1 (3)
2007-03-02
Svenskt Näringslivs sammanfattning
Utkast till riktlinjer för icke-horisontella förvärv
I mitten av februari presenterade EU-kommissionen ett utkast till riktlinjer för be- dömningen av vertikala förvärv och konglomeratförvärv. Med vertikala förvärv för- stås samgåenden mellan företag i olika produktions- eller distributionsled, t ex att en möbeltillverkare köper en virkesleverantör (kommissionens exempel). Ett konglome- ratförvärv uppkommer då företag på separata, men relaterade marknader går sam- man – en producent av rakhyvlar förvärvar ett företag som framställer raklödder (kommissionens exempel).
De båda förvärvstyperna kallas gemensamt för icke-horisontella, i motsats till hori- sontella förvärv, dvs sådana som avser företag på samma marknad (riktlinjer finns).
Synpunkter på det aktuella utkastet skall vara kommissionen tillhanda senast den 12 maj.
Allmänt
Kommissionen konstaterar att icke-horisontella förvärv generellt sett är mindre ris- kabla från konkurrenssynpunkt än horisontella d:o. Vertikala eller konglomeratför- värv utsläcker inte konkurrensen på samma relevanta marknad samtidigt som de kan erbjuda betydande effektivitetsvinster. Under vissa omständigheter kan dock allvar- liga konkurrensbegränsningar uppkomma, särskilt om förvärvet skapar eller förstär- ker en dominerande ställning. Den skadliga verkan orsakas antingen av icke-koordi- nerade eller av koordinerade effekter.
Icke-koordinerade effekter uppstår huvudsakligen när förvärvet medför utestängning (eng foreclosure). Kommissionen använder begreppet för att ”describe any instance where actual or potential rivals’ access to supplies or markets is hampered or elimi- nated as a result of the merger, thereby reducing these companies’ ability and/or in- centive to compete”. Sådan utestängning kan göra det möjligt för förvärvsföretagen att höja priserna. Ett förvärv kan orsaka koordinerade effekter om det ändrar konkur- rensförutsättningarna på så sätt att sannolikheten för samordning av företags beteen- den ökar avsevärt. Som huvudregel bedömer kommissionen ett förvärvs effekter i jämförelse med de förhållanden som skulle råda om affären inte genomfördes.
Kommissionens bedömning omfattar både förvärvets möjliga konkurrensbegräns- ande effekter och den positiva verkan som kan uppkomma till följd av effektivitets- vinster (som parterna har att påvisa).
2 (3)
Marknadsandelar och koncentrationsgrad
Enligt kommissionen är ett icke-horisontellt förvärv inte riskabelt från konkurrens- synpunkt med mindre det nya företaget uppnår marknadsmakt åtminstone på en av de berörda marknaderna. Marknadsandelar och koncentrationsgrad anser man utgöra preliminära indikatorer på marknadsmakt och den roll för konkurrensen som både förvärvsföretagen och deras konkurrenter spelar. Kommissionen framkastar att där det nya företaget får en andel under 30 % på berörda marknader och koncentrations- index (HHI) ligger under 2000, saknas normalt anledning att undersöka förvärvet närmare. Över dessa gränser föreligger dock ingen presumtion för skadliga konkur- renseffekter. Marknadsmakt är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning, heter det.
Vertikala förvärv
När det gäller icke-koordinerade effekter till följd av utestängning (foreclosure) föreligger två typfall: a) konkurrenter i senare led (”downstream rivals”) får sin till- gång till viktiga insatsprodukter begränsad, s k ”input foreclosure”, samt b) konkur- renter i tidigare led (”upstream rivals”) får sin kundbas beskuren (”customer foreclosure”).
Ifråga om ”input foreclosure” (fall a) bedömer kommissionen huruvida det nya fö- retaget skulle 1) ha möjlighet att genomdriva sådan utestängning, 2) ha incitament att göra det samt 3) därmed i betydande grad skada konkurrensen i senare led. Kommis- sionen utvecklar närmare innehållet i dessa delmoment, vilka ofta utgör en samman- hängande analyskedja.
Analysen av ”customer foreclosure” (fall b) är i princip densamma, dvs skulle det nya företaget 1) ha möjlighet att begränsa tillträdet till marknader i senare led genom att minska sina inköp från konkurrenter ”upstream”; 2) ha incitament att göra det samt 3) med en sådan strategi i betydande grad skada avnämare i senare led. De olika momentens innehåll utvecklas närmare.
Andra icke-koordinerade effekter kan sammanhänga med att företag genom vertikal integration kommer över information om konkurrenter i senare eller tidigare led, t ex till följd av att man blir leverantör till konkurrenter ”downstream”.
Riktlinjerna behandlar därefter koordinerade effekter av vertikala förvärv. Samord- ning av marknadsbeteendet kan uppstå när konkurrenter har möjlighet att identifiera och eftersträva gemensamma mål och undvika det normala, ömsesidiga konkurrens- trycket genom ett system av implicita hot. Det som här avses är inte sådana avtal och samordnade förfaranden som strider mot förbudet i artikel 81.
Koordinerat beteende är mer sannolikt på marknader där det är relativt lätt att nå samförstånd om villkoren. Därutöver är tre förutsättningar nödvändiga för att sam- ordningen skall kunna vidmakthållas: 1) företagen måste kunna övervaka samord- ningen; 2) det måste finnas trovärdiga möjligheter att ingripa mot avvikelser samt 3)
”outsiders”, dvs kunder eller konkurrenter utanför samordningen, får inte kunna
3 (3)
äventyra det förväntade resultatet. Kommissionen utvecklar innebörden av de an- givna förutsättningarna närmare.
Konglomeratförvärv
Konglomeratförvärv utgörs av samgåenden mellan företag som inte är vare sig i ett renodlat horisontellt eller vertikalt förhållande. I praktiken är det fråga om företag som befinner sig på nära relaterade marknader, t ex så att de producerar komplement- produkter eller produkter i en kategori som typiskt säljs till samma kunder och för samma ändamål. Enligt kommissionen medför konglomeratförvärv normalt inga konkurrensproblem, men sådana kan uppstå under speciella förhållanden.
Huvudsakligen är det då fråga om fall där konglomeratförvärvet medför icke-koor- dinerad utestängning (”foreclosure”). Kombinationen av produkter på relaterade marknader kan ge det nya företaget möjlighet och incitament att på den ena markna- den utnyttja en stark ställning på den andra genom kopplingsförbehåll, s k bundling eller andra exkluderande förfaranden. I vissa lägen kan sådant minska konkurrenter- nas förmåga eller vilja att konkurrera och därmed ge utrymme för det nya företaget att höja priserna. Analysen följer det tidigare angivna mönstret, dvs har det nya före- taget 1) möjlighet att utestänga konkurrenter; 2) incitament att göra det samt 3) möj- lighet att med en sådan strategi i betydande grad skada konkurrensen. Kommission- en utvecklar innehållet i dessa delmoment var för sig, även om de i praktiken ofta är invävda i varandra.
Ifråga om koordinerade effekter hänvisar man allmänt till de horisontella riktlin- jerna (avsnitt IV). Ett konglomeratförvärv kan medföra samordning av beteendet t ex genom att antalet konkurrenter reduceras så långt att underförstådd koordinering framstår som en verklig möjlighet. Även om vissa företag inte utestängs kan de finna för gott att inte utmana samordningen och istället föredra en högre prisnivå.
______________________________________
Kort kommentar: Svenskt Näringsliv anser att det är bra att kommissionen försöker förklara sin analysmodell för de olika typfallen och vilka mekanismer den menar or- sakar skadlig verkan från konkurrenssynpunkt. Positivt är också att existensen och relevansen av effektivitetsvinster erkänns tydligt.
Det fattas dock ett väsentligt inslag; man får inte belyst vad det är, eller vid vilken
”punkt”, som de facto utlöser ett ingripande från kommissionens sida. Ett särskilt be- kymmer i sammanhanget är att man använder en så vittgående definition av
”foreclosure”. Besvärande är också att man anger en statisk analys som det normala angreppssättet och uppenbarligen avser att fästa betydande vikt vid bl a marknads- andelar, även om man säger att de bara är preliminära indikatorer. Den tentativa undre gränsen för marknadsmakt – 30 % / HHI 2000 - framstår som minst sagt låg.
