien är litet eller inget.

Lärarna är nöjda med bibliotekens bokbestånd, trots att det i vissa fall är litet och gammalt. De flesta påpekar att de ju trots allt har tillgång till hela kommunens bibliotek genom beställningar.

6 DISKUSSION

I detta kapitel presenteras de resultat som framkommit i undersökningen, kopplat till forskningen från bakgrundskapitlet. Upplägget är kopplat till de frågeställningar som bygger på syftet med denna undersökning. Det vill säga hur den generella uppfattningen är om skolbiblioteket och hur samarbetet fungerar mellan lärare och skolbiblioteket och vilka funktioner som används i samarbetet mellan tidigare lärarna och skolbiblioteket.

6.1.1 Generell uppfattning

Forskningsresultat från Statens Kulturråd (2009) påvisar att det i kommunen enbart är 45 % av skolorna som har tillgång till bibliotek en timme per vecka. I mina resultat framgår det att eleverna på de tre skolorna har lånetid varje eller varannan vecka samt att de har tillgång till biblioteket varje dag dock då enbart med sin lärare.

På två av skolorna är biblioteket öppet och bemannat med en bibliotekarie två dagar i veckan. Dessa tre skolor tillhör med andra ord de 45 % som har tillgång till skolbibliotek och enligt de resultat som framkommit så är chansen till samarbete med skolbibliotek något som lärarna ser positivt på.

För att biblioteket skall fungera och motsvara de förväntningar som ställs på det kräver lärarna i undersökningen en bibliotekarie som är flexibel, intresserad, inspirerande och samarbetsvillig. Chambers (1994) efterfrågar en person som vill ”få ut” böckerna till eleverna. Han menar då att det är viktigt att den person som jobbar i ett bibliotek har en lust och ett intresse för böckerna som kan överföras till eleverna, för att få deras läslust att öka, något som enligt min undersökning, samtliga lärare anser att bibliotekarien är. Bokbeståndet i biblioteket är således viktigt (Chambers, 1994; Taube, 2007; Ögland, 2002). Gomez och Swenne (1996) menar att biblioteken ofta har ett gammalt och litet bokbestånd. Vissa av lärarna stödjer detta i min undersökning men de flesta anser att storleken på bokbeståndet är betydelselös eftersom bibliotekarien kan beställa böcker från andra bibliotek, på så sätt har även det minsta bibliotek tillgång till samtliga böcker i kommunen.

Gomez och Swenne (1996) framhäver att det skapar ett bättre samarbete mellan bibliotek och lärare om en lärare är ansvarig för biblioteket istället för en bibliotekarie med andra ansvarsområden. I mina resultat framgår dock att lärarna ser det som en fördel att bibliotekarien även jobbar på andra platser. Detta ger bibliotekarien inspiration och kunskap som integreras och tas till nytta i de olika skolorna.

Tanken bakom detta är enligt Gomez och Swenne (1996) att läraren har en större inblick och kunskap i de mål som skolan skall styras efter och elevernas kunskapsinhämtning är större om den hjälp från skolbiblioteket kommer från en person med inblick i dessa mål. En bibliotekarie skall arbeta för att följa bibliotekslagen (Regeringskansliet, 1996). Att bibliotekarien är insatt i skolans mål med undervisningen pekar inte min undersökning på. Dock menar samtliga lärare att bibliotekarien gör vad han/hon kan för att hjälpa lärarna i deras arbete samtidigt som bibliotekarien visar stor förståelse för lärarnas arbete.

6.1.2 Samarbetet

I min undersökning tar en av lärarna upp en önskan om att engagera eleverna mer i biblioteket och på så sätt öka elevernas intresse för biblioteket och dess verksamhet.

Chambers (1994) menar att det är viktigt att engagera eleverna i bibliotekets arbete men även föräldrar och lärare. En av lärarna i undersökningen menar att biblioteket är ett forum till omvärlden för eleverna. Detta överensstämmer helt med de mål Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006) har för skolans verksamhet. Där betonas att skolan och dess verksamheter, såsom biblioteket, skall vara en social mötesplats så att eleverna kan ta del av olika kulturer och intressen. Hell (2008) ser skolbiblioteket som en kulturell mötesplats för elever och lärare. Även i Alexandersson och Limbergs rapport (2004) framgår det att bibliotekarien anser att biblioteket är en mötesplats för skolan. Biblioteket skulle ses som en resurs av lärarna och användas som en sådan.

Jag tror att genom att låta bibliotekarien komma ut i klasserna och inspirera eller ta del av arbetet, kan elevernas bild förbättras och den eventuella stämpel som vissa elever har av och om en bibliotekarie. Attityden eleverna har bidrar stort vid valet av böcker (Chambers, 1994). I och med att bibliotekarien inte har ett ansvar att fostra eleverna utan enbart skall upplysa dem (Regeringskansliet, 1996) är det i vissa fall lättare för bibliotekarien att föreslå nya områden eller nya intressen. Detta ökar förhoppningsvis elevernas kunskap i längden.

Lärarna i min undersökning använder sig framförallt av bibliotekarien som en slags inspiration och låter denne föra fram lämplig litteratur till barnen. De förväntar sig med andra ord att bibliotekarien har denna kunskap och att litteraturen är lämplig för den tilltänkta åldersgruppen. Enligt IFLA/UNESCO:s manifest (Giselsson, 2003) är det viktigt att bibliotekarien har en god kontakt med personal och elever i skolans verksamhet. Lärarna i undersökningen betonar att detta är något samtliga tre bibliotekarier har stor kunskap i och en av lärarna i min undersökning betonar vikten av att både bibliotekarien och lärarna har en vilja att samarbeta för att resultatet skall bli bra.

6.1.3 Funktioner

I undersökningen framkommer det att lärarna ser biblioteket som en plats för böcker och att bibliotekarien är en expert som lärarna kan ta hjälp av för råd om lämplig litteratur. Att en bibliotekarie bör ha ett intresse för litteratur är de olika författarna ense om (Hellsing, 1999; Chambers, 1994; Ögland, 2002; Gomez & Swenne, 1996).

Hellsing (1999) menar även att det är viktigt att bibliotekarien inte enbart framhäver de böcker som har ett moraliskt syfte för eleverna. Böckerna som presenteras bör vara en mix av lättsam skönlitteratur och moraliska sagor. De texter och böcker som används i undervisningen måste spegla elevernas olika intresse för att skapa motiverande läsning (Alleklev & Lindvall, 2001; Chambers, 1994; Lundberg, 2006).

Lärarna i min undersökning menar att bibliotekets bokbestånd bör bestå av intressanta böcker för elever i olika åldrar och med olika behov och intressen.

Ögland (2002) framhäver vikten av att ha klassuppsättningar av lämplig litteratur i skolbiblioteket. Denna är värdefull för eleverna i uppgifter såsom bokprat och

reflektion. En av lärarna i min undersökning framhäver just bristen på klassuppsättningar och menar att det har fallit på skolans lott att köpa in dessa.

Läraren i min undersökning efterfrågar framförallt facklitteratur men Ögland menar att lämplig skönlitteratur är minst lika viktig.

En av de saker som påpekas av en av lärarna i undersökningen är vikten av att skapa en god läsmiljö. Läraren menade att detta är ett av de ansvarsområden som bibliotekarien har gentemot eleverna. Både Bolander och Boström (2008) samt Chambers (1994) menar att det måste finnas en plats på skolan där eleverna kan sitta i lugn och ro och läsa. Eleverna har olika behov och vissa behöver absolut tystnad för att kunna koncentrera sig på sin läsning, speciellt nybörjare. Får eleverna inte detta störs de och en ovilja mot läsning kan bli konsekvensen. Ögland (2002) ger praktiska råd som att ta hjälp av textilslöjd för att skapa myshörnor eller platser där eleverna kan sätta sig för att läsa. Gomez och Swenne (1996) tycker även att det är viktigt att det finns tysta rum där hela klassen får plats. I min undersökning påvisas det att biblioteket redan nu lider brist på plats i två av tre skolor. Personligen så anser jag att ett välfungerande klassrum som inbjuder till läsning mer än väl lämpar sig att vara den yta Gomez och Swenne (1996) efterfrågar. Genom små enkla ändringar såsom kuddar att ta fram, kan klassrummet förändras och bli mer ”läsvänligt”. På så sätt efterfrågas det inte efter ytterligare utrymme i de redan trånga skolorna.

I undersökningen efterfrågas de informationsverktyg som skolan har att tillgå via biblioteket, resultatet blir att det fanns ett mediatek kopplat till två av de tre skolornas bibliotek men att det föll på lärarnas ansvar att eleverna lärde sig dessa.

Precis som i Larms undersökning (2006) framkommer inga resultat om att skolbiblioteket har med informationshantering utöver böcker att göra alls. Tvärtom överensstämmer både Larms och mitt resultat i det faktum att lärarnas uppfattning om biblioteket är att utöka läslusten med diverse olika litteratur. Nilsson (2003) påpekar att det är få lärare som har den kunskap som krävs för att lära eleverna IKT (Informations och kommunikationsteknik). Är lärarna ansvariga är risken därför stor att elevernas kunskaper inom IKT och källkritik blir lidande. Två av lärarna i min undersökning stödjer detta genom att påpeka sin brist i ämnet. De anser att det är svårt att lära ut något de lider så stor kunskapsbrist i.

Nilsson (2003) menar att det är synd att biblioteket inte används som den resurs det är. Dock menar författaren att det är bibliotekariens och lärarens gemensamma ansvar att eleverna lär sig informationshantering i olika former. På samtliga av de tre skolor där min undersökning utfördes, är det lärarna som har ansvaret, bibliotekarien har inget ansvar alls. Både Bibliotekslagen (Regeringskansliet, 1996) och Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonar vikten av att eleverna lär sig hantera information på rätt sätt. Limberg (2005) skriver dock att fel sorts undervisning kan ge eleverna rädsla inför källkritik. Eleverna litar inte på sina egna eller omgivningens reflektioner, utan kräver belägg för sin källa. En av lärarna i min studie menar att eleverna kräver enkla och raka användningsmetoder, annars lär de sig inte att använda det.

Samtidigt som mina och andra forskningsresultat påvisar att skolorna inte nyttjar skolbiblioteket i IKT så kopplar jag det till vad Hell (2008) skriver. Hon menar att det är upp till skolans personal att bestämma vad skolbiblioteket skall användas till.

Detta gör personalen efter vilka behov som efterfrågas. En viktig fråga är dock om

skolans personal är medvetna om vilka möjligheter som finns att ta del av och om biblioteket har informerat lärarna om den service de erbjuder. Dock besvarar en av lärarna i min undersökning detta genom att betona vikten av att lärarna visar ett eget intresse och ansvar inför att ta reda på liknande information, den serveras inte alltid på rätt sätt, vid rätt tillfälle och till rätt person.

6.1.4 Förslag till fortsatt forskning

För fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka hur samarbetet mellan lärarna och biblioteket skiljer sig i de större tätorterna i kommunen. En fundering som dyker upp under arbetet med forskningen är hur centralbiblioteket samarbetar med de skolor som ligger under deras ansvar. Dessa skolor har troligtvis en bit att gå till biblioteken men väl där, är samarbetet kanske ett helt annat.

En synvinkel som inte alls avspeglas i undersökningen är elevernas tankar om biblioteket. Använder läraren mer av biblioteket än vad som framkommit, eller är det så att läraren inte tänkt på alla de tillfällen som skolbiblioteket används i undervisningen när de intervjuas. Elevernas reflektioner hade varit en intressant aspekt att ha med i resultatet. Dessa har kanske en helt annan syn på skolbiblioteket och dess användningsområden. Även bibliotekariens syn på samarbetet hade varit en intressant synvinkel.

Att vinkla de olika skolorna och dess samarbete med respektive skolbibliotek mot varandra är något som borde påvisa helt andra resultat. Bibliotekarien på de olika skolorna är ju olika att samarbeta med och lärarna är även de olika.