Förord
Miljöredovisningen redovisar miljö- situationen under 2015 i Sollentuna.
Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen ska redovisas årligen. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2015 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under 2016. Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Sollentuna Miljö & Energi (SEOM), trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret.
Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökva- litetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 24 etappmål.
Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen har valt att
prioritera sex av
miljökvalitetsmålen.
I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel.
Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år 2020. För målet
”Begränsad klimatpåverkan” gäller år 2050.
I tabellerna för ” Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet” finns rubriken
”Trend”. Under den rubriken visas om trenden förbättras, är oförändrad, försämras eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:
Förbättrad trend Oförändrad trend Försämrad trend Vet inte/ uppgift saknas
?
Innehåll
Förord ... 2
Innehåll ... 3
Sammanfattning ... 4
1. Begränsad klimatpåverkan ... 6
2. Frisk luft ... 8
3. Bara naturlig försurning ... 13
4. Giftfri miljö ... 14
5. Skyddande ozonskikt ... 15
6. Säker strålmiljö ... 16
7. Ingen övergödning ... 17
8. Levande sjöar och vattendrag ... 18
9. Grundvatten av god kvalitet ... 19
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård ... 21
11. Myllrande våtmarker ... 20
12. Levande skogar ... 23
13. Ett rikt odlingslandskap ... 24
15. God bebyggd miljö ... 25
16. Ett rikt växt- och djurliv ... 28
Referenser ... 31
Bilaga 1 - Kvävedioxid ... 32
Bilaga 2 – PM10 ... 30
Bilaga 3 – Biotopkarta ... 31
Sammanfattning
16 nationella miljömål
De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad klimatpåverkan”, som ska nås till år 2050. Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen i länet finns ett miljö- och samhällsbyggnadsråd. Rådet är hjärtat i miljö- och samhällsbyggnadsdialogen där alla länets kommuner, KSL, Landstinget, Trafikverket och Länsstyrelsen arbetar tillsammans för att nå miljömålen. Sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 har valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet.
Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen har fastställt regionala strategier för det fortsatta arbetet med miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Strategierna bidrar med gemensam inriktning och pekar på insatsområden där regionen behöver kraftsamla.
För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet.
Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen.
Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu ”Sollentunas precisering av miljökvalitetsmål” i miljöredovisningen.
Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2015.
Miljökvalitetsmålen
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte i Sollentuna) 15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Koldioxidutsläpp
Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.
Luftföroreningar
Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen ozon på två platser och partiklar på fyra platser.
Försurning
Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel- dioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning.
Markföroreningar
I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken.
Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas till exempel vid nybyggnation.
Radon
Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9 774 av de 14 230 objekt som finns i kommunens databas har mätt radon.
Övergödning
De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda.
Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp. Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.
Badvatten
Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska badvattenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvaliteten är god och för att förebygga olägenheter för människors hälsa. Även algblomning kontrolleras. Den mikrobiologiska badvattenkvaliteten visade ”otjänligt” vid ett provsvar i Ravalen. Fyra provsvar visade ”tjänligt med anmärkning” tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Badberget. I övrigt var badvattenkvaliteten god.
Rening av vatten
Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark.
Dricksvatten
Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2015. Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när områdena Södersättra och Norrsättra byggs ut.
Våtmark
Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våtmark och cirka 10 hektar tillkom under 2000- talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.
Naturmark
Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.
Sollentuna kommun äger cirka 95 procent av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan.
Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.
Odlingslandskap
Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlingslandskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande naturområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.
Buller
Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar.
Avfallsplan
Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m.
2020. Den har bland annat som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen. Till exempel samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas.
Klimatstrategi
Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna.
1. Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljökvalitetsmål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Växthusgaser
Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas kol- dioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.
Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen.
Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kommunstyrelsen.
Koldioxidutsläpp i Sollentuna
Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var 185 000 ton under 2014. Den största delen, 97 procent, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bland annat energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. 1
Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,7 ton 2014 (värden för 2015 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fos- sila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.
I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen.
Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbörjades dock en livscykelanalys av
klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige ur ett
konsumtionsperspektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton
koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsumtion, resor med flyg och bilkörning. 3
Från 2009 används en ny gemensam beräkningsmetod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken. Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid.
Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning.
Energiproduktion
98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi.
Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga.31
Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310
nyinstallationer under det året. 2015 anmälde 78 fastighetsägare installation och totalt finns idag 2 897 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.
Diagram 1
Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)
Utsläppen av koldioxid var 185 000 ton under 2014
För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre.
De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år.
År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Utsläppen av koldioxid 2014 var i Sollentuna 2,7 ton/person. (3,0 ton/person 2010).
0 50000 100000 150000 200000 250000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Koldioxid utsläpp i ton/år
2. Frisk luft
Nationellt miljökvalitetsmål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (LVF).
LVF:s kartor är från 2010, se bilaga 1 och 2.
Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till.
Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020.
Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka astma, hjärtsjukdomar och inflammation i kroppen mm. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftföroreningar och ökad risk att utveckla demens och psykisk ohälsa.
Kvävedioxid och kväveoxid
Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstationer (Lummervägen vid Eriksbergsskolan).
De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.
Partiklar (PM10)
Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.
Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och totalt finns fyra partikelmätare. Mätresultat av PM10 vid Skälbyskolan visar ett medelvärde på 12 µg/m3 mellan december 2014 till juli 2015. Mätresultat vid Töjnaskolan saknar mätvärde för mars månad och
visar ett årsmedelvärde på 9,7 µg/m3. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.2 Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikelhalten överskred 50 µg/m3 5 dygn vid E4 Häggvik, 1dygn vid Eriksbergsskolan, 4 dygn vid Ekmansväg 11 under 2015.
Den 1 november 2014 sänkte trafikverket hastigheten på E4 förbi Sollentuna från 90 km/timmen till 80 km/timmen i syfte att sänka halten partiklar i luften. Om man jämför mätvärden från november och december 2013 med november och december 2014 så visar partikelmätaren i Häggvik att mätresultaten är lägre under dessa månader 2014. De första mätningarna tyder således på att hastighetssänkningen kan ha medfört att partikelhalterna blivit lägre. En annan orsak kan också tillsammans med hastighetssänkningen vara att dubbdäcksanvändningen har minskat i Stockholms län från cirka70 procent till cirka. 55- 60 procent under de senaste åren 5.
Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Halterna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 6.
Diagram 2
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften µµµµg/m3, årsmedelvärde.
År 2015 var värdena 17 µg/m3 vid E4 Pommern och 4,7 µg/m3 på Järvafältet och vid Eriksbergsskolan 27 µg/m3
Diagram 3
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften µµµµg/m3, månadsmedelvärde.
Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå,
månadsmedelvärden 2015.
Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Järva E4 Pommern Eriksbergsskolan
Miljökvalitetsmål årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
µg/m3
NO 2
Eriksbergs-skolan Kanalvägen Krondropp Kronoväg, norr Pommern Rättviksvägen Slånbärsvägen
Ozonhalt
Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommar- halvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 53 µg/m³, se diagram 4.4
Svaveldioxidhalt
Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.5
Bensen
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.5
Bly
Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet.5
NO 2
Diagram 4
Ozonhalter (O3) i luften, µ
µ µ
µg/m3, medelvärde sommarhalvår
På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m3 och vid E4 Pommern 53 µg/m3 år 2015.
Diagram 5
Partiklar (PM10) i luften, µ
µ µ
µg/m3, årsmedelvärde År 2015 var årsmedelvärdet 13,1 µg/m3 vid E4 i Häggvik, 11,6 µg/m3 vid Ekmansväg 11 och10;4 µg/m3 vid
Eriksbergsskolan.
Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m3. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och
Skälbyskolan. Detta kan påverka resultatet.
0 5 10 15 20 25
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
PM10
E4 Häggvik Eriksbergsskolan Ekmans väg
0 10 20 30 40 50 60 70
Järva
E4 Pommern
Ozon
Benso(a)pyren
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.20
Arsenik, kadmium och nickel
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.43
Diagram 6
Partiklar (PM10) i luften, µµµµg/m3, månadsmedelvär de
PM10, i Sollentuna, gatunivå,
månadsmedelvärden 2015.
Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skälbyskolan. Detta kan påverka resultatet.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
PM 2,5
Töjnaskolan E4 Häggvik Skälbyskolan Eriksbergsskolan Ekmans väg
0 5 10 15 20 25 30
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
E4 Häggvik Töjnaskolan Ekmans väg Eriksbergsskolan Skälbyskolan
PM 10
Diagram 7
Partiklar (PM2,5) i luften, µµµµg/m3, månadsmedelvär de
PM2,5, i Sollentuna, gatunivå,
månadsmedelvärde 2015.
Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skälbyskolan. Detta
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 60 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 µg/m3 som årsmedelvärde ska inte överskridas.
Årsmedelvärdet är 4,7-27 µg/m3 vid de sju mätpunkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2015 .4
2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.
Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 85 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).6
3. Halt av benso(a)pyren
Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m3 som årsmedelvärde år 2020.
En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.20
4. Halt av partiklar
Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 50 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.
Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m3 som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m3 som årsmedelvärde.
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m3 som årsmedelvärde och 25 µg/m3 som dygnsmedelvärde. 25 µg/m3 får överskridas högst 3 dygn per år.
Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmansväg 11, och Eriksbergsskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 13 µg/m3. 11,5 µg/m3 respektive 10,4 µg/m3 jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m3. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m3 uppgick till 5 dygn vid Häggvik, 4 dygn vid Ekmansväg 11 och 1 dygn vid Eriksbergsskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.
Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m3 som årsmedelvärde, klarades också vid samtliga mätstationer. Antal dygn över 30 µg/m3 21 stycken vid Häggvik, 14 stycken vid Ekmansväg 11 och 11 stycken vid Eriksbergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn.2
Miljökvaltetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till 5 µg/m3 jämfört med normvärdet 25 µg/m3. Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m3, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/m3 får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m3 var 1 stycken vid Töjnaskolan (dålig täckning höghaltsperioden).
Samtliga mätstationer klarade dygnsmedelvärdet under 2015.2
5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparkering Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum.
Av totalt 799 stillastående räknade fordon hade 60
% dubbdäck i Sollentuna 2014. 50
3. Bara naturlig försurning
Nationellt miljökvalitetsmål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar
Försurande ämnen
Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.
I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid.
Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.9
Utsläpp av kväveoxid
Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 70 procent sedan 1995. För minsk- ningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 69 procent sedan 1995. En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.
Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 98 procent från vägtrafiken, 0,9 procent från energiproduktion och 1 procent från övrigt.7
Utsläpp av svavel
Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 µg/m3. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas.
Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-talet.5
Naturligt sur sjö
Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter.
Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare till- försel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.
Anpassat skogsbruk
Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt material sker en viss höjning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten
Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.
2. Försurning av skogsmarken
Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en
återhämtning ska ha påbörjats.
?
Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar.
Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.10 3. Utsläpp av kväveoxider
De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer.
Utsläppen har minskat i Sollentuna med 70 % totalt och 69 % för vägtrafiken sedan 1995
1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.11 2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton.
2014: totalt 530 ton, varav vägtrafik 520 ton.6
4. Giftfri miljö
Nationellt miljökvalitetsmål
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Förorenade områden i Sollentuna kommun
Kommunen har genomfört en identifiering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna.
Resultatet av identifieringen visar att det finns 474 fastigheter där verksamheter som kan ha orsakat markföroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försva- ret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation.12 Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av förorenade områden är avslutade. Uppdraget som länsstyrelsen fått från Naturvårdsverket att aktivt inventera nedlagda verksamheter upphörde vid årsskiftet 2015-2016. Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och pågående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete.
Under 2015 inträffade tre stora och sex mindre oljeutsläpp i Sollentuna samt en dumpning av spilloljedunkar i Norrviken.46
Tillsyn enligt miljöbalken
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall.
Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln.
Under 2015 påbörjades tillsynsprojektet Kemikaliesmarta/Giftfria förskolor. Alla förskolor i kommunen kommer under 2015/2016 att få besök där bland annat information och råd ges kring olämpliga leksaker och varor som bör rensas bort för att minska barns exponering för farliga ämnen i förskolemiljö. 30
Avloppsvatten till Käppalaverket
De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an- slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.
Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och
fodergrödor. Under 2015 producerades 30 431 ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 60 procent på åkermark och 40 procent användes som växtnäringsskikt på deponi. Resten har lagrats in för senare spridning.14
Lag om förnybara drivmedel
Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel.15 I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle.
Förslag till ny kemikalieplan
Kommunen började under 2015 att ta fram en ny kemikalieplan. Den ska gälla alla kommunens verksamheter och fokusera på att minska risken för att invånare utsätts för skadliga kemikalier. 30
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor
Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga
Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av
upphandlingen i länet ska öka. LOU (lagen om offentlig upphandling).17 Vid upphandling ska upphandlingsmyndighetens kriterier följas, minsta krav är bas.18 Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpåverkan är som störst.
Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning.19
Kommunen började under 2015 att ta fram en ny kemikalieplan.30
2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen
Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.
Sammanställda data för Sollentuna saknas.22 Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker.
Kontrollplanen ska verifieras. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd gör tillsyn i samband med rivningar.46
De flesta byggnader i kommunen har sanerats på PCB. Innan sanering sker ska en anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden som utövar tillsyn 30 3.Användning av tungmetaller
Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver, zink samt koppar ska minska.
?
Mätdata saknas.
Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller bl.a.
tandläkare, fordontvättar och konstnärsverksamheter.
4. Förbättrad slamkvalitet
Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.
Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.14
5. Matfisk
All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda.
Fiskundersökningar (abborre) i Edsviken och Norrviken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempelvis kvicksilver och perfluoroktansulfonat, PFOS).
Fisken (abborre) i Väsjön innehåller relativt låga föroreningshalter i förhållande till andra sjöar i regionen.46
Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk.22
6. Rena vattentäkter
Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.
Det kommunala vattnet från Görvelnverket kontrolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras.
Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkemedel. I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2015 var utan anmärkning. 23
7. Förorenade områden
Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.
_ Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden.
8. Giftfri vardag för barn och unga
Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag (Etappmålet för 2020 är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in och trenden är neutral)
?
5. Skyddande ozonskikt
Nationellt miljökvalitetsmål
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 kilometer över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett
Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunnats ut på grund av utsläpp av vissa
ämnen har bland annat använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel.
Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att
fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver.
Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande.
Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.
Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande.24
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.
_
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som innehåller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2015.246. Säker strålmiljö
Nationellt miljökvalitetsmål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
Radon
Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Exponering för höga radonhalter under lång tid ökar risken för att få lungcancer.
I Sollentuna beror problem med radon i fastigheter dels på radonförekomst i mark, dels om fastigheten innehåller så kallad blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning.
Radonhalter över riktvärdet 200 becquerel/m3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år 2020.
Ungefär 9 821 av kommunens 14 404 objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.25
Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon.
Solskydd på förskolor
Under 2014 bedrev kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet tillsyn över 41 förskolor med
fokus på barnens utemiljö. Barnens utemiljö är viktig ur många aspekter. Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de vistas ute i gröna områden jämfört med inomhus. När barnen tillbringar mycket tid utomhus minskar risken för att sjukdomar sprids mellan barnen. På förskolor som har rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får barnen även en ökad fysisk aktivitet.
Barn är dock extra utsatta för ultraviolett strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare vilket ökar risken för att de längre fram i livet ska drabbas av hudcancer.
Bästa sättet att skydda barnen är att se till att de inte bränner sig. Planeringen av barnens utemiljöer med skuggande träd och buskar eller andra solskydd är därför mycket viktig. Under 2015 arbetade miljö- och hälsoskyddsenheten med uppföljning av den tillsyn som genomfördes 2014.26
Solarium
I Sollentuna kommun fanns år 2015 sex solarieverksamheter öppna för allmänheten. År 2015 började Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter om solarier att gälla i sin helhet. Miljö- och hälsoskyddsenheten har därför bedrivit tillsyn över solarieverksamheterna. Syftet var att
kontrollera hur väl solarieverksamheterna följer lagstiftningens krav.
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar.
Centrala myndigheter som
Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas.
Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnet-
iska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras.
Nedgrävning av kraftledningar planeras för flera av kraftledningarna som går genom Sollentuna. Då minskar det elektromagnetiska fältet.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall
Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län.
Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 765 personer diagnosen malignt melanom 2014, år 2010 anmäldes 584, år 2000 anmäldes 301 nya fall.27
2. Radon i bostäder
Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft.
Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register.
Ungefär 9 821 av kommunens 14 404 objekt som är registrerade har mätt radon.25
3. Radon i enskilda brunnar
De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten.
?
Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3tjänliga <100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.48
7. Ingen övergödning
Nationellt miljökvalitetsmål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Kväve och fosfor göder
Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – bara naturlig försurning.
Kommunens sjöar näringsrika
De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp.
Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp.
Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna. 28 Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 –
De flesta anslutna till reningsverk
De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas av- loppsvattnet bland annat från 97 procent av fosforn och 81 procent av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård. Läs om slam i miljömål 4 – giftfri miljö.Få enskilda avlopp
Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag.
I Sollentuna finns cirka 170 enskilda avloppsanläggningar. De flesta finns i Norrsättra eller Södersättra. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten
enskilda avloppen i kommunen kommer att tas ur bruk.
Jordbruksmark
Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bland annat arrendeavtal och information.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp
Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.
I havsviken Edsviken är belastningen från omgivningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80
% av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollentuna för 600-700 kg.De åtgärder som behövs är omfattande.28
2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.
I och med utbyggnad av kommunalt VA i Södersättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna. Fosforutsläppen kommer då kraftigt att reduceras.
3. Fosforhalt i avloppsvatten
Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.
Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2015. 44
4. Utsläpp genom bräddningar
Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet.
Sollentuna Energi & Miljö ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2015 har inget avloppsvatten breddats.
5. Kväveutsläpp
Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.
Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2021 är svårt, vattenmyndigheten föreslår nu att god status ska nås 2027.
6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken. Halten fosfor i vatten behöver enligt beräkningar komma ner under ca 16 µg/l i Edsviken och 25 µg/l i Norrviken (enligt gällande bedömningsgrunder : HVMFS 2013:19).
Edsviken: 30 µg/l (mikrogram/liter) (medelvärdet av totalfosfor vid ytan i juni, juli och augusti, provpunkt Skogsvik).
Norrviken: 58 µg/l. 28 (medelvärdet av
augustivärde från provpunkt 2 och 3 i Norrviken vid ytan). 28
8. Levande sjöar och vattendrag
Nationellt miljökvalitetsmål
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Åtta sjöar och en havsvik
I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.
Vattenförvaltningen
År 2015 genomförde Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt samråd kring ett nytt förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan för perioden 2016-2021.
Kommunens större sjöar och vattendrag berörs och
gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete.
Kommunens vattenvårdsarbete
Kommunen arbetar aktivt med att minska de föroreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet.
• Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från 2012.
• Arbetet med att ta fram en dagvattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna
för bättre vattenkvalitet genomförs under 2016.
49
• Förberedande planering för att rena dagvatten från bebyggda områden pågår.
• Underlag för ett åtgärdsprogram för Norrviken och Edsviken finns framtaget med inriktning på att minska fosforbelastningen.
• Sollentuna slutförde 2014 omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån. Arbete med gångvägar, bänkar och information slutfördes under 2015. Projektet har genomförts tillsammans med Upplands Väsby och berörda markägare. Planering för en ny dagvattendamm som ska ta hand om dagvatten från Rotebro pågår.
Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgärder. 29
Samarbete över kommungränserna
Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I Edsvikens avrinningsområde finns fåsjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vattenvårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med
samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete.
Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.
I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg. 8
Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2021, något som kan bli svårt att klara. I Vattenmyndighetens remissmaterial föreslås 2027 som nytt mål år för god ekologisk status i Edsviken.
Dagvatten stort problem
Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, till exempel gator, parkeringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föro- reningar från marken, som till exempel oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till över- gödning, igenväxning och algblomning.
Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomtmark och om detta inte är möjligt så kan dag- vattendammar eller sedimentationsbassänger anläggas där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas.
Badvattnet oftast bra
Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2015 togs totalt 24 badvattenprover, varav 8 prover i Rösjön. Alla prover vid Rösjön var tjänliga. Badvattenkvaliten i Rösjöbadet är, enligt Havs- och vattenmyndighetens klassificering för 2015,
tillfredställande. Av tre prover som togs vid Ravalen, var ett provsvar ”otjänligt”. Ett omprov togs efter sju dagar och föroreningen bedömdes som tillfällig. Fem prover blev ”tjänliga med anmärkning”, ett vid Edsviken Badberget, tre vid Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus
9. Grundvatten av god kvalitet
Nationellt miljökvalitetsmål
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Grundvattenprover
För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning på grundvatten gjorts under 2011.
Provtagning görs vart femte år.
I 2011 års provtagning förekom:
• mycket hög halt arsenik i en punkt av nio
• måttlig halt bly i två punkter av nio
• måttlig halt zink i två punkter av nio
• pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra
• klorerade kolväten i en punkt av fyra I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arsenik, kadmium, bly och zink.
13
Få enskilda brunnar
I Sollentuna finns endast cirka 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grund-
vattnet. I Södersättra och Norrsättra förekommer föro- reningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det innebär att flertalet av de enskilda brunnarna kommer att tas ur bruk.
Dricksvatten från Mälaren
Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket.
Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året.45 Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter.
Förberedande arbete för att bilda ett Grundvattenråd för Norra Stockholmsåsen pågår tillsammans med Norrvatten, Upplands Väsby, Sigtuna och Solna kommuner.
1. Skydd för natur- och kulturmiljö
Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.
Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.33
De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.33
2. Restaurering av vattendrag
Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.
Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrinningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. 34
Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan.
Restaureringsåtgärder har utförts i Vibyån, Landsnoraån och Edsån.28
3. Kemisk och ekologisk status
Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Kemisk status:
Norrviken, Edsån och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status.
Ekologisk status:
Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status.47
.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter
Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet.
Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken.
?
Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvattentäkter med tillhörandeskyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.
2. Rent dricksvatten
Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.
Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk.Vid utvidgade provtagningar 2015 fick vattnet från två av brunnarna omdömet tjänligt med anmärkning och vattnet från en tredje brunn klassades som otjänligt.
Arbetet med att förbättra vattenkvalitén påbörjades under fjärde kvartalet 2015.23
3. Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i
Stockholmsåsen. ? Kemisk status:
God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stockholmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna.
Stockholmsåsen-Upplands Väsby har
otillfredsställande kemisk status pga av förekomst av klorid men god kvantitativ status.47
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Nationellt miljökvalitetsmål
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Edsviken en del av Östersjön
För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön.
Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framförallt via dag- vatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse.
Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens avrinningsområde fortgår för att förbättra
vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv.
En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren 2012.
I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är oftast god. Under 2015 blev fem prover ”tjänliga med anmärkning”, ett vid Edsviken Badberget, tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Helenelund. I övrigt var badvattenkvaliteten god.
Läs mer i miljömål 8 – Levande sjöar och vattendrag.
