Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid
Stockholms universitet, 2008
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
Introduktion
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under 2008. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas
publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden.
Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2008 returnerades.
En liknande studie, avseende publikationer publicerade 2007, utfördes av den bibliometriska funktionen vid SU under vårterminen 2008 (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 AAK (Institutionen för arkeologi och antikens kultur)2 har det största antalet publikationer (98). Även avseende artikel i tidskrift har AAK det största värdet (23), medan FILO (Filosofiska institutionen) har det näst största (19). Fyra institutioner – CfT (Centrum för tvåspråkighetsforskning), ToÖ (Tolk- och översättarinstitutet), UHS (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och
samhällsvetenskap) samt USS (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling) – har producerat mindre än 10 publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
2
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 humanistiska institutioner, 2008.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
AAK 23 19 0 11 1 6 0 15 0 23 98 BFT 2 3 2 1 0 3 0 0 2 2 15 CfM 5 3 0 1 0 1 0 0 0 8 18 CfT 3 2 0 0 0 3 0 0 0 0 8 ENG 12 9 1 2 0 2 0 0 3 4 33 ERG 10 16 1 1 1 5 0 1 1 24 60 FIK 1 15 1 4 2 2 2 0 1 2 30 FILM 11 37 0 1 1 1 0 0 4 18 73 FILO 19 11 3 1 2 2 0 0 1 2 41 HIS 15 12 3 1 2 1 0 1 6 19 60 JMK 4 3 0 0 0 4 0 2 0 2 15 KON 1 3 0 0 1 3 0 0 0 6 14 LI 8 21 2 4 2 5 0 0 3 29 74 LING 9 9 1 8 0 7 0 1 1 7 43 MT 10 9 4 3 2 0 0 4 0 40 72 NS 7 4 1 4 1 4 0 0 0 25 46 OS 2 5 1 4 2 0 0 1 0 10 25 SL 4 5 0 2 1 1 0 0 0 15 28 SPL 6 0 0 0 0 3 0 0 1 4 14 ToÖ 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 UHS 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 USS 0 0 0 2 0 1 0 0 2 0 5
Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen3 för analys av publiceringsverksamhet på de 22 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller fakultetens och institutionernas publikationspoäng. Poängen är ett viktat uttryck för
publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionalisering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.4 Dock, om
författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publicera
med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tr nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prest
s i kanaler e ige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2007 till 2008. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och
3
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx.
4
I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har
doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas).
Störst publikationspoäng för 2008 har FILO (42,1; 13,9 procent av den humanistiska fakultetens totala publikationspoäng för året). Dock har FILO:s publikationspoäng minskat med ca 26% jämfört med poängen för 2007. Näst störst publikationspoäng har FILM (Filmvetenskapliga institutionen), 38,7. Denna poäng är mer än fem gånger större än motsvarande poäng för 2007 (en ökning med 437,5%). En annan anmärkningsvärd ökning (184,1%) står OS (Institutionen för orientaliska språk) för.
Man kan notera att för merparten av de 22 institutionerna gäller att (1) avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1, och (2) en relativt stor andel av författarandelarna hänförs till publikationstypen artikel i antologi.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2008 för 22 humanistiska institutioner. Doktorsavhandlingar ej
medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2007 saknas för den motsvarande institutionen.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Hum-fak 302,2 -4,3 100,0 251,7 82,5 17,5 45,2 51,6 3,2 AAK 30,7 55,8 10,2 25,5 77,5 22,5 62,3 37,7 0,0 BFT 4,8 -2,0 1,6 6,0 100,0 0,0 33,3 66,7 0,0 CfM 4,0 - 1,3 4,0 75,0 25,0 75,0 25,0 0,0 CfT 11,0 35,8 3,6 5,0 0,0 100,0 60,0 40,0 0,0 ENG 15,4 12,4 5,1 14,7 90,5 9,5 67,9 32,1 0,0 ERG 12,6 -36,0 4,2 10,8 78,5 21,5 63,1 36,9 0,0 FIK 17,6 -18,5 5,8 15,5 100,0 0,0 6,5 83,9 9,7 FILM 38,7 437,5 12,8 35,7 88,8 11,2 19,6 77,6 2,8 FILO 42,1 -25,9 13,9 27,3 73,4 26,6 59,6 36,7 3,7 HIS 23,4 80,0 7,7 16,3 100,0 0,0 69,2 18,5 12,3 JMK 7,2 1,4 2,4 5,5 63,6 36,4 63,6 36,4 0,0 KON 7,4 -59,1 2,4 4,0 100,0 0,0 25,0 50,0 25,0 LI 19,9 -7,9 6,6 21,5 90,7 9,3 32,6 65,1 2,3 LING 20,2 -6,5 6,7 15,0 50,7 49,3 36,7 63,3 0,0 MT 17,2 -41,3 5,7 15,0 80,0 20,0 53,3 46,7 0,0 NS 9,5 -68,0 3,1 11,0 100,0 0,0 54,5 45,5 0,0 OS 12,5 184,1 4,1 10,0 70,0 30,0 10,0 80,0 10,0 SL 4,1 -65,8 1,4 5,0 100,0 0,0 40,0 60,0 0,0 SPL 3,5 -47,8 1,2 3,5 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 ToÖ 0,0 -100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 UHS 0,0 - 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 USS 0,4 - 0,1 0,5 100,0 0,0 0,0 100,0 0,0
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2008.5 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har FILM den största poängen, följd av FILO (2,0 och 1,4, respektive).
5
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AAK 30,7 1,0 BFT 4,8 0,4 CfM 4,0 0,8 CfT 11,0 0,8 ENG 15,4 0,8 ERG 12,6 0,4 FIK 17,6 0,5 FILM 38,7 2,0 FILO 42,1 1,4 HIS 23,4 0,9 JMK 7,2 0,4 KON 7,4 0,4 LI 19,9 0,6 LING 20,2 0,7 MT 17,2 0,9 NS 9,5 0,3 OS 12,5 0,7 SL 4,1 0,3 SPL 3,5 0,2 ToÖ 0,0 0,0 UHS 0,0 0,0 USS 0,4 0,1
Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 4 återfinns för de 22 institutionerna andelen artiklar publicerade i tidskrifter i ERIH6 -kategorin A samt andelen artiklar publicerade i ISI7-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För varje institution med ett bindestreck (”-”) i kolumnen ”ERIH-A” gä att ERIH-listor inte finns för institutionens ämne (eller ämnen). Om ERIH-kategorin A kan man läsa följande i dokumentet ERIH Summary guidelines: ”Journals category A: i.e. high-ranking international publications with a very strong reputation among researchers of the in different countries, regularly cited all over the world” (åtkomst till dokumentet ifråga fås via en länk på den webbadress, vilken återfinns i not 6
ller
field ).
För institutioner med minst 10 artiklar har FILO den största andelen ERIH A-artiklar, 8/19 (42,1%). FILO har även, för institutioner med minst 10 artiklar, störst andel ISI-artiklar, 12 av 19 artiklar (63,2%).
6
ERIH står för European Reference Index for the Humanities. Se http://www.esf.org/research-areas/humanities/research-infrastructures-including-erih/erih-initial-lists.html.
7
Tabell 4. Andel artiklar i ERIH-kategorin A samt i ISI-tidskrifter.
Enhet ERIH-A ISI AAK 6/23 (26,1) 10/23 (43,5) BFT 0/2 (0,0) 0/2 (0,0) CfM - 1/5 (20,0) CfT 1/3 (33,3) 3/3 (100,0) ENG 0/12 (0,0) 1/12 (8,3) ERG 1/10 (10,0) 2/10 (20,0) FIK 0/1 (0,0) 0/1 (0,0) FILM 2/11 (18,2) 0/11 (0,0) FILO 8/19 (42,1) 12/19 (63,2) HIS 0/15 (0,0) 5/15 (33,3) JMK - 0/4 (0,0) KON 1/1 (100,0) 1/1 (100,0) LI 0/8 (0,0) 2/8 (25,0) LING 3/9 (33,3) 4/9 (44,4) MT 1/10 (10,0) 1/10 (10,0) NS 0/7 (0,0) 0/7 (0,0) OS 0/2 (0,0) 0/2 (0,0) SL 0/4 (0,0) 2/4 (50,0) SPL 0/6 (0,0) 1/6 (16,7) ToÖ 0/0 (0,0) 0/0 (0,0) UHS 0/0 (0,0) 0/0 (0,0) USS 0/0 (0,0) 0/0 (0,0)
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
AAK Institutionen för arkeologi och antikens kultur BFT Institutionen för baltiska språk, finska och tyska CfM Centrum för modevetenskap
CfT Centrum för tvåspråkighetsforskning
ENG Engelska institutionen
ERG Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier FIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk
FILM Filmvetenskapliga institutionen
FILO Filosofiska institutionen
HIS Historiska institutionen
JMK Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
KON Konstvetenskapliga institutionen
LI Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria
LING Institutionen för lingvistik
MT Institutionen för musik- och teatervetenskap NS Institutionen för nordiska språk
OS Institutionen för orientaliska språk
SL Slaviska institutionen
SPL Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier ToÖ Tolk- och översättarinstitutet
UHS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap USS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling
