• No results found

) 5 lim ln(

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ") 5 lim ln("

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ASYMPTOTER

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter .

( Anm: En verikal asymptot kan INTE finnas I en punkt 𝑎𝑎 där funktionen är kontinuerlig för lim𝑥𝑥→𝑎𝑎−𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑓𝑓(𝑎𝑎) = lim𝑥𝑥→𝑎𝑎+𝑓𝑓(𝑥𝑥) i en sådan punkt)

Exempel A1. Bestäm eventuella lodräta asymptoter till funktionen 𝑦𝑦 =𝑥𝑥𝑥𝑥+32−4 Lösning. Funktionen är definierad för 𝑥𝑥 ≠ ±2.

i) Eftersom 𝑓𝑓(𝑥𝑥) → +∞ då 𝑥𝑥 → 2+ har funktionen en lodrät asymptot i x=2.

( Anmärkning: 𝑓𝑓(𝑥𝑥) → −∞ då 𝑥𝑥 → 2 )

ii) i) Eftersom 𝑓𝑓(𝑥𝑥) → +∞ då 𝑥𝑥 → −2 har funktionen en lodrät asymptot i x=-2.

( Anmärkning: 𝑓𝑓(𝑥𝑥) → −∞ då 𝑥𝑥 → −2+ , se grafen nedan )

Svar: Funktionens lodräta (vertikala) asymptoter är 𝑥𝑥 = 2 och 𝑥𝑥 = −2.

𝑓𝑓(𝑥𝑥) → ±∞ 𝑑𝑑å 𝑥𝑥 → 𝑎𝑎+ 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒 𝑥𝑥 → 𝑎𝑎

𝑥𝑥→𝑎𝑎+lim 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = +∞ , lim𝑥𝑥→𝑎𝑎+𝑓𝑓(𝑥𝑥) = −∞ , lim𝑥𝑥→𝑎𝑎−𝑓𝑓(𝑥𝑥) = +∞ 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒 lim𝑥𝑥→𝑎𝑎−𝑓𝑓(𝑥𝑥) = − ∞ Definition 1. Den räta linjen 𝑥𝑥 = 𝑎𝑎 är en lodrät (vertikal) asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) om

dvs om minst en av följande påståenden gäller

1

(2)

På samma sätt definierar vi vänster, vågrät (horisontell) asymptot då 𝑥𝑥 → −∞

1. Bestäm eventuella vågräta asymptoter till funktionen 𝑦𝑦 =2𝑥𝑥𝑥𝑥22+2+6. Lösning:

Metod 1. (Direkt beräkning) Vi beräknar direkt

𝑥𝑥→±∞lim 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = lim𝑥𝑥→±∞2𝑥𝑥2+ 6

𝑥𝑥2+ 2 = ( 𝑓𝑓ö𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑚𝑚𝑒𝑒𝑑𝑑 𝑥𝑥2) = lim𝑥𝑥→±∞2 + 6/𝑥𝑥2

1 + 2/𝑥𝑥2= 2 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟𝑒𝑒𝑟𝑟𝑎𝑎𝑟𝑟 ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 (𝑟𝑟𝑜𝑜ℎ 𝒊𝒊𝒊𝒊𝒊𝒊𝒊𝒊 ± ∞)

Därför är 𝑦𝑦 = 2 en vågrät asymptot till funktionen (se grafen nedan).

Metod 2. ( Används ofta för rationella funktioner för att enklare beräkna gränsvärdena då x går mot ±∞. )

När vi söker vågräta eller sneda asymptoter kan det vara praktiskt att skriva om funktionen 𝑓𝑓(𝑥𝑥) som summan av två delar

𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑓𝑓1(𝑥𝑥) + 𝑓𝑓2(𝑥𝑥) där andra delen går mot 0 då x går mot ±∞.

( Då är lim𝑥𝑥→±∞𝑓𝑓(𝑥𝑥) = lim𝑥𝑥→±∞𝑓𝑓1(𝑥𝑥) + 0)

Om 𝑓𝑓1(𝑥𝑥) = 𝑏𝑏 = 𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑎𝑎𝑟𝑟𝑟𝑟 då har (uppenbart) funktionen en vågrät asymptot 𝑦𝑦 = 𝑏𝑏.

𝑥𝑥→+∞lim 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑏𝑏, 𝑑𝑑ä𝑒𝑒 𝑏𝑏 ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 ( 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑟𝑟 𝑏𝑏 ≠ ±∞).

Definition 2. ( Höger, vågrät asymptot) Den räta linjen 𝑦𝑦 = 𝑏𝑏 är en vågrät (horisontell) asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) då 𝑥𝑥 → +∞ om följande gränsvärde existerar

𝑥𝑥→−∞lim 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑏𝑏, 𝑑𝑑ä𝑒𝑒 𝑏𝑏 ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 ( 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑟𝑟 𝑏𝑏 ≠ ±∞).

Definition 2. ( Vänster, vågrät asymptot) Den räta linjen 𝑦𝑦 = 𝑏𝑏 är en vågrät (horisontell) asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) då 𝑥𝑥 → −∞ om följande gränsvärde existerar

2

(3)

I vårt exempel kan vi utföra polynomdivision

𝑦𝑦 =2𝑥𝑥2+ 6 𝑥𝑥2+ 2 = 2 +

2 𝑥𝑥2+ 2

Eftersom 𝑥𝑥22+2 går mot 0 då x går mot ±∞ har vi omedelbart att 𝑦𝑦 = 2 är en vågrät asymptot till funktionen ( se grafen nedan).

---

Definition 3a. ( Höger, sned asymptot) Den räta linjen 𝑦𝑦 = 𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟 är en sned asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) då 𝑥𝑥 → +∞ om följande gäller

𝑥𝑥→+∞lim (𝑓𝑓(𝑥𝑥) − (𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟)) = 0

Definition 3b. ( Vänster, sned asymptot) Den räta linjen 𝑦𝑦 = 𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟 är en sned asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) då 𝑥𝑥 → −∞ om följande gäller

𝑥𝑥→−∞lim (𝑓𝑓(𝑥𝑥) − (𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟)) = 0

Följande, ekvivalenta definitioner, använder vi ofta för att bestämma k och n:

𝑥𝑥→+∞lim 𝑓𝑓(𝑥𝑥)

𝑥𝑥 = 𝑟𝑟, 𝑑𝑑ä𝑒𝑒 𝑟𝑟 ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 ( 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑟𝑟 𝑟𝑟 ≠ ±∞).

𝑥𝑥→+∞lim (𝑓𝑓(𝑥𝑥) − 𝑟𝑟𝑥𝑥) = 𝑟𝑟, 𝑑𝑑ä𝑒𝑒 𝑟𝑟ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 ( 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑟𝑟 𝑟𝑟 ≠ ±∞).

Definition 3A. ( Höger, sned asymptot) Den räta linjen 𝑦𝑦 = 𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟 är en sned asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) då 𝑥𝑥 → +∞ om följande gränsvärden existerar ( och är reella tal)

𝑥𝑥→−∞lim 𝑓𝑓(𝑥𝑥)

𝑥𝑥 = 𝑟𝑟, 𝑑𝑑ä𝑒𝑒 𝑟𝑟 ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 ( 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑟𝑟 𝑟𝑟 ≠ ±∞).

𝑥𝑥→−∞lim (𝑓𝑓(𝑥𝑥) − 𝑟𝑟𝑥𝑥) = 𝑟𝑟, 𝑑𝑑ä𝑒𝑒 𝑟𝑟ä𝑒𝑒 𝑒𝑒𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑟𝑟 𝑟𝑟𝑎𝑎𝑒𝑒 ( 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑟𝑟 𝑟𝑟 ≠ ±∞).

Definition 3B. ( Vänster, sned asymptot) Den räta linjen 𝑦𝑦 = 𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟 är en sned asymptot till funktionen 𝑦𝑦 = 𝑓𝑓(𝑥𝑥) då 𝑥𝑥 → −∞ om följande gränsvärden existerar ( och är reella tal)

3

(4)

Exempel A3 Bestäm eventuella sneda asymptoter till funktionen 𝑦𝑦 =𝑥𝑥𝑥𝑥−12+1. Lösning:

Metod 1 ( direkt beräkning )

𝑟𝑟 = lim

𝑥𝑥→+∞

𝑓𝑓(𝑥𝑥)

𝑥𝑥 = lim𝑥𝑥→+∞

𝑥𝑥2+ 1

𝑥𝑥2− 𝑥𝑥 = lim𝑥𝑥→+∞

1 + 1/𝑥𝑥2 1 − 1/𝑥𝑥 = 1

𝑟𝑟 = lim𝑥𝑥→∞(𝑓𝑓(𝑥𝑥) − 𝑟𝑟𝑥𝑥) = lim𝑥𝑥→+∞�𝑥𝑥2+ 1

𝑥𝑥 − 1 − 1 ∙ 𝑥𝑥 � = lim𝑥𝑥→+∞

𝑥𝑥 + 1

𝑥𝑥 − 1 = lim𝑥𝑥→+∞

1 + 1/𝑥𝑥 1 − 1/𝑥𝑥 = 1 ( Samma resultat får vi om x går mot −∞ )

Alltså 𝑦𝑦 = 𝑥𝑥 + 1 är en sned asymptot till f(x) Metod 2

Vi skriver om funktionen 𝑓𝑓(𝑥𝑥) som summan av två delar 𝑓𝑓(𝑥𝑥) = 𝑓𝑓1(𝑥𝑥) + 𝑓𝑓2(𝑥𝑥) där andra delen 𝑓𝑓2(𝑥𝑥) går mot 0 då x går mot ±∞.

Om vi får att 𝑓𝑓1(𝑥𝑥) = 𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟 då är 𝑦𝑦 = 𝑟𝑟𝑥𝑥 + 𝑟𝑟 en sned asymptot till 𝑓𝑓(𝑥𝑥).

Om 𝑓𝑓1(𝑥𝑥) är ett polynom av grad ≥ 2 då SAKNAR 𝑓𝑓(𝑥𝑥) sneda asymptoter.

I vårt exempel har vi ( med hjälp av polynomdivisionen)

𝑦𝑦 =𝑥𝑥2+ 1

𝑥𝑥 − 1 = 𝑥𝑥 + 1 + 2 𝑥𝑥 − 1 Uttrycket 𝑥𝑥−12 går mot 0 då x går mot ±∞.

Därför är 𝑦𝑦 = 𝑥𝑥 + 1 en sned asymptot ( både vänster och höger).

Anmärkning: Funktionen har också en lodrät asymptot x=1, se grafen nedan.

Övningsuppgifter:

4

(5)

1. Bestäm eventuella asymptoter till funktionen

x y = ln( x − 5 )

Lösning: Funktionen är definierad då x−5>0och x≠0. Båda villkor är uppfyllda om

>5 x .

a) Vertikal (lodrät) asymptot.

Vi beräknar

− = −∞

>

x

x

x

) 5 lim ln(

5 .

Alltså är x=5 funktionens vertikal (lodrät) asymptot.

b) Horisontell (vågrät) asymptot

1 0 5 1 lim ] Hospital ) [

5

lim ln( = ′ = − =

 

 

= ∞

>

>

L x x

x

x x

Alltså är

y = 0

funktionens horisontell (vågrät) asymptot.

Svar: Funktionen har en vertikal (lodrät) asymptot x=5 och en horisontell (vågrät) asymptot y=0

2. Bestäm eventuella asymptoter till funktionen

3 4

3

= − x y x

Svar: En lodrät (vertikal) asymptot x=3

3. Ange eventuella asymptoter för

1 ) 1

(

2

− +

= − x

x x x

f

5

(6)

Lösning: Polynomdivision ger:

2

1 1

( ) 1 1

x x

f x x

x x

= − + = +

− −

Definitionsmängden :

x ≠ 1

.

En lodrät (vertikal) asymptot x=1 eftersom

1 1

lim ( ) , lim ( )

x x

f x f x

+

= −∞

= ∞

.

Från

1 ) 1

( = + − x x x

f

ser vi att

1 ) 1

( − = − x x x

f

går mot 0 då x går mot ∞.

Därför är y=x en sned asymptot till funktionen.

Svar: 1) En lodrät (vertikal) asymptot x=1 2) En sned asymptot y=x.

4. Ange eventuella asymptoter för

2 3 ) 2

( −

= − x x x

f

Lösning: Polynomdivision ger:

2 2 1

2 3 ) 2

( = + −

= −

x x

x x f

Definitionsmängden :

x ≠ 2

. En lodrät (vertikal) asymptot x=2.

Från

2 2 1

)

( = + − x x

f

ser vi att

2 2 1

)

( − = − x x

f

går mot 0 då x går mot ∞.

Därför är 𝑦𝑦 = 2 en vågrät (horisontell) asymptot till funktionen.

Svar: 1) En lodrät (vertikal) asymptot x=2 2) En vågrät (horisontell) asymptot y=2.

5. Bestäm eventuella asymptoter till funktionen

1 ln

1 ln

= + x y x

6

(7)

7

Svar: Definitionsmängd

x > 0

och lnx−1≠0 dvs

xe

. Alltså

D

f

= ( 0 , e ) ∪ ( e , +∞ )

.

1) En lodrät (vertikal) asymptot x=e.

2) En vågrät asymptot y=1, då x går mot +∞

6. Bestäm eventuella asymptoter till funktionen

y = 3 + e

2x

Svar: En vågrät asymptot y=3, då x går mot +∞

7 . Bestäm eventuella asymptoter till funktionen

y = 5 + e

2x2

Svar: En vågrät asymptot y=5, då x går mot

± ∞

8 . Bestäm eventuella asymptoter till funktionen

2

+ 1

= x y x

Svar: Två vågräta asymptoter:

En höger vågrät asymptot y = 1, då x går mot ∞ och

en vänster vågrät asymptot y= – 1, då x går mot −∞ .

References

Related documents

När Ljungskile Nyheter för fram Erland Holmdahls kritik mot kommunen, blir Ingemar Samuelsson (S) inte speciellt för- vånad.. – Kritiken från LSK är jag trött på att

– Det är här Reino har tränat och blivit världsberömd och det är även här jag och många med mig haft glädjen att träna för honom och för hans fru Elsie, säger Johanna

Efter elva år kan en ny lekplats komma att bli verklighet för de unga i Ljungskile till nästa sommar.. Snart ser vi också nya ägare av charken

– Det känns underbart efter bok släppet, säger Martin Widmark till Ljungskile Nyheter.. Ljungskile Nyheter har varit i kontakt med presstalespersonen

I ett medborgarförslag vill Ljungskilebon Joakim Hedlund att kommunen skapar fler sociala platser i Ljungskile.. Håll utkik efter vårt radioprogram Ange- läget

taget följdes med undran i socknen. Mest förvåning väckte de nio fönstergluggarna, tre åt öster, tre åt söder och tre åt väster. Men arbetarna på bygget förklarade, att

[r]

För att skriva en linje på parameterform om linjen är given på explicit eller implicit form betecknar vi en variabel ( x eller y) med t och löser ut den andra variabel. Lösning: