sikte på

1980-med sikte på ^framtiden

.·

1980 var ett viktigt år för vår verk- samhet. Det markerade på många sätt en vändpunkt efter en följd av besvärliga år.

Offshore-marknaden utveck- lades i positiv riktning, och alla prognoser tyder på att detta ska fortsätta även under 1981. Svenska Varvs strukturutredning presen- terades och riksdagen beslutade om de svenska varvens framtida uppbyggnad och inriktning. Riks- dagsbeslutet gav förutsättningar för en fortsatt satsning på de marknader, där vi redan var på väg att etablera oss.

Då de yttre utsikterna var goda, kunde vi för första gången på flera år ögna oss åt att stärka vår orga- nisotian och vidareutveckla de interna arbetsformerna. Den oro som präglat verksamheten under 1978 och 1979 fick ogynn-

samma följder vad beträffar effek- tiviteten. Våra nya produkter ställde nya krav, vilket bland annat medförde vissa felbedöm- ningar i kalkylarbetet Detta påverkade resultatet negativt.

Våra tidigare arbetsformer var avsedda för serieproduktion och inte för enstyckstillverkning, vilket

vag ••

vi numera främst arbetar med. En förändring och anpassning till denna inleddes 1978/1979 men gav inte omedelbart utslag i form av bättre ekonomiskt resultat.

U n der 1980 utvecklade vi dock vårt interna arbetssätt i positiv riktning. Mot slutet av året fanns tydliga tecken på att effektiviteten förbättrats och att det finns möjlig- het för ytterligare förbättring.

Också på marknadssidan måste vi gå vidare och inte stoppa upp, därför att vi haft viss framgång.

Offshore-området utsätts liksom fartygsmarknaden föråtskil liga svängningar och konkurrensen från lågprisländerna finns även hör. En breddning av produkt- sortimentet är dock en förutsätt- ning för fortsatt framgång. Det betyder produkter både med en betydande andel teknik och ingen- jörsinsatser och med stora krav på leveranssäkerhet och kvalitet.

Resultatet för år 1980 är gläd- jande, +64 miljoner kronor (Mkr) efter finansiella intäkter och kostnader. Detta är resultatet både av produkter som producerats under året och av produkter som färdigställts 1976 och 1977.

Vi ser en mängd uppgifter som kvarstår att lösa. Med 1980 bakom oss ser vi dock stora möjligheter att göra detta. Vår framtid är på intet sätt problemfri, men 1980 har visat att vi är på rätt väg.

Med dessa ord vill vi försöka förmedla den optimism vi känner.

Ambitionen är att resultatet för år 1981 åtminstone ska bli i nivå med 1979 och 1980 och att order- stocken ska utökas med fler kommersiellt sunda affärer.

~

Rolf Bergstrand

GöTAVERKEN ARENDAL-1980 ..

Götaverken Arendal AB är ett dotterbolag i Svenska Varv kon- cernen. l koncernens årsredovis- ning ingår Arendals ekonomiska resultat som en del.

Mycket av det som hände oss under år 1980 får dock inte plats i koncernens årsredovisning. Det är främsta anledningen till att vi tagit fram en egen beskrivning av det för oss på många vis så intressanta året.

Oftast presenteras nyheterna under året var för sig och det är svårt att se helheten. l vår redo- visning försöker vi ge en överblick och samtidigt på ett enkelt sätt visa de ekonomiska villkoren för vår verksamhet.

Vad vi åstadkom igår, påverkar det vi gör idag och även vad vi kommer att uträtta imorgon. Det viktigaste är dock att snarast för- verkliga det vi vill göra i framtiden.

2

Ökad

sa ••

"l fråga om oHshore har Arendalsvarvet på mycket kort tid lyckats med presta- tionen att skaffa sig ett gedi- get kunnande och att göra ett genombrott på marknaden.

l_,g vill gärna se det som ett

1

-....~vis på vad svenskt före- tagande och svenskt kunnan- de även under ogynnsamma betingelser kan åstadkomma

t' __

)nom öppenhet för ny teknik och genom beredvillighet till omställningar."

Det omdömet fick Götaverken Arendal av en riksdagsman i sam- band med riksdagsdebatten om varvens fromtid i juni 1980. Det var då Svenska Varvs strukturplan fast- ställdes av riksdagen.

Götaverken Arendal skall enligt beslutet

• inriktas mot offshore-anlägg- ningar, prefabricerade industrian- --läggningar, offshoreservice och _ 11ya verksamheter som t ex

produkter för Arktis.

• minska produktionskapaciteten mot l ,5 miljoner produktionstim- . ,ar redan år 1982, om varvet inte

. ·Kon visa en stodigvarande lönsam-

het. Det betyder en minskning med mer ön 40 procent jämfört med år 1979.

• bevisa sin lönsamhet under de närmaste fyra åren. Om inte detta lyckas, måste verksamheten awecklas.

Levererat 1980

Redan under 1980 levererades produkter i enlighet med struktur- planens inriktning. Av offshore- produkter levererades bostads- och serviceplattformar och en jack-up borrigg. Den fullständiga leveranslistan ser ut så här:

uns k a

satsn1n •

SSV Safe Coneardia levererades under år 1980 till Consafe Offshore AB. Platt- formen ses här under provtur utanför svenska kusten.

• M/S Winter Sea, kylfartyg 14 800 tdw till Sallmrederiema AB

• SSV T reasure Supporter, bostads- och serviceplattform till Consafe Offshore AB

• SSV Safe Concordia, bostads- och serviceplattform till Consafe Offshore AB

• MIT Don Humberto, tankfartyg 153 800 tdw (tidigare färdigstä lit) till Construcciones Protexa, SA de CV,Mexico

• PD 50, flytdocka till Sudoimport, Sovjetuni on en

• Salenergy V, jack-up borrigg till Solen Energy AB

Under året levererades tre tank- fartyg till Eriksbergs Mek.

Verkstads AB i enlighet med utfallet i den exekutiva auktion som hölls i juli 1980. Fartygen vor byggda år 1976. Ursprunglig beställare var ett stotsägt rederi i Libyen. l början av år 1981 skrevs en ny överenskommelse med det libyska rederiet. Fortygen plane- ras att levereras under första halvåret 1981.

Beställt under året

Order tecknades på sommanlagt l 500 Mkr, varav l 230 Mkr på export. Samtliga beställningar hör till affärsområdet offshore. De omfattar:

• bostads- och serviceplattform till Consafe Offshore

• två borriggar av jack-up-typ till Construcciones Protexa, S A de C V, Mexico

• tankfartyg, tidigare färdigställt, till Construcciones Protexa, SA de CV, Mexico

• flytande borrplattform, s k borr- semi, till Wilh Wilhelmsen, Norge

• flytande borrplattform till Sverre Ditlev-Simonsen, Norge

Övrigt i order

Vid utgången av 1980 uppgick vär- det på orderstocken till2070 Mkr.

Förutom de kontrakt som teck- nats under året omfattade order- stocken också två färjor till Göteborg- Frederikshavn-linjen samt en jack-up borrigg till Salen EnergyAB.

3

rodukter för export

Beställningar på alika slag av riggar och plattformor som därefter följt från Mexico och Norge visar, att Götaverken Arendal nu även tagit det väsentliga klivet ut på exportmarknaden.

Efterfrågan på borriggar är helt beroende av oljebolagens borr- ningsprogram. Främst på grund av beslutade utbyggnadsplaner i Nordsjön rådde under 1980 en boom, en höjdpunkt, vad beträffar beställningar av riggar. Boomen beräknas bestå under 1981 men därefter plana ut något.

Fortsatt produkt- utveckling

Ett breddat produktsortiment är därför ett villkor för fortsatt fram- gång. Det gäller att kunna erbjuda produkter även för andra faser i oljeutvinningsarbetet (se sid 6).

Efter borrentreprenörernas investeringar i borrutrustning följer oljebolagens betydligt större investeringar i anläggningar för att producera och frakta bort oljan.

Att därför begränsa och specia- lisera sig på endast en typ av produkter för en avgränsad del av marknoden skulle göra ass alltför sårbara då efterfrågan minskar.

Ett annat skäl till breddning ör att det ger större konkurrenskraft.

Verksamhet inom flera av faserna ökar kunnandet inom varvet och även möjligheterna till ettvarierat produktprogram.

Teknikutvecklingen går snabbt inom detta område. Kraven på kvalitet och säkerhet ökar i takt med ändrade lagaroch i och med att oljeutvinning sker i mer utsatta områden, t ex i Nordsjön, norr om 62:a breddgraden. Därför är skräddarsydda produkter med hög teknikandel och omfattande ingen- jörsinsatser ett mycket starkt kon- kurrensmedeL

För närvoronde pågår utveckling på Arendal inom följonde områden:

• system för utvinning av marginella fält

• nya typer av borriggar

• däck, moduler, bojar m m för fasta produktionsanläggningar

• nya system för kontroll och underhåll

"T reasure Supporter" och

"Safe Concordia':

bostads- och service- plattformor som leverera- des till Consofe Offshore under 1980, betecknar inträdet på offshore- marknoden för Göto- verken Arendal. Platt-

formorna beställdes 1978 och utgör idog viktiga referensobjekt för en vidare satsning på nya och mer tekniskt avance- rade produkter.

Strategi- från licens till egna konstruktioner

Den ursprungliga betydelsen av ordet "strategi" är krigskonst. Det är visserligen inte ett traditionellt krig Götaverken Arendal befinner sig i, men det är minst lika viktigt för ett företag i Götaverken Arendals situation som för ett land i krig att noga utarbeta en plan för seger och överlevnad.

Den plan som Götaverken Arendals ledning följt för att etab- lera sig på offshoremarknaden (~l har följande huvuddrag: '-'

• Då Arendal först vände sig mot offshoremarknaden gällde det att snabbt få fotfäste. Det sätt vi ,_.,., valde var att to hjälp av företagli _../

som redan var välkända och etablerade och bygga produkter

Under år J 980 byggdes och levererades Arendals första jack-up borrigg. Bestäl- lare var Salen Energy AB. Borriggen bogseras här efter leverans till produk- tionsfältet.

- ~å

licens. Exempel på detta är de jack-up riggar och bostadsplatt- formor vi byggt under licens från det amerikonsko ingenjörsföre- - ~oget Fri ed e & Goldmon.

i"" Nästa steg var att vidareutveckla

dessa produkter. Exempel på detta är de semiborriggar vi tecknade kontrakt med Wilh Wilhelmsen och Ditlev-Simonsen på under 1980.

• Somtidigt med detta har intensiva insatser pågått för att utveckla en egen konstruktion av en borrigg.

Ett försto resultat av detta som krönts med framgång vor den beställning Wilh Wilhelmsen gjorde i mors 1981 på GVA 4000, vår egen konstruktion.

Detta kontrakt innebär ett mycket .-•.,rt steg framåt på Götaverken

1

' ... ./enda Is väg att bli ett av de

kvalificerade offshorevarven i världen. Riggen hor större däcks- lostkapacitet än de flesta existe- .r,.,nde riggar. Den motsvaror alla

~. ..Anda och förutsebara krav på kvalitet och säkerhet, som ställs av olika myndigheter och kan använ- das för borrning i de hårda områdena norr om 62:a bredd- graden i Nordsjön.

Aktiviteter pågår nu för att ytter- ligare vidareutveckla GVA 4000 och se om samma grundkonstruk- tion kan ho fler användningsområ- den, t ex som produktionsplattform.

Hittills uppräknade produkter är plattformor för bostads- eller borr- ningsändamåL

Ansträngningar görs nu för aH också leverera lösningar och s k moduler till produktionsanlägg- ningar som tillhör nästa fas i olje- utvi n n i ngsarbetet.

Inget enskilt varv har kapacitet att leverera en hel produktionsanlägg- ning. Oljebolagen väljer därför aH lägga ut delar av anläggningarna till olika företag som därefter, efter en mycket strikt tid plan, levererar sin del av anläggningen för slutlig installation på platsen i havet.

De investeringsplaner i produk- tionsonläggningar som finns för de närmaste åren i Nordsjön är mycket omfattande. Målet är för Götaverken Arendal att under år 1981 ta hem minst en beställning på moduler till produktionsanlägg- ningar för aH därigenom komma in på denna del av marknaden.

Det framtida Götaverken Aren- dal är ett företog med kvalificerade resurser på ingenjörssidon. Det är ett företog som i vissa fall enbart säljer ingenjörstjänster. Framförallt är det dock ett företag som erbju- der tjänster inom somtliga led, från konstruktion till tillverkning, instal- lation och service av avancerade produkter.

Somarbete över gränserna

Offshoremarknoden är full av skyddstullsystem och andra natio- nella bestämmelser. Det gör det ännu svårare oH slå igenom på en marknad, som i sin helhet ligger utanför Sveriges gränser. En fördel hor vi dock i den geografiska när- heten till Nordsjön.

För aH underlätta inbrytningen fortsätter vi sluta somarbetsavtal med kompanjoner i Storbritannien och Norge. Ett exempel på detta är samarbetet på ingenjörssidan med Framnoes Mekaniske Verksted i Norge.

Beställt våren 1981

l tonuon 1981 bestt:JIIdeConsofe Offuhore yttethgore en bostompltrtt- form po Götaverken Arendal fOr IE!"t'Cmns t december 1982.

Dö

bcstollmngen•fogs väckte det

V15S forvomng-att proauktionen av plattformen skulle ske ^Y Id Kockums.

MOngQ undrade om

detta

vor

ett

klokt beslut och om delto betydde oH Gotoved<en A~ol nie lallgre vor

koncernens offubore-VCJD~ Arenoa Is

q(derstock~le 5J9Vldd~ tril-

röilet

endost rtll

m Hen av 1982 For'Si mas te v1 •lo

Eos

t ou detra nfe mnebc en F6rand ng

o

sh uk- rurplon ns mnch611 Götoll'cr ken Arcndol ör del vcr'v 1pom konter nen som svarar för offarsområdet

riffshore

ftt por

manader

senore kom svaret

trll varfor lednu'9!n YC1II att lagga ut produktronen pö deHo sött l mors tecknades: ett konhokt meddet

norska redenet Wrlh Wtlhelmsen SQm

då bestalide ytterf1g0re en borrplott·

form p6 Arendal, cxks6 den

ta-- rfeve- rans rdeoembor 1 98t

Genna bestöllnrng tnnebör ett myeket stort~ viktigt *Q ¹

Arendals

VIdare

utVeckllt'!g. Det vor

o6mhgen

den

forsta bes'tällnrngen på en

plcit1fonn

ov GötQvDrken Arendals egendes'Qfl, GVA.4000 GVAstbr

för G6toVerken Arendal Och

4000

anger

den

döck$1astkCJ~x.!Ctlet platt-'

Formenhof

Hurser du på Göta-

verken Arendals satsning på offshoremarknaden?

TOl"• Fjelberg, Wilh Win..lmsen:

- V r har ^t nom Wilh Wilhelmsen en mycket god erforenhet f rim

von

hdioor e so mar bek! med vorven r

Göteborg1 dätvt byggt över 50 fortyg efter andra världskrrget

DO Götaverken Arendal ondrode sm mnktnmg mot-offshore var

del

noturl,gt for oss off vllnda ^{oss drt} dö vr vtfle utoka vår pggflona

V t B r mycketupJlOI'eradc over

den

nelhJärtade-50tsn ngen, Det

nytfinkonde som proglor vorvet kombtnohoo med orto

byggttder hear g,ort

oH

mon

pö

kon

hd

!vekats etablera sig och fa en

~llor

del

Q\'

mor flO

det!;

delta trots (l tf Sveng~

tnre

Mr nllgon egen hctmmo·

marknod

ORshore-marknaden

omfattar alla aktiviteter som krävs för att utvinna olja och gas till havs. Det betyder att marknaden består av flera olika områden eller faser nämligen undersökning, utbyggnad, produktion, demobilisering, service och underhåll. Varje område ställer sina speciella krav på såväl produkt som service

Undersökning först ...

För att ta reda på om det över huvud tagetär möjligt att göra olje- eller gasfyndigheter på en speciell plats, görs geologiska undersökningar, d v s man prövar havsbottnens beskaffenhet. Om fyndigheter visar sig troliga, utförs provborrningar. Dessa sker- beroende på vattendjupet-an- tingen från borrfartyg (stora djup) eller från mobila plattformar.

Mestadels behövs mellan ett och tre år för denna fas, som utförs av en borrentreprenör på uppdrag av ett oljebolag. · ·

6

TmosureSu~r

SQfe--Concord'a Nord~n

P

SHO OF

.... sedan uppbyggnad

Ger provborrningarna positivt resultat startar utbyggnadsdelen.

Den pågår under två till fyra år och innebär att all utrustning, som behövs för att producera olja och frakta den från oljefält till raffina- deri, installeras.

Oljebolagen ger ofta ett utom- stående företag i uppdrag att sköta upphandling av utrustning.

Produktionen startar

När all utrustning finns på plats startar oljeproduktionen. Den kan pågå under tio till tjugo år bero- ende på oljefyndighetens storlek.

Demobilisering

Då produktionsperioden är slut måste all utrustning bort. De flesta

produktionsanläggningar är fasta.

Plattformar måste monteras ner och rör och pipelines avlägsnas.

Mobila anläggningar förekommer också.

Service och underhåll

Under uppbyggnads- och produk tiansfasen behövs service bl a i ..__

form av materialtransporter . Anläggningarna måste också underhållas snabbt och regelbun- _ det, eftersom produktionsstopp medför stora kostnader.

Varven behövs

För alla faser behövs tjänsterfrån varv. Det kan gälla forsknings-·

fartyg, mobila plattformar och borrtorn, supplyfartyg, ankarfartyg och bogserbåtar, säkerhets- och underhållsfartyg, moduler till produktionsanläggningar, fasta plattformar m m.

Götaverken Arendal har hittills levererat produkter för borrnings- och bostadsändamåL Nu arbetar vi intensivt vidare på att utveckla produkter som kan användas även i andra faser av oljeutvinnings- arbetet.

da såret•

1

J. "Kronprinsessan Victoria" på provtur. 2. l februari 1980 besökte Mexicos

industriminister, Jose Andres Oteyza, Götaverken Arendal.

Här förevisar Svensko Varvs styrelse- ordförande Per Ekström en modell av en ;ack-up rigg.

3. l oktoberdöpte Drottning Silvia

"Kronprinsessan Victoria'~ Här ses hon hälsa pö en av medlemmarna i sångkören.

4. Provturen på en jack-up rigg består i att däcket hissas upp i högsta läge.

Härden första jack-upen till Protexa.

Vi

behöver:

IWJUIIr

~

~ I'UniUQAIW MU.AIIW

~

5. Ett stort antal politiker besökte Arendal under året. På bilden ses ekonomi- minister Gösta Bohman tillsammons med den tidigare ekonomichefen Mikael von Mentzer.

6. Våra nya produkter ställer krav på kvalificerade medarbetare. Under J 980 började vi för första gången sedan 7 975 nyanställa yrkesarbetare.

Resultaträkningen är en sommonfattning av verksamheten under år 1980

1. Försäljningsintäkter + 1 334 Mkr Under året hor levererats produkter med ett försäljningsvärde av

1

334 Mkr. De kon delas upp på:

fartygsbyggen 686 Mkr ink! flytdocka

offshore

övrig försäljning

2. Tillverkningskostnader - 1199 Mkr

Kostnoderna utgörs av material och Vi köpte för 269 Mkr från ution- tjänster samt löner och sociala det under 1980. Huvuddelen var avgifter för de under året levere- material som bara finns att få i rade produkterna. Under 1980 utlandet bl a borrutrustning från köpte vi material och tjänster för att USA.

kunna tillverka våra produkter för För arbetet vi utför på produkter

785 Mkr. fick vi tillsammans 135 Mkr i lön.

Största delen av varorna o"ch Till detta kommer preliminära tjänsterna köptes i Sverige, näm- skatter på 87 Mkr och sociala l igen 516 Mkr. avgifter på 107 Mkr.

8

l l

980

,J. . - - - .

3. Planenliga avskrivningar - 17 Mkr En del maskiner och byggnader behövde förnyas, en del måste

~ _,\ bytas ut. Detta kostade 17 Mkr.

.

~1L---~

4. Atervunna kundfordrings- reserveringar

+

64 Mkr Huvuddelen av beloppet härrör sig från en försäljning av ett tankfartyg till Rederi AB Zenit. Fordran på _ fårtyget hos den förre ägoren --~ bedömdes delvis som osäker.

9. Resultat före bokslutsdisposi- tioner och skatt + 9 Mkr

+73Mkr Vi har fått ränta på pengar som vi haft utlånade.

6. Räntekostnader -191 Mkr Vi hade också kostnader för pengar som vi själva lånade upp.

37Mkrav dessa har satts undan för kommande års kostnader.

7. Arets resultat 64Mkr

De hor or vo.d 'Il for over da VI

drag J t olla kostnader från det Yl~~~

voro produktedor och frön de upp- losto r~erver.ngarno

.__

___________ _ _ _____ _ ___ ^...

8. Extra anläggningsnedskrivning -55 Mkr För att anpassa värdet på våra anläggningar efter den beslutade produktionsvolymen och verksom- hetsinriktningen hcir anläggnings-

värdet nedskrivits med 55 Mkr.

9

Balansräkningen visar ett företags ekonomiska ställning (tillgångar, skulder och eget kapital) i ett visst bestämt "ögonblick". Följande justerade balansräkning visar Arendals ställning den 31 december 1980.

TILLGÄNGAR

Mkr

Växelfordringar Förklaring:

505

Fordringar på rederier som köpt våra produkter på kredit.

Kundfordringar 77

Förklaring:

Fakturor för sålda produkter som kunden ännu inte betalt.

Fordringar Svenska Varv AB

354

Varulager 638

Förklaring:

Består av värdet på olla påbörjade inte levererade nybyggen somt lagervaror.

Anläggningar 221

(varav skepp 29) Förklaring:

Värdet på mark, byggnoder och maskiner här på Arendal.

Vi öger 7,5% av Consafe's bostadsriggar NB 911 och 912.

1.795

Hur ser de focklig a

organisati onerna pa

Götaverken Arendals satsning p å offsho re -

marknaden?

Sten Östlund och Bo Eriksson,

Verkstodsklu&ben, len"ort S Johansson, SIF, och Bengt Kari.Sson, SAlF, är samtliga medlemmor i Götaverken Aren- dals styrelse.

lO

SKULDEROCH EGET KAPITAL

Mkr

Leverantörsskulder Förklaring:

Skulder tillleverantörer för material som är levererat men ännu inte betalt.

Ovriga skulder Förklaring:

Ovrigo skulder är blond annat löner, semesterersätt- ni ng, skatter och sociala avgifter som intjänats men ännu inte betalats ut samt garantiansvor för sålda produkter.

Lån Förklaring:

För att kunna bedriva vår verksamhet måste vi låna pengar till

_växelfordringar, dvs ford- ringar på rederier som köper våra produkter på kredit

_pågående produktion, dvs kostnader (material och löner) för våra nybyggen som inte täcks av inbetalda förskott från rederiet.

Förskott från kunder Förklaring:

Inbetalda pengar från respektive rederi (förskott) Pensioner

Förklaring:

Avsatta pengarförde anställdas pensioner Aktiekapital Förklaring:

Inbetalda pengar från aktie- ägarna, dvs Svenska Varv AB

196

260

800

191

148

200

1.795

D .soge fO tonde

- v.

sta11o helt och höl~t upp Pil den nyo ^U'l aktntngen

och

vTtro oll olle vore m~h!mmo hor uppfou.

nrngt'!n ott Arendo or po roll vog.

l botlen för verksamheten ligger Svenska Varvs strul< ur pfon oc:h det at myc.ke vtkfrgtoll va folter den Vrsserl gen oc<eptercr v• ett lägg o vtss produ;c •on o v offshore,.

prOdJJkter pc andra bolag mom koncernen och gJVetvts sko v1 se till

otf offshoreorder går

h ll

koncernen

1 forsto hand om Arendals kapa- c•te1 inte or: tillrock hg. Va siatler dock krovet på kon~rnledningen

Visste du ^{aH ...}

Borrsemi

Så här fördelar sig kostnaderna i procent på en borrigg mellan resursenheterna, försäljnings- kostnader och övrigt.

Material Konstruktion

Stål Verkstäder

Stå l Montage Maskin Montage Inredning Montage Drift

Försäljningskostnad och övrigt (försäkring, kontraktsgrupp, samordning)

47,5%

11,5%

16,0%

7,0%

6,5%

6,0%

3,0%

2,5%

100,0%

atl folro mtenllonerna 1 stf\Jktur·

p lorten.

De ökode och onrtorlundo kr&:~v

d

nyo produkternostal ler medfor

Y'"~lvas lltS.'ia svo ag heter De beslammc1se• om kontroll och

k.volttelsom '-~tfordos av mynd19·

heteroch kunderhorkommat tdl för olt gora.nlerc 5<Jkef~eten for dem

som arbetor ombord Dessa krav s a "' Qtlletvis fyllo

y,

hoppqs

eforfor ett företcget even l fort- rottmngen-s o ha en gynn•om ulveckhng så art vi kon benolla sysselsöftningen föt våro med- lemmar

'' ^{öre ag i} företaget''

Sedan sommaren 1978, då det första kontraktet teckna- des

på

offshoreprodukter, bostadsplattformar till Consafe, har vi successivt sökt och utvecklat praktiska arbetsformer för de nya produkterna.

Under dessa år med stora omställ- ningar har vi hela tiden måst arbeta med faktorer som negativt

;1- )verkat förändringsarbetet. H_otet

'·ofn nedläggning och neddragnmg

av produktionsvo!ymen __ l??verkade t ex en tid starkt vara mo1hgheter att bli mer effektiva .

. :t -,Ar 1980 var ett år då vi hade

'~

.... {Öjlighet att arbeta med våra organisations- och arbetsformer mer än tidigare. De utvecklades och stabiliserades också. Mark- naden var gynnsam och de hot vi levde med 1979 försvann med varvspropositionen och riksdags- beslutet.

Likheter med byggindustrin

Det finns flera likheter mellan vår verksamhet och byggnadsindu- strins. En markant skillnad är dock att vi bygger våra produkter på ett och samma ställe. Byggnadsindu-

~ins a~betsplatser flyttar be~?- ___ ) de pa var bygget ska uppforas.

Likheterna är dock slående. Man samlas kring ett projekt, engage- rar de personer som behövs för iust den byggnaden eller den platt- . _;rmen. Behoven skiftar dock från

gång till gång. Det är sällan två byggnader eller två plattformar är identiskt lika.

När bygget är färdigt och pro- dukten levererad, så upplöses den organisation som behövdes för det aktuella arbetet. För det projekt som nu står på tur bildas nya grupper av människor, som passar för just detta.

Obiektet i centrum - vad innebär det?

Det betyder kort sagt att vi rätt måste organisera våra resurser kring det vi påtagit oss. Har vi exempelvis lovat att konstruera och tillverka en borrplattform på

Diskussion framför en av de produkter, för vars skull den nya organisationen på Arendal utvecklats.

20 månader så måste vi samla de resurser som behövs för att inom den utsatta tiden fullfölja vår uppgift. Vi får inte efter 16 månader komma fram till att vi skulle behövt 24 månader.

Götaverken Arendals ledning har kommitfram till att vi bäst full- följer våra åtaganden genom att, dels för varje kontrakt bilda kon- traktgrupper som hor toto lansvaret för varje kontrakt till leverans, dels i organisationen inom Konstruktion och Produktion bilda s k resurs- enheter .

Kontraktorganisation

För varje kontrakt som tecknas utses en kontroktansvarig.

Den kontraktansvarige hartill uppgift att se till att resp produkt Ievereros på den tid och tillverkas till den kostnad och kvalitet som anges i kontraktet med kunden.

För att klara detta måste den kontraktansvarige i sin tur ha ett antal avtal och kontrakt med dem han är beroende av på Arendal.

Han sluter kontrakt med var och en av resursenheterna inom Kon- struktion och Produktion och kommer överens om tid, kostnad och kvalitet för deras resp del av arbetet.

Den kontraktansvarige har med- hjälpare inom Konstruktion och Produktion. Antalet kon variera beroende på kontraktets storlek och sammansättning, men följande funktioner sko alltid finnas.

- Uppdragsansvarig

Den uppdragsansvarige leder det totala konstruktionsarbetet för sitt kontrakt. Han ansvaror för att pro- dukten motsvarar de kvalitets- och funktionskrav som anges i kontrak- tet. Han ansvarar dessutom för ekonomin i konstruktionsarbetet, dvs att inte konstruktion tar en större del av kontraktspriset än vad som är överenskommet med den kontraktansvo rige.

Till sin hjälp har den uppdrogs- ansvarige ett antal objektleda re.

Det finns en objektledare inom varje konstruktionskontor och en för varje produkt i order. Objekt- ledaren bär ansvaret för att hans del av konstruktionsarbetet drivs framåt enligt uppgjord tidplan.

För varje kontrakt utses också en objektplanerare inom Konstruk- tion. Objektplaneraren gör upp övergripande planer, samor:-dnar och följer upp tid och resurser vad gäller konstruktion och material.

- Montagechef

Montagechefen ansvaror för pro- duktionen av produkten både avseende teknik och kostnader.

- Kontraktekonom

Kontraktekonomen ansvarar för system för kostnadsstyrning och regelbunden rapportering av det ekonomiska läget för kontraktet och av det föutsagdo resultatet.

Resursenheterna

På Arendal finns sex resursen heter:

• Konstruktion

• Stål Verkstäder

• Stål Montage

• Maskin Montage

• Inredning Montage

• Drift

l flera sammanhang framförs och betonas att resursenheterna ör att likna vid egna företag i företaget Götaverken Arendal.

Detta ör riktigt. Var och en ansvararför sin del av verksam- heten. Att det går ihop ekonomiskt och att de lämnar ifrån sig sin del i produktionskedjan på den tid de avtalat med den kontaktansvarige.

Självständigheten får dock inte drivas för långt. Vi finns trots allt alla i samma företog och ör beroende av varandras tjänster.

Den totala styrkan i företaget ör mer än den sammanlagda styrkan i

resursenheterna. Ingen av resurs- enheterna skulle klara sig utan

·stöd från de övriga, men tillsam- mans ger de stora möjligheter till ett flexibelt och varierat arbetssätt.

Man kan säga att resursenheterna ansvarar för följande hörnstenar i verksamheten:

• personalen

• tekniker och metoder

• ekonomin

e

tiden

Personalen

Det är i resursenheterna de allra flesta av våra anställda har sin hemvist, även om de ör utlånade t i Il kontraktorganisationen. Resurs- enheten har ansvaret för utbildning och personalplanering. Det ör alltså inom denna man ska se till att de rötta kunskaperna för varje produkt i order finns hos perso- nalen.

Ett bra exempel på detta ör vad som skedde inför bentillverkningen till jack-up riggarna. Dessa kräver en mycket avancerad svetsteknik som kan utföras endast av licens- 12

svetsare. Vi hade inte licenssvet- sare i tillräckligt antal då den första jack-upenskulle tillverkas, varför vi snabbt fick utbilda nya i industriskolan.

Tekniker och metoder

Teknik- och metodutvecklingen går snabbt. Vi är inte konkurrens- kraftiga på marknaden om vi inte utnyttjar de mest rationella tillverk- ningsmetoderna eller de mest ändamålsenliga konstruktionslös- ningarna.

Ansvaret för detta finns i resurs- enheterna.

Ekonomin

Vi lever hela tiden under ett mycket pressat ekonomiskt ansvar.

Kunden betalar inte vad som helst för våra produkter. Vår marknads- organisation förhandlar om priset med kunden och resursenheterna ansvarar sedan för och påverkar kostnaderna för tillverkning.

Resursenheterna måste hela tiden idetal j styra och följa upp sina kostnader.

Tiden

En kort leveranstid är ett viktigt konkurrensmedeL Ju snabbare leverans vi kan erbjuda, desto intressantare är vi som tillverkare för kunden.

Resursenheterna håller sin del av kontraktet bl a genom att hålla tiderna nere så att inte övriga delar i tillverkningskedjan blir lidande.

Breddad marknads- organisation

Marknadsarbetet har intensifie- rats. Organisationen har breddats genom att försäljningskontor upp- rättats i såväl Houston, London som Oslo. Platserna är var för sig centra inom offshoreområdet och har valts med tanke på att vi måste hålla täta och systematiska kon- takter med både oljebolag och borrentreprenörer.

Mikael von Mentzer fromför USA- kontoret i Houston.

Med-

bestämmande-

• •

organ1sat1onen

Ambitionen är att medbestäm- mandefrågor inom företaget ska diskuteras så nära verksamheten som möjligt. Detta är i linje med företagets övriga organisation som vill föra ut ansvar och befogenheter i organisationen.

MB-grupp Arendal

l MB-grupp Arendal diskuteras medbestämmandefrågor som är av allmän och gemensam aren- dalskaraktär.

Frågor som ständigt står på dagordningen är personal-, ekonomi-, marknad/försäljning- och effektiviseringsfrågor.

Ordförande är Götaverken Arendals VD, Rolf Bergstrand.

Produktion

l MB-grupp Produktion tas med- bestämmandefrågor upp som är gemensamma för Produktion.

Ordförande är Per-Lars Lundström, Produktionschef.

Medbestämmandegrupper finns också i varje resursen het. Där diskuteras frågor som är specifika för resp resursen het. Ordförande - är resp resursenhetschef dvs Sve. _.

Ake Nilsson (Stål Verkstäder), Hans Bränning (Stål Montage),;

Ingemar Nordström (Maskin Q

Montage), Jan Falkman (lnrednina Montage) och Morgan Jemin (

(Drift) -

Konstruktion

Inom Konstruktion har man gått ett steg ytterligare i jämförelse med Produktion.

Där finns i n te ett särskilt möte för medbestämmandefrågor enbart.

l stä Ilet finns Sl F representerat på det ledningsmöte som varje vecka äger rum inom Konstruktion.

För samtliga dessa grupper gäller att företaget ger primör- information enligt medbestäm- mandelagen. l frågor där de fackliga representanterna vill ha förhandling tas detta med före- taget i särskild förhandling.

OmfaHande hälsovård

Vid Götaverken Arendal finns en väl utbyggd företagshälsovård. På hälsocentralen arbetar 11 personer.

Ar 1980 gjordes ca 6000 läkar- besök och nästan 14000 på sköterskemottagningen.

Besöken var till ca 45 procent orsakade av skador i arbetet. Den största besöksgruppen utgjordes av dem som hade problem med rygg, armar, axlar och knän.

Man arbetar också med före- byggande företagshälsovård. Till denna verksamhet räknas hälso- kontroller och rådgivning i hälso- frågor. Företagshälsovården med- verkar även i arbetsmiljöutbildning.

--

·-

Arendals industriskola gergedigen utbildning.

Utbildning säker investering

Götaverken Arendals produkt- program har genomgått en väsent- lig förändring under de senaste åren. För att personalen ständigt ska ha specialkunskaper om nya tekniker och nya produkter bedrivs

. -'1 omfattande utbildningsverk-

.. ._..~mhet. Det är en investering som ger säkerhet för såväl varv som kunder.

Utbildningen i Arendals industri- c:kola är uppdelad på tre olika

' _,.jer, gymnasieutbildning, grund-

utbildning förvuxna samt praktisk och teoretisk vidareutbildning. Det finns kurser för de flesta förekom- mande yrkeskategorier på före- taget, miljöutbildning och ett stort antal högre specialkurser.

Samarbetet med gymnasie- skolan innebär med några undan- tag att den kommunala skolan står för grundutbildningen och Industri- skolan står för den produktions- onpassade utbildningen (högre specialkurser).

Under år i 980 deltog 1609 anställda i olika kurser. De utbil- dades totalt under 93 91 O timmar, varav 34083 var produktions- timmar. Våra nya produkter ställer

höga krav på svetskvalitet och olika former av svetsning stod oftast på programmet vad beträf- far qen praktiska vidareutbildning- en.Ar1979-l980togstexl20 man in för utbildning till licens- svetsare.

Industriskolan samarbetar bl a med KomVux både när det gäller dag- och kvällskurser. Kursutbudet har omfattat engelska på olika nivåer, allmän behörighet el, ingenjörsteknisk utbildning, hög- spänning, gas- och elsvets m m.

3 041 anställda

Lökar- och sköterskemottagningarna fick totalt cirka 20 000 besök under J 980.

Götaverken Aren da l hade 31 dec 1980 totalt 3 041 an stä lida. De fördelade sig på de olika enheterna enligt nedan.

Konstruktion Tjänstemän 406

Produktion Tjänstemän Arbetsledare Arbetare Resursenhet

Stål Verkstäder 49 43 616

Stål Montage 20 31 345

Inredning Montage 33 31 352

Maskin Montage 37 27 286

Driften 49 31 340

Produktion övrigt ^{25 l}

Ovrigt Götaverken

Arendal ¹⁴⁹ 17 ¹⁵³

Totalt 768 181 2092

Många fritidsaktiviteter på Arken.

Folkdans är populärt.

Dykning ägnar sig åtskilliga åt.

304 601 luncher serverades 1980

Vid Götaverken Arendal finns fyra olika matsalar. På uppdrog av företaget driver där SARA kost- hållningen. Priseroch motsedel beslutas av Götaverken Arendal.

Det finns också på företaget ett rådgivonde organ, matrådet, som med jämna mellanrum samlas för att diskutera matstondorden. l matrådet ingår representanterför de fockliga organisationerna.

Smör, bröd, varmrätt och mål- tidsdryck somtmöjlighet t i Il backning ingår i priset. Det pris företaget tar ut är helt baserat på åtgången i matsalarna.

Omkring 40 procent av de anställda eller ca 50 procent av de närvaronde på varvet äter dag- ligen i matsalarna. Ar 1980 serve- rodes 304601 luncher och 31 421 övertids- och skiftmåltider. För år 1981 har man budgeterat före- tagets subventionering till nästan 3 Mkr.

14

Det är väsentligt med god arbetsmiliö.

Vår arbetsmiliö

skyddstjänsten är i princip upp- delad i brandskydd och arbetar- skydd.

Tre skyddsingenjörer svararför våra anläggningar och de produk- ter vi bygger. l stort kon mon likna deras arbete vid en skyddskon- sults.

Brandskyddet är mycket omfat- tande. Objekten vi bygger

bevakas t ex dygnet runt av upp till fem mon. Den sommonlagda tiden på varje bygge varierar mellan 3500 och 14000 timmar.

skyddsingenjören deltar bl a i lokala skyddskommitteer och i fasta skyddsronder. Han svarar också för förebyggonde orbets- miljöarbete, t ex bullermätning, luftundersökning, ljusmätning. Han tar också from de anvisningar och rekommendationer som behövs för att åtgärda upptäckta brister. Allt arbete på Arendal sker naturligtvis i enlighet med Arbetarskydds- styrelsens anvisningar. skydds- tjänsten följer upp att så är fallet, bl·a genom att delta i inköp av maskiner.

Utbildning i orbetsmiljöfrågor, som allo anställda och även entre- prenörer ska genomgå, svarar skyddstjänst i samarbete med Industriskolan för.

Kopplat till arbetarskyddet är även uppföljning av de olycksfall som inträffar på Arendal. Arligen sker ca 500 olycksfall som ger minst en sjukdag. skyddstjänsten hor hand om alla utredningar kring olycksfallen inklusive försäkrings- frågorna.

Förslagsverksamheten gav 27 870 kronor

En viktig del i Arendals utveckling är förslagsverksamheten. Under år 1980 bedömde den portsammon- satta förslagskommitten 42 st inlämnade förslog. Man premie- rade på olika vis under året 26 förslog. Största ersättningen 10000 kr delades av två man.

Den kunskap som finns hos alla dem som arbetar på Arendal måste tas t i liva ro, för att förbättra arbetsmetoder och effektivitet.

Och helt naturligt är det den eller de som praktiskt jobbar med något som har bäst förutsättningar att lösa hur man snabbast, billigast och lättast kon förenkla.

Arbetet i Förslagskommitten ho nyligen lagts om. De långa besluts~

tiderna hoppas vi på så vis få bort.

Fortfarande är vi dock starkt bero- ende av att vi i linjen inte låter förslagen ligga efter det man däql' fått dem för utredning.

Det är självklart viktigt att den som lagt ned intresse och tid på förbättringar så snabbt som mö j- l igt får besked vad förslaget är värt.

Fritidsverksamheten

Fritidsaktiviteterna på Götaverken Arendal är många och engagerar årligen tusentals anställda med familjer.

Arken, den stora och moderna fritidsanläggningen intill varvet, har helt naturligt blivit arendalar- nas speciella tummelplats. Men där håller man inte bara på med idrott utan där bedrivs även en omfattande studieverksamhet.

l.Jnder högsäsong besöks Arken dagligen av ca 800 personer.

Götaverkens Sport och FritidsJ förening är den samlande orga- nisationen för göteborgsbolagen ¹ Svenska Varv. Föreningen är mycket väl representerad på Arendal med ca 20 kontoktmän för olika funktioner i föreningen. Där- till finns på vorvet Konstförening, Motorklubb, Sångkör, Tjänste- man nasällskap, Semesterhems- föreningar och Hemvärnsområde.

Till de olika fritidsorganisatio- nerna och till semesterhems- anläggningarna lämnade Arendal år 1980 ett bidrag på 134000 kronor. Därutöver fick fritidsverk- samheten, via gåvor från Arendals beställare (redare) till de fackliga organisationerna, särskilt bidrog.

ändrad

1'115 _. _ . . . ·.trr.

^{t l}

å ,. _.,.

T

r

--- -

.J

T

r

. . . . tll t b ^t

^l

p

T T

t:

11/1 1 III ^{- -- --}

T

111'1 lz· '; t7 _M>t-tcz 4tt: ^t'7

P~ IC k

1'fU.

leveranser 1975-1982. Från serie- produktion till produktion av enstycks produkter.

Ovanstående bild illustrerar på ett kortfattat sött de stora föränd- ringar Götaverken Arendal genomgått de senaste åren.

Aren fram till1978 levererades en jämn ström av i stort sett lika-

dana produkter. Så kom fartygs- krisen och med den krav på omställning av produktion och inriktning mot nya marknader.

Var och en som ger sig tid att reflektera över vad som ligger bakom denna bild förstår att den medfört genomgripande föränd- ringar för alla berörda.

rofil

t .,. 2

.f *iiv.

p

Produktion av sinsemellan olika enstycksprodukter ställer helt nya krav på orga"nisation och arbets- former, marknadsföring och produktutveckling.

GÖTAVERKEN

• ~~~~[