Desinformation, datarättigheter och demokrati
En studie om hur Cambridge Analytica missbrukade microtargeting-taktiker i politiskt syfte genom att propagera desinformation för att påverka demokratiska val.
Av Ellinor Strand
”Political information is to democratic politics what money is to economics: it is the currency of citizenship”
- Michael Delli Carpini och Scott Keeter.
Uppsala Universitet, vårtermin 2020 Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskap C (Kandidatuppsats) Handledare: Mats Lundberg
Antal ord: 9507 Antal sidor: 35
Abstract
In modern societies media have a central role as it is through the media that citizens in particular have access to information about their society. Information about society is crucial for citizens to be able to make thoughtful decisions in a democratic spirit. Political campaigns have started using personally targeted online advertising to reach new voters. This
phenomenon is called “microtargeting” and the purpose is to identify individual voters that the parties are most likely to convince. Cambridge Analyticas operations, which are largely based on microtargeting, challenge democratic principles. This study purpose is divided in two parts. First is to map out and explain Cambridge Analyticas operations by analyzing from a democratic perspective. Second is to compile and systematize the proposed measures on democracy problems that are brought up in the debate about Cambridge Analytica. Idea analysis is the method of this paper, and it is of both descriptive and explanatory nature. It appears that Cambridge Analytica operations mainly undermines citizens' right to enlightened understanding and a free and factual debate. This undermines democratic principles in several ways. Furthermore, the studies show that the debate orbits around antitrust laws, how the legislation should formulate on how internet companies should handle personal information and what is the Internet companies own obligation in question. A smaller part of the debate also highlights the citizens' own capacity to be vigilant and critical of the Internet.
Keywords: Cambridge Analytica, microtargeting, fake news, Facebook, antitrust laws.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1.1 Syfte
1.2 Frågeställning 1.3 Avgränsning 1.4 Diskursanknytning
1.4.1 Demokrati
1.4.2 Ett förändrat medielandskap
1.4.3 Microtargeting i politiska kampanjer 1.5 Material och metod
1.6 Begreppsdefinitioner 2. Cambridge Analytica
2.1 Vad är Cambridge Analytica?
2.2 Vad gjorde Cambridge Analytica?
2.3 Vad blev konsekvenserna av Cambridge Analytica?
3. Demokratiproblem som aktualiseras i fallet Cambridge Analytica 3.1 Upplyst förståelse och deliberation
3.2 Effektivt deltagande 3.3 Politisk jämlikhet
4. Vilka åtgärder presenteras 4.1 Konkurrenslagar
4.2 Reglering av datahantering 4.3 Microtargeting
4.3 Folkbildning 5. Avslutning 6. Referenser
1. Bakgrund
I moderna demokratier utgör medier en central roll då det är via medier som medborgare i synnerhet får tillgång till information om sitt samhälle. Informationen om samhälle och samtid är avgörande för att medborgare ska kunna fatta goda beslut i demokratisk anda.
År 2015 stod Facebook och Twitter för 63% av all nyhetsförmedling som nådde unga människor. (Barthel, Shearer, Gottfried, & Mitchell, 2015). Det som skiljer nyheterna som sprids på sociala medier är att den inte har genomgått en journalistisk redaktion på samma vis som på exempelvis en nyhetstidning. Avsaknad av redaktion och granskning har resulterat i att det istället har blivit varje individs uppgift att själv granska, sortera och avgöra vad som är sanningsenligt och vad som är oriktigt. (Salter, 2019:7)
I och med sociala mediers ökade inflytande och betydelse för vår samtid har företag som exempelvis Facebook och Google intagit en stark maktposition. Det som ligger till grund för företagens nyfunna maktposition är data om deras användare. Denna data kan användas i flera syften, och ett av sätten är riktad marknadsföring och reklam. Algoritmer analyserar användarens data och beroende på vad en individ gillar, tweetar och skriver på sociala medier så skickas anpassad marknadsföring till den individen. Detta kallas microtargeting. Detta används för att effektivisera reklamkampanjer och genera största vinst. (Lee et. al 2018) Det är inte lönsamt att marknadsföra exempelvis smink till en individ som aldrig har gillat eller tweetat något om smink, då det är en indikator på att individen inte är intresserad. Samma resonemang har också etableras inom politiken, där microtargeting används i politiska kampanjer. Microtargeting i politiska kampanjer har både demokratiska fördelar och hot.
(Zuiderveen Borgesius et. al, 2018)
Ett av de företag som har använt sig av microtargeting i politiska kampanjer är företaget Cambridge Analytica. Företaget har sammanlagt verkat i över 100 val i 30 olika länder, och bland annat stött Donald Trumps kampanj år 2016. Det som har gjort att Cambridge
Analytica uppmärksammats i media är att företaget använde sig av strategier som inte anses vara demokratiska, tillsammans med bland annat microtargeting.
1.1 Syfte
Studiens syfte är tvådelat. Det första är att kartlägga och utvärdera Cambridge Analyticas verksamhet ur ett demokratiskt perspektiv. Det andra är att sammanställa och systematisera de föreslagna åtgärderna på demokratiproblem som aktualiseras i fallet Cambridge Analytica.
1.2 Frågeställning
Vilka demokratiproblem aktualiseras i fallet Cambridge Analytica och hur kan man åtgärda problematiken?
1.3 Avgränsning
Microtargeting med hjälp av insamling av personlig data är ett vanligt förekommande fenomen i moderna samhällen. Microtargeting i politiska kampanjer är ännu dock inte lika vanligt förekommande, men det har använts främst i USA. Denna studie avgränsas till hur företaget Cambridge Analytica använde sig av microtargeting i Donald Trumps politiska kampanj år 2016. Att avgränsa studien till det amerikanska valet 2016 utgör tillräckligt god grund för att på ett uttömmande sätt redogöra för Cambridge Analyticas verksamhet, eftersom det var i det amerikanska valet 2016 som alla deras metoder sattes på sin spets.
Cambridge Analytica har varit verksamma i över 100 val i 30 olika länder. Företaget har
“tränat på sina metoder” på mindre utvecklade länder som ex. Trinidad-Tobago, och efter att företaget hade professionaliserat metoderna tillräckligt väl valde de att engagera sig i det amerikanska valet 2016. (Netflix: The Great Hack) Det faller sig även i viss mån mindre oroväckande att propaganda och manipulering av val förekommer i nyblivna demokratier med låg grad konsolidering, än om de förekommer i USA.
Jag avgränsar denna studie till att fokusera på vilka demokratiproblem som aktualiseras av Cambridge Analyticas verksamhet. I kapitel 4. Åtgärder leds en stor del av diskussion in på marknads-och konkurrenslagar, men detta diskuteras fortfarande utifrån ett demokratiskt perspektiv. Det finns fler problem som Cambridge Analytica aktualiserar, exempelvis rättsstatliga problem om skyddandet av den personliga integriteten och äganderätt av personliga uppgifter. Dessa diskuteras inte i följande studie.
1.4 Diskursanknytning
Avsnittet inleds med att anknyta till demokratiteorier av Rober A Dahls teori om fullständig proceduriell demokrati, Jürgen Habermas teori om deliberativ demokrati och Chantal
Mouffes teori om agonism. Avsnittet gör inte anspråk på att ge en uttömmande bild av Dahl, Habermas eller Mouffes teorier. De begrepp och verktyg som är användbara för just denna studie redovisas. Avsnittet övergår i en diskussion om hur medielandskapet har kommit att förändrats i och med att sociala medier förmedlar nyheter. Avslutningsvis diskuteras hur microtargeting i politiska kampanjer kan utgöra ett hot och en möjlighet för demokratin.
Resonerandet baseras på Frederik J. Zuiderveen Borgesius med flera skrev tillsammans forskningsartikeln “Online Political Microtargeting: Promises and Threats for Democracy”.
1.4.1 Demokrati
Teoretikern Robert A. Dahl definierar demokrati utifrån fem kriterier som han kallar en fullständig proceduriell demokrati, och menar att utan dessa kriterier så har folket inte den riktiga makten. (Dahl, 1998, s. 106ff) I en fullständig proceduriell demokrati återges dessa fem kriterier:
1) Upplyst förståelse som innebär att medborgarna ska ha samma och tillräckliga möjligheter att bilda sig en uppfattning om tillgängliga alternativ och troliga effekter av ett visst beslut.
Upplyst förståelse omfattar kunskapen om politik, som t ex hur många partier som sitter i riksdagen men också kunskaper om politikens substans, om förhållanden i verkligheten och om aktuella skeenden. (Dahl, 1998, s. 111f).
2) Politisk jämlikhet som innebär lika rösträtt i det slutgiltiga skedet. Alla medborgare har olika sätt att driva sin politiska agenda och forma sin retorik. Dahl menar dock att alla
medborgares röster är lika mycket värda, oavsett erfarenhet eller popularitet. Stora kunskaps- eller deltagandeklyftor mellan olika grupper strider mot principen om politisk jämlikhet.
(Dahl, 1998, s. 109ff).
2) Effektivt deltagande menade Dahl innebar att alla medborgare måste ha samma möjlighet till att delta i den demokratiska processen, oavsett vilken ståndpunkt och åsikt de har. Om
inte varje medborgare får samma möjlighet till att delta så existerar inte ett folkstyre på lika villkor och demokratin är därför inte giltig (Dahl, 1998, s. 109).
4) Kontroll av agendan menar Dahl var avgörande i en demokrati eftersom resultatet av en viss omröstning inte spelar någon roll om folket inte själva avgjorde vad som röstades om.
Folket ska ha möjligheter att bestämma vilka ämnen som placeras på agendan, så länge de berör den demokratiska processen. (Dahl, 1998, s. 112ff).
5) Inklusivt demos innebär att det finns ojämna möjligheter i form av socioekonomiska förhållanden medborgare sinsemellan, men att varje medborgare har en skyldighet att rösta, ta del av information och vara med och forma den politiska agendan. (Dahl, 1998, s. 114f)
Filosofen Jürgen Habermas betonar sedermera vikten av samtal och deliberation, och i deliberativ demokratiteori anser man att politiska beslut bör föregås av rättvis och rimlig diskussion mellan medborgare. Genom ett sådant samtal kan medborgare enas och kompromissa om vilka politiska beslut som är bäst för gruppens alla deltagare. Habermas menar att deliberation är avgörande för legitimiteten hos demokratiska processer och beslut.
Det är inte beslutet i sig som är avgörande för legitimiteten, det är processen under vilket beslutet fattades. (Habermas, 1990)
Chantal Mouffes teori om konsensuspolitik strider mot vad Habermas menar är gynnsamt för politiken. Istället att den allt med utbredda samförståndspolitiken som etablerats i
västerländska demokratier, menar Mouffe menar att partiets ideologi är avgörande i demokrati, eftersom det är den faktor som gör att partier skiljer sig ifrån varandra.
Konsensuspolitik som inte tar hänsyn till ideologi i samma utsträckning kan bli skadligt för demokratin. Mouffe förespråkar ett agonistiskt förhållningssätt i politiken, där känslan av ett vi-och-dem skapar konflikt som är nödvändig för att politiken ska grundas. Det agonistiska förhållningssättet bör dock baseras på ett övergripande samförstånd om vilka de
demokratiska grundläggande värdena är, och konflikterna utövas med ömsesidig respekt.
(Mouffe, 1943)
1.4.2 Ett förändrat medielandskap
Kommunikation anses vara en av de viktigare hörnstenarna i en demokrati där den deliberativa demokratin understryker allas rätt till lika värde (Fishkin, 1991). Deliberativ demokrati utgör ett gott komplement till Dahls fem kriterier, och främst eftersom deliberation lyckas förklara både innebörden och vikten av upplyst förståelse. Upplyst förståelse är inte en fråga om att vara moraliskt upplyst, utan det handlar i grund och botten om att ha god
översikt över de olika politiska förslagen och dess innehåll innan man avger sin röst. Medias roll är att förmedla nyheter och information till medborgare, och är därmed också en mycket central roll i demokratin. Det uttrycks väl i citatet nedan av James W. Carey;
“Without journalism there is no democracy, but without democracy there is no journalism either. […] Journalism and politics cannot be ”thought” as two separate independent domains of activity. Rather, they are related actively, symbiotically; they can only be know via their mutual and active adaptations which are cooperative and antagonistic by turns; one can only be known in the light of the other.” (Strömbäck, 2015)
På 1980-talet i Sverige hade public service monopol på radio och tv, och det fanns två rikstäckande kanaler och tre radiokanaler. År 1986 var den totala sändningstiden i SVT på årsbasis 5 224 timmar, vilket motsvarar 100 timmar per vecka och 14 timmar per dag. Runt 90 procent av svenskarna var regelbundna läsare av dagstidningar, medan runt 58 procent regelbundet såg på nyheterna i SVT. (Public Service) År 2015 har medielandskapet
förändrats då public service-monopolet har avskaffats och sedan 1993 är radion avreglerad och sänds kommersiellt landet över. SVT har ökat sändningstiden till 23 486 timmar, motsvarande 451 timmar per vecka och 64 timmar per dag. (Sveriges Television, 2014: 8) Medielandskapet har också sedan dess ytterligare förändrats, och idag utmanas traditionella nyhetskällor av sociala medier. År 2015 stod Facebook och Twitter för 63% av all
nyhetsförmedling som nådde unga människor. (Barthel, Shearer, Gottfried, & Mitchell, 2015).
I och med ett förändrat medielandskap har också de demokratiska förutsättningarna förändrats menar forskarna. Den moderna demokratin är så kallad medialiserad, vilket
innebär att den formas, styrs och påverkas av medier i en mycket stor utsträckning. De politiker som vill nå folket behöver göra det via medier, och behöver därmed anpassa sig efter de sätt som media fungerar på. (Esser & Strömbäck, 2014) Forskning visar att medier besitter en makt över vilka frågor som medborgarna anser är viktiga och hur människor uppfattar verkligheten. (Strömbäck, 2015) I praktiken blir således mediernas bilder av
verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till. (Strömbäck, 2015)
I en tid där mediernas bilder av verkligheten ofta blir verkligare än verkligheten blir
journalistikens arbete av ännu större betydelse ur ett demokratiskt perspektiv. Nyheterna som publiceras behöver återge verkligheten på ett rättvist sätt för att kunna ge upphov till saklig diskussion. För att en nyhet har genomgått redaktion på en nyhetstidning betyder inte det att den beskriver verkligheten till punkt och pricka, men den har godare kvalite än en nyhet som publiceras i syfte att manipulera. Flera sociala medieplattformar förmedlar nyheter, och det kan vara problematiskt eftersom det inte finns en redaktion som åtminstone försöker beskriva verkligheten. När desinformation cirkulerar på samma plattformar som sanningsenliga
nyheter undermineras den politiska informationen som behövs för att kunna ha en saklig deliberativ debatt. Samtalet undergrävs ytterligare med hjälp av botar och trolls vars syfte är att provocera fram en osaklig debatt.
1.4.1 Microtargeting i politiska kampanjer
Politiska kampanjer har börjat använda personligt riktad politisk reklam på nätet för att nå ut till nya väljare. Detta fenomen kallas “microtargeting” och syftet är att identifiera enskilda väljare som man mest sannolikt kan övertyga. Genom att ha data om demografiska
egenskaper, konsumentvanor och livsstil kan politiska budskap riktas mycket mer sofistikerat till potentiella väljare. Microtargeting kan både utgöra en möjlighet och ett hot mot
demokratin.
Frederik J. Zuiderveen Borgesius med flera skrev tillsammans forskningsartikeln “Online Political Microtargeting: Promises and Threats for Democracy”. I artikeln redogörs vilka fördelar microtargeting kan innebär för demokratin, men också vilka hot som microtargeting
utgör. Nedan kommer fördelar och hot för demokratin först redovisas ur ett medborgarperspektiv, och sedan från partiperspektiv.
Ur ett medborgarperspektiv kan microtargeting öka det politiska deltagandet och därmed stärka demokratin. Media, och sociala medier i synnerhet, kan mobilisera medborgare under valrörelser. Microtargeting kan också öka medborgarnas politiska kunskaper och därmed hjälpa medborgarna att fatta mer informerade val. En utmaning i demokratiska samhällen är att engagera de medborgare som är politiskt ointresserade. Microtargeting kan i de fallen möjliggöra exponering av politik till dem som inte deltar i det politiska samhället i vanliga fall, och eventuellt få dem att bli intresserade. (Zuiderveen Borgesius et. al, 2018)
Samtidigt som det går att se fördelarna med microtargeting, som att öka konsumtion av politisk informationen, öka intresset för politik och öka valdeltagandet, så finns det nackdelar.
Det finns främst tre hot för medborgarna med microtargeting: de kan manipuleras, de kan ignoreras och deras integritet kan invaderas.
Microtargeting förutsätter insamling av personuppgifter och annan data om individen för att kunna genomföra en analys och dra slutsatser om politiska preferenser. Detta hotar
integriteten och det går inte att säkerställa att uppgifterna skyddas. (Zuiderveen Borgesius et.
al 2018)I det amerikanska valet 2016 avslöjade det republikanska partiet olyckligtvis information om nästan 200 miljoner amerikanska medborgare. Bortsett från personliga uppgifter innehöll informationen också medborgares religiösa anslutningar, politiska fördomar om till exempel kontroversiella ämnen som vapenkontroll, rätten till abort och stamcellsforskning. Även om microtargeting inte skulle vara effektiv ur politisk synvinkel, skulle datainsamlingen fortfarande vara ett integritetshot. (Zuiderveen Borgesius et. al, 2018)
Förutom integritetshot utgör microtargeting hot om manipulation av medborgarna. Partier kan använda microtargeting för att manipulera väljare genom att skräddarsydd information som maximerar, eller minimerar, engagemanget hos väljarna. Microtargeting utgör också ett hot om att medborgarna kan bli manipulerade med desinformation eller andra budskap för att
minimera väljarnas engagemang. Därmed kan microtargeting kan också användas för att minska och underminera valdeltagandet för motståndarna. (Zuiderveen Borgesius et. al, 2018)
Det tredje hotet som microtargeting utgör mot medborgarna är risken att bli ignorerad, vilket möjliggör att vissa grupper kan komma att bli underrepresenterade i demokratin. En politisk kampanj kan ignorera medborgare som inte utgör en strategiskt viktig valkrets eller som generellt inte har stort politiskt intresse och därmed inte förväntas mobilisera sig. (Zuiderveen Borgesius et. al, 2018)
Ur ett partiperspektiv kan microtargeting gynna politiska partier i den mening att det är billigare än stora kampanjer på ex. tv och radio. Att marknadsföra sitt parti och sina politiska åsikter på sociala medier kan komma att gynna mindre politiska partier, såväl som stora redan etablerade partier. (Zuiderveen Borgesius et. al 2018) Microtargeting kan också komma att gynna politiska partier då kampanjerna kan drivas allt mer effektivt. Istället för att visa samma politiska reklam till ett brett spektrum av människor kan partierna istället rikta de politiska budskapen till deras målgrupp. (Zuiderveen Borgesius et. al, 2018)
Även om microtargeting kan motiveras vara billigt ur marknadsföringsperspektiv, kan taktiken också komma att bli mycket kostsam.Vissa typer av microtargeting kräver stor expertis och resurser. (Nickerson & Rogers, 2014)
Ur ett partiperspektiv skulle även microtargeting ge mellanhänder mer makt, som exempelvis plattformar för sociala medier. Dessa plattformar innehar näst intill monopolställning i fråga om att tillhandahålla vissa tjänster, speciellt i fråga om insamling av data. Detta ger
plattformarna kraft att sätta priser utan konkurrens och diktera villkoren för politiska partier. I och med att mellanhänder får mer makt, riskerar den underliggande infrastrukturen som förbinder politiska partier och väljare att förskjutas till en odemokratisk institution.
(Zuiderveen Borgesius et. al 2018)
1.5 Metod och material
Avsnittet inleds med redovisning av uppsatsens disposition och tillvägagångssätt, för att sedan övergå i att förklara idéeanalys som metod. Kapitlet avslutas med att uppsatsen validitet diskuteras.
1.5.1 Disposition
Jag börjar denna studie med att redogöra för Cambridge Analyticas verksamhet. Jag gör det genom att besvara tre frågor:
1) Vad är Cambridge Analytica?
2) Vad gjorde Cambridge Analytica?
3) Vad blev konsekvenserna för Cambridge Analytica?
För att besvara fråga ett, två och tre använder jag mig till stor del av material författat av journalisten Carole Cadwalladr. Cadwallr gjorde ett avslöjande 2018 som ledde internationell skandal, som källa är hennes journalistiska texter om detta en bra grund att utgå ifrån.
Cambridge Analytica var ett journalistiskt avslöjande, till skillnad från att exempelvis
härstamma från forskningsresultat. Cadwalladr har författar flera artiklar och publicerat dem i brittiska tidningen The Guardian.
För att besvara fråga ett, två och tre använder jag mig även av en Netflix dokumentär som heter The Great Hack. Carole Cadwalladr medverkar tillsammans med professorn David Carroll, och den före detta anställda vid Cambridge Analytica Christopher Wylie samt Brittany Kaiser för att bringa ljus och uppmärksamhet på diskussionen om datasäkerhet och behandling av datauppgifter.
För att besvara fråga nummer två använder jag mig även av Isabella Hansen och Darren J.
Lims teori om Cyber Voter Interference. Mycket av den litteratur som finns på området om cyber warfare uttrycks i militära termer, medan Hansens och Lims teori förklarar det i termer av ett subtilt manipuleringsverktyg. De tre olika sätten är doxing, desinformation via ‘fake news’ och trolling. (Hansen & Lim, 2018:1) Hansens och Lims teori och begrepp strukturerar redogörelsen för fråga nummer 2.
När verksamheten är kartlagd går jag vidare till att utvärdera vilka demokratiproblem som Cambridge Analyticas verksamhet aktualiserar. Det är redan tydligt innan utvärderingen att företagets agerande är problematiskt ur flera perspektiv, men för studiens syfte är det relevant att presentera och diskutera företagets verksamhet utifrån ett rent demokratiskt perspektiv.
För att analysera verksamheten använder jag mig av de teorier och resonemang som jag beskriver under kapitel 1.5 Diskursanknytning. I denna analys diskuteras främst Robert A Dahls begrepp om upplyst förståelse och Jürger Habermas teori om deliberation. Chantal Mouffes begrepp om agonism diskuteras tillsammans med Dahls kriterium om effektivt deltagande. Till sist diskuteras också Dahls kriterium om politisk jämlikhet. Två av Dahls kriterium diskuteras inte, eftersom denna studie inte kan visa att Cambridge Analyticas verksamhet aktualiserar dem.
När både verksamheten och demokratiproblematiken kring Cambridge Analytica är kartlagd är jag intresserad av att se hur debatten kring åtgärder ser ut. Jag skapar mig en överblick om debatten genom att söka på artiklar om desinformation och datarättigheter. Jag avgör vilka aktörer som är mest centrala i fråga och analyserar sedan text och debatt för att lyfta fram de inlägg som diskuterar åtgärder. Då denna studie inte är ett försök att rekonstruera hela debatten så lyfter jag inte fram alla inlägg och argument. Syftet är att systematisera och tolka debatten för att urskilja de åtgärder som diskuteras i breda drag.
1.5.2 Idéanalys som metod
För att analysera de åtgärder som presenteras i debatten kring Cambridge Analytica använder jag mig av idéeanalys som metod. Idéanalys är ett samlingsnamn för olika sorters
analystekniker som kan användas vid studier av politiska budskap, och för att kritiskt tolka eller analysera olika typer av texter.
En idéanalys har tre huvudsyften enligt Beckman: att beskriva, förklara och ta ställning till det studerade materialet. (Beckman: 2005:11–14) Den beskrivande idéanalysen är inriktad på att systematisera och klargöra innebörden av de argument och idéer som förekommer i ett textmaterial. I denna uppsats fokuserar jag på att systematisera och beskriva hur debatten om åtgärder ser ut angående de demokratiproblem som aktualiseras i och med Cambridge
Analyticas verksamhet. Således är studien av beskrivande karaktär. Eftersom jag fokuserar på de som uttryckligen skrivs i debattinläggen grundar sig denna studie på de manifesta
budskapen och inte de latenta. (Esaiasson 1993:203)
Jag fokuserar också på att klargöra vilka demokratiska principer som Cambridge Analyticas verksamhet strider mot. Jag gör detta genom att analysera verksamheten genom Robert A Dahls teori om fullständig proceduriell demokrati och teorin deliberativ demokrati. På så vis är min studie också förklarande. Den förklarande idéanalysen är inriktad på att politiska idéers orsaker och konsekvenser. När man klargör ideologin eller politiska budskap i relation till andra fenomen är syftet då förklarande. (Beckman 2005:12-13) Både Dahls teori och deliberativ demokrati används för att analysera Cambridge Analyticas verksamhet i termer av hur verksamheten strider mot demokratiska principer.
1.5.3 Validitet
Validitet innebär att forskaren mäter det som är relevant i sammanhanget, och lyckas fånga det essentiala i vad man önskar att undersöka. Viktigt för studiens validitet är också att vi som forskare själva ställer oss kritiska till våra resultat och analys, och ställer oss frågan huruvida vi mäter det vi säger oss mäta med vårt analysverktyg. (Bergström & Boréus, 2005, s. 404) Det jag undersöker i denna studie är på vilka sätt Cambridge Analyticas verksamhet strider mot demokratiska principer. Jag är medveten om att det är en mycket bred fråga som går att analysera ur flera perspektiv. För att smalna av definierar jag vad som menas med demokrati i kapitel 1.5 Diskursanknytning. Jag hänvisar till Robert A Dahls teori om
fullständig proceduriell demokrati och de fem kriterier som utgör teorin, och jag hänvisar till teorin om deliberativ demokrati samt Mouffes teori om antagonism. Utifrån dessa perspektiv på demokrati behandlar jag sedan frågan om på vilket sätt Cambridge Analyticas verksamhet strider mot demokratiska principer.
En svårighet med att redogöra för debatten kring de åtgärder som presenteras på den problematik som Cambridge Analyticas verksamhet kom att belysa är att en stor del av debatten är pågående. Jag startade skriva denna studie i oktober 2019, och i skrivande stund är det februari 2020. Under den tid har debatten kommit att utvecklas då Facebook och EU har öppnat upp för diskussion om hur reglering av personliga datauppgifter ska utformas. Det som utgör ett problem för denna studie är att kartläggningen av debatten i viss mån därmed inte blir så uttömmande som jag trodde när jag startade denna studie. Jag har valt basera en del av kapitel 4 Åtgärder på de inlägg som berör Facebook och EUs pågående diskussion eftersom det är en stor del av denna studies syfte, men jag är medveten om att studien endast kan återge debatten i nuvarande skick, där den då fortfarande är högst pågående.
1.6 Begreppsdefinitioner
Psyops: Förkortning av fenomenet psykologiska operationer. Innebär att vinna över fienden med list, och inte våld. Ett militärt fenomen som ter sig mellan militära förband.
Memes: Kommer från grekiska ordet mimema som betyder “imitera”. Används idag som en karikatyrisk bild eller video och som uppnår stor popularitet och igenkänning på kort tid via sociala medier.
Trolls: Individer under anonymitet som skriver kommentarer på bilder, internetforum, tweets med syftet att provocera. Baserar sina kommentarer på osanning och överdrift.
Botar: Kommer från ordet robot. Är ett datorprogram som har programmerats för att genomföra uppgifter och operationer.
Trenda: Om ett ämne trendar på twitter innebär det att många människor tweetar om det och att ämnet är populärt för tillfället.
Doxing: En internetbaserad praxis som innebär att publicera konfidentiell information om en organisation eller individ.
Filterbubbla: Uppstår till följd av personligt anpassade sökningsalgoritmer på sociala
medier. Det som visas på ens flöde är sådant som stämmer överens med ens åsikter och tycke.
Skapar en “bubbla” som saknar motsägande åsikter och tankar.
Big tech-företag: Google, Facebook, Amazon, Microsoft, Apple.
2. Cambridge Analytica
Avsnittet inleds med att redogöra för vilka som startade Cambridge Analytica och vad det är för sorts verksamhet, för att sedan gå över i att diskutera vad företaget beblandade sig i för sorts affärer. Studien avgränsar sig till att endast studera hur företaget var verksam i Donald Trumps kampanj i det amerikanska valet år 2016. Slutligen redogörs vilka konsekvenser företaget kom att stå inför.
2.1 Vad är Cambridge Analytica?
År 2007 blev en app viral på Facebook. Appen hette myPersonality och där kunde
medlemmar genomföra ett quiz för att ta reda på sin personlighetstyp. Testet berättade vilket av fem kategorier som man tillhörde - öppen, neurotisk, extrovert, medgörlig och plikttrogen.
För att kunna starta testet behövde medlemmarna först acceptera allmänna villkor och krav.
När de accepterade så gav medlemmarna appen tillgång till sin personliga profil och data.
Grundarna till appen var två psykologstudenter, och deras syfte var att undersöka hur
medlemmarnas personliga data - vad de gillar, kommenterar och vilka grupper de är med i på facebook, förhöll sig till de fem kategorierna från quizet. På så vis kunde de analysera och kategorisera personlighetstyper baserat på information från sociala medier. (Cadwalladr &
Graham-Harrison, 2018:5) När psykologstudenternas forskningsartikel publicerades år 2013 fick datakonsulten Christopher Wylie en idé om att använda samma teknik som studenterna, men i syfte att stödja politiska kampanjer. Wylies vision var att samla data från personliga konton på facebook och därefter skapa psykologiska och politiska profiler. Målet med profilerna var att angripa utvalda medlemmar med politiska annonser för att förändra deras politiska ståndpunkt och vinna politiska kampanjer. De två psykologstudenterna hade inget samröre med Cambridge Analytica. Psykologiprofessorn dr. Aleksandr Kogan kopierade
studenternas studie och använde likande metoder i syfte åt Cambridge Analytica. (Cadwalladr
& Graham-Harrison, 2018:7)
Ett företag som kom att bli avgörande för Cambridge Analytica var företaget Strategic Communication Laboratories Group (SCL Group) där Alexander Nix var vd. SCL Groups ägnade sig åt psykologiska operationer, sk “psyops”. Företaget var anlitat av både
Storbritanniens ministerium för Försvar och USA:s försvarsdepartement, i syfte att tillhandahålla expertis om hur man förändrar människors tankar och ståndpunkt genom dominans av information - genom bland annat tekniker som disinformation, fake news och ryktesspridning. (Cadwalladr & Graham-Harrison, 2018:7) Operationerna utförs antingen i offensiva eller defensiva syften, och huvudfokus är påverkan genom information.
Wylie hade idéen som skulle komma att grunda företaget Cambridge Analytica, men det var när han träffade vd för SCL Group, Alexander Nix, som idén blev till verklighet. Steve Bannon, fd styrelseordförande för “alt-right” nyhetssidan Breitbart - senare politisk strateg åt Donald Trump, var med och grundade företaget. Robert Mercer, miljardären och ekonomisk bidragsgivare till Republikanska partiet kom att bli huvudsaklig investerare i Cambridge Analytica. Tillsammans startade de företaget Cambridge Analytica, dotterbolag till Strategic Communication Laboratories Group. (Cadwalladr & Graham-Harrison, 2018:10)
Breitbart är en nyhetssida, och centralt för den är Andrew Breitbarts övertygelser som klassificeras som alternativt höger på politiska skalan (på engelska alt right). Andrew Breitbart ansåg att Hollywood, mainstream-media och amerikanska akademin är
vänsterdominerade institutioner som verkar för att starta en marxistisk revolution genom multikulturalism och politisk korrekthet. För att förändra grundläggande strukturer i samhället, måste strukturerna först krossas. Breitbarts syfte är att befria kulturen från
vänsterns påhitt, och han ansåg att det bästa tillvägagångssättet är genom att skapa kulturkrig.
Andrew Breitbart dog 2012, och det var Steve Bannon som tog på sig uppdraget att driva nyhetssidan Breitbart vidare. Steve Bannon anammade även idéen om att förändra kulturen för att vinna politisk makt. (Vox, 2016) Steve Bannons övertygelse tillsammans med SCLs kunskap om psyops utgjorde tillsammans ett psykologiskt propagandaredskap som användes för att manipulera politiska val. (Cadwalladr & Graham-Harrison, 2018:7)
2.2 Vad gjorde Cambridge Analytica?
Cambridge Analytica menade att deras verksamhets syfte var att genom att samla konsumentdata kunna erbjuda riktad marknadsföring för både näringsliv och politik.
Företaget hade samröre med flera regimer runt om i världen - Brasilien, Italien, Kenya.
Företaget har även varit med och påverkat det amerikanska valet 2016 när Donald Trump blev president. En av grundarna till företaget, Steve Bannon, kom att bli Trumps politiska strateg. (Cadwalladr, 2017:2)
Det som Cambridge Analytica inte berättade om sig själva är att i den app som dr Kogans skapade för att samla in data från Facebook, thisismydigitallife, godkände inte användarna bara tillgång till sin egen profil, utan till sina vänners också. Vänner som inte godkänt att få sin data tagen. Det var cirka 320,000 medlemmar som gjorde quizet och för varje individ gav den tillgång till ungefär 160 individer till. Cambridge Analytica grundade således den
“riktade marknadsföringen” på olagligt extraherad information från facebookmedlemmars privata konton. Facebook blev notifierade av deras säkerhetsprotokoll att appen
thisismydigitallife extraherade enorma mängder data. De diskuterade saken med Dr Kogan, och professorn fick godkänt att använda datan i ett akademiskt syfte. Dr Kogan fick inte ett godkännande för att sälja informationen vidare till tredje part i syfte att stödja politiska kandidater. (Cadwalladr, 2017:5)
Förutom att ta till olagliga medel för att samla information, så köpte företaget också andra annan data med information om deras konsumenter. Det finns så kallade datamäklare som istället för byggnader och boende behandlar dataset, vilket är helt lagligt. (The Great Hack) Cambridge Analyticas mål var att fånga in alla aspekter av väljarnas informationslandskap, och dataseten innehöll allt från flygavgångar till tidningsprenumerationer. Den lagligt
insamlade datan adderades med den data som samlats ihop på facebook för att sedan lägga till telefonnummer, adress och e-postadress. Cambridge Analytica hade full översikt över flera miljoner väljare, och utifrån all denna information skapades “riktad marknadsföring” i syfte att påverka utfallen i politiska val och kampanjer. (Cadwalladr, 2017:9)
Det som beskrivs ovan är grunden för hur företaget gick tillväga för att påverka opinionen, och samma metod användes i flera politiska kampanjer och val. Isabella Hansen och Darren J. Lim (2018) sammanfattar tre olika sätt att påverka politiska val genom att manipulera väljare på internet. De kallar sin teori Cyber Voter Interference. De tre olika sätten är doxing, desinformation via ‘fake news’ och trolling. (Hansen & Lim, 2018:9)
2.2.1 Doxing
Doxing är en internetbaserad praxis som innebär att publicera konfidentiell information om en organisation eller individ. Syftet kan vara att förlöjliga eller förminska trovärdigheten för motståndaren, eller att agera som en avledande manöver från ett annat viktigare ämne.
(Hansen & Lim, 2018:9) Cambridge Analytica hjälpte till att läcka e-mails från Democratic National Committee under valet år 2016 till Wikileaks. (Cadwalladr & Graham-Harrison, 2018:3) Samtidigt som Donald Trump var anklagad för sexuella trakasserier släpptes
e-postmeddelandena som en taktik att avleda uppmärksamhet mot Hillary Clinton (Sullivan, 2017).
2.2.2 Desinformation
Desinformation via “fake news” innebär publicering av vilseledande information som är utformad att likna pålitlig rapportering, med syftet att känslomässigt övertyga väljarna om en viss politisk kandidat eller åsikt. (Hansen & Lim, 2018:5) Ju oftare ett ämne tas upp i media desto större sannolikhet är det att opinionen tycker att det är ett viktigt ämne (McCombs, Shaw, & Weaver, 1997). Ett tillvägagångssätt för att skapa legitimitet för “fake news” är att använda sig av botar. Genom botar kan en uppdatering börja trenda på twitter, vilket får det att framstå som att väldigt många människor twittrar om det när det i själva verket är bots.
(Morgan, 2018:128). När botar gillar och kommenterar ett inlägg verkar det som att inlägget har stort stöd och verkar därmed legitim, när denna trenduppgång i själva verket beror på botar. Detta resulterar i att “fake news” får legitimitet och gör så att politiska budskap snabbt når en stor massa. (Woolley & Guilbeault, 2017:7) Cambridge Analytica använde även “fake news” under valkampanjen 2016. Några dagar innan valet cirkulerade meddelanden på sociala medier om att Hillary Clinton hade dött och att datum för valet hade ändrats.
(Morgan, 2018:40) Meddelandet riktades specifikt mot Demokratiska partiets väljarkretsar i hopp om att de inte skulle rösta. (Cadwalladr, 2017:12)
2.2.3 Trolling
Trolling är det tredje alternativet som är ett fenomen som tar plats på sociala medier. Syftet med trolling är att kommentera provocerande kommentarer i debatter och diskussioner på sociala medier för att locka fram känslomässiga svar. Trolling används i relation till botar, och är en taktik för skapa känslomässiga utlopp och bråk istället för saklig diskussion på sociala medier. (Hansen & Lim, 2018:5) Cambridge Analytica använde sig av memes för att trolla. Dessa memes används antingen för att provocera mottagaren, eller för att driva med personen/företaget/fenomenet som memen handlar om.
En av företagens strategier var en kampanj som de kallade “Crooked Hillary”. Syftet med kampanjen var att minska trovärdigheten för Hillary, genom att associera henne med
brottslighet och fult spel. Det går att höra Cambridge Analyticas VD Alexander Nix tala om kampanjen i en smyginspelad video. “We just put information into the bloodstream of the internet and then watch it grow, give it a little push every now and again over time to watch it take shape. And so this stuff infiltrates the online community, but with no branding, so it’s unattributable, untrackable.” (Wanshel, 2018)
2.3 Vad blev konsekvenserna för Cambridge Analytica?
Den amerikanska professorn David Carroll kontaktade Cambridge Analytica och bad om att få tillbaka den data som företaget hade på honom, samt att företaget skulle avslöja källan som utgivit informationen om honom. Carroll är professor i mediedesign med inriktning
reklamteknik och beteende online. Carroll fick inget svar och valde därmed att stämma Cambridge Analytica i brittisk domstol. Cambridge Analytica är delvis ett brittisk aktiebolag samt att brittiska dataskyddslagar (Data Protection Act 1998) tillåter människor att begära uppgifter om dem som har behandlats i Storbritannien. (Royal Courts of Justice)
I maj 2017 inledde brittiska ICO (Information Commissioners Office) en formell utredning av Cambridge Analytica som en del av en allmän undersökning om datainsamlingens roll i politiska processer. I mars utförde ICO en razzia på Cambridge Analyticas kontor och
beslagtog flera servrar och en betydande mängd bevis. I november 2018 beslutade ICO om att företaget ålades böter för allvarliga överträdelser av dataskyddslagarna. (Royal Courts of Justice)
Till följd av Cambridge Analytica-skandalen kom den amerikanska handelskommissionen FTC (Federal Trade Commission) sedan att utreda Facebook för att ha tillhandahållit privat konsumentdata till Cambridge Analytica. Mark Zuckerberg fick stå till svar om varför Cambridge Analytica haft tillgång till data från Facebook. FTC gav Facebook en bot på fem miljarder dollar. FTC stämde även Cambridge Analyticas VD och Alexander Kogan för bedrägliga metoder. (Netflix: The great Hack) I slutet av år 2018 ansökte företaget om konkurs. (SVD, 2018).
Professor David Carroll har sedan 2016 kämpat för att väcka diskussion och debatt kring rättigheter om data. Efter stämningen i brittisk domstol, ICO och FTC kom Carroll att spela in en dokumentär till Netflix. Även detta initiativ var ett försök till att väcka intresse och debatt kring rättigheter om data. Donald Trumps återvalskampanj inför det amerikanska valet år 2020 samarbetar med företaget Data Propria, som tidigare anställda vid Cambridge
Analytica har gått samman och startat. Men vem som helst, även utländska aktörer, kan köpa information om amerikaner från företag som sysslar med datainsamling. (Svensson, 2020)
3. Vilka demokratiproblem aktualiseras i och med Cambridge Analytica?
I detta avsnitt diskuteras vilka demokratiska problem som Cambridge Analyticas verksamhet aktualiserar. Avsnittet delas in i tre underrubriker för att skapa struktur. I den första
underrubriken “Effektivt deltagande” diskuteras Robert Dahls demokratikriterium i förhållande till Cambridge Analyticas verksamhet. I den andra underrubriken “Upplyst förståelse och deliberation” diskuteras också ett av Robert Dahls demokratikriterium. Största del av avsnittet infaller under denna underrubrik, eftersom Cambridge Analyticas verksamhet i allra högsta drag aktualiserar demokratiproblem relaterade till upplyst förståelse och
deliberation. I avsnittet sista underrubrik diskuteras politisk jämlikhet.
Två av Dahls demokratikriterium diskuteras inte under denna analys, nämligen kriterium
“Inklusivt demos” och “Kontroll av agendan”. Detta eftersom denna studie inte kunde visa på att Cambridge Analytica verksamhet stred mot något av de kriterierna.
3.1 Effektivt deltagande
Cambridge Analyticas metoder underminerar Dahls kriterium om effektivt deltagande.
Företaget angrep dem som tänkt att lägga sin röst på Hillary Clinton för att vilseleda och manipulera dem om att valdagen blivit förflyttad. Cambridge Analytica skickade även ut memes på internet om att Hillary hade dött, i hopp om att demokraterna skulle låta bli att gå till vallokalerna.
Chantal Mouffe skulle troligen mena att Cambridge Analyticas metod att få demokrater att avstå från att rösta inte är en legitim demokratisk metod. Mouffe som betonar att politik ska styras av konflikt och passion poängterar även att det finns ett yttre ramverk som det politiska
spelet ska utspelas inom. Cambridge Analyticas metod sker på ett manipulativt sätt, där medborgarna blir förda bakom ljuset, och är därmed inte i spelplanen.
3.2 Upplyst förståelse och deliberation
Grundläggande förutsättningar för en fungerande demokrati är att folket fattar autonoma beslut baserat på upplyst förståelse om samhälle och verklighet. Cambridge Analyticas verksamhet undergräver medborgarnas rätt att fatta ett autonomt beslut då företagets metoder var manipulativa. Eftersom företaget hade tillgång till väljarnas personliga information kunde de manipulera användarna på ett mycket pricksäkert sätt. I politiska budskap finns det
generellt alltid en nivå av manipulation och övertygelse, men det som urskiljer Cambridge Analyticas är att företaget träder över den accepterade gränsen i fråga om att påverka
medborgarna i politiska frågor. Genom de profiler som skapats av hämtad data från Facebook kunde företaget rikta känslomässigt triggande desinformation för att förändra individers ståndpunkt. Företagets manipulativa metoder är motsatsen mot vad Habermas menar med ett sakligt och deliberativt samtal. Ett sakligt samtal förutsätter ett samförstånd om verkligheten och dess olika alternativ mellan medborgarna, och när företaget medvetet ägnar sin tid åt att sprida lögner och desinformation undermineras den fria och sakliga debatten.
Att Cambridge Analytica medvetet spred falska nyheter i syfte att vilseleda medborgare är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Enligt Dahls perspektiv om upplyst förståelse är det vitalt att alla medborgare har samma och tillräckliga möjligheter att införskaffa
information om politik och samhälle. Eftersom Cambridge Analytica anpassar desinformation efter målgruppen så att den får högst verkningsgrad, underminerar verksamheten även
upplyst förståelse ur detta hänseende. Alla medborgare blir inte försedda med lika och tillräckliga möjligheter att inhämta information.
När Cambridge Analytica hjälpte Trump att läcka emails från Democratic National Committee till Wikileaks för att avleda uppmärksamhet från att Trump blivit anklagad för sexuella trakasserier, bidrog företaget återigen med att undergräva den upplysta förståelsen om samhälle och skeenden. Det företaget ägnade sig åt är så kallad doxing, och syftade i detta fall att skapa en annan skandal som ockuperade medierapporteringen för att minska
rapporteringen om Trumps skandal.
Cambridge Analytica utnyttjade det faktum ju oftare ett ämne benämns i media, desto större sannolikhet är det att opinionen tycker att ämnet är viktigt. Genom att använda bottar för att få ett ämne att verka legitimt och mer omtalat än vad det i själva verket är undergräver företaget även här det deliberativa samtalet och upplyst förståelse. Det är problematiskt för demokratin då folket inte blir försedda med sanningsenlig information om aktuella skeenden och förhållanden i verkligheten, utan blir matad med en uträknad och konstruerad
“verklighet” som skapats för att gynna ett viss politisk åsikt.
3.3 Politisk jämlikhet
I ljuset av hur företag kan missbruka insamlad data går det att fastställa att de företag som innehar stora mängder data om sina användare utgör en säkerhetsrisk så länge de inte kan säkerställa att uppgifterna inte missbrukas. Detta strider mot principen om politisk jämlikhet eftersom medborgarna själva tror att de har fattat autonoma beslut baserat på nyheter och artiklar som de har läst när det i själva verket bara är en pjäs i ett politiskt spel. I fallet av det Amerikanska valet 2016 så är alla medborgares röster lika mycket värda ur ett rent
proceduriellt perspektiv, men utvalda medborgare blev manipulerade att rösta på ett visst sätt.
4. Åtgärder
Den verksamhet som Cambridge Analyticas ägnade sig mynnar ut i en debatt om
microtargeting, big tech-företag, demokrati, datarättigheter och missbruk av data. I detta avsnitt sammanställs argument och perspektiv på vad som är nödvändigt för att linda problematiken. Avsnittet är indelat i fyra underrubriker för att skapa struktur. I den första underrubriken “Konkurrenslagar” diskuteras hur EU, regeringar och andra institutioner kan säkerställa konkurrens mot big tech-företagen. Förhandlingarna mellan EU och Facebook som redovisas i den andra underrubriken är pågående när denna studie skrivs. I den andra underrubriken “Reglering av datahantering” diskuteras olika aktörers syn på hur personlig data ska regleras. I den tredje underrubriken “Microtargeting” diskuteras hur företag har ställt sig i frågan om att tillåta microtargeting i politiska annonser på sina plattformar. I den sista underrubriken “Folkbildning” diskuteras vad medborgarnas egna möjligheter är för att undvika att bli manipulerad.
4.2 Konkurrenslagar
Google, Apple, Amazon och Facebook har tillsammans ett kombinerat marknadsvärde som är högre än de flesta länders BNP. (Svenskt Näringsliv, 2017) Big tech företagen kritiseras för att medvetet köpa upp sin konkurrens, eller konkurrera ut andra företag på annat vis. (Rie, 2019) Google är den dominerande sökmotorn på internet och anklagas för att med hjälp av algoritmer utesluta sin konkurrens från sökfunktionerna. Google har bland annat blivit stämd för att på ett missvisande sätt ha gynnat sin egen shoppingjämförelsetjänst över andra tjänster som hemsidan erbjuder, vilket underminerar konkurrensen mot företaget. (Bose, 2020) Amazon har blivit kritiserade för att konkurrera ut andra företag genom att kopiera deras affärside, för att sedan sälja den på Amazon till ett mycket billigare pris. (Rie, 2019) Facebook kritiseras för att ha köpt upp sin konkurrens, både företaget Instagram och
Whatsapp. För att kunna stämma företaget behöver man dock bevis på att konsumenterna har
utsatts för skada genom exempelvis sämre integritetsskydd. (Rie, 2019) Apple har sålt Tile tjänster på App Store sedan år 2015. Tile är ett startup-företag som hjälpte Apple’s
huvudkontor med att utveckla företagets röstassistent, Siri. År 2019 lanserar Apple att företaget ska börja sälja en produkt som liknar vad företaget Tile har arbetat med, och slutar därmed tvärt sälja Tiles tjänster på App Store. (Bose, 2020)
Ett perspektiv på hur problematiken med att big tech-företagen har monopol över marknaden är att stärka lagar och reglering. EU är en stark kritiker till big tech-företagens monopol. EU står bakom starkare reglering och lagstiftning som minskar möjligheterna för big
tech-företagen att skaffa monopol över marknaden. (Chee, 2019) Resonemanget bakom att ha konkurrensregler är för att kapitalistisk teori baseras på fri marknad och konkurrens, vilket big tech-företagen då motverkar. Margrethe Vestager är EU-kommissionär och har ansvar för konkurrensreglering och har bötfällt både big tech-företagen för att ha en alltför stark
ställning på marknaden (Chee, 2019).
Europeiska kommissionen har utöver lagstiftning föreslagit att skapa en gemensam europeisk marknad för data i syfte att kunna komma ikapp Silicon Valley. Förhoppningen är att kunna skapa verklig konkurrens och utmana big tech-företagen om data. Detta tror man då kommer skapa ett incitament för big tech-företagen att eftersträva bättre villkor och policy om
användarnas data. (Lindström, 2018)
Ytterligare en åtgärd som presenteras på den problematik som aktualiseras i och med
Cambridge Analytica är att konkurrenslagarna inte ger tillräckligt med reglering av företagen, utan big tech behöver brytas upp till mindre företag. Den som främst har fört kampen om att bryta upp big tech-företagens monopol är Demokraternas presidentkandidat Elizabeth
Warren. Hon menar att företagen har för stor makt över ekonomin, samhället och därmed även demokratin och hänvisar till konkurrenslagarna i USA, Sherman Antitrust Act 1890 och Clayton Antitrust Act 1914. (Warren, 2019) Syftet med dessa lagar är att främja konkurrens och motverka monopol, samt säkerställa fackföreningarnas verksamhet.
4.2 Reglering av datahantering
Orsaken till debatten förs in på konkurrensregler är för att vid avsaknad av konkurrens menar kritikerna att företagen kan agera utan konsekvenser. Facebook och Google behöver inte förbättra sina sina integritetspolicy, eftersom det kommer inte bli några konsekvenser i form av att användarna byter plattform och företaget förlorar omsättning. Eftersom big data är högre värderat än olja är anklagas företagens incitament att sälja vidare personlig data starkare än att förbättra sina integritetspolicy. Det har lett till att företag kan inkludera mer aggressiva klausuler i sina villkor för att kunna dela data med tredje part. Om användaren väljer att inte acceptera villkoren tvingas denne att loggas ut och tjänsten är inte längre användbar. Av praktiska skäl kommer användaren istället gå med på villkoren. Detta hade kunnat motverkas om företagen hade konkurrens som erbjöd bättre data-och integritets policys som gjorde att Facebook och Google behövde anpassa sig för att inte förlora användare.
Facebooks VD Mark Zuckerberg har tidigare tagit starkt avstånd mot all typ av
sekretesslagstiftning, trots kritik och ifrågasättande. År 2018 uttryckte han en förändrad åsikt, där han och företaget ställde sig mer öppna till lagstiftning om personliga uppgifter.
(Sherman, 2020) I USA finns det inte en sammanfattad dataskyddslag utan det är ett hundratals olika lagar som antagits på både federala och statliga nivåer för att skydda de amerikanska invånarnas personuppgifter. (ICGL: 2019) EU har en lag som heter
Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation) och den gäller i hela EU. Syftet är att skapa en likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att uppgifter kan fortsätta att flöda fritt inom Europa. (Datainspektionen)
EU vill minska spridningen av hat, falska nyheter och propaganda på internet och har därför infört en dialog med företag som Facebook, Google, Apple och Microsoft.
EU-kommissionären Thierry Breton och Facebooks vd Mark Zuckerberg möttes för att diskutera frågan. (Markander, 2020) Facebooks har lagt fram ett förslag på lagstiftning som innebär att det bör finnas ett globalt, snarare än nationell, policy om vad som är lagligt för internetföretagen. Vidare menar Facebook att internetföretagen inte bör hållas ansvariga för innehåller på sina plattformar, utan istället hållas ansvariga för om de har system för att motverka olagligt innehåll. (Zuckerberg, 2020) Breton kritiserade Facebooks förslag och menar att det inte är tillräckligt i fråga om ansvar och reglering. EU-kommissionären Vera
Jourova, kommissionens vice ordförande som ansvarar för öppenhet och värderingar, har också träffat Zuckerberg för ett möte. Jourova förklara att EU kommer kräva att Facebook tar ansvar för att försvara demokratin, och vill att Facebook ska öppna sina algoritmer för insyn av forskare och tredje part. Genom att forskare och tredje parter kan ta del av hur algoritmen fungerar, kommer förståelsen för fenomenet att öka och det kommer vara väsentligt för framtiden. (Zuckerberg, 2020)
4.3 Microtargeting
I debatten kring microtargeting av politiska budskap och kampanjer har flera företag aktivt motverkat fenomenet. Twitter förbjöd politiska annonser helt i oktober 2019. Google har beslutat sig för att begränsa politisk annonsriktning till breda kategorier som kön, ålder och postnummer. Facebook å andra sidan har inte agerat lika aktivt i att motverka microtargeting av politiska budskap. Mark Zuckerberg har upprepade gånger hävdat att politiskt
kommunikation är viktigt och att Facebook inte kommer agera på ett sätt som står i vägen för det. (The Guardian, 2020)
Facebook har blivit hårt kritiserade eftersom internetföretaget tillät politiska annonser från Donald Trump återvalskampanj där det gjordet falska påståenden om presidentens potentiella motståndare Joe Biden. Zuckerberg har försvarat företagets ståndpunkt med att säga “people should be able to hear from those who wish to lead them, warts and all, and that what they say should be scrutinized and debated in public.” (Merrill, 2020) I sitt tillkännagivande menar Zuckerberg att det inte är rätt att privata företag ska fatta beslut om politiska annonser, och upprepar efterfrågan för lagar som reglerar politiska annonser. (Merrill, 2020) Det finns idag en lag i USA som heter Honest Ads Act, som syftar till att de som köper och publicerar politiska annonser är ansvariga för att lämna information om annonserna till allmänheten för att öka öppenheten och ansvarsskyldigheten. De begränsningar som regeringen i USA kan införa är dock starkt begränsade av the First Amendment, som är en lag som förbjuder kongressen att införa lagar som förbjuder fritt utövande av yttrandefriheten eller pressen.
Debatten utmynnar således i huruvida Facebook är ansvariga för att själva reglera
microtargeting i politiska kampanjer av redan befintlig lagstiftning, eller om det är upp till myndigheterna att reglera sådana fenomen.
Brittany Kaiser, före detta medarbetare i Cambridge Analytica, som har varit en hög röst kring vad som behövs för att åtgärda problematiken som Cambridge Analytica belyser med sin verksamhet. Kaiser menar att Facebook bör ta ett större ansvar över situationen, och föreslår att investera i ai-teknologi och personal som kan exempelvis identifiera
desinformation på sina plattformar. (The Great Hack) EU-kommissionären Margrethe Vestager sätter sig emot användandet av ai-teknologi, eftersom hon menar att det kommer öka dimensionerna av problematiken. Då behöver EU och andra institutioner också investera i ai-teknologi för att kunna säkerställa att big tech-företagen agerar enligt reglerna.
Ai-teknologi kanske blir ofrånkomligt i framtiden, men problematiken kring konkurrens och datahantering bör först lösas utan ai-teknologisk inblandning. (Chee, 2019)
4.3 Folkbildning
Ytterligare en åtgärd på den problematik som aktualiseras i fallet Cambridge Analytica är att medborgarna måste få bättre kunskap om hur deras data hanteras när de rör sig på sociala medier. (Ward, 2018) Var tredje global medborgare vet ingenting eller väldigt lite om hur deras personliga information hanteras av företag och regeringar. Medborgare litar inte heller på att företag eller regeringar hanterar datan på rätt sätt. Lägst förtroende har man för
utländska regeringar (20%) och för nationella regeringar har man lite högre, men fortfarande lågt förtroende (30%). (Boyon & Wallard, 2019)
Kungliga krigsvetenskapsakademien är aktiva i att försöka utbilda medborgarna i Sverige om eventuella konsekvenser av big data. Individer lämnar spår efter sig när det har interagerat på olika sociala media, kundklubbar, online shopping-hemsidor etc, och företag kan
sammanställa en alltmer komplett bild av ens liv. Kungliga krigsvetenskapsakademien menar att detta är av stort värde, inte bara för kommersiella sammanhang, men också underlag för påverkansoperationer. Det främsta man som medborgare kan göra är att vara källkritisk mot det man läser på sociala medier, och man kan vara vaksam på vilka hemsidor man besöker och interagerar med. (Olofsson, 2018)
5. Avslutning
Frågeställningen som denna studie syftar till att besvara är: vilka demokratiproblem
aktualiseras av Cambridge Analyticas verksamhet och hur kan man åtgärda problematiken?
Baserat på denna studie går det att se att Cambridge Analyticas verksamhet främst utgör ett hot mot demokratin i och med att den undergräver medborgarnas upplysta förståelse och möjligheten till ett sakligt deliberativt samtal. Genom att manipulera informationsflöden på sociala medier med att skapa falska nyheter som “legitimeras” genom användning av botar, så strider Cambridge Analyticas mot de grundläggande demokratiska principer.
Denna studie redogör för debatten kring den problematik som Cambrige Analyticas verksamhet aktualiserade. Debatten visar att EU är en stor aktör i frågan om att säkra personliga uppgifter på internet, minska desinformation och säkra att big tech-företagen utsätts för konkurrens. Det finns företag som anpassar sig efter debatten och ex. förbjuder politisk reklam på sina plattformar, medan företag som Facebook gör större motstånd.
Debatten är högst pågående samtidigt som denna studie genomförs, och EU har startat diskussioner med bland annat Facebook för att utforma lagar och regler. Hur regleringen kommer att påverka big tech-företagen och demokrati återstår att se, men att något måste göras är alla aktörer tillslut eniga om.
6. Referenser
Barthel, Michael. Shearer, Elisa. Gottfried, Jeffery. Mitchell, Amy. 2015. “The Evolving Role of News on Twitter and Facebook”
https://www.journalism.org/2015/07/14/the-evolving-role-of-news-on-twitter-and-facebook/
(Hämtad 26.02.2020)
Bergström, Göran..Boréus, Kristina. 2005. “Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys”. Studentlitteratur AB.
Beckman, Ludvig. 2005. “Grundbok i idéanalys”. Santérus Förlag
Bose, Nandita. 2020. “Break up big tech's 'monopoly', smaller rivals tell Congress hearing”
Reuters.https://www.reuters.com/article/us-tech-antitrust/break-up-big-techs-monopoly-small er-rivals-join-growing-chorus-ahead-of-congress-hearing-idUSKBN1ZG17J (Hämtad
27.01.2020)
Boyon, Nicolas. Wallard, Henri. 2019 “Ignorance and Distrust Prevail about What Companies and Governments Do with Personal Data”
https://www.ipsos.com/en/ignorance-and-distrust-prevail-about-what-companies-and-govern ments-do-personal-data (hämtad 11.03.2020)
Cadwalladr, Carole. 2017. “The great British Brexit robbery: how our democracy was hijacked”.
https://www.theguardian.com/technology/2017/may/07/the-great-british-brexit-robbery-hijac ked-democracy (Hämtad 22.11.2019)
Cadwalladr, Carole. Graham-Harrison, Emma. 2018. “The Cambridge analytica files”
https://www.theguardian.com/news/series/cambridge-analytica-files. (Hämtad 22.11.2019)
Chee, Yun Foo. 2019. “Google, Amazon among those targeted in EU unfair practices digital rules”. Reuters.
https://www.reuters.com/article/us-eu-tech/google-amazon-among-those-targeted-in-eu-unfai r-practices-digital-rules-idUSKCN1Q30ZY (Hämtad 22.01.2020)
Dahl, Robert. 1998. “On Democracy.” New Haven: Princeton University Press.
Datainspektionen. https://www.datainspektionen.se/
Esser, Frank.Strömbäck, Jesper. 2014. “A Paradigm in the Making: Lessons for the Future of Mediatization”
https://www.researchgate.net/publication/262665613_Esser_F_Stromback_J_2014_A_Paradi gm_in_the_Making_Lessons_for_the_Future_of_Mediatization_Research_In_F_Esser_J_Str omback_Eds_Mediatization_of_Politics_Understanding_the_Transformation_of_Western_D emo
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. & Wängnerud, Lena. (2012).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Fishkin, James. 1991. “Democracy and deliberation: New directions for democratic reform.”
New Heaven: Yale University Press.
Habermas, Jürgen. 1990. “Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och samhälle”. Daidalos.
Hansen, Isabella. Lim, Darren. 2018. “Doxing democracy: influencing elections via cyber voter interference”. Contemporary Politics.
ICLG. 2019 https://iclg.com/practice-areas/data-protection-laws-and-regulations/usa (Hämtad 27.01.2020)
Strömbäck, Jesper. 2015. Sida 207. “Demokratin och det förändrade medielandskapet. Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor?”
Lee, Dokyun. Hosanagar, Kartik and Nair, Harikesh. 2018. “Advertising content and consumer engagement on social media: evidence from Facebook” Management Science.
Lindström, Karin. 2018. “EU fortsätter pressa techjättarna – anklagas för handelskrig”.
ComputerSweden.
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.709051/eu-teknikjattarna-handelskrig (Hämtad 27.01.2020)
Morgan, Susan. 2018. “Fake news, disinformation, manipulation and online tactics to undermine democracy”. Journal of Cyber Policy.
Mouffe, Chantal. 943. “Om det politiska”. Tankekraft, Hägersten.
Markander, Mikael. 2020. “EU kräver att Facebook anpassar sig efter europeiska lagar”.
ComputerSweden. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.730762/eu-krav-facebook-lagar (Hämtad 26.02.2020)
Merrill B, Jeremy. 2020. “Facebook makes a decision: microtargeted, false political ads are fine”. Quartz.
https://qz.com/1782316/facebook-says-microtargeting-and-false-political-ads-are-fine/
(Hämtad 19.02.2020)
Nickerson, David. Rogers, Todd. 2014. “Political Campaigns and Big Data” Journal of Economic Perspectives—Volume 28.
Olofsson, Mats. 2018 “Manipulation av åsikter och ”fake news” – en utmaning inför valet i höst”. Kungliga krigsvetenskapsakademien.
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/25/hur-forsvara-sig-mot-infiltrering-troll-och-desinform ation-atta-knep-for-att (Hämtad 27.02.2020)
Public Service. http://statistikdatabas.publicservice.se
Royal Courts of Justice.
https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:2fFR0ekNW70J:https://www.judici ary.uk/wp-content/uploads/2019/04/17.04.19-cambridge-judgment.pdf+&cd=8&hl=en&ct=cl nk&gl=se
Rie, Jennifer. 2019 “What Makes a Monopoly Illegal in the U.S.”. Bloomberg.
https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-10-25/how-to-assess-whether-big-tech-firms -are-monopolies (Hämtad 14.02.2020)
Salter, Leon. Kuehn, Kathleen. Berentson-Shaw, Jess. and Elliott, Marriott. 2019.”Digital Threats to Democracy. Literature Review Part 1: Threats and Opportunities.”
Strömbäck, Jesper. 2015. SOU. “Demokratin och det förändrade medielandskapet.: Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor?”
https://www.regeringen.se/48ef3b/contentassets/d07d9de947cf4709bdb8feb527bfec45/sou_2 015_96_webbpublicering.pdf
Sullivan, Jake. 2017. “The Putin Files: The U.S.-Russian Reset”
https://carnegieendowment.org/2017/10/25/putin-files-u.s.-russian-reset-pub-73555
Svenskt Näringsliv 2017 “ Nya svenska storföretag, behövs de, och finns de?”
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappot er/nya-stora-foretagpdf_677376.html/BINARY/Nya%20stora%20f%C3%B6retag.pdf (Hämtad 06.01.2020)
Sherman, Justin. 2020. “Oh Sure, Big Tech Wants Regulation—on Its Own Terms”. Wired.
https://www.wired.com/story/opinion-oh-sure-big-tech-wants-regulationon-its-own-terms/
(Hämtad 27.02.2020)
Svensson, Emelie. 2020. “Visselblåsaren: ”Facebook är demokratins största hot”
https://www.svd.se/hon-avslojade-valfifflet-i-usa--facebook-ar-storsta-hotet (Hämtad 27.02.2020)
SVD. 2018. “Skandalbolaget ansöker om konkurs”
https://www.svd.se/skandalbolaget-ansoker-om-konkurs
The Guardian. 2020. “Facebook refuses to restrict untruthful political ads and
micro-targeting”.https://www.theguardian.com/technology/2020/jan/09/facebook-political-ad s-micro-targeting-us-election (Hämtad 26.02.2020)
The Great Hack. Netflix. 2019
Warren, Elizabeth. 2019. Medium. “Here’s how we can break up Big Tech”
https://medium.com/@teamwarren/heres-how-we-can-break-up-big-tech-9ad9e0da324c (Hämtad 13.02.2020)
Ward, Ken. 2018. “Social networks, the 2016 US presidential election, and Kantian ethics:
applying the categorical imperative to Cambridge Analytica’s behavioral microtargeting”
Journal of media ethics.
Wanshel, Elyse. 2018. “Cambridge Analytica Brags That It, Not Trump, Came Up With
‘Crooked Hillary”. Huffpost.
https://www.huffpost.com/entry/cambridge-analytica-crooked-hillary-nickname_n_5ab28131 e4b054d118df06b3 (Hämtad 23.11.2019)
Woolley C, Samuel. Guilbeault, Douglas..2017. “Computational propaganda in the United States of America: Manufacturing consensus online”
Zuiderveen Borgesius, Frederik J. Möller, Judit. Kruikemeier, Sanne. Fathaigh Ó, Ronan Irion, Kristina. Dobbler, Tom. Claes de Vreese, Balazs Bodo. 2018. “Online Political Microtargeting: Promises and Threats for Democracy”. Utrecht Law Review.
Zuckerberg, Mark. 2020. “Big Tech needs more regulation”. Finacial Times.
https://www.ft.com/content/602ec7ec-4f18-11ea-95a0-43d18ec715f5?segmentId=b0d7e653- 3467-12ab-c0f0-77e4424cdb4c (Hämtad 27.02.2020)
