Sammanträdesprotokoll Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Plats och tid Sessionssalen, Kommunhuset, Fagersta kl

(1)

Plats och tid Sessionssalen, Kommunhuset, Fagersta kl 13.30 - 16.10

Beslutande Susanne Berger (S), ordförande, Avesta Stefan Palm (S), Avesta

Charlotta Engström (S), Avesta Fredrik Mattsson (M), Avesta Stefan Strandberg (S), Fagersta Anna Hynynen (S), Fagersta Lars-Erik Karlsson (S), Norberg

Heikki Kärpälä (SD), Norberg ersättare för Pratima Åslund (V), Norberg Marina Lundqvist (V), Fagersta ersättare för Thomas Esterblom (V), Fagersta

Övriga deltagande Arne Nordqvist (S), Fagersta

Anna Kuylenstierna, miljö- och byggnadschef Maria Hedenberg, nämndsekreterare

Arvid Lundberg, miljöinspektör, § 1-2 Tomas Karlsson, miljöinspektör, § 1-2 Hanna Wigner, vik miljöinspektör

Andreas Larsson Almqvist, vik miljöinspektör

Utses att justera Stefan Palm (S) justerare Charlotta Engström (S) som ersättare

Justeringens plats och tid V-Dala miljö- och byggförvaltning, tisdag 23 juni 2015.

Underskrifter

Sekreterare

Paragrafer 44 - 56

Ordförande

Justerande

ANSLAG

Sammanträde Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

Datum 2015-06-16

Anslag sätts upp 2015-06-24 Anslag tas ner 2015-07-16

Protokollets förvaring V-Dala miljö- och byggförvaltning

Maria Hedenberg

(2)

§ 44 Information 3

§ 45 Beslut om föreläggande med vite, Smedsbo Jord och Grus AB, Grytnäs Smedsbo 2:4, Grytnäs-Smedsbo 1:4, Sör-Nävde 18:2, Sör-Nävde 37:1 och Sör Nävde

21:1, Avesta kommun 4

§ 46 Beslut om miljösanktionsavgift, Arguna Krog AB, Sälen 1 i Avesta kommun 8

§ 47 Beslut om miljösanktionsavgift, Avesta Bildemontering, Målaren 2 i Avesta

kommun 11

§ 48 Redovisning av delegationsbeslut 14

§ 49 Ekonomiska månadsrapporter för mars och april 2015 15

§ 50 Yttrande remiss Fagersta – Översyn av den kommunala energi- och

klimatrådgivningen 16

§ 51 Servicedeklaration för Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds

verksamhet 20

§ 52 Detaljplan för Del av Klacken 1:25, Norbergs kommun – antagande 22

§ 53 Olovligt uppförd mur och skärmtak inom fastigheten X i Fagersta kommun 23

§ 54 Ansökan om bygglov för utvändig ändring av affärslokal inom fastigheten Åsbo

9:7 i Avesta kommun 27

§ 55 Rapporter 29

§ 56 Delgivningar 30

___

JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

(3)

§ 44 Information

Nämndens ledamöter och ersättare samt närvarande personal presenterar sig.

Arvid Lundberg, miljöinspektör, informerar om hälsoskyddstillsyn och klagomålshantering.

Då sammanträdet hålls i sessionssalen i Fagersta fick vi en presentation av Fagersta kommuns kommunalråd, Marino Wallsten och kommunchef, Anders Kihlström.

Ordförande tackar för informationen.

___

(4)

§ 45 Beslut om föreläggande med vite, Smedsbo Jord och Grus AB, Grytnäs Smedsbo 2:4, Grytnäs- Smedsbo 1:4, Sör-Nävde 18:2, Sör-Nävde 37:1 och Sör Nävde 21:1, Avesta kommun

Dnr 2015-000017 Bakgrund

Att bedriva grusbrytning medför att de översta lagren, vegetationsskiktet och jordmånen, tas bort. Detta medför i regel att grundvattenbildningen ökar och att vattenkvaliteten försämras. I jordmånen finns ett biologiskt liv, bakterier, svampar mm. som bryter ned organiska ämnen.

Organiska ämnen liksom de flesta metaller kan också bindas till det organiska materialet i marken, vilket främst finns i markens översta lager. Även negativa joner, t.ex. sulfat, adsorbe- ras i de översta skikten. Borttagandet av jordmånen innebär således att markens förmåga att adsorbera och bryta ned olika föroreningar radikalt minskar. För att behålla en god kvalitet på grundvattnet ska därför ett vegetationsskikt etableras så fort som möjligt efter avslutad täkt- verksamhet.

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarna meddelade 5 februari 2014 Smedsbo Jord och Grus AB tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att lasta ut kvarvarande material samt efterbehandla täkten inom fastigheterna Grytnäs Smedsbo 2:4, Grytnäs-Smedsbo 1:4, Sör- Nävde 18:2, Sör-Nävde 37:1 och Sör Nävde 21:1 i Avesta kommun till och med 31 december 2018. Motivering till varför tillstånd gavs var bland annat att utlastning av utbrutna massor och återställning av området är det viktigaste ur miljöhänseende och för säkerheten för vatten- täkten.

Tillståndet är förenat med ett antal villkor varav nr. 2 har följande lydelse:

”Efterbehandling av sektion 1 och 2 ska vara slutförd senast 31 december 2014. Därefter efterbehandlas täkten successivt allteftersom massorna lastas ut. Täkten i sin helhet ska vara efterbehandlad vid tillståndstidens utgång”.

I sin tillståndsansökan anger bolaget, Smedsbo Jord och Grus AB, att det är av stor vikt att så snabbt som möjligt skapa förutsättningar för ett skyddande växttäcke eftersom täkten ligger inom ett vattenskyddsområde. För att åstadkomma detta föreslås en successiv efterbehandling från den norra delen vidare söderut allteftersom upplagshögarna körs ut. Efterbehandlingen av de plana ytorna inom området innebär utjämning av ytan och tillförsel av ett täckande jordlager.

forts.

Smedsbo Jord och Grus AB, Fridhem 9, 774 92 Avesta, mottagningsbevis, svarskuvert, besvärshänvisning

(5)

§ 45 forts

Täktbotten kommer att ligga på samma nivå som dagens dvs, minst 8 meter ovan grund- vattennivån.

18 juni 2014 beslutade Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd att förelägga Smedsbo Jord och Grus AB att följa bolagets inkomna efterbehandlingsplan. I den efterbehandlingsplanen står det bland annat att efterbehandlingen ska vara slutförd inom sektion 1 och 2 senast 31 december 2014.

30 oktober 2014 ansökte Smedsbo Jord och Grus AB om villkorsändring, gällande förläng- ning av återställningstiden för sektion 1 och 2, hos Länsstyrelsen i Dalarna.

Länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen) beslutade 19 december 2014 att avslå ovanstående villkorsändring.

Miljöenheten har konstaterat vid inspektioner att efterbehandlingen av sektion 1 och 2 inte har utförts till utsatt datum och inte heller varit slutförd vid miljöenhetens besök på platsen under våren 2015.

7 januari 2015 överklagade Smedsbo Jord och Grus AB Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen i Nacka.

20 mars 2015 meddelade Mark- och miljödomstolen att de avslog Smedsbo Jord och Grus ABs överklagan. Mark- och miljödomstolen är tydlig i beslutet med att nu ankommer det på tillsynsmyndigheten att se till att åtgärderna enligt villkor 2 vidtas.

Efter ett möte som hölls på miljöenhetens kontor 16 april 2015 gavs bolaget möjlighet att in- komma med skriftliga synpunkter om efterbehandlingsåtgärder.

12 maj 2015 inkom bolaget med skriftlig komplettering/revidering av efterbehandlingsplanen för grustäkten. I kompletteringen framgick att bolaget inte vill efterbehandla täktbotten i sektion 1 och 2 förrän till 31 december 2018.

Överväganden

Enligt 26 kap 9 § miljöbalken får tillsynsmyndigheten meddela de föreskrifter och förbud som behövs i ett enskilt fall för att balken samt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 § miljöbalken får föreläggande och förbud förenas med vite.

forts.

(6)

§ 45 forts

Nämnden har beaktat Smedsbo Jord o Grus komplettering/revidering av efterbehandlingsplanen och gör bedömningen att det förslag som bolaget har lämnat gällande utlastning av befintliga högar inom sektion 1 och 2 samt rätten att nyttja täktbottenytan fram till 31 december 2018 är en alltför stor förändring mot tidigare efterbehandlingsplan för att anses vara en mindre ändring. Detta kräver en villkorsändring, vilket bolaget behöver ansöka om hos Miljö- prövningsdelegationen vid Länsstyrelsen.

Nämnden anser att det är av stor vikt att efterbehandlingen sker så snabbt som möjligt. Detta för att ett skyddande vegetationsskikt ska etableras som ett skydd för grundvattnet.

Efterbehandling av sektion 1 och 2 ska följa tidigare inkommen efterbehandlingsplan med några förtydliganden. Inom sektion 1 och 2 ska både slänter och täktbotten efterbehandlas.

Efterbehandlingen av täktbotten innebär att högarna av utbrutet material körs ut eller planas ut inom området så att botten kan ordningsställas på ett sådant sätt att etablering av ett växt- skikt underlättas. Detta kan ske t.ex genom att botten harvas upp till ett djup av ca 10-20 cm och att det påförs ett ca 10 cm skikt med jord eller finare material t.ex. mo. Inga efterlämnade grushögar får finnas kvar inom sektion 1 och 2 och ingen verksamhet förutom iordnings- ställande av växtetableringsskikt får bedrivas inom det området.

Eftersom täktbotten i sektion 1 och 2 utgör en mindre yta gör nämnden bedömningen att iordningsställande av växtetableringsskiktet på täktbotten inom sektion 1 och 2 kan utföras samtidigt som de övriga sektionerna, dock senast till 31 december 2018. Likaså kan plantering på slänterna utföras senast till 31 december 2018.

Eftersom nämnden tidigare förelagt bolaget att följa den tidigare ingivna efterbehandlingsplanen gör nämnden nu bedömningen att det är motiverat med ett föreläggande med vite för att få till rättelse.

Enligt nämndens bedömning bör vitesbeloppet sättas till 90 000 kronor. Bedömningen är gjord utifrån bolagets säkerhet för täkten i form av en bankgaranti om 375 000 kronor.

Beloppet 90 000 kronor är satt utifrån att området för sektion 1 och 2 är lite mindre än en tredjedel av den totala arean för hela täktområdet. Nämnden gör vidare bedömningen att den kostnad som uppkommer för bolaget att efterbehandla sektion 1 och 2 inom utsatt tid inte kan anses som en orimlig kostnad, enligt skälighetsregeln (2 kap 7§) i miljöbalken.

forts.

(7)

§ 45 forts

Beredning

- Miljöenhetens tjänsteskrivelse 20 maj 2015.

- Täktplan Beslut

- Nämnden beslutar att med ett vite om 90 000 kr förelägga Smedsbo Jord och Grus AB (org. nr: 556372-7618) att senast 31 december 2015:

• efterbehandla slänter inom sektion 1 och 2 enligt efterbehandlingsplan godkänd 18 juni 2014, samt

• tömma täktbotten inom sektion 1 och 2 på utbrutet material alternativt att utbrutet material planas ut inom området.

Detta beslut är fattat med stöd av 2 kap 3 och 7 §§ och 26 kap 9 och 14 §§ miljöbalken.

___

(8)

§ 46 Beslut om miljösanktionsavgift, Arguna Krog AB, Sälen 1 i Avesta kommun

Miljöenheten fick 26 mars 2014 kännedom om att det på fastigheten Sälen 1 i Avesta kommun finns en anläggning innehållande köldmedium genom att en kontrollrapport för installation av stationär köldmedieanläggning inkom till miljöenheten. Av kontrollrapporten framgår att installationen har genomförts den 6 januari 2014. I anläggningen finns två aggregat KA1 och KA2 innehållande 20 kg respektive 12 kg köldmedium.

Överväganden

En miljösanktionsavgift ska betalas av den som överträtt bestämmelser som finns listade i för- ordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Enligt 28 § förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen ska den som är eller avser att bli operatör av utrustningen, innan installation sker av en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 10 kg f-gaser eller mer, informera tillsynsmyndigheten om detta. Informationen ska lämnas i så god tid att utrymme ges för ett ändamålsenligt samråd med tillsynsmyndigheten om åtgärdens utform- ning och miljöpåverkan.

Arguna Krog AB har för köldmedieanläggningen på fastigheten Sälen 1 i Avesta kommun, inte i god tid innan installationen informerat tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Miljöenheten fick först 26 mars 2014 kännedom om installationen som enligt inlämnad kontrollrapport genomfördes 6 januari 2014.

Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd behöver besluta om miljösanktionsavgift utifrån ovanstående överträdelse. Miljösanktionsavgiften uppgår enligt 9 kap 16 § i förordning om miljösanktionsavgifter till 5 000 kronor.

Enligt bestämmelserna i 30 kap 3 § miljöbalken ska verksamhetsutövaren ges tillfälle att yttra sig innan tillsynsmyndigheten fattar beslut.

forts.

Arguna Krog AB, Box 144, 774 24 Avesta, mottagningsbevis, svarskuvert, besvärshänvisning info Kammarkollegiet Kammarkollegiet

(9)

§ 46 forts

Förslag till beslut om miljösanktionsavgift har 3 mars 2015 skriftligen kommunicerats med Arguna Krog AB. Leif Johansson från Arguna Krog AB kontaktade 16 mars 2015 miljöen- heten via telefon med anledning av kommunikationen. Leif Johansson meddelar att han mot- tagit kommunikationen men förstår inte innebörden. Miljöenheten förklarade att vid installation av aggregat innehållande 10 kg köldmedium eller mer ska tillsynsmyndigheten inform- eras i god tid innan installationen. Miljöenheten har inte fått någon information innan installationen genomfördes, miljöenheten fick kännedom om installationen först genom inskickad kontrollrapport över installationen. Att detta behövde ske innan installationen kände inte Leif Johansson till och inte heller har företaget som anlitades för installationen informerat om detta.

Leif Johansson minns inte att han har skickat in kontrollrapporten och undrar om det går att se hur den inkommit. Miljöenheten kontrollerade detta med förvaltningens administration och meddelade via e-post 16 mars 2015 att vi inte kan se hur kontrollrapporten skickats in samt bi- fogade en kopia på den inskickade kontrollrapporten.

Mottagningsbevis för kommunikationen inkom till miljöenheten 25 mars 2015.

Enligt 30 kap 2 § miljöbalken ska en miljösanktionsavgift tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskä- ligt med hänsyn till

1. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan att göra det som ålagt den avgiftsskyldige,

2. att överträdelsen berott på omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka,

3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller 4. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap.

Miljöenheten bedömer att inget av ovanstående undantag från skyldighet att betala miljö- sanktionsavgift är tillämplig.

Endast om det är oskäligt ska tillsynsmyndigheten underlåta att ta ut miljösanktionsavgift.

Miljöenheten anser inte att det är uppenbart oskäligt att ta ut miljösanktionsavgift i det aktuella ärendet.

forts.

(10)

§ 46 forts

Beredning

- Miljöenhetens tjänsteskrivelse 26 mars 2015 Beslut

- Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, kommunkod 2084, beslutar att Arguna Krog AB (556941-2694) ska betala 5 000 kronor i miljösanktionsavgift för att inte ha informerat tillsynsmyndigheten innan installation av aggregat innehållande köldmedium på fastigheten Sälen 1 i Avesta kommun.

Beslutet är fattat med stöd av 30 kap 3 § miljöbalken, 1 kap 1 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och 9 kap 16 § i samma förordning samt med hänvisning till 28 § för- ordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.

___

Upplysningar

En miljösanktionsavgift ska betalas inom trettio dagar efter att delgivning av beslutet har skett.

Betalning ska, efter särskild betalningsuppmaning, ske till Kammarkollegiet (se vidare bifogat informationsmaterial från Kammarkollegiet).

Beslutet får verkställas som lagvunnen dom efter sista betalningsdag. Detta innebär att avgiften kan tas ut även om beslutet överklagas. Avgiften tillfaller staten.

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen.

(11)

§ 47 Beslut om miljösanktionsavgift, Avesta

Bildemontering, Målaren 2 i Avesta kommun

Avesta Bildemontering bedriver en bilskrotningsverksamhet på fastigheten Målaren 2 i Avesta kommun. Auktoriserade bilskrotare ska senast 28 februari varje år lämna in en materialåter- vinningsrapport till producenter och tillsynsmyndigheten för föregående verksamhetsår. I oktober 2014 infördes en miljösanktionsavgift på 5 000 kr för överträdelser av denna be- stämmelse. Verksamheten informerades muntligen om detta i samband med en inspektion 9 september 2014 samt skriftligen genom inspektionsrapporten 12 december 2014. Det inkom ingen materialåtervinningsrapport innan den föreskrivna tiden.

Överväganden

En miljösanktionsavgift ska betalas av den som överträtt bestämmelser som finns listade i för- ordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Enligt 47 § bilskrotningsförordning (2007:186) ska en auktoriserad bilskrotare senast den 28 februari varje år lämna följande uppgifter till de berörda producenterna och den operativa tillsynsmyndigheten i den eller de kommuner där bilskrotningsverksamheten bedrivs:

1. uppgifter om sammanlagda mängder av de ämnen, vätskor och komponenter som hante- rats enligt 26 § första stycket, specificerat för var och en av punkterna 1–15 i den bestäm- melsen, och

2. de uppgifter i övrigt som producenterna behöver för att fullgöra redovisningsskyldigheten enligt 13 § 2 förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar.

Enligt 11 kap 16 a § förordning om miljösanktionsavgift gäller följande: För en överträdelse av 47 § bilskrotningsförordningen (2007:186) genom att inte senast 28 februari varje år lämna de föreskrivna uppgifterna till den operativa tillsynsmyndigheten i den eller de kommuner där bilskrotningsverksamheten bedrivs ska en miljösanktionsavgift betalas med 5 000 kronor.

Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd behöver besluta om miljösanktionsavgift utifrån ovanstående överträdelse. Miljösanktionsavgiften uppgår enligt 11 kap 16 a § i förord- ning om miljösanktionsavgifter till 5 000 kronor.

forts.

Avesta Bildemontering, Skogsbovägen 6, 774 60 Avesta, mottagningsbevis,

svarskuvert, besvärshänvisning info Kammarkollegiet

Kammarkollegiet

(12)

§ 47 forts

Enligt bestämmelserna i 30 kap 3 § miljöbalken ska verksamhetsutövaren ges tillfälle att yttra sig innan tillsynsmyndigheten fattar beslut.

Förslag till beslut om miljösanktionsavgift har den 24 mars 2015 skriftligen kommunicerats med Avesta Bildemontering. Ägaren Nils-Åke Hellén lämnade 31 mars 2015 in ett underskri- vet mottagningsbevis med tillhörande svar angående miljösanktionsavgiften. Hellén framför att han varit i kontakt med BIL Sweden (svenska branschorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar) dit inrapporteringen kan ske och det framgår att Hellén har haft problem med inloggningen och därför fått uppskov till 31 mars för materi- alredovisningen. Efter mailkontakter med Åsa Ekengren på BIL Sweden så visade detta sig stämma. BIL Sweden har dock inga sådana befogenheter att lämna dispenser från bilskrot- ningsförordningen och den årliga materialåtervinningsrapporten till tillsynsmyndigheterna.

Enligt 30 kap 2 § miljöbalken ska en miljösanktionsavgift tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till

5. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan att göra det som ålagt den avgiftsskyldige,

6. att överträdelsen berott på omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka,

7. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller 8. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap.

Miljöenheten bedömer att inget av ovanstående undantag från skyldighet att betala miljö- sanktionsavgift är tillämplig.

Endast om det är oskäligt ska tillsynsmyndigheten underlåta att ta ut miljösanktionsavgift.

Miljöenheten har rådfrågat andra kommuner samt Emma Thulin Johansson (jurist Natur- vårdsverket) om hur denna bedömning ska göras. Miljöenhetens samlande bedömning utifrån dessa kontakter är att det inte är uppenbart oskäligt att ta ut miljösanktionsavgift i det aktuella ärendet. Avesta Bildemontering kan mycket väl ha försökt göra rätt för sig men har efter kontakt med BIL Sweden fått uppfattningen att rapporten till tillsynsmyndigheten kan lämnas in senare. Det är dock verksamhetens ansvar att se till att fullfölja ansvaret för rapporteringen till tillsynsmyndigheten vilket inte har skett i det här fallet och inga kontakter har heller tagits med miljöenheten om detta.

forts.

Kammarkollegiet

(13)

§ 47 forts

Beredning

- Miljöenhetens tjänsteskrivelse 29 april 2015.

Beslut

- Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, kommunkod 2084, beslutar att Avesta Bildemontering (570818-1457) ska betala 5 000 kronor i miljösanktionsavgift för att inte inom föreskriven tid ha lämnat in materialåtervinningsrapporten för verksamhetsår 2014 för den bilskrotningsverksamhet som bedrivs på fastigheten Målaren 2 i Avesta kommun.

Beslutet är fattat med stöd av 30 kap 3 § miljöbalken, 1 kap 1 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och 11 kap 16 a § i samma förordning samt med hänvisning till 47 § bilskrotningsförordningen (2007:186).

___

Upplysningar

En miljösanktionsavgift ska betalas inom trettio dagar efter att delgivning av beslutet har skett.

Betalning ska, efter särskild betalningsuppmaning, ske till Kammarkollegiet (se vidare bifogat informationsmaterial från Kammarkollegiet).

Beslutet får verkställas som lagvunnen dom efter sista betalningsdag. Detta innebär att avgiften kan tas ut även om beslutet överklagas. Avgiften tillfaller staten.

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen.

Kammarkollegiet

(14)

§ 48 Redovisning av delegationsbeslut

Enligt delegation från Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd har miljö- och byggförvaltningen beslutat i ärenden enligt bilaga.

Beredning

- Delegationslistor från plan- och byggenheten, miljöenheten och kart- och mätenheten för tiden från sammanträdet 7 april 2015.

Beslut

- Delegationsbesluten läggs till handlingarna.

___

(15)

§ 49 Ekonomiska månadsrapporter för mars och april 2015

Dnr 2014-000483

Miljö- och byggnadschefen informerar om Västmanland-Dalarna miljö- och byggandsnämnds ekonomiska läge avseende mars och april 2015, bilaga.

Fortsatt litet överskott under början av året. Vid april månads utgång visar nämnden ett överskott med 418 tkr när ett litet underskott för energi- och klimatrådgivning är borträknat från +453 tkr. Lägre kostnader än förväntat för perioden med 369 tkr och högre intäkter med 84 tkr är grunden. Vid fördelningen mellan kommunerna, exklusive energirådgivning, ligger Avesta på +229 tkr, Fagersta på +193 tkr samt Norberg på +31 tkr.

Tjänstledigheter och en vakans, som har bemannats från slutet av mars, balanserat med konsultkostnader är huvudorsak till de lägre kostnaderna. Bygglovs- och planintäkter med överskott motverkas av bland annat tillfälligt lägre intäkter inom miljöverksamheten.

Personalkostnader dominerar nämndens budget och förändringar i bemanningen märks snabbt på det aktuella resultatet. Omfattande tjänstledigheter samt viss personalomsättning under året kan komma att påverka såväl utfall som resultat. Förvaltningens verksamhet varierar under året mellan olika projekt och också mellan insatser i olika kommuner.

Investeringar

Mätutrustning till kart- och verksamheten, har inköpts under året.

Beredning

- Miljö- och byggnadschefens tjänsteskrivelse med bilagor.

Beslut

- Månadsrapporterna för mars och april 2015 godkänns och läggs till handlingarna.

___

Kommunstyrelsen i Avesta, Fagersta och Norberg

(16)

§ 50 Yttrande remiss Fagersta – Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Dnr 2015-000338

Energimyndigheten har tilldelats ett uppdrag att komma med förslag avseende förändringar för energi- och klimatrådgivningen. Fagersta kommun har fått Energimyndighetens rapport på remiss från Miljö- och energidepartementet. Fagerstas energi- och klimatrådgivare, på

Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, har handlagt remissen.

Sammanfattning av synpunkter på förändring av förordningen:

Det är svårt att ta ställning till förslaget eftersom det hänskjuter de viktiga frågorna om resurser till föreskrifterna, där förslag saknas i energimyndighetens rapport. Det är viktigt att för- ändringarna inte träder i kraft för snabbt eftersom kommunerna behöver tid att anpassa sin planering.

Vi tycker att förordningen behöver tydliggöra det övergripande syftet att minska klimateffekterna.

Vi har inget att invända mot utbytet av ”bidrag” till ”stöd” i förordningen.

Vi föreslår att 2 § lämnas oförändrad så att meningen ”Energi- och klimatrådgivningen får även omfatta transporter av personer och gods.” finns kvar.

Vi instämmer med förslaget att prioritera målgrupper i 7 §, men vill poängtera att valet av prioriterade målgrupper behöver underbyggas med vetenskapliga metoder.

Vi instämmer med förslaget i 4 § att formalisera regionala utvecklingsledare (RUL). Det är dock viktigt att dessa är insatta i energi- och klimatrådgivarnas situation med sina respektive kommunala arbetsgivare och nämnder.

Vi ställer oss tveksamma till att i 6 § ta bort stödet för mindre kommuner, då detta medför att stora delar av landet förlorar denna samhällsservice.

Vi tycker att det är viktigt då man genom 10 § reglerar stödets storlek i föreskrifterna tar hän- syn till kommunernas behov av långsiktighet i sin planering.

forts.

Kommunstyrelsen i Fagersta

(17)

§ 50 forts

Generella synpunkter på översynen

Grundläggande för att rådgivarna ska kunna arbeta är att det finns en långsiktighet i uppdraget och förutsättningarna. De enskilda rådgivarna arbetar i sina respektive politiska organisationer och behöver tid att planera och förankra sina planer. Dessutom behövs en trygg anställnings- form för att minska omsättningen och kunna planera kompetensutveckling. Därför behöver kommunernas ekonomiska förutsättningar för att kunna utföra uppdraget vara tydliga och långsiktiga. Rådgivarna behöver också kunna vara delaktiga i god tid i planering av aktiviteter och eventuella insatsprojekt.

Översynen utgår från det förenklade sambandet att ökad energieffektivisering = minskad klimatpåverkan, och berör inte frågan om klimatvärdering av olika åtgärder. Inte sällan är situ- ationen i det enskilda rådgivningstillfället tvärtom så att ökad energieffektivisering = ökad klimatpåverkan, t.ex. om ett hushåll vill byta uppvärmning med ved till uppvärmning med värmepump. I dessa fall skulle många av rådgivarna vilja prioritera klimateffekterna eftersom motivationen att arbeta med energieffektivisering främst ligger i att arbeta för minskad klimat- påverkan. I arbetet med renodlad energieffektivisering utan klimataspekter finns ju de ekonomiska incitamenten som hjälp varför uppdraget känns mer angeläget när det gäller klimat.

Därför skulle ett förtydligande av uppdragets övergripande syfte att minska klimateffekterna, och en tydlig klimatvärdering av olika åtgärder vara en hjälp.

I översynen nämns att ”Verktyget rådgivning bedöms inte som effektivt för transporter” och

”I en studie för Näringsdepartementet rekommenderas att staten inom transportområdet för privatpersoner främst bör utforma styrmedel som skapar incitament för privatpersoner (och företag som köper företagsbilar) att köpa energieffektivare personbilar trots de associerade riskerna. Detta rekommenderas framför informationsinsatser eftersom teknisk information bedöms skötas tillräckligt väl av marknaden”.

Energieffektiva personbilar utgör ungefär en tredjedel av lösningen för att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Denna del sköts bäst av marknaden och andra styrmedel.

Energi- och klimatrådgivningen lämpar sig däremot bra för att informera om förnybara drivmedel som också ska bidra med lite mindre än en tredjedel av målet om fossiloberoende fordonsflotta. Det finns idag en rad fördomar mot exempelvis etanol där informationsspridning och rådgivning kan hjälpa till genom att leverera saklig och opartisk information.

forts.

(18)

§ 50 forts

Den sista tredjedelen av lösningen i målet om fossiloberoende fordonsflotta handlar om transportsnål samhällsplanering. Där ingår steg 1-åtgärder (enligt 4-stegprincipen) med bete- endepåverkan för att bland annat få fler att cykla och åka kollektivt. Detta tas kort upp i över- synen ”Rådgivningen kan spela en roll för framförallt nyttjandet av det befintliga trafiksyste- met”. I mindre kommuner finns sällan någon ordinarie tjänsteman som systematiskt arbetar med steg 1-åtgärder för hållbara transporter. Energi- och klimatrådgivningen har stora möjlig- heter att arbeta effektivt med beteendepåverkan och bör även i fortsättningen ha möjlighet att fylla denna roll.

Det pågående förändringsarbetet för energi- och klimatrådgivning som energimyndigheten arbetar med (2015-2020) har hittills bland annat resulterat i förslaget till prioritering av mål- grupper. Arbetet med att prioritera målgrupper som genomfördes i augusti 2014 var mycket snabbt och byggde inte på några vetenskapliga utredningar. Prioriteringen togs fram i respektive nätverk genom en enkel diskussion mellan rådgivarna och RUL om målgruppernas bespa- ringspotential, kostnadseffektivitet och rådgivarnas förmåga att bidra. Vi tycker att det är bra att prioritera målgrupper men att ett mer omfattande arbete behövs för att ta reda på vilka målgrupper det är mest effektivt att arbeta med.

Flera av de, i översynen, identifierade utvecklingsmöjligheterna är av organisatorisk art; otyd- lighet i uppdraget, bristande uppföljning, svårigheter med kompetens för bredden i uppdraget, personalomsättning och förankring i kommunen. Översynen nämner inte i detta samanhang rådgivarnas situation med en lokal nämnd och en chef som hanterar rekrytering, personalut- veckling och verksamhetsplanering, men en annan uppdragsgivare, Energimyndigheten, som via RUL förmedlar uppdraget till rådgivaren. På detta sätt har rådgivarna dubbla förväntningar på sig som inte alltid stämmer överens. Det är viktigt att i översynen betona vikten av dialog med den lokala arbetsgivaren.

Synpunkter på förslaget till förändring av förordningen Förändring av §2

Utredningen konstaterar att transportrådgivningen är svår att hantera för rådgivarna. Samtidigt är transportrådgivningen inte ett krav och därmed är det idag upp till rådgivaren att välja om det ska ingå i verksamheten. Därmed finns ingen anledning att ta bort texten ”Energi- och klimatrådgivningen får även omfatta transporter av personer och gods” från paragrafen.

Transportrådgivningen har också en viktig roll att fylla i form av steg 1-åtgärder för att öka användningen av förnybara drivmedel och användning av transportsnål infrastruktur.

forts.

(19)

§ 50 forts

7§ Valet av prioriterade målgrupper bör underbyggas vetenskapligt.

6§ Sannolikt är det kommuner med stor yta och litet invånarantal i norra delarna av landet som har svårast att hitta lämpliga samarbeten och som kommer att falla ur systemet med rådgiv- ning. Detta är därför en rättvisefråga. Ska inte dessa skattebetalare få ta del av denna samhälls- service?

10§ Det är svårt att besvara denna remiss utan att veta något om stödets storlek. Då frågan om stödets storlek skjuts till föreskrifterna är det mycket viktigt att ta hänsyn till kommunernas behov av långsiktig planering. Ambitionen att kunna göra stödet flexibelt och ”anpassa insat- serna över tid med ökade och minskade resurser beroendet på behoven” riskerar annars att öka de redan identifierade problemen med rekrytering, anställningsvillkor och kompetensför- sörjning.

Beredning

- Energi- och klimatrådgivarens tjänsteskrivelse 28 maj 2015.

- Utdrag 3 i Energimyndighetens regeringsbrev för budgetåret 2015 Beslut

- Nämnden antar energi- och klimatrådgivarens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2015 som sitt eget yttrande.

___

(20)

§ 51 Servicedeklaration för Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds verksamhet

En servicedeklaration är ett dokument som uppförs med syfte att skapa förtroende för för- valtningens verksamhet genom att tydliggöra tjänster, service, bemötande och en viss kvali- tetsnivå. En servicedeklaration beskriver vad medborgare och företag kan förvänta sig när de nyttjar förvaltningens tjänster. En servicedeklaration kan t.ex. ge svar på inom vilka tidsramar handläggning av ett ärende ska ske. Den kan även beskriva vilken upplevelse av service som kunden hos förvaltningen ska få i handläggningen av ärendet. En servicedeklaration kan ses som en strategisk del av nämndens kvalitetsarbete som årligen kan följas upp för att undersöka att förvaltningen lever upp till den servicenivå som nämnden deklarerar för.

Hösten 2014 inleddes arbetet på Västmanland-Dalarna miljö-och byggförvaltning med en för- nyad servicedeklaration på uppdrag från nämnden. Syftet med förnyelsearbetet är att servicedeklarationerna tydliggörs och att kundperspektivet betonas så att förtroendet för

Västmanland-Dalarna miljö-och byggnadsnämnds verksamhet ökar.

Enligt gällande kvalitetspolicy ska Västmanland-Dalarna miljö-och byggförvaltning känne- tecknas av tydlighet, service, kompetens och förtroende. Tydlighet innebär att vi ska ge tydlig och tillräcklig information i alla våra kontakter. Service innebär att vi ska bedriva vår verksamhet med ett serviceinriktat arbetssätt. Kompetens innebär att vår personal ska ha en kompetens som möjliggör goda prestationer. Förtroende innebär att vi ska inge förtroende genom en verksamhet baserad på en rättssäker och effektiv hantering. Dessa fyra ledord har varit ut- gångspunkterna när de nya servicedeklarationerna tagits fram och dessa ledord återfinns även i servicedeklarationerna.

Servicedeklarationen i den här formen är ny för nämnden och utvecklingsarbetet pågår. Nu presenteras den första versionen som kommer att kompletteras med fler områden under hösten.

forts.

(21)

§ 51 forts

Beredning

- Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse 1 juni 2015

- Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings förslag på servicedeklaration - Exempel layout för servicedeklaration

Beslut

- Nämnden godkänner föreslagen servicedeklaration.

___

(22)

§ 52 Detaljplan för Del av Klacken 1:25, Norbergs kommun – antagande

Dnr 2013-000373 Ärendebeskrivning

Detaljplanen har upprättats i syfte att tillåta som mest 5 st. tomter för enbostadshus i slänten ned mot sjön Norens västra strand och bostadsbyggande här skulle då även bidra till en positiv landsbygdsutveckling. Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt lydelse i Plan- och bygglagen fram till 1 januari 2015.

Samråd

Ett tidigare förslag samråddes under tiden 8 december 2014 till och med 18 januari 2015.

Granskning

Planförslaget har nu varit ute för granskning under tiden 20 april till 11 maj 2015. Förslaget tillsändes då bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare enligt fastig- hetsförteckning och myndigheter och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av för- slaget för yttrande.

Yttranden har kommit från Länsstyrelsen, Trafikverket, Lantmäteriet, Vattenfall eldistribution AB, och Bergsstaten. Inga av de yttranden som inkommit under tiden för granskning har för- anlett någon ändring eller revidering av planförslaget.

Beredning

- Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 21 maj 2015

- Antagandeversioner av plankarta, illustration och planbeskrivning samt utlåtande, daterat 21 maj 2015, till vilket tidigare samrådsredogörelse utgör bilaga.

Beslut

- Nämnden godkänner upprättat granskningsutlåtande daterad 21 maj 2015.

- Nämnden antar detaljplan för del av Klacken 1:25, Norbergs kommun, upprättad 16 juni 2015.

___

(23)

§ 53 Olovligt uppförd mur och skärmtak inom fastig- heten X i Fagersta kommun

Dnr 2013-000252 Ärendebeskrivning

Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning fick 16 maj 2013 in en anmälan från X om en olovligt uppförd mur på ovanstående fastighet. I samband med att platsen besöktes 17 maj 2013 kunde konstateras att det utan bygglov uppförts en mur. Muren sitter ihop med ett skärmtak och utgör ett byggnadsverk. Muren är delvis placerad på grannfastigheterna X och X.

Fastighetsägaren har informerats om att han utfört en olovlig åtgärd i bland annat skrivelser, daterade 24 maj 2013 och 21 oktober 2014. Fastighetsägaren har fått tillfälle att bemöta dessa.

I brev inkomna 24 juni 2013 och 11 november 2014 har följande framkommit:

Fastighetsägaren uppger att han innan han började bygga poolområdet frågat förvaltningen om det krävdes bygglov för att uppföra staket, skärmvägg och mur runt poolen och fått till svar att grannen skulle tillfrågas om det var närmare än 4,5 meter till tomtgräns men att bygglov krävdes om han skulle bygga tak över poolen. Fastighetsägaren pratade med ägaren till X som sa att det inte var några problem. Fastighetsägaren undrar dessutom om det krävs bygglov för ett skärmtak som är under 15 kvm.

Fastighetsägaren skriver även att ägarna till X inte brytt sig om sin tomt/hus på många år.

Tomten är igenvuxen och det ligger bråte överallt. Anledningen till att han byggt muren är för att slippa se tomten som enligt honom är ovårdad och för att inte få insyn när han badar.

Ägarna till X har ändrat marknivån på sin fastighet och fastighetsägaren till X undrar om man får ändra marknivån hur som helst. Han påpekar även att X som anmält honom inte ens bodde på fastigheten när muren uppfördes.

forts.

X, Länsstyrelsen Västmanlands län

(24)

§ 53 forts

Fastighetsägaren tycker att hänsyn ska tas till att han handlade enligt de uppgifter han fått samt att han borde beviljas bygglov i efterhand då han fått felaktiga uppgifter från förvaltningen.

I en skrivelse daterad 10 mars 2015 har fastighetsägaren informerats om vad som gäller när en olovlig åtgärd utförts. I skrivelsen informerades fastighetsägaren även om att ärendet kommer att tas upp i nämnden samt vad påföljden blir om rättelse inte sker. Fastighetsägaren har be- retts tillfälle att riva muren/skärmtaket senast 15 juni 2015 samt fått tillfälle att tillföra sina synpunkter i ärendet. Fastighetsägaren har i ett brev inkommet 15 april 2015 tillfört samma uppgifter som tidigare samt följande:

”Vad det beträffar att om muren (pergolan) skulle vara placerad över tomtgränsen så går det att åtgärda, eftersom det går att korta av klacken som sticker ut bakom muren och då är problemet löst med att den skulle vara placerad på grannens tomt.”

I en skrivelse inkommen 15 juni 2015 skriver fastighetsägaren:

”Ni skriver hela tiden att det är en mur, med det är en Pergola som det handlar om”.

Vid besök på platsen 16 juni 2015 konstateras att muren/skärmtaket inte rivits.

Gällande bestämmelser

Åtgärderna påbörjades före 2 maj 2011. Enligt övergångsbestämmelserna i SFS 2010:900 Plan- och bygglag (PBL)ska äldre föreskrifter gälla för överträdelser som har ägt rum före 2 maj 2011. Den nya lagen ska dock tillämpas om den leder till lindrigare påföljd. Enligt den äldre lagstiftningen blir påföljden 4 288 kr och enligt den nya lagstiftningen blir påföljden 11 125 kr.

I detta ärende är följaktligen gällande lagstiftning SFS 1987:10 Plan- och bygglag (ÄPBL).

Enligt ÄPBL 8 kap. 1 § krävs bygglov för utförd åtgärd.

Enligt 10 kap. 1 § i samma lag ska byggnadsnämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt detta kapitel så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i denna lag.

Enligt ÄPBL 10 kap. 4 § ska en byggnadsavgift tas ut om någon utan lov vidtar en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov. Byggnadsavgiften tas ut med ett belopp som mots- varar fyra gånger den avgift som skulle tas ut om lov hade getts för samma åtgärd. I detta ärende blir byggnadsavgiften 4 288 kronor (4x1 072). Om överträdelsen är ringa får byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt efterges.

forts.

(25)

§ 53 forts

Enligt ÄPBL 10 kap. 9 § ska byggnadsavgiften tas ut av den som när överträdelsen begicks var ägare av den fastighet som den olovliga åtgärden avsåg.

Enligt ÄPBL 10 kap. 5 § ska byggnadsavgiften inte tas ut om rättelse sker innan frågan om på- följd eller ingripande tas upp i byggnadsnämnden. Byggnadsavgiften måste tas ut även om bygglov beviljas i efterhand.

Enligt ÄPBL 10 kap. 14 § får byggnadsnämnden förelägga ägaren av den fastighet som frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse.

Bedömning

Plan- och byggtermer 1994 definierar en byggnad som en varaktig konstruktion av tak och vanligen även väggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis under mark och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. Uppfört byggnadsverk har väggar och tak och be- döms därmed vara en byggnad som kräver bygglov. En pergola består av en konstruktion utan väggar och tak.

Bygglov kan inte beviljas då byggnadsverket inte uppfyller inte uppfyller plan- och bygglagens krav på att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Utformningen bedöms inte heller vara lämplig med hänsyn till stadsbilden. Murar utgör ett främmande inslag i denna stadsbild och bör undvikas för att bevara luftigheten och karaktären i bebyggelsemiljön.

Muren är dessutom delvis placerad över tomtgräns vilket gör att bygglov inte kan beviljas då det medför olägenhet för grannen. Även om muren skulle åtgärdas så att den inte är placerad över gränsen bedöms att placeringen inte är lämplig eftersom ett byggnadsverk bör kunna un- derhållas från den egna fastigheten.

Enligt ÄPBL 8 kap. 4 § punkt 2 krävs det inte bygglov för att vid en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader) anordna skärmtak över altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Ut- formningen av denna punkt innebär att skärmtak utan lov får sättas upp över altaner, balkonger och entréer även till komplementbyggnader. Utförd åtgärd är ett fristående skärmtak och bedöms därför vara bygglovspliktigt.

forts.

(26)

§ 53 forts

I brev inkommet 11 november 2014 skriver fastighetsägaren att hänsyn borde tas till att felaktiga uppgifter lämnats. I brev inkommet 24 juni 2013 skriver fastighetsägaren att han har fått information om att bygglov krävs om han bygger tak över poolen. Information har dessutom getts av förvaltningen att det krävs bygglov för att uppföra ett tak och att det därför inte finns några förmildrande omständigheter.

Det som fastighetsägaren tillfört ärendet ändrar inte bedömningen. Inte heller det som gjorts på grannfastigheten eller att anmälaren inte bodde på fastigheten vid muren/skärmtakets upp- förande har betydelse i ärendet.

Beredning

- Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse daterad 17 april 2015.

Beslut

- Nämnden konstaterar att muren/skärmtaket finns kvar och beslutar med stöd av ÄPBL 10 kap. 14 § att förelägga fastighetsägaren XX att riva muren/skärmtaket senast 6 månader efter att ha tagit del av beslutet.

- Nämnden beslutar med stöd av ÄPBL 10 kap. 4 och 9 §§ att av XX ta ut en byggnadsavgift på 4288 kronor.

___

Upplysningar

Byggnadsavgiften ska betalas till Länsstyrelsen i Västmanland inom två månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Avgiften ska sättas in på Länsstyrelsens plusgiro 35189-0 eller bankgiro 5051-8760.

Vid inbetalning ange:

Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 2015-06-16

§ 53

Byggnadsavgift 4288 kronor

Besvärshänvisning bifogas som separat informationsblad.

(27)

§ 54 Ansökan om bygglov för utvändig ändring av affärslokal inom fastigheten Åsbo 9:7 i Avesta kommun

Dnr 2015-000344

Sökande: RO-Gruppen Koncept AB, Wieslanders väg 4, 501 11 Borås Ärendebeskrivning

Bygglov beviljades 25 februari 2014 för nybyggnad av affärslokal på ovanstående fastighet.

Bygglovet beviljades med en avvikelse från stadsplanens bestämmelser om byggnadshöjd.

Byggnadshöjden varierar mellan 6,5 och 8 meter med en högsta byggnadshöjd på 8,2 meter vid Willys entré. Ansökan avser en höjning av detta entréparti med 60 cm vilket ger en total höjd på 8,8 meter.

Förutsättningar

För fastigheten gäller stadsplan fastställd 31 juli 1987. Planen medger en höjd på max 5 meter.

Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 6 § ska byggnadsverk utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilen, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Bedömning

Höjningen av entrépartiet bedöms inte vara en liten avvikelse som är förenlig med planens syfte. En höjning skulle dessutom dominera över resten av byggnaden vilket inte skulle ge en god helhetsverkan.

Beredning

- Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse daterad 25 maj 2015.

Beslut

- Nämnden avslår ansökan om bygglov för utvändig ändring av affärslokal inom fastigheten Åsbo 9:7 i Avesta, Avesta kommun, med stöd av plan- och bygglagens 2 kap. 6 § pkt. 1 och 9 kap. 30 §.

___

RO-Gruppen Koncept AB, Wieslanders väg 4, 501 11 Borås, mottagningtsbevis

(28)

§ 54 forts

Upplysningar

Besvärshänvisning bifogas som separat informationsblad.

Avgift

Enligt fastställd taxa utgör avgiften för

Avslag 1816 kr

Summa avgifter (faktureras senare) 1816 kr

RO-Gruppen Koncept AB, Wieslanders väg 4, 501 11 Borås, mottagningtsbevis

(29)

§ 55 Rapporter

Fredrik Mattsson (M) och Arne Nordqvist (S) rapporterar från FAH´s årskonferens 16 – 17 april 2015 i Stockholm, se länk; http://www.fah.se/index1.asp?pageid=27&inact=

Susanne Berger (S) och Stefan Strandberg (S) rapporterar från SKL´s Presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder i Stockholm 21 – 22 april 2015, se länk;

http://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser/dokumentation/alldokumentation/dokumentati onpresidiedagarformiljoplanochbyggnamnder.4473.html

Sekreteraren informerar ett förslag till en politikerapp/plattform ”PingPong” samt inköp av två stycken läsplattor som ska användas till detta.

Ordföranden informerar om ny rekryteringsomgång av förvaltingschef till Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning.

Ordförande tackar för rapporterna.

___

(30)

§ 56 Delgivningar

1. Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Dom 26 mars 2015. Saken: Överklagat beslut.

Länsstyrelsen i Dalarnas län beslut 16 februari 2015 gällande anmälan om ovårdad tomt på fastigheten X, Avesta kommun. Beslut: Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

2. Länsstyrelsen Dalarnas län. Beslut 24 mars 2015. Saken: Tillstånd enligt miljöbalken till gruppstation för vindkraft. Anläggning; Vindkraftspark vid Skallberget/Utterberget, Valla 1:5, Östansjö 1:1, Övre Fornby 1:2, Horntorpsskogen 1:1, Storbyn S:13 samt Vatebo 12:3, Avesta kommun. Beslut: Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas län lämnar E.ON Wind Sweden AB (bolaget) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till att inom ovan nämnda fas- tigheter uppföra och driva en gruppstation med högst 15 vindkraftverk med tillhörande fun- dament, tillfartsvägar, tranformatorstationer och ledingar. Vindkraftverkens totalhöjd får inte överstiga 200 meter. Tillståndet gäller 35 år från det att tillståndet vunnit laga kraft. Miljö- prövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kapitlet 9 § miljöbalken den i ärendet upp- rättade miljökonsekvensbeskrivningen Med stöd av 22 kap 27 § MB skjuter Miljöpröv- ningsdelegationen under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla hin- derbelysning och eventuella skyddsåtgärder för att undvika påverkan på fågellivet. Bolaget ska senast 12 månader efter det att det första vindkraftverket tagits i drift till Miljöprövningsdele- gationen redovisa i beslutet angivna utredningar.

3. Länsstyrelsen Västmanlands län. Revisionsrapport 27 april 2015. Saken: Länsstyrelsens revis- ion av livsmedelskontrollen i Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Länsstyrelsen bedömer att Västmanland-Dalarna miljö- och byggandsnämnd uppfyller lagstiftningens karv på offentlig kontroll. Inom några områden finns en förbättringspotential genom framförallt uppdatering av planer och rutiner. En åtgärdsplan som redogör för när och hur korrigerande och förebyggande åtgärder kommer att vidtas med hänsyn till avvikelserna, önskas senast 1 september 2015. Yttrande om uppgifterna i rapporten ska vara länsstyrelsen tillhanda senast 4 juni 2015.

4. Länsstyrelsen i Uppsala län. Beslut 31 mars 2015. Saken: Ekonomisk säkerhet för tillstånd enligt miljöbalken för NCC Roads AB, Svergie öst. Beslut: Miljöprövningsdelegationen god- tar ställd borgensförbindelse som ekonomisk säkerhet enligt 16 kap 3 § miljöbalken. Miljö- prövningsdelegationen erinrar om att ytterligare säkerhet kan komma att krävas enligt 16 kap 3 § andra stycket miljöbalken, om det kan antas att ställd säkerhet inte längre är tillräcklig.

Säkerheten förvaras hos Länsstyrelsen i Västmanlands län. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län beslutade 5 mars 2015 att ge NCC Roads AB tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att på fastigheten Kallmora 1:112 i Norbergs kommun bedriva täktverksamhet.

forts.

(31)

§ 56 forts

Tillståndets gilltighet är beroende av att bolaget ställer en ekonomisk säkerhet uppgående till 3 500 000 kronor och att denna har godkänts av Miljöprövningsdelegationen. NCC Roads AB har inkommit med en borgensförbindelse där Atradius Kreditförsäkring går i borgen.

5. Länsstyrelsen i Uppsala län. Beslut 8 maj 2015. Saken: Tillstånd till utökad krematorieverksamhet vid krematoriet i Fagersta, fastigheten Västanfors 11:59 i Fagersta kommun.

Beslut: Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län lämnar med stöd av 9 kap miljöbalken, Västanfors Västervåla Församling tillstånd till utökad krematorieverksamhet på ovan nämnda fastighet. Tillståndet omfattar 2 000 kremationer per år. Miljöprövnings- delegationen godkänner med stöd av 6 kap miljöbalken den i ärendet upprättade miljö- konsekvensbeskrivningen. Villkor finns angivna i beslutet.

6. Kommunfullmäktige Avesta kommun. Sammanträdesprotokoll 23 mars 2015, § 18. Saken:

Rune Bergs (C) motion och Anita Berg Åsbergs, Karl-Johan Petterssons och Christer

Bergkvists medborgarförslag om nytt tomtpris på färdiga villatomter i ytterområdena i Avesta kommun. Beslut: Motionen/medborgarförslaget avslås.

7. Kommunfullmäktige Avesta kommun. Sammanträdesprotokoll 23 mars 2015, § 19. Saken:

Anneli Karlssons och Anders Flodströms medborgarförslag om åtgärder för att leva upp till tillåtna bullernivåer från stambanan genom Fors tätort. Beslut: Medborgarförslaget överläm- nas till Västmanland-Dalarna miljö- och byggandsnämnd för handläggning och beslut.

8. Kommunstyrelsen Avesta kommun. Sammanträdesprotokoll 7 april 2015, § 40. Saken:

Månadsrapport februari 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun. Beslut: Månadsrapport för februari 2015, inklusive årsprognos för Avesta kommun, godkänns.

9. Kommunstyrelsen Avesta kommun. Sammanträdesprotokoll 11 maj 2015, § 57. Saken:

Månadsrapport mars 2015 inkl årsprognos för Avesta kommun. Beslut: Månadsrapport för mars 2015 med årsprognos för Avesta kommun godkänns.

10. Kommunrevisionen Avesta kommun. Granskningsrapport 8 april 2015. Saken: På uppdrag av Avesta kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning, ”Utveckling och hantering av kommunens sjukfrånvaro”. Revisionen överlämnar sin granskningsrapport för kännedom och med beröm.

forts.

(32)

§ 56 forts

11. Kommunfullmäktige Fagersta kommun. Sammanträdesprotokoll 30 mars 2015, § 36. Saken:

Entledigande från politiskt uppdrag. Nancy Carrasco Escobar (V) har lämnat in en begäran om entledigande från uppdragen som ersättare i Västmanland-Dalarna miljö- och

byggandsnämnd. Beslut: Nancy Carrasco Escobar (V) beviljas entledigande från uppdraget som ersättare i Västmanland-Dalarna miljö- och byggandsnämnd.

12. Kommunstyrelsen Fagersta kommun. Sammanträdesprotokoll 7 april 2015, § 110. Saken:

Årsredovisning för Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Beslut:

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige;

1. Ansvarsfrihet beviljas För Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd samt enskilda förtroendevalda i Västmanland-Dalarna miljö- och byggandsnämnd för 2014 års förvaltning, efter inhämtande av revisionsberättelse

2. Årsredovisningen 2014 för Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd god- känns, efter inhämtande av revisionsberättelse.

13. Kommunfullmäktige Fagersta kommun. Sammanträdesprotokoll 27 april 2015, § 72. Saken:

Fyllnadsval av ersättare i Västmanland-Dalarna miljö- och byggandsnämnd efter Nancy Carrasco Escobar (V) begäran om entledigande. Beslut: Marina Lundquist (V) väljs till er- sättare i Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd för perioden 2015-2018.

14. Kommunfullmäktige Norbergs kommun. Sammanträdesprotokoll 11 maj 2015, § 51. Saken:

Revisionsrapport, fråga om ansvarsfrihet och årsredovisning 2014 för Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Beslut:

1. Att bevilja ansvarsfrihet för Norbergs kommuns förroendevalda i Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 2014.

2. Att godkänna årsredovisning för Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 2014.

15. Kommunfullmäktige Norbergs kommun. Sammanträdesprotokoll 11 maj 2015, § 65. Saken:

Fyllnadsval ersättare i Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Beslut: Till ny er- sättare i Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd (VDMB) för mandatperioden 2015-2018 på Andreas Härkönens gamla plats utses: Heikki Kärpälä.

___