emma.svedin@trosa.se
Tid: Torsdagen den 29 april 2021 kl. 15:00 Stängt sammanträde Plats: Kommunhuset, Apelviken*
Gruppmöte: Alliansen: Tisdagen den 27 april kl. 18:30, inbjudan skickas separat Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: Tisdagen den 27 april kl. 18:00, inbjudan skickas separat
*Samtliga ledamöter, ersättare och tjänstepersoner deltar på distans genom Digitalt möte. Endast ordförande och sekreterare deltar i Apelviken.
Kallelse till Teknik- och servicenämnden
Ärende Dnr
1. Godkännande av dagordningen
2. Kvartalsuppföljning med helårsprognos 2021 för teknik- och servicenämnden
TSN 2021/43
3. Åtgärdsplan för en ekonomi i balans TSN 2021/44
4. Budget 2022 med flerårsplan för 2023-2024 för teknik- och servicenämnden
TSN 2021/45
5. Framtida rening av avloppsvatten i Trosa kommun TSN 2021/46
6. Lokala trafikföreskrifter i Trosa kommun TSN 2021/47
7. Övrig information från kontoret (Inga handlingar)
8. Anmälan av delegationsbeslut TSN 2021/1
9. Anmälningsärenden TSN 2021/2
10. Övriga frågor
John Carlsson Emma Svedin
Ordförande Nämndsekreterare
kerstin.tibbling@trosa.se TSN 2021/43
Kvartalsrapport med helårsprognos 2021 för teknik- och servicenämnden
Förslag till beslut
1. Teknik- och servicenämnden överlämnar kvartalsrapport med helårsprognos 2021 för den avgiftsfinansierade och skattefinansierade verksamheten till kommunstyrelsen.
2. Teknik- och servicenämnden godkänner nämndens helårsprognos 2021.
Ärendet
Avgiftsfinansierad verksamhet
Under förutsättning att inga större oförutsedda händelser inträffar bedöms
resultatet för de avgiftsfinansierade verksamheterna VA och Renhållning ligga inom budget. Det innebär att VA kan återföra det samlade underskottet på 1020 tkr.
Skattefinansierad verksamhet
De skattefinansierade verksamheterna prognostiserar ett totalt underskott om 2,7 mkr. Underskottet härrör till fastighet som tidigare informerats om. Inför budget 2022 pågår ett arbete med att utvärdera internhyresmodellen, analys av kostnader som inte täcks i modellen kopplat till underhållsplan.
Verksamheterna har bedrivits i stort enligt plan trots pandemin med periodvis större frånvaro och förändrade arbetssätt.
Ett stort antal investeringsprojekt pågår där exempelvis Skärlagsskolans nya del blir klar till sommaren. Köksbyggnationer på Skärlag och Fornby samt byggnation av idrottshall/isrink påbörjas under våren. Arbete med standardförbättring av delar av Stensundsvägen påbörjas under våren.
Kerstin Tibbling Produktionschef
Bilagor
Kvartalsrapport per sista mars med helårsprognos 2021
Budget, netto 37 540 35 581
Utfall, netto 40 240 42 477
Avvikelse -2 700 -6 896
EKONOMISK ANALYS – HELÅRSPROGNOS
Helårsprognosen för skattefinansierad verksamhet som helhet är ett underskott på - 2,7 mkr.
Underskottet beror i första hand på att Fastighet inte har täckning för kostnader i den nuvarande internhyresmodellen som nämnden har informerats om tidigare.
Behovet av underhåll och bevakningsåtgärder är större än den nuvarande budgeten. Detta är till viss del kopplat till ett ökat nyttjande och belastning av vissa lokaler. En översyn av internhyresmodellen och analys av kostnader samt underhållsbehov genomförs inför budget 2022.
Prognosen för Gata och park är att budget bedöms hållas på helår. Vintern har varit snörik och kostnader för snöbortforsling högre än budget för perioden. När det gäller park finns det en risk för ökade kostnader kopplade till förväntade åtgärder avseende offentliga toaletter, skötselkrav samt invasiva arter och skogsvård.
Driftenheten beräknas hålla budget för helåret. Det finns dock faktorer, kopplade till pandemin som är svåra att förutse. Hittills har restaurangerna på äldreboendena varit stängda och inget beslut är taget när de kan öppna upp. Även försäljningen av catering är väsentligt lägre under pandemin. Det påverkar både kostnader och intäkter.
När det gäller sjukfrånvaron är den totalt sett
framledes men det är svårbedömt.
FÖRVÄNTAD UTVECKLING
Omorganisationen av AME genomförs fr.o.m.
1 maj 2021. Det innebär att AME och integrationsenheten slås ihop, med en chef, och placeras inom socialkontoret. LSS delen placeras inom vård och omsorg. Delen som avser drift av Korslöt blir kvar inom Teknik- och servicenämnden.
Fastighet
Kontoret ser positivt på samarbetet med Trobo gällande drift av fastigheter. Kontoret har genomfört ett antal upphandlingar med avseende på underleverantörer för att säkerställa rätt kompetens till rätt pris avseende fastighetsdriften. Det planerade underhållet avseende fastigheter behöver komma i fas. Under senare år har
underskottet inom fastighet varit stort vilket inneburit återhållsamhet.
Registering av fastigheter kommer att ske i underhållssystemet Vitec, som Trobo redan använder på sina fastigheter. Under året ska verksamheten implementera överordnat styrsystem för fastigheter för att enklare följa upp energiförbrukningen och driftåtgärder.
Internhyresmodellen uppdateras inför budget 2022.
Ett flertal fastighetsprojekt pågår:
Isrink
Idrottshall
Ny skolbyggnad Vagnhärad
Färdigställande av Skärlagskolan
Köksprojektet inleds med Kyrkskolan och Fornby skolan
Entré & ytskikt Hedebyskolan
Ytskikt Fornbyskolan
Färdigställande av inre och yttre
har genomgått en tillståndsbedömning som resulterat i en plan för underhåll som verksamhetens har börjat arbeta efter.
Inom verksamheten pågår en hel del projekt såsom:
Renovering av Stensundsvägen
Högbergsgatan och Hertig Karls väg renoveras i samverkan med VA.
Ny G/C väg till Havsbadet påbörjas i år
Arbetet med att utforma Trosa Västra infart är påbörjat och fortsätter
Park
Arbete pågår med att implementera samarbetet med den nya drift-
entreprenören. Även inom park planeras en hel del nya projekt framöver, bland annat:
Ny detaljplan vid gästhamnen kommer att innebära en del insatser runt Hamnängen.
området kring ny idrottshall/isrink Tomtaklint utformas
Driftenheten
Måltids- och köksutveckling pågår där
tillagningskök tillskapas på Skärlag i samband med tillbyggnad/renovering Skärlagskolan.
Köket beräknas bli klart inför terminsstart 2022. Kyrkskolans renoverade mottagningskök kommer att vara klart till höstterminstart 2021.
Fornbyskolans kök ombyggnation till
tillagningskök påbörjas under sommaren 2021 och beräknas vara klart till sommaren 2022.
Ovanstående ombyggnationer kräver tillfälliga kök, serveringslösningar och ändrade
arbetssätt för verksamheterna.
Måltidsorganisationen utvecklas och förskolans kök planeras bli del av driftenhetens
organisation för att förskolan ska kunna fokusera på kärnuppdraget. Arbete med organisationsutvecklingen är påbörjad.
Nya prismodeller för måltider kopplat till utvecklingen av kvalitet, nya kök och ny organisation tas fram inför budget 2023.
Implementering av nytt kostdatasystem pågår.
Inom städ har verksamheten permanentat och producerar eget Z-vatten för att minska kemikalieanvändningen. Tyvärr har ingen minskning av kemanvändandet totalt sett noterats på grund av ökad användning av handsprit och desinfektionsmedel (pandemin) Dock är upplevelsen hos medarbetare och städresultat positiv.
Vi fortsätter den digitala städutbildningen från Städakademin för all personal inom städ och har även erbjudit förskolepersonalen denna utbildning som de är klara med under våren.
Detta kommer att pågå kontinuerligt så att alla lokalvårdare har grundutbildning i städ.
Under året arbetar driftenheten vidare med att i samverkan med Trobo och tekniska enheten se över områden som kan utvecklas och samordnas.
Budget, netto -1 020 0
Utfall, netto -1 020 -326
Avvikelse 0 326
EKONOMISK ANALYS – HELÅRSPROGNOS
Avgiftsfinansierad verksamhet, VA och Renhållning, bedöms hålla budget på helår.
När det gäller VA så indikerar prognosen i nuläget att man ska kunna återbetala det samlade underskottet på totalt 1 020 tkr enligt budget. Verksamheten ser inte i nuläget behov av att genomföra en taxejustering under verksamhetsåret 2021. Kontoret arbetar vidare med att ta fram en plan för taxeutvecklingen framåt. Taxan ska täcka kapitalkostnader för kommande investeringar kopplat till
ledningsförnyelse, ventilbytesprogram, reducera ovidkommande vatten samt den framtida lösningen för avloppsrening inom Trosa Kommun.
I dagsläget är grundvattennivåerna goda.
Utvecklingen följs löpande för att kunna göra en bedömning av behov av eventuellt bevattningsförbud till sommaren. Ett sådant beslut kan påverka det ekonomiska utfallet.
I prognosen bedömer verksamheten att budget hålls inom Renhållning. Det finns en trend sedan några år tillbaka med ökade volymer. Återvinningscentralen finansieras via abonnemangskostnader som är fasta och inte tar hänsyn till ökade volymer. Taxejusteringar genomfördes 1 juli 2020 samt 1 januari 2021.
Dessa avgiftsökningar syftar till att täcka de ökade volymer som genereras, samt kapital- kostnader för nya Korslöt. De ökade volymerna är svåra att prognostisera, då de delvis är kopplade till effekter utifrån pandemin. Det finns således en viss risk kring ökade volymer.
FÖRVÄNTAD UTVECKLING
VA arbetar vidare med Tofsö projektet, där man nu fokuserar på lukt och ljudlösningar.
Verksamheten inväntar en överklagan/dom då det juridiska läget är oklart.
När det gäller ny framtida avloppslösning för Trosa kommun kommer Teknik- och
servicenämnden i april 2021 föreslå beslut till kommunfullmäktige i juni 2021. Tekniska enheten har på nämndens uppdrag beställt och erhållit fördjupade förstudier kring eget verk resp. överföringsledning till SYVAB som underlag för beslutet.
Verksamheten kommer under året inleda en förstudie på hur man kan komma till rätta med ovidkommande vatten. Förstudien syftar till att dra upp riktlinjer för att långsiktigt komma till rätta med ovidkommande vatten de närmsta åren.
Angående vattenskyddsområdet för en av kommunens vattentäkter pågår ett arbete med att besluta om skyddszoner. Tekniskt underlag klart, inväntar återkoppling från Länsstyrelsen.
Projektet med att införa digitala vatten- mätare pågår, dock i minskad skala på grund av pandemin.
Avtal med entreprenör löper ut 2022. Arbete med upphandling påbörjas 2021.
Inom Renhållning kommer verksamheten under året arbeta med kommunens
renhållningsordning. Ny återvinningscentral på Korslöt invigdes 1 februari i år. Verk- samheten arbetar nu med att trimma in anläggningen och arbetssätt.
När det gäller fastighetsnära insamling, som ursprungligen skulle börja gälla januari 2021, har regeringen i sep 2020 meddelat att man ser över reglerna och skjuter fram kravet till 1 januari 2023. Verksamheten följer utvecklingen kring regelverket.
Åtgärdsplan för en ekonomi i balans
Förslag till beslut
Teknik- och servicenämnden överlämnar nämndens åtgärdsplan för en ekonomi i balans till kommunstyrelsen.
Ärendet
Så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats ska nämnden vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas. Återkoppling ska även ske till det kommunstyrelsesammanträde som ligger närmast efter i tid
De områden som i prognos för 2021 bedöms redovisa underskott inom teknik- och servicenämnden område är :
- Fastighet (skatte)
I bilagan redovisas orsaker och de åtgärder som genomförs och förväntas leda till en ekonomi i balans framgent.
Kerstin Tibbling Produktionschef
Bilagor
Förslag till åtgärdsplan för en ekonomi i balans
Beslut till
Kommunstyrelsen Ekonomichef
kerstin.tibbling@trosa.se TSN 2021/44
Åtgärdsplan för en ekonomi i balans
1Så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats ska nämnden vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas. Detta innebär att förvaltningen samtidigt som det befarande underskottet redovisas för nämnden ska ge förslag till hantering av underskottet. Återkoppling ska även ske till det
kommunstyrelsesammanträde som ligger närmast efter i tid.
Prognos 2021
Teknik- och service – fastighet
Fastighet beräknas enligt prognos ej klara budget, det bedömda underskottet är 2,7 mkr. Det finns några huvudorsaker till underskottet:
• Befolkningstillväxten har inneburit att fler personer vistas i lokalerna och att slitage och underhåll blir större samt att funktioner behöver anpassas.
• Internhyresmodellen ska fungera som så att den ger täckning för de kostnader som fastighet har men i dagsläget täcker inte internhyran kostnaderna som uppstår inom fastighet och underskottet hamnar hos fastighet. Rationaliseringsuppdrag ligger med i budget 2021 och faller ut i internhyresmodellen, konsekvensen blir att budgeten minskar ytterligare.
Översyn av Internhyresmodellen ska ske inför budget -22.
• Vi har under 2020 haft omfattande OVK (obligatorisk ventilationskontroll) besiktningar. Dessa genererar åtgärder som måste vidtas.
I många lokaler måste ventilationen uppgraderas då fler personer vistas i lokalerna, och det kräver högre luftomsättningar och därmed åtgärder i ventilationssystemen. Det har i sin tur genererat både ökade underhåll- och avskrivningskostnader.
• Under senare år har behovet och kostnaden för bevakningstjänster ökat och den kostnaden ligger på fastighet. En upphandling av
kommunbevakning genomförs under 2021.
1 Styrmodell för Trosa Kommun, KF 2019-1126 § 96, dnr KS 2019/129
underhåll som ökar möjligheten att styra och följa upp åtgärder.
• Översyn av Internhyresmodellen ska ske inför budget -22.
• En flerårsplan för fastighetsunderhållet uppdateras utifrån förutsättningar för att på sikt ha en större andel planerat underhåll och minska det akuta.
• Under 2020 har upphandling av elkraft skett som kommer att ge effekt from 2021 med stabilare prisbild.
Förslag till hantering av underskott
Tekniska enheten
Underskottet som uppstår inom fastighet kommer inte att kunna återställas under 2021. Verksamheten kommer att behöva prioritera åtgärder för att klara
prognosen.
Verksamheten bedömer att genom en översyn och belysning av
internhyresmodellen under 2021 (inför 2022), nytt elhandelsavtal och ny
driftentreprenör bättre förutsättningar att framåt arbeta med en budget i balans.
Kerstin Tibbling
Produktionschef
Budget 2022 med flerårsplan för 2023-2024 för teknik- och servicenämnden
Förslag till beslut
Teknik- och servicenämndens förslag till kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige godkänner budget 2022 med flerårsplan 2023-2024 för teknik- och servicenämndens skattefinansierade och avgiftsfinansierade verksamhet.
Ärendet
KFTS-kontoret har tillsammans med ekonomikontoret tagit fram ett budgetförslag för teknik- och service verksamheter inom den skattefinansierade respektive avgiftsfinansierade delen enligt beslutade budgetförutsättningar.
Kerstin Tibbling Produktionschef
Bilagor
Förslag till budget 2022 med flerårsplan för 2023-2024 Mål
Beslut till
Kommunstyrelsen
Ordförande: John Carlsson (C) Produktionschef: Kerstin Tibbling
Totalt (tkr) 2022 2023 2024
Budget föreg. år,
netto 37 540 52 268 55 655
Uppräkning 901 1 323 1 392
Rationalisering -1 269 0 0
Ramökning 1 420 0 0
Kapitaltjänst-
förändring 1 154 907 237
Internhyres-
förändring 12 522 1 157 -1 531
Budget, netto 52 268 55 655 55 753
Investering,
netto 43 400 34 800 11 800
VERKSAMHETSOMRÅDE
• Teknisk verksamhet
• Gator och vägar
• Park
• Fastighetsförvaltning
• Inköp och försäkringar
• Arbetsmarknadsåtgärder
• Kommungemensam verksamhet o Fastighetsservice
o Fordonsservice o Måltid
o Lokalvård
VERKSAMHETSUTVECKLING 2022
En stor potential finns i samarbetet med Trobo kring utveckling och förvaltning av de
kommunala fastigheterna över tid. Det finns även stora möjligheter till ökad samverkan när det gäller fastighetsservices uppdrag och det arbetet kommer att pågå inför och under 2022.
Internhyresmodellen utvärderas och uppdateras inför budget 2022.
Detta är åtgärder som ger verksamheten en bättre utgångspunkt för att kunna genomföra planerat underhåll, energiåtgärder och över tid ha en effektiv förvaltning av de kommunala fastigheterna.
Byggentreprenör för isrink och idrottshall är upphandlad. Isrinken bedöms vara klar i början av 2022 och idrottshallen augusti 2022.
Socialkontoret kommer att få nya kontor på Industrigatan 8. Planering är påbörjad och inflyttning beräknas kunna ske 2022.
Nuvarande socialkontor ska byggas om till demensboende och behöver stå klart tidig höst 2023.
Under 2020 genomfördes en
tillståndsbedömning av det kommunala gatunätet samt inspektion av broar där underhållsbehovet bedömdes. En
underhållsplan har tagits fram och arbetet pågår löpande även 2022 och framåt.
Inom området park ska underhållsplanen avseende kommunens träd och växter implementeras. Bestånd av invasiva arter kräver särskild behandling.
Måltids- och köksutveckling pågår där
tillagningskök tillskapas på Skärlag inför 2022.
Fornbyskolans kök byggs också om till ett tillagningskök som blir klart under 2022.
Häradsgårdens kök ska byggas om till produktionskök för enbart äldreomsorgen, vilket kan påbörjas tidigast när Fornbyskolans kök är klart. Organisationen behöver anpassas då det t.ex. behövs fler kockar när
tillagningsköken blir fler.
Nya prismodeller för måltider kopplat till utvecklingen av kök, kvalitet, tillväxt och organisation tas fram inför budget 2023.
Ekonomiska förutsättningar
Budgeten för 2022 är enligt anvisningar uppräknad med 1,75 % för löner och 1,75 % för övriga kostnader. Nämnden har
kompenserats för ökade kostnader avseende avskrivning och internränta med 1 154 tkr.
Årets rationaliseringar motsvarar totalt 1 269 tkr. Detta regleras i internhyresmodellen och innebär att interna hyresgäster får en lägre hyra (ej reglerat än). Internhyresförändringar
upphandlare/avtalscontroller är anställd from 2021 och inför 2022 erhåller nämnden en ramökning om 420 tkr.
Efter budgetberedning tillkommer eventuella ettårssatsningar.
VERKSAMHETEN 2023-2024
Verksamheterna inom Teknik och service har genomgått och genomgår stora förändringar kopplat till koncernsamordningsuppdrag, digitalisering, ombyggnationer av kök, tillväxt och organisationsförändringar internt. Det kommer att finnas behov av att landa ned och sätta organisationerna och nya arbetssätt.
Kompetensförsörjning och
kompetensutveckling är områden som vi behöver ha fortsatt stor uppmärksamhet kring. Vi ser att det finns utmaningar i att rekrytera inom vissa yrken t.ex. kockar och teknisk specialkompetens.
När fler anläggningar byggs ökar även driftbehovet, därför behövs kontinuerlig utvärdering och utveckling av
driftentreprenader, både externa och interna.
Verksamheten bygger ut infrastrukturer, verksamhetslokaler, i takt med tillväxten.
Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med flera investeringsobjekt.
Infrastrukturen utvecklas i linje med besluten kring nytt stationsläge OST länken. Trosa kommun påverkas på flera sätt och en organisation som kan möta de behoven behöver riggas. Arbete med Infart Västra Trosa sker i nära samarbete med
samhällsbyggnadskontoret.
Fortsatt utveckling av kökens standard.
mål samt kopplar aktiviteter till målen för att arbeta och följa upp dem regelbundet.
Specificering av mål sker i separat dokument som bifogas.
Ordförande: John Carlsson (C) Produktionschef: Kerstin Tibbling
Totalt (tkr) 2022 2023 2024
Budget föreg. år,
netto -1 020 0 0
Återföring tidigare
års resultat 1 020 0 0
Budget, netto 0 0 0
Investering,
netto 18 500 126 000 7000
VERKSAMHETSOMRÅDE
• Vattenförsörjning och avloppshantering
• Avfallshantering
Nämndens avgiftsfinansierade verksamhet drivs på entreprenad med tekniska enheten som beställare och Trotab som utförare.
VERKSAMHETSUTVECKLING 2022 VA
Trosa kommun växer och kraven är stora på VA att möjliggöra anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet som en följd av tillväxt och exploateringar.
Kontoret arbetar vidare med att ta fram en plan för taxeutvecklingen avseende VA framåt. Taxan ska täcka kapitalkostnader för kommande investeringar kopplat till ledningsförnyelse, ventilbytesprogram, reducera ovidkommande vatten samt den framtida lösningen för avloppsrening inom Trosa Kommun.
När det gäller ny framtida avloppslösning kommer arbete med förberedelser och projektering av beslutad lösning pågå under flera år framöver. Beslutad lösning ska vara i drift senast 2028.
En förstudie som genomförs 2021 kring ovidkommande vatten syftar till att dra upp riktlinjer och plan för att långsiktigt sänka volymerna ovidkommande vatten de närmsta åren. Åtgärder kommer att genomförs i ledningsnätet.
Angående vattenskyddsområdet för en av kommunens vattentäkter pågår ett arbete med att besluta om skyddszoner. Tekniskt underlag klart, inväntar återkoppling från Länsstyrelsen för vidare beredning.
Projektet med att införa digitala vatten-mätare kommer pågå även 2022.
Renhållning
När det gäller fastighetsnära insamling, som ursprungligen skulle börja gälla januari 2021, har regeringen i september 2020 meddelat att man ser över reglerna och skjuter fram kravet till 1 januari 2023. Verksamheten följer utvecklingen kring regelverket.
Arbete med Renhållningsordning påbörjas under 2021 och kommer att skrivas fram för beslut under 2022.
Ekonomiska förutsättningar
Budget för perioden är enligt anvisningar.
uppräknad med 1,75 % för ökade personalkostnader och 1,75 % för övriga kostnadsökningar.
Efter budgetberedning tillkommer eventuella ettårssatsningar.
VERKSAMHETEN 2023-2024
VA
Arbetet med projekt ny avloppslösning kommer att pågå fram till driftsättning senast 2028.
Fortsatt arbete med ledningsförnyelse och ovidkommande vatten enligt plan.
Arbete kring vattenskyddsområde och
skyddszoner kommer att pågå under flera år.
Utredningar behöver ske kring vattenförsörjning för att minska risken för vattenbrist och slippa åtgärder som bevattningsförbud.
mål samt kopplar aktiviteter till målen för att arbeta och följa upp dem regelbundet.
Specificering av mål sker i separat dokument som bifogas.
1. med infrastrukturen i Trosa kommun
20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med
dersökningen
/indextal Gator:3, Renh:1, VA:
20, Baseras på MU 2019- ny MU höst -
2.
Medborgarna ska känna sig trygga när de vistas utomhus på kvällar och nätter
Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med
Plats 3 Medborgarun- dersökningen /indextal
2017: index 7,7 2019: index 7,6 Baseras på MU 2019- ny MU höst -21 Kärnverksamheter
3. Skolmåltiderna ska vara av god kvalitet
Minst 70 % av eleverna upplever att måltiden är bra eller mycket bra
54% Enkät" Skolmat Sverige"
Resultat 2020: 54 %.
(2019 37 %) Ny enkät genomförs
höst -21
4. Äldreomsorgens måltider ska vara av god kvalitet
Minst 75 % upplever att måltiden är bra
eller mycket bra 75% Egen enkät
Enkätresultat 75 %, enkät genomförd under nov-dec-20 (2019 67%) Ny enkät höst-21
Miljö
5. Måltiderna i Trosa kommun är hållbart producerade
Mer än 60 % av inköpta livsmedel är ekologiskt och/eller närproducerade
64% Inköpsstatistik
2019:62%, 2018:57 % Målet är uppnått.
Mäts årligen
6. Energiförbrukningen i Trosa kommuns fastigheter ska minska
Energiförbrukningen/
fastighetsyta (Atemp) ska minska årligen och med minst 7 % från år 2019 till år 2022
Energiförbrukn.
(MWh)/fastig- hetsyta (kvm)
energi FJV har minskat med 10 % från 2019 till 2020, energi El har ökat med 1,12 % från 2019 till 2020. Mäts årligen
Engagemang
7. Hållbart medarbetar engagemang, HME
Teknik- och service verksamheter ska ha ett index om minst 85
index 87
Årlig enkät med frågor som tagits fram av RKA och SKL/ Index
KFTS 2020 index 87 2019 85
2018 84.
Mäts höst -21
TSN 2021/46
Framtida rening av avloppsvatten i Trosa kommun
Förslag till beslut
Teknik- och servicenämnden förslag till kommunfullmäktige:
1. Teknik- och servicenämnden får i uppdrag att utreda och projektera alternativ överföringsledning till Himmerfjärdsverket, SYVAB enligt prioritering:
a) Alternativ sträckning Tullgarn b) Alternativ sträckning gamla E4 c) Alternativ sträckning Långsjön
2. Eget reningsverk i Trosa kommun med teknisk lösning Aktivslam med Bio-P kvarstår som alternativ om alternativ överföringsledning till Himmerfjärdsverket, SYVAB inte genomförs.
Sammanfattning
Trosa kommun har i många år sett över olika alternativ för en framtida avloppslösning för kommunens allmänna spillvattennät. Teknik- och servicenämnden har enligt uppdrag utrett två huvudalternativ:
• Eget avloppsreningsverk vid Trosa våtmark
• Överföringsledning till SYVAB och Himmerfjärdsverket.
Tekniska enhetens bedömning utifrån genomförda utredningar är att en
överföringsledning till SYVAB totalt sett är det mest fördelaktiga alternativet för Trosa kommun.
Bakgrund
Trosa kommun har i många år sett över olika alternativ för en framtida
avloppslösning för kommunens allmänna spillvattennät. Idag finns två stycken avloppsreningsverk, ett i Trosa och ett i Vagnhärad. Befintliga verk är i slutet av sin tekniska livslängd och kommer att avvecklas i samband med att en ny lösning tas fram.
I april 2020 (TSN 2020/46) fattade teknik- och servicenämnden beslut om att utreda två huvudalternativ för Trosas framtida rening av avloppsvatten:
• Avloppsreningsverk vid Trosa våtmark
• Överföringsledning till SYVAB och Himmerfjärdsverket.
Ärendet
Det förslag till beslut som tekniska enheten nu lägger fram baseras på
nedanstående utredningar som delgivits teknik-och servicenämnden. Utredningarna är genomförda på uppdrag av tekniska enheten.
• Trosa framtida avloppslösning, sammanfattande rapport, Structor 2021-04-12
• Trosa fördjupad förstudie överföringsledning, Structor 2021-04-12
• Fördjupad förstudie Trosa avloppsreningsverk, Sweco 2021-04-12
Utredningarna visar att båda alternativen är genomförbara och bedöms kunna tas i bruk senast 2028.
Resultat från utredningarna Överföringsledning till SYVAB
Utredningen har undersökt den mest fördelaktiga placeringen av en
överföringsledning från Vagnhärad upp till Pilkrog i Järna, som är anslutningspunkt till SYVAB.
SYVAB är ett regionalt aktiebolag som ägs av kommunerna Botkyrka, Nykvarn, Salem och av Stockholm Vatten VA AB och Telge i Södertälje AB.
Bolaget har enligt bolagsordningen till uppgift att äga och driva ett för aktieägarna gemensamt reningsverk för avloppsvatten vid Himmerfjärden nedströms
Skanssundet med anslutning av lokala avloppsnät inom Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Stockholm och Södertälje.
Tekniska enheten bedömer efter kontakt med SYVAB att det finns goda möjligheter till ett avtal eller delägarskap i SYVAB. Anslutningen skulle sammanfalla väl i tiden med att SYVAB tappar volym motsvarande 100 000 pe (personekvivalenter) till Henriksdals reningsverk i Stockholm. Detta innebär att kapacitet frigörs för att hantera Trosa Kommuns behov.
Prisbilden är baserad på att Trosa kommun ansvarar för och står för hela kostnaden i projektet. Som rapporten utvisar så har två ledningsalternativ varit aktuella i denna utredning. Utifrån den bedömningen föreslås alternativ Tullgarn som det mest fördelaktiga på grund av gynnsammare markförhållanden. Ytterligare ett alternativ finns som innebär en dragning utmed gamla E4:an.
Under utredningen har det framkommit att Telge nät redan under hösten 2021 kommer att projektera en ledning från Mölnbo-Hölö till Pilkrog. En diskussion kring samverkan bör inledas så snart som möjligt. Även Gnesta kommun står inför beslut om en eventuell överföringsledning. Om ett samarbete med någon av parterna eller
båda kan inledas, så kan det reducera kostnaderna för Trosa kommun.
En överföringsledning byggs i sin helhet och kan inte delas upp i etapper. Den dimensioneras för hela sin livslängd. Dock kan man uppgradera pumpstationerna i takt med ett växande behov.
Trosa kommun kommer att vidta åtgärder för att minska ovidkommande vatten i systemet, vilket leder till att frigöra kapacitet i ledningen och en ökad livslängd.
Det som utredningen ser som risk med detta alternativ är myndighetskrav samt mark- och fastighetsfrågor. Detta kan påverka placering, genomförbarhet, ekonomi och även tidplanen.
Eget reningsverk
Utredningen har undersökt vilka tekniska lösningar som är lämpligast för ett reningsverk i Trosa kommun.
Redan innan utredningen påbörjades så var placeringen av reningsverket beslutad till våtmarken vid Trosas infart. En detaljplan är förberedd och godkänd i området.
Den tänkta placeringen innebär att reningsverket kommer i närheten av bebyggelse och att man således måste lägga mycket resurser på att hantera luktfrågan.
När det gäller tekniken så har utredningen tittat på följande tre alternativ:
Aktivslam, Aktivslam med Bio-P och SBR (Sequenced Batch Reactor). Det mest fördelaktiga alternativet för Trosa kommun är Aktivslam med Bio-P och således har utredningen föreslagit detta alternativ. Den intilliggande våtmarken har inte ingått i utredningen med avseende på den hydrauliska belastningen. Det kan innebära att man behöver anlägga en ledning förbi våtmarken.
Utredningar visar att ett reningsverk kan byggas ut etappvis vart efter befolkningen ökar. Om befolkningsprognosen avviker kan det finnas möjlighet att inte bygga ut sista etappen. Om reningsverket över tid kommer att hantera över 20 000 pe (personekvivalenter) finns risk för ökade myndighetskrav. I kalkylen för
investeringskostnaden har 15 % beräknats som oförutsedd kostnad jämfört med 20
% för överföringsledning. Att bygga ett reningsverk är i sig en komplex process och bedömningen kontoret gör är att risken för ökad kostnad troligen är större för ett eget verk än en överföringsledning.
Drift av ett eget reningsverk är ett betydligt större åtagande än drift av en överföringsledning som består av ett antal pumpstationer. Ett eget reningsverk innehåller en mängd olika tekniska installationer som via styrsystem ska samverka för att optimera driften. Av erfarenhet vet vi att det är komplicerat och kostsamt över tid att driva ett eget reningsverk. Dessutom så kommer eventuella ökade myndighetskrav behöva hanteras av oss själva med avseende på genomförande och ekonomi.
En annan aspekt som vi redan nu känner till är utmaningar kring kompetens- försörjning och bristen på kompetens för att driva och utveckla ett eget
som behöver besitta rätt kompetens samt vara tillgänglig för driftfrågor och även säkerställa den långsiktiga utvecklingen av reningsverket.
Kriterier i utredningen
Nedan följer en beskrivning av de olika kriterier som är belysta i utredningarna.
Miljöpåverkan
Kriterier Överföringsledning Reningsverk
Reningsgrad Krav N, P BOD Läkemedel Mikroplaster
Reningskrav SYVAB 2026 BOD 5mg/l
Tot-P 0,2 mg/l Tot-N 6 mg/l
Bygger pilotanläggning för mikroföroreningar (läkemedel och mikroplaster)
Förväntade krav på reningsverk
BOD 10mg/l Tot-P 0,3 mg/l Tot-N 15 mg/l
Kan komma krav på rening av mikroföroreningar.
Befintlig våtmark kan användas som extra polersteg
Recipientpåverkan Påverkan på Himmerfjärden kommer att minska när SVOA kopplar bort 100.000pe.
Belastningen på Trosafjärden kommer att minska då två utsläppspunkter blir en.
Cirkulär slamhantering Återför slam till åkermark.
Slamutredning nationellt pågår.
Återföra slam till åkermark.
Slamutredning nationellt pågår.
Rötgasanläggning Producerar biogas.
60% uppgraderas till fordonsgas.
40% går till intern energiförbrukning.
Inte kostnadseffektivt.
Driftsäkerhet / Risker
Kriterier Överföringsledning Reningsverk
Kompetens och resurser
Specialistkompetens finns.
Följer processen i eget lab.
Mindre känsligt för personalomsättningar.
Ingen specialistkompetens finns idag.
Utmanande att rekrytera.
Känsligt för
personalomsättningar.
Redundans i VA- anläggningen
Flera processlinjer, större
volymer ger buffert för variation i belastningen.
Detta minskar konsekvenser av störningar.
Färre industrier ger ett
”renare” avloppsvatten.
Färre processlinjer, mindre volym ger lägre buffert för variation i belastningen.
Ökade konsekvenser vid störning.
Förmåga att hantera förändrade
myndighetskrav
Resurstillgång att anpassa verksamheten utifrån nya krav.
Fler som delar på kostnaden.
Färre resurser att anpassa verksamheten utifrån nya krav. Får ta hela kostnaden.
Risk för förändrade myndighetskrav
Risk föreligger Mindre risk
Omgivningspåverkan i anläggningsskedet
Optimal placering av ledningen.
Kort byggtid på samma plats.
Nära befintlig bebyggelse.
Lång byggtid på samma plats.
Omgivningspåverkan i driftskedet
De flesta pumpstationer kommer att ligga långt från bebyggelse för minskad luktproblematik.
Luktstörningar kan
förekomma för närliggande bebyggelse.
Tekniska enhetens bedömning utifrån genomförda utredningar
Överföringsledning till SYVAB är totalt sett det mest fördelaktiga alternativet för Trosa kommun.
• Det beräknade investeringsbeloppet för överföringsledning till SYVAB motsvarar mindre än 2/3 –delar av beloppet för ett eget reningsverk
• Regional samverkan/samfinansiering kan möjliggöra lägre investeringskostnader
• Den totala årliga driftskostnaden enligt kalkyl inklusive kapitalkostnader är 4/5 för en överföringsledning jämfört ett eget reningsverk
• Längre avskrivningstid och längre hållbarhet
kompetens jämfört med att driva eget verk
• Väsentligt mindre risk för luktstörningar i bebyggt område
• Investeringar avseende arbetet med ovidkommande vatten ger omedelbar effekt i form av minskad driftkostnad vart efter volymerna minskar
• Alternativ ”Tullgarn” lämpar sig bäst för schaktfri teknik. Förläggning längs gamla E4:an har inte varit med i fördjupad utredning men återförs som alternativ i det fortsatta arbetet.
Kerstin Tibbling Ulf Hagstedt
Produktionschef Teknisk chef
Bilagor
1. Trosa fördjupad förstudie överföringsledning, Structor 2021-04-12 2. Fördjupad förstudie Trosa avloppsreningsverk, Stweco 2021-04-12 3. Trosa framtida avloppslösning Sammanfattande rapport, Structor
2021-04-12
4. Bilaga 1 Utrednings PM Geoteknik, Structor 2021-03-31.
5. Bilaga 2 Miljökartläggning, Structor 2021-03-08 6. Bilaga 3 Dimensionering
Beslut till
Kommunstyrelsen
Trosa framtida avloppslösning
FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE ÖVERFÖRINGSLEDNING
STRUCTOR SÖDERTÄLJE AB
Beställare: Trosa kommun
Beställarens projektnummer:
Konsultbolag: Structor Södertälje AB
Uppdragsnamn: Trosa fördjupad förstudie överföringsledning Uppdragsnummer: 3439–003
Datum: 2021-04-12
Uppdragsledare: Maria Kavcic Handläggare/utredare: Suvi Vainionpää
Razzak Md Abdur Elin Granhagen
Granskare: Andreas Jonsson
David Böregård
Status: Slutversion
Innehåll
1. Inledning ... 5 1.1. Bakgrund ... 5 1.2. Syfte ... 5 1.3. Organisation ... 5 1.4. Avgränsningar ... 6 1.5. Tidigare utredningar ... 7 2. Förutsättningar ... 7 2.1. Befintligt VA ... 7 2.1.1. Trosa ... 8 2.1.2. Vagnhärad ... 8 2.1.3. Övriga ledningar ... 8 2.2. Framtida belastning och dimensionering ... 8 2.3. Geotekniska förhållanden ... 8 2.4. Miljö och tillstånd ... 9 3. Utredningsstråk ... 9 3.1. Områdesbeskrivning planerade stråk ... 10 3.2. Alternativ Långsjön ... 10 3.3. Alternativ Tullgarn ... 11 3.4. Hölö-pilkrog ... 11 4. VA-teknik ... 11 4.1. Systemlösning och anläggning ... 11 4.2. Dimensionering ... 12 4.3. Förläggning ... 14 4.3.1. Alternativ Långsjön ... 14 4.3.2. Alternativ Tullgarn ... 23 4.3.3. Hölö - Pilkrog ... 30 4.4. Teknisk lösning/pumpstationer... 31 4.4.1. Utformning och lokalisering av pumpstationer ... 31 5. Åtgärder befintligt ledningsnät ... 32 5.1. Trosa ... 32 5.2. Vagnhärad ... 32
STRUCTOR SÖDERTÄLJE AB
7.1. Risker ... 37 8. Sammanfattning och rekommendationer ... 38 8.1. Fortsatt utredningsbehov ... 40
B
ILAGORBilaga 1. Utrednings PM Geoteknik
Bilaga 2. Trosa överföringsledning Miljökartläggning Bilaga 3. Dimensioneringsförutsättningar
R
ITNINGARÖversiktsritning
R-51.1-100
Alternativ Långsjö
Planritningar Profilritningar
R-51.1-101 R-51.1-301
R-51.1-102 R-51.1-302
R-51.1-103 R-51.1-303
R-51.1-104 R-51.1-105
Alternativ TullgarnPlanritningar Profilritningar
R-51.1-201 R-51.1-304
R-51.1-202 R-51.1-305
R-51.1-203 R-51.1-306
BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR
ARV Avloppsreningsverk
SYVAB Kommunalt VA-bolag, samägt av fem
delägarkommuner bestående av Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn och Stockholm vatten
Himmerfjärdsverket SYVABs avloppsreningsverk, beläget vid Himmerfjärden
Ledningskollen Ledningskollen (ledningskolllen.se) är en webbtjänst där information om befintliga ledningar och annan infrastruktur finns att hämta t.ex. för att planera grävarbeten m.m.
Lm Längdmätning
Pilkrog Vid Pilkrog i Järna finns anslutningspunkt till SYVAB:s befintliga ledningsnät
Styrd borrning Schaktfri metod för anläggning av ledning i mark. Olika
metoder kan användas beroende på markförhållanden
Telge Nät Södertälje kommuns kommunala VA-bolag
STRUCTOR SÖDERTÄLJE AB
befolkningstillväxt och planerar för en befolkningsutveckling på ca 2 % per år även framöver.
För att klara denna tillväxt krävs infrastrukturella åtgärder bland annat inom VA-verksamheten.
Kommunens avloppsreningsverk är i dag högt belastade och för att få en långsiktigt hållbar lösning såväl ekonomiskt, tekniskt som miljömässigt, så behöver Trosas framtida avloppslösning utredas.
Redan 2009 påbörjades utredningar kring kommunens två avloppsreningsverk i Trosa och Vagnhärad. Beslut om en större investering sköts dock på framtiden och befintligt avloppsreningsverk i Trosa renoverades för att klara sitt dåvarande kapacitetsbehov. En överföringsledning har sedan dess byggts mellan Trosa och Vagnhärads avloppsreningsverk för att avlasta framför allt Trosa avloppsreningsverk.
Trosa kommun började under 2020 återigen utreda sin framtida avloppslösning. Under 2020 togs en förstudie fram, som omfattade alternativen bygga ett nytt avloppsreningsverk respektive bygga en överföringsledning för anslutning till Himmerfjärdsverket i Grödinge, där bla ett flertal ledningsstråk utreddes översiktligt. Denna utredning är en fördjupad förstudie, där två sträckningsalternativ från förstudien utreds vidare – ett via Tullgarn och ett via Långsjön, samt en översiktlig beskrivning av sträckningen mellan Hölö - Pilkrog. Trosa kommun planerar för beslut om vägval av sin framtida avloppslösning (överföringsledning eller nytt avloppsreningsverk) under 2021.
Himmerfjärdsverket ägs av SYVAB, ett kommunalt VA-bolag med 5 delägarkommuner, där Södertälje/Telge Nät utgör en delägare. Telge Nät har beslutat att lägga ner sina avloppsreningsverk i Hölö och Mölnbo och bygga en överföringsledning till Pilkrogs pumpstation i Järna, en av Södertäljes anslutningspunkter till Himmerfjärdsverket. Även Gnesta kommun utreder sin framtida avloppslösning, där överföringsledning till Himmerfjärdsverket är ett av alternativen som utreds. Det finns stora möjligheter till regional samverkan och samordning kring en gemensam överföringsledning.
1.2. S
YFTESyftet med en fördjupad förstudie av de två alternativa ledningsstråken är att ytterligare klargöra vilket alternativ som är det mest fördelaktiga utifrån geotekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar.
1.3. O
RGANISATIONTrosa kommun har anlitat Structor Södertälje AB för att ta fram en fördjupad förstudie gällande Trosas framtida avloppslösning. Structor Miljöpartner AB, Structor Geoteknik Stockholm AB samt Sweco har anlitats som underkonsulter för delar av utredningen.
Structor Miljöpartner AB har tagit fram en miljökartläggning avseende miljö, natur och
tillståndsfrågor. Structor Geoteknik AB har gjort en geoteknisk utredning utifrån fältbesök och
arkivstudier av geotekniska underlag i form av jordartskartor mm. Dessa utredningar ligger till
grund för de redovisade placeringarna av ledningsstråken för överföringsledningen. Därtill kommer en ekonomisk bedömning och översiktlig kalkyl för respektive stråk.
Utredningen påbörjas genom framtagande av två delrapporter; en rapport avseende förstudie avseende överföringsledning och stråk (denna rapport) och en rapport gällande processlösningar för avloppsreningsverk, som Sweco tar fram. Delutredningarna sammanfattas sedan i en slutlig rapport, där alternativen jämförs.
Figur 1. Rapportstrukturen.
1.4. A
VGRÄNSNINGARTyréns tidigare utredning från 2009 ligger delvis till grund för denna delutredning.
Ledningsstråket via Tullgarn utreddes relativt grundligt av Tyréns, medan Långsjöalternativet inte tidigare har utretts. Utöver den geotekniska utredningen och miljökartläggningen har dialog förts med geotekniker och miljökonsulter.
Antaganden och utgångspunkter i denna förstudie:
• Ledningsstråken anpassas utifrån genomförbarhet vad gäller markförhållanden och miljöpåverkan.
• Anläggningsmetoder föreslås utifrån kända markförhållanden och schaktfria metoder bedöms som fördelaktiga ur flera perspektiv såsom omgivningspåverkan och ekonomi.
• Korsning av vägar, järnväg, vattendrag och andra mer tekniskt komplicerade platser kartläggs för mer detaljerade utredningar.
• De ekonomiska beräkningarna fördjupas utifrån de underlag som tas fram.
• Förslag på tekniska lösningar tas fram för ledning och pumpstationer.
Samråd med Länsstyrelsen har inte skett i detta skede.
STRUCTOR SÖDERTÄLJE AB
Förstudie Trosa framtida avloppslösning, Structor Södertälje AB 2020, på uppdrag av Trosa kommun.
2. F ÖRUTSÄTTNINGAR
I den förstudie som genomfördes 2020 studerades flera alternativa sträckningar för en överföringsledning mellan Vagnhärad och Hölö. Trosa kommun valde att gå vidare med två sträckningsalternativ, vilka omfattas av denna förstudie. Ledningsstråken benämns
”Alternativ Tullgarn” och ”Alternativ Långsjön”. För Alternativ Tullgarn har utgångspunkten varit Tyréns föreslagna sträckningar i den tidigare förstudien från 2009. Alternativ Långsjön är ett helt nytt förslag till ledningsstråk, där ledningen kopplas ihop i en sträckning som Telge Nät tidigare har utrett mellan Mölnbo och Hölö (Grontmij AB 2013, på uppdrag av Telge Nät i
Södertälje).Den planerade överföringsledningen till Himmerfjärdsverket kommer således transportera spillvatten från både Trosa och Vagnhärad till anslutningspunkten i Pilkrogs pumpstation i Järna. Från anslutningspunkten i Pilkrogs pumpstation, som ägs av SYVAB, pumpas spillvattnet vidare via sjöledning till Himmerfjärdsverket.
Det bör förutsättas att en utbyggnad av en överföringsledning till Himmerfjärdsverket
samordnas med en gemensam ledning för Trosa och Telge Nät från Hölö. I denna delrapport är utgångspunkten dock att Trosa bygger hela ledningssträckan själva, ett ”worst case”
scenario, då några överenskommelser inte finns i nuläget. Skulle Gnesta kommun välja att bygga en överföringsledning finns ytterligare möjligheter till samverkan och samfinansiering.
2.1. B
EFINTLIGTVA
Trosa kommun har idag två avloppsreningsverk, ett i Trosa och ett i Vagnhärad.
Avloppsreningsverken är ihopkopplade med en överföringsledning för att vid hög belastning kunna avlasta framför allt Trosa avloppsreningsverk. Befintlig överföringsledning mellan Trosa och Vagnhärad har förutsatts ha tillräcklig dimensionering för att klara framtida flöden.
Vid utbyggnad av en överföringsledning till Himmerfjärden ersätts avloppsreningsverken i både Trosa och Vagnhärad av pumpstationer, som pumpar avloppet vidare.
Båda avloppsreningsverken efterpolerar idag sitt avloppsvatten i våtmarker, dit
utloppsledningarna från verken leds. En framtida användning av våtmarkerna skulle kunna
vara för rening av dagvatten, då dessa tillför värden som biologisk mångfald (rikt fågelliv) och
ekosystemtjänster alternativt för bräddvattenrening.
2.1.1. TROSA
Trosa avloppsreningsverk ligger i hamnområdet och allt avlopp pumpas eller går via självfall ner till verket för att sedan pumpas upp till Trosa våtmark, som ligger vid infarten till Trosa tätort. Pumpstationen som vid behov pumpar avlopp till Vagnhärads avloppsreningsverk ligger vid Trosa kvarn, mitt i tätorten.
2.1.2. VAGNHÄRAD
VA-systemet i Vagnhärad består huvudsakligen av självfallssystem. Avloppsreningsverket ligger söder om Trosaån, vilket gör att avloppsvatten från norra Vagnhärad pumpas under ån till avloppsreningsverket.
Långsjöalternativet genom Vagnhärads tätort kommer att påverka befintliga ledningar, såsom el, fjärrvärme, befintligt VA samt stadsnät. En avstämning mot Ledningskollen.se bekräftar detta. Delar av sträckorna kan eventuellt utföras med styrd borrning, beroende på förläggningsdjup på befintliga ledningar samt markförhållanden.
Förekomst av övriga ledningar kan påverka kostnaden för förläggning. För att undvika onödiga kostnader kan justeringar av ledningens läge göras i detaljprojekteringen.
2.1.3. ÖVRIGA LEDNINGAR
Styrd borrning genom åkermark riskerar att påverka befintliga dräneringsledningar.
Sannolikheten att dokumentationen (höjd och planläge) kring dräneringsledningar i åkermark är bristfällig hos markägaren eller arrendatorn är stor. Det är dock viktigt att hantera denna fråga tidigt för att minska risken för skadeståndsdiskussioner i efterhand. Oftast ligger dräneringsledningarna betydligt grundare än de planerade överföringsledningarna.
2.2. F
RAMTIDA BELASTNING OCH DIMENSIONERINGTrosa kommun planerar för en befolkningstillväxt på ca 2 % per år. Överföringsledningens systemfunktion dimensioneras för tre olika scenarion - anslutning år 2026 (ca 11 000 pe*), prognos år 2040 (ca 14 400 pe) och prognos år 2060 (ca 21 600 pe).
Denna utredning tar höjd för den framtida belastningen utifrån befolkningsprognosen fram till 2060, se vidare bilaga 4.
*Pe=Personekvivalent, vilket är en måttenhet som främst används för att beräkna tillförseln av föroreningar till kommunalt avloppsvatten. 1 pe är det genomsnittliga föroreningsbidraget från en person. Även industriutsläpp kan räknas om till denna måttenhet.
2.3. G
EOTEKNISKA FÖRHÅLLANDENDen geotekniska utredningen utgör tolkningar av de geotekniska markförhållandena i plan med
hänsyn till jordarter vid markytan såsom jordlagerföljd och jorddjup. För tolkningen har SGU´s
Jordartskartor, Jorddjupskartor och Jordföljdskartor använts. Därutöver har en visuell kartering
av samtliga sträckor utförts genom fältbesök. Utmed delar av Tullgarnsträckan har även
markradarundersökning genomförts, men däremot inga geotekniska sonderingar eller
provtagningar. Den generella bedömningen är att de områden som tolkats som lera, gyttja,
torv eller annan finkornig eller lös jord är gynnsamma för schaktfria metoder.
STRUCTOR SÖDERTÄLJE AB
1.
2.4. M
ILJÖ OCH TILLSTÅNDMiljökartläggningen tar fram de miljöaspekter som behöver tas hänsyn till vid planering och utbyggnad av en överföringsledning. Miljökartläggningen konstaterar att ett prövningsförfarande erfordras oavsett val av sträckningsalternativ. Detta inleds med en anmälan för samråd enligt 12 kap 6§ miljöbalken för naturmiljön, till länsstyrelserna i Södermanland och Stockholms län, då sträckningen berör båda länen. Båda sträckningsalternativen bedöms vara genomförbara utan att orsaka påtaglig skada gällande riksintressen. Inte heller artskyddsförordningen bedöms utgöra ett hinder för ledningen. Krav på dispenser, tillstånd mm beror på länsstyrelsens bedömningar utifrån samrådet.
Rekommendationen är att inför samrådet redovisa väl genomarbetade underlag för att minska risken för restriktioner inför en byggnation.
Efter val av sträckningsalternativ bör, som nämnts ovan, samråd enligt 12 kap 6§ i Miljöbalken göras. För alternativ Långsjön gäller även anmälan om vattenverksamhet. Miljökartläggningen bifogas som bilaga 2.
3. U TREDNINGSSTRÅK
En överföringsledning till Himmerfjärdsverket/Pilkrog sträcker sig över kommungränsen in i Södertälje kommun oavsett ledningsstråk. Fördelningen av sträckning i de två kommunerna ser ut enligt tabellen nedan.
Tabell 1. Alternativ Tullgarn och -Långsjö omfattar sträckan Vagnhärad - Hölö.
Längd totalt
I Trosa I Södertälje
Alternativ Tullgarn 13,0 km 6,5 km 6,5 km Alternativ Långsjön 16,4 km 6,7 km 9,7 km
(varav 3,6 km sjöledning)
Hölö - Pilkrog 8,1 km 8,1 km
3.1. O
MRÅDESBESKRIVNING PLANERADE STRÅKOmrådet för de planerade ledningsstråken ligger mellan Vagnhärad och Hölö tätorter. Från Hölö till Pilkrog redovisas endast ett stråk, oavsett ledningsstråksalternativ fram till Hölö.
Ledningsstråken utgår från Vagnhärads avloppsreningsverk, som ligger direkt sydost om Vagnhärads tätort. Alternativet Långsjön sträcker sig genom tätorten mot nordväst via Fredriksdal mot Långsjön, medan Tullgarnsalternativet går österut via åkermark och Tullgarns naturreservat och vidare mot Hölö avloppsreningsverk, en dryg mil norr om Vagnhärad. Hölös befintliga avloppsreningsverk ligger norr om Hölö tätort och de föreslagna stråken leds utanför tätorten, alternativ Långsjön från öster och alternativ Tullgarn från väster. Redan i tidigt skede bedömdes att en förläggning i huvudgatan genom Hölö skulle bli kostsam på grund av befintliga ledningar och hög genomfartstrafik.
Områdets topografi varierar från plana åkermarkspartier till kuperade skogsvägar, och bergpartier blandat med mer låglänta lerområden.
3.2. A
LTERNATIVL
ÅNGSJÖNDenna sträckning går igenom bergig och kuperad terräng, med större höjdskillnad och mer behov av bergschakt, än i Tullgarnsstråket. Ledningsstråket via Långsjön passerar Trosaån innan ledningsstråket fortsätter vidare i befintliga gator inom Vagnhärads tätort. I lokalgatorna finns befintliga ledningar, som behöver tas hänsyn till. Efter tätorten följer ledningsstråket befintlig grusväg förbi Fredriksdals säteri. Här passeras E4:an via en befintlig vägportal.
Stråket går sedan i eller längs med Fredriksdalsvägen fram till Herrsätra Gård vid Långsjön.
Ledningsdragningen passerar därefter gården, via gärden innan den ansluter till Långsjön.
I Långsjön läggs sjöledning till Urvik (östra delen av Långsjön) i Södertälje kommun. Från Urvik går sträckningen genom en varierad terräng, delvis i åkermark och delvis i skog (berg), fram till Hölös befintliga avloppsreningsverk norr om Hölö tätort och fortsätter därefter vidare genom
Bild 1. Två alternativa stråk för överföringsledning illustrerad med blå linje: Alternativ Långsjön i väster och alternativ Tullgarn i öster. Punkt 1 är Vagnhärad ARV, punkt 2 Hölö ARV och punkt 3 Pilkrog pst.
Kartunderlag från eniro.se.
STRUCTOR SÖDERTÄLJE AB
även Tullgarns naturreservat och Natura 2000-område. Strax öster om Vagnhärads avloppsreningsverk korsar stråket Trosaån.
Ledningsdragningen sträcker sig österut parallellt med väg 800 för att sedan vika av och fortsätta via åkermark och strandängar när den passerar väster om Norasjön. Därefter går sträckan växelvis i befintlig skogsväg och växelvis i åkermark fram till Edeby säteri, söder om Hölö, för att sedan gå parallellt med E4:an, öster om Hölö tätort fram till avloppsreningsverket.
Flera objekt behöver korsas längs sträckan, både större vattendrag, diken och vägar. De mest komplicerade korsningarna är E4:an och stråket för den planerade Ostlänken, som måste korsas två gånger. Alternativ Tullgarn redovisas på ritningar R-51.1-201 - R-51.1-203.
3.4. H
ÖLÖ-
PILKROGFrån avloppsreningsverket i Hölö går stråket norrut över åkermark. Några kilometer norr om Hölö korsar stråket E4:an och det planerade stråket för Ostlänken. Ostlänken är dock planerad att gå på bro där ledningen är tänkt att förläggas. Även fortsatt och hela vägen fram till Ytterjärna kan ledningstråket placeras i åkermark. Vid Ytterjärna måste väg 800 korsas innan stråket passerar Moraån och när fram till Pilkrogs pumpstation.
4. VA- TEKNIK
När utredningen påbörjades togs en längdmätning fram längs de stråk som utretts. Dels för att ha en gemensam referens gentemot den geotekniska utredningen och miljökartläggningen, men även för att enklare kunna identifiera platser längs ledningsstråken i denna utredning.
Under utredningens gång har de ursprungliga stråken justerats, vilket redovisas i både rapporten och på ritningsbilagorna. De slutgiltiga förslagen på ledningsstråk avviker därför mot de ursprungliga längdmätningarna.
4.1. S
YSTEMLÖSNING OCH ANLÄGGNINGLedningssträckornas längd och områdenas topografi gör att ett trycksystem är det naturliga valet av VA-system. Styrd borrning är en metod som är kostnadseffektivt och möjliggör långa borrningssträckor.
Delar av systemet kan utformas med självfall (se profilritningar). Även sträckor med självfallsledning kan utföras med styrd borrning om lutningen är >7 promille. Vid mindre lutning rekommenderas schakt för att inte riskera lutningen på ledningen.
Utredningen har utgått ifrån att ledningen byggs ut med en ledning (PE dim500 SDR 11).
Beroende på hur den framtida samverkan med grannkommunerna ser ut, så bör även en
förläggning av parallella ledningar utredas, på hela eller delar av sträckan.
Båda sträckningsalternativen kräver tre pumpstationer på sträckan fram till Hölö (exklusive pumpstationen vid Vagnhärads avloppsreningsverk), se placering av pumpstationer på plan- och profilritningar. Sträckan Hölö-Pilkrog bedöms klara sig utan pumpstation längs sträckan.
Pumpstationernas funktion är beroende av elanslutningar med hög effekt. Nätägare längs sträckan är Vattenfall i Trosa kommun och Telge Nät i Södertälje kommun. Då svar inte har erhållits under utredningens gång behöver detta ses över ytterligare.
4.2. D
IMENSIONERINGBefolkningsprognos och underlag för beräkningar av flöden har samråtts med Trosa kommun och Sweco. I denna utredning baseras nuvarande och framtida flöden, inklusive ovidkommande vatten, på samma flödesberäkningar som i Swecos delrapport.
Överföringsledningens systemfunktion är utredd för tre olika scenarion, som nämnts ovan:
• år 2026 (ca 11 000 pe),
• prognos år 2040 (ca 14 400 pe)
• prognos år 2060 (ca 21 600 pe).
Tabell 2. Dimensionerande flöde och vald ledningsdimension.
År Flöde (l/s) Ledningsdimension
