• No results found

07.1 Bilaga 1 Forstarkt manadsrapport april 2016_slutlig_160516

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "07.1 Bilaga 1 Forstarkt manadsrapport april 2016_slutlig_160516"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förstärkt månadsrapport april 2016

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Prognos BUN ... 3

1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget ... 4

1.3 Kommentarer till utfall ... 4

1.4 Kommentarer till prognosavvikelser ... 4

1.5 Planerade åtgärder vid eventuella underskott ... 5

1.6 Eventuell omdisponering av budget ... 5

2 Målstyrning ... 6

2.1 Rapportering till KS ... 6

2.2 Rapport nämnd ... 7

3 Kvarstående uppdrag ... 14

3.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU ... 14

4 Viktiga övriga avvikelser i nämndens verksamhet ... 15

5 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens

verksamhet ... 16

(3)

1 Ekonomisk uppföljning

1.1 Prognos BUN

Prognosrapport BUN Riktpunkt 33,3%

Budget Periodutfall Utfall_proc Prognos apr Avvikelse

BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Netto 1 562 700 521 810 33 1 570 543 -7 843

- varav kostnader 1 739 519 577 987 33 1 747 436 -7 917

- varav intäkter -176 819 -56 177 32 -176 893 74

Netto per

verksamhetsområde

Politisk verksamhet 2 500 796 32 2 412 88

Fritidsgårdar 6 700 2 180 33 6 667 33

Öppen förskola 5 598 214 4 5 644 -46

Förskola 419 578 149 657 36 451 053 -31 475

Pedagogisk omsorg 15 681 4 602 29 14 387 1 294

Fritidshem 150 683 50 548 34 145 273 5 410

Förskoleklass 34 987 13 455 38 33 152 1 835

Grundskola 857 860 277 171 32 844 701 13 159

Barn- och

utbildningskontoret 25 938 10 547 41 25 934 4

Grundsärskola 43 175 12 640 29 41 320 1 855

Prel. kostnader-interna 0 1 021 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0

KOMMUNALA GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Netto 0 28 224 0 -4 617 4 617

- varav kostnader 1 094 823 385 626 35 1 088 019 6 804

- varav intäkter -1 094 823 -357 403 33 -1 092 636 -2 187

(4)

Budget Periodutfall Utfall_proc Prognos apr Avvikelse

Förskoleklass 3 218 1 403 44 2 595 623

Grundskola 32 909 36 148 110 26 494 6 415

Grundsärskola -2 965 -1 451 49 -3 905 940

Övriga verksamheter 0 282 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 4 0 13 -13

Investeringar

Årsbudget Årsprognos Avvikelse

-8 000 -13 500 -5 500

1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget

Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett underskott på 7,8 mnkr, varav 4,4 mnkr kronor avser volymer. Övrig avvikelse avser främst ökade kostnader för barn i behov av särskilt stöd.

1.3 Kommentarer till utfall

Riktvärdet efter fyra månaders verksamhet är ett utfall på 33% av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall uppgår till 33%.

1.4 Kommentarer till prognosavvikelser

Kostnaderna för den politiska verksamheten prognostiseras i linje med budget.

För fritidsgårdar och öppen förskola prognostiseras kostnaderna i nivå med budget.

För förskolan prognostiseras en total ökad kostnad jämfört med budget på 31,5 mnkr.

Av dessa utgörs 32,8 mnkr av ökade volymer inom förskolan, främst i åldrarna 1-2 år.

Övrig positiv avvikelse om 1,4 mnkr utgörs främst av något högre avgiftsintäkter än budgeterat.

För pedagogisk omsorg prognostiseras kostnaderna bli 1,3 mnkr lägre än budget.

Volymavvikelsen utgörs av 1,2 mnkr, främst färre 1-2 åringar.

För fritidshemmen prognostiseras en totalt lägre kostnad jämfört med budget på 5,4 mnkr. Av dessa utgörs 6,0 mnkr av lägre volymer än budgeterat, detta inom alla åldrar.

Övrig avvikelse är bland annat hänförlig till lägre BO-avgiftsintäkter än budgeterat.

För förskoleklass prognostiseras kostnaderna lägre än budget, totalt 1,8 mnkr. Av dessa utgör 1,9 mnkr lägre volymer än budgeterat.

För grundskola prognostiseras en lägre kostnad än budgeterat, totalt 13,2 mnkr. Av dessa utgörs ca 17,5 mnkr av lägre volymer, totalt färre elever i alla årskurser. Övrig avvikelse utgörs bland annat av ny förberedelseklass till hösten. Vidare prognostiseras kostnaderna för särskilt stöd överskrida budget med ca 3,5 mnkr. Orsaken är ökade tilläggsbelopp samt ökat antal elever inom de kommungemensamma verksamheterna.

Inom grundsärskolan har omfördelning av kostnaderna mellan resultatkonton gjorts.

(5)

Detta beror dels på förändringar av behovsgrupper vilket ger avtryck både inom skolan och fritids, dels också en eftersläpning i uppdateringen i Extens, vilket påverkar antalet i de olika behovsgrupperna. Totalt prognostiseras kostnaderna bli ca 1,9 mnkr lägre än budgeterat. Av dessa utgörs ca 1,8 mnkr av volymavvikelser.

Kostnaderna för barn- och utbildningskontoret prognostiseras i linje med budget.

För kommunala förskolor och grundskolor prognostiseras en positiv budgetavvikelse på ca 4,6 mnkr. Inför månadens uppföljning har vi fokuserat på ett visst antal

verksamheter. Övriga verksamheter bedöms hamna i nivå med föregående månad. Inga större avvikelser har noterats.

Investeringarna beräknas överstiga investeringslimiten med 5,5 mnkr (exklusive Rösjöns investeringslimit om 0,5 mnkr). Främsta anledningen till avvikelsen är att skolorna i allt högre grad köper sina datorer istället för att leasa dem. De ökade kapitalkostnaderna som detta medför ryms inom enheternas befintliga budgetar.

1.5 Planerade åtgärder vid eventuella underskott

De underskott som prognostiseras för helåret i samband med uppföljningen per sista april 2016 är främst hänförliga till ökade volymer.

1.6 Eventuell omdisponering av budget

2,6 mnkr flyttas från särskolan till barn i behov av särskilt stöd grundskolan med

anledning av att det kvarstår en eftersläpning av kostnader för barn med autism, som

inte kan mottas i särskolan p g a tidigare förändring i skollagen. Vidare har särskolans

budget varit överdimensionerad till viss del och kostnaderna för grundskolans elever i

behov av särskilt stöd har ökat markant.

(6)

2 Målstyrning

2.1 Rapportering till KS

Nedan redovisas enbart åtaganden som befaras att inte kunna uppfyllas. Finns ingen information nedan beräknas alltså åtagandena kunna uppfyllas.

Fokusområden:

2.1.1 Kommunikation Kommunövergripande mål:

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens åtaganden Kommentar

Barn och elevers inflytande i beslut som berör

dem ska öka Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett

förväntat resultat på att andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar Våga visa enkäten att lärarna tar hänsyn till deras åsikter skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens

"skolenkät" tillkommit. På mellanstadiet svarar man nu i åk 6 istället för åk 5. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.

I åk 6 på mellanstadiet uppger 77 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket är 3 procent högre än föregående års

mellanstadienivå. Andelen elever i åk 8 är 63 procent vilket är 3 procent lägre än året innan för högstadiets elever. Sammantaget en nivå på ca 70 procent som är en minskning mot

föregående år, vilket innebär att målvärdet på 78 procent inte uppnåtts. En ny svarsgrupp har dock tillkommit med elever i åk 3. Här svarar 91 procent att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Ett genomsnitt på samtliga elevgrupper landar på 77 procent som i princip är i nivå med målvärdet.

Elevrådsutbildning har genomförts under hösten 2015 för högstadiets elever i samarbete med elevorganisationen SVEA. En översyn av formerna för den formella demokratin för eleverna i grundskolan har inletts.

Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren, Skoinspektionens

"skolenkät". Här svarar 77 procent elever i åk 5 och 54 procent elever i åk 9 att de är delaktiga i belsut som berör dem, ett genomsnitt på 66 procent.

Medborgardialoger har genomförts med föräldragrupper inför framtagandet av trycksakerna "Du är viktig" samt "Skolresan".

(7)

2.2 Rapport nämnd Fokusområden:

2.2.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Nämndens åtaganden Kommentar

Bidra i det kommungemensamma arbetet med

att revidera näringslivsstrategin Arbetet ska initieras från KLK och har inte inletts ännu.

Handlingsplaner Status

Aktivt delta i arbetet med revideringen av näringslivsstrategin

Ej påbörjad (enligt plan)

Kommunövergripande mål:

Fler i arbete

Fokusområden:

2.2.2 Utbildning

Kommunövergripande mål:

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Nämndens åtaganden Kommentar

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Sollentunas meritvärde fortsätter att ligga högt, även om målvärdet för meritvärdet i åk 9 inte uppnåddes fullt ut läsåret 2014/2015. Andelen elever som klarade kunskapskrav i alla ämnen sjönk något från 88% till 86% totalt (kommunala skolor 87% och fristående skolor 85%). Om man ser till resultat utifrån SALSA-bedömning och till enskilda individer har flera skolor, där

meritvärdet kan synas lågt, gjort förväntade prestationer eller överträffat förväntningarna.

92% av Sollentunas elever totalt (93%

kommunala och 91% fristående) var behöriga till gymnasieskolan.

Kunskapsresultaten för höstterminen 2015 har följts upp vid resultatdialoger med samtliga kommunala enheter. Prognosen är god att nå fortsatt höga resultat vid läsårets slut i juni 2016.

Resultadialoger genomförs i augusti/september och de officiella resultaten publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober.

(8)

Nämndens åtaganden Kommentar

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till 4,5 procent 2015 och nu tagit ytterligare ett steg neråt till 4,3 procent 2016. Andelen elever som upplevt sig mobbade har sjunkit på de allra flesta skolorna. I flera skolor ligger siffran på runt 2 till 0 procent i vissa elevgrupper.

Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat.

Enligt uppgift är Sollentuna en av de kommuner som har det lägsta värdet bland alla kommuner som ingår i Olweussamarbetet internationellt.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som

stödjer utveckling och lärande 90 procent av vårdnadshavarna anger på Våga visa enkäten (kundenkäten) att man är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lärande, vilket är en ökning från året innan. Målvärdet för att man som

vårdnadshavare kan rekommendera sitt bars förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets undersökning.

Interna kompetensutvecklingsinsatser för de aktuella personalgrupperna bedrivs inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) med syfte att höja den pedagogiska kvaliteten i verksamheten samt att stärka kommunens arbetsgivarmärke inom området.

Implementering av det nya mätverktyget

"Kvalitet i förskolan" från SKL kommer att införas under året och verksamheten stämmas av utifrån färgkodningen grön - gul - röd.

Barns utveckling och lärande kommer från och med hösten 2016 att dokumenteras i samma lärplattform som grundskolorna har som fungerar kommunikationskanal med vårdnashavarna.

(9)

Nämndens åtaganden Kommentar Eleverna på fritidshemmen ska möta en

verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen vårdnadshavare i förskoleklass och i årskurs 2 som svarar Våga visa på enkäten att man är nöjd med

verksamheten på sitt barns fritidshem skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa, för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens

"skolenkät" tillkommit. På lågstadiet svarar man nu i åk 3 i stället för åk 2. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.

91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.

Andelen vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3 som svarar på Våga visa enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem har ökat med 2 procent till ett

genomsnitt på 85 procent, vilket dock innebär att man inte uppnått målvärdet på 87 procent.

Under våren har även Skolinspektionens

"skolenkät" genomförts. Där svarar 82 procent vårdnadshavare i förskoleklass att fritidshemmet har aktiviteter som stimulerar lärande och 96 procent att lek och skapande får stort utrymme på fritidshemmet.

Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal har genomförts enligt plan inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) tre till fyra gånger per termin, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen. Arbetet har utgått från läroplanen och det allmänna rådet för fritidshem.

För biträdande rektorer med ansvar för det pedagogiska ledarskapet på fritidshemmet har en studiecirkel genomförts ledd av Ann S Pihlgren. Syftet har varit att stärka

ledningsfunktionen. Båda aktiviteterna kommer att fortsätta under läsåret 2016/2017.

En satsning för 12 anställda pedagoger i kommunens fritidshem, som saknar adekvat högskoleutbildning, har startat våren 2016 där de får ekonomiskt stöd för att genomgå utbildning till fritidslärare på Södertörns högskola.

(10)

Nämndens åtaganden Kommentar Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska

stödja utvecklingen av verksamheten Utifrån Skolverkets allmänna råd och stödmaterial för det systematiska

kvalitetsarbetet har ett årshjul byggts upp med kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat och insatta åtgärder.

Struktur är framtagen med ett årshjul och en gemensam analystrappa för uppföljning av resultat på barn- och utbildningskontoret och enheterna. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och analyseras. I samband med införandet av den nya skolplattformen under 2016 kommer rutiner och nya administrativa underlag för det

systematiska kvalitetsarbetet leda till ytterligare förbättring av den formativa analysen på både enhets- och huvudmannanivå.

I kommunens styr- och uppföljningssystem ska presentationen av utfallet på

resultatindikatorerna göras så att avvikelser från de mål som satts upp snabbt kan upptäckas, därför ligger i årshjulet kontinuerliga

uppföljningar. Att identifiera avvikelser som är viktiga och analys av dessa resultat måste prioriteras. Att hantera negativa avvikelser har prioritet ett men en analys kan också göras på de indikatorer som har ett förväntat utfall eller där utfallet överträffar det förväntade. I det senare fallet kan det finnas ett stort värde i att identifiera och lära av det vi gjorde bra. Att höja kvaliteten kring analys är ett prioriterat område.

Resurserna ska användas effektivt Den nya organisationen med skolekonomer har skapat bättre förutsättningar för ett effektivare arbetssätt. Kommunledningskontorets

genomgång av samtliga kontor visar att BUK har ett högt mått av effektivitet.

Det nya årshjulet med kontinuerliga

uppföljningar ger enheterna adekvat feedback kontinuerligt kring både ekonomi och

verksamhetsutfall.

Arbetet med funktionsprogram pågår enligt plan på barn- och utbildningskontoret och samarbetet med övriga kontor är inlett.

Upphandlingsprocess för gemensam

skolplattform för samtliga kommunala enheter är avslutad och implementeringsarbetet pågår under 2016.

Städupphandling är genomförd med minskade kostnader som resultat.

Handlingsplaner Status

Förbättra arbetet med att öka elevers närvaro Pågående (enligt plan) Utveckla arbetet med språkutvecklande arbetssätt Pågående (enligt plan) Utveckla Lokala Utvecklingscentra (LUC) Pågående (enligt plan) Effektivisera pedagogers och skolledares arbete Pågående (enligt plan) Utveckla arbetet med tillgänglighet Pågående (enligt plan) Förbättra arbetet med integration av nyanlända

elever i årskurs F-9

Pågående (enligt plan)

(11)

Handlingsplaner Status Förbättra och bibehålla arbetet med Olweus

standard

Pågående (enligt plan)

Förbättra förskolans arbete gällande utveckling och lärande

Pågående (enligt plan)

Utveckla Lokala Utvecklingscentra (LUC) Pågående (enligt plan) Förbättra samverkan mellan förskola och skola Pågående (enligt plan) Utveckla Lokala Utvecklingscentra (LUC) Pågående (enligt plan) Utreda förutsättningarna för att erbjuda

korttidstillsyn i anslutning till Edsbergsskolan för elever över 12 år med LSS-insatser

Pågående (med avvikelse)

Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Pågående (enligt plan) Utveckla former för att säkra att resurserna

används effektivt

Pågående (enligt plan)

Utarbeta nya och reviderade lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling

Avslutad (enligt plan)

Arbeta för att minska lönespridningen mellan skolor men öka den mellan individer

Pågående (enligt plan)

En rekryteringsstrategi ska tas fram Pågående (enligt plan)

Fokusområden:

2.2.3 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål:

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Kommunövergripande mål:

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Fokusområden:

2.2.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:

Arbeta för en god bebyggd miljö

Kommunövergripande mål:

Minska utsläppen av växthusgaser

Nämndens åtaganden Kommentar

Skapa förutsättningar för att minska nämndens

utsläpp av växthusgaser Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har arbetats fram enligt plan.

Ett matsvinnsprojekt har genomförts på en pilotskola under höstterminen 2015 i syfte att minska svinnet samt öka elevers och

(12)

Handlingsplaner Status Förbättra förutsättningarna för att minska

verksamheternas matsvinn

Pågående (enligt plan)

Fokusområden:

2.2.5 Kommunikation Kommunövergripande mål:

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens åtaganden Kommentar

Barn och elevers inflytande i beslut som berör

dem ska öka Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett

förväntat resultat på att andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar Våga visa enkäten att lärarna tar hänsyn till deras åsikter skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens

"skolenkät" tillkommit. På mellanstadiet svarar man nu i åk 6 istället för åk 5. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.

I åk 6 på mellanstadiet uppger 77 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket är 3 procent högre än föregående års

mellanstadienivå. Andelen elever i åk 8 är 63 procent vilket är 3 procent lägre än året innan för högstadiets elever. Sammantaget en nivå på ca 70 procent som är en minskning mot

föregående år, vilket innebär att målvärdet på 78 procent inte uppnåtts. En ny svarsgrupp har dock tillkommit med elever i åk 3. Här svarar 91 procent att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Ett genomsnitt på samtliga elevgrupper landar på 77 procent som i princip är i nivå med målvärdet.

Elevrådsutbildning har genomförts under hösten 2015 för högstadiets elever i samarbete med elevorganisationen SVEA. En översyn av formerna för den formella demokratin för eleverna i grundskolan har inletts.

Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren, Skoinspektionens

"skolenkät". Här svarar 77 procent elever i åk 5 och 54 procent elever i åk 9 att de är delaktiga i belsut som berör dem, ett genomsnitt på 66 procent.

Medborgardialoger har genomförts med föräldragrupper inför framtagandet av trycksakerna "Du är viktig" samt "Skolresan".

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov Införandet av e-tjänst för skolskjuts är försenad men tjänsten beräknas att vara tillgänglig under våren 2016.

Upphandlingen av ny lärplattform är slutförd och implementeringen genomförs under 2016.

BUK nådde full pott i SKL:s webbgranskning

"Information till alla 2015".

(13)

Nämndens åtaganden Kommentar Utveckla kommunikationen så att den i större

utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

En ny lärplattform har upphandlats och implementeringsarbetet pågår inom förskolan och skolan. Kommunikation med hemmen är en delprocess i arbetet.

Handlingsplaner Status

Utvärdering av elevdemokratiska arbetssätt i undervisningen genom självständiga arbeten

Pågående (enligt plan)

Utveckla e-tjänster Pågående (enligt plan)

Utveckla en gemensam skolplattform för de kommunala skolorna

Pågående (enligt plan)

Aktivt delta i arbetet med målgruppsanalysen Ej påbörjad (enligt plan) Aktivt delta i arbetet med att utveckla

användningen av sociala medier

Ej påbörjad (enligt plan)

(14)

3 Kvarstående uppdrag

3.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU

Uppdrag Datum nämndinlämning till

KLK Kommentar

Uppdrag avseende upplåtelse av verksamhetslokaler i skolor på icke verksamhetstid

2016-09-15

Socialnämnden får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn

ochungdomsnämnden utreda frågan om en

fadderverksamhet ska initieras, hur den skulle kunna

organiseras samt kartlägga det redanpågående arbetet.

SN: 2016-04-26 UAN: 2016-04-28 KFN: 2016-04-27 BUN: 2016-04-26

(15)

4 Viktiga övriga avvikelser i nämndens verksamhet

Nedan redovisas eventuella övriga avvikelser utöver vad som redovisats i rapporten

ovan och som bedöms ha stor betydelse för möjligheterna att genomföra nämndens

löpande verksamhet enligt plan och/eller nämndens planerade utvecklingsarbete.

(16)

5 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet

Nedan redovisas, i den mån det finns, ej tidigare rapporterade data/resultat och/eller fördjupad analys av tidigare rapporterade data/resultat.

4087 elever har genomfört Oleus enkäten vilket är 91,7 procent av eleverna i åk 4-9. 4,3 procent (174 elever) av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 2015- 4,5 procent. Den vanligast förekommande mobbningen är verbal mobbning och den näst vanligaste formen är lögner/sprida falska rykten.

För flickor är de tre vanligaste formerna av mobbning; sprida lögner/falska rykten,utestängning, verbal mobbning och för pojkar; verbal mobbning,

lögner/rykten,knuffar/slag, utestängning. Bland flickor är mobbning vanligast i åk 5 och bland pojkar i åk 9.

Det är vanligast att bli mobbad av en grupp på 2-3 elever och den mesta mobbningen förekommer på skolgården och i korridorerna. I åk 4-6 är skolgården vanligast, och i åk 7-9 är korridoren vanligast.

Mobbning på sociala medier har minskat (från3,5 procent till 2,8 procent) vilket är en minskning med 20 procent. Det var ett av målen från förra året att minska mobbningoch kränkningar på nätet.

20 procent färre elever tycker att mentor gjort lite/ingenting för att motverkamobbning vilket är en minskning från 33 procent till 26,6 procent).

96,4 procent av våra elever uppger att de trivs i våra skolor

References

Related documents

Bibliotekets verksamhet för nyanlända Pågående (enligt plan) Utveckla aktiviteterna kopplade till

[r]

Med mobbning menas i följande fråga att en lärare eller en annan person som hör till personalen genom sina ord eller sina gärningar upprepade gånger gör en elev illa till

Ett ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd omfattas av denna överenskommelse under en månad från dagen för beviljandet enligt § 8 lag (1994:137) om mottagande

Intäkterna för markförvaltning ökar, interndebiteringen har varit hög under början av året och kostnaderna för denna interndebitering har till större andel än tidigare hamnat

”Företag X arbetar med precis sådana frågor som vår ordförande måste ha kunskap

Om innovatio- nen bara förväntas göra en mycket begränsad nytta (eller ingen alls), kommer den belastning som föränd- ring innebär att äta upp vinsterna. Detta står klart om

Dessa visade en till synes normalutvecklad gosse som ledigt kunde vända sig från rygg till mage, i bukläge lyfta bröstet från underlaget med handlovsstöd mot golvet, flytta