Sammanträdesprotokoll Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Plats och tid Månsbo kl Beslutande

(1)

Plats och tid Månsbo kl 14.00 - 16.30

Beslutande Blerta Krenzi (S), ordförande, Avesta Stefan Palm (S), Avesta, § 79 - 82 Charlotta Engström (S), Avesta Fredrik Mattsson (M), Avesta Stefan Strandberg (S), Fagersta Lars-Erik Karlsson (S), Norberg Per-Erik Vik (V), Norberg

Arne Nordqvist (S) Fagersta, ersättare för Anna Hynynen (S) Fagersta

Övriga deltagande Arne Hjorth, samhällsbyggnadschef Susanna Hall-Karlsson, miljöchef Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef Yvonne Eisner, nämndsekreterare Maria Hedenberg, administratör Lennart Hammargren, kommunrevisor Johanna Engberg, miljöinspektör, § 79 Tomas Lennartsson, bygglovsinspektör, § 85 Helen Lindholm, miljöinspektör, § 79

Erika Flygare, planarkitekt, § 86 - 89

Utses att justera Charlotta Engström (S) justerare och Stefan Palm (S) som ersättare

Justeringens plats och tid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 9 september 2016

Underskrifter

Sekreterare

Paragrafer 79-88, 90

Ordförande

Justerande

ANSLAG

Sammanträde Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

Datum 2016-09-06

Anslag sätts upp 2016-09-09 Anslag tas ner 2016-10-01

Protokollets förvaring V-Dala miljö- och byggförvaltning

Yvonne Eisner

(2)

JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

§ 79 Information 3

§ 80 Redovisning av delegationsbeslut 4

§ 81 Ekonomisk månadsrapport för juli 2016 5

§ 82 Verksamhetsplan 2016, halvårsuppföljning 6

§ 83 Nytt vägnamn i Fagersta kommun 7

§ 84 Yttrande remiss Avesta – gällande motion om rening av avloppsvatten från

läkemedelsrester 8

§ 85 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus och

komplementbyggnad inom fastigheten Hyttan 7:5, Avesta kommun 12

§ 86 Detaljplan för kv Blåsippan och Tulpanen, Norbergs kommun – antagande 14

§ 87 Ändring av detaljplaner i Fagersta, genom upphävande av fastighetsindelnings-

bestämmelser - antagande 15

§ 88 Genomförande av rivning på fastigheten Horndals bruk 1:65 i Avesta kommun 16

§ 89 Detaljplan för del av Säteriet 1:1 m fl, gasmack i Fagersta kommun – granskning 17

§ 90 Delgivningar 19

___

(3)

§ 79 Information

På inbjudan från nämnden presenterade en kommuninvånare sin ståndpunkt i ett bygglovsärende.

Miljöchefen presenterar ny medarbetare, Johanna Engberg, miljöinspektör.

Helen Lindholm, miljöinspektör informerar om lägesrapport för ärendet Smedsbo Jord och Grus i Avesta AB.

Ordförande redovisar nämndens arbete med de av förvaltningen föreslagna prioriteringar inför arbete med verksamhetsplan 2017 och förklarar att nämnden godkänner dessa.

Ordförande tackar för informationen.

___

(4)

§ 80 Redovisning av delegationsbeslut

Enligt delegation från Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd har miljö- och byggförvaltningen beslutat i ärenden enligt, bilaga.

Beredning

- Delegationslistor från plan- och byggenheten samt miljöenheten för tiden från sammanträdet 12 juli 2016.

Beslut

- Delegationsbesluten läggs till handlingarna.

___

(5)

JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunstyrelsen i Avesta, Fagersta och

Norberg

§ 81 Ekonomisk månadsrapport för juli 2016

Dnr 2015-000533

Samhällsbyggnadschefen informerar om Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds ekonomiska läge avseende juli 2016, bilaga.

Nämnden redovisar vid juli månads utgång ett överskott med +2 122 tkr, energi- och klimatråd- givningens överskott om c:a 133 tkr är då borträknat.

Vid fördelning (exklusive energi- och klimatrådgivning) mellan kommunerna ligger Avesta på +1 173 tkr, Fagersta på +989 tkr och Norberg på ett mindre underskott om -40 tkr.

Överskottet är främst följden av att personalkostnaderna ligger under budget, då vakanser och tjänstledigheter fortfarande förekommer i större utsträckning än förväntat. Intäktssidans över- skott följer nu i stort sett budget (ett litet överskott).

Beredning

- Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse med bilagor.

Beslut

- Månadsrapport för juli 2016 godkänns och läggs till handlingarna.

___

(6)

§ 82 Verksamhetsplan 2016, halvårsuppföljning

Dnr 2015-000755

Samhällsbyggnadschefen och enhetscheferna redovisar förvaltningens verksamheter för första halvåret 2016, bilaga.

Beredning

- Halvårsredovisning 2016.

Beslut

- Förvaltningens halvårsredovisning 2016 läggs med godkännande till handlingarna.

___

(7)

JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunkansliet i Fagersta

§ 83 Nytt vägnamn i Fagersta kommun

Dnr 2016-000543

Industriområdet i Fagersta har succesivt öppnats upp för handel och annan privat verksamhet.

Behov finns därför av nya adresser i området. Den sedan länge befintliga vägen genom området saknar dock ett officiellt namn. Ett nytt namn bör således åsättas vägen för att under- lätta för besökare och transporter i området.

Kart- och mätenheten föreslår att vägen officiellt åsätts namnet Stålets väg.

Samråd har skett med Föreningen Brukets vänner och Fagersta Stainless.

Beredning

- Markchefens tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2015.

- Karta Beslut

- Nämnden föreslår kommunstyrelsen i Fagersta att godkänna det nya vägnamnet Stålets väg för den befintliga vägen genom industriområdet i Fagersta.

___

(8)

JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunkansliet i Avesta

§ 84 Yttrande remiss Avesta – gällande motion om rening av avloppsvatten från läkemedelsrester

Dnr 2016-000263, Kommunstyrelsens arbetsutskott AU § 46, Dnr KK 16/0094 913 Bakgrund

Gunilla Berglund (C), Karin Perers (C) och Karl-Johan Peterson (C) har vid kommun- fullmäktiges sammanträde 21 mars 2016, paragraf 39, lagt fram en motion där de anför följande:

”‘Läkemedel som kommer ut i naturen påverkar fiskar och vattenlevande djur redan vid mycket låga halter. Antibiotika i miljön kan dessutom allvarligt hota vår hälsa’. Det skriver Naturvårdsverket på sin hemsida.

De senaste 20 åren har vår läkemedelskonsumtion fördubblats. Under och efter användning utsöndras de flesta läkemedel ur kroppen via urin och avföring. Avloppssystemet är därmed den största spridningsvägen för läkemedelsrester till miljön. Läkemedel är kemiskt stabila och reningsverken är inte byggda för att kunna ta emot läkemedlen, halterna minskas därmed inte i reningsprocessen.

Nu finns teknik som även tar bort läkemedelsrester. I Linköping byggs under 2016 Sveriges första fullskaliga reningssteg av läkemedelsrester i avloppsvatten. Det är med hjälp av ozon som över 90 procent av läkemedelsresterna kommer att kunna renas bort ur avloppsvattnet.

Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C) och Karl-Johan Peterson (C) förslag:

- Att Avesta kommun kompletterar reningsverken med ytterligare reningssteg så att läkemedelsrester tas bort.”

Nämnden har, som ansvarig för tillsyn av miljöbalken inom kommunen, 21 april 2016 fått motionen på remiss för yttrande från kommunstyrelsens arbetsutskott.

Läkemedel

Läkemedel är byggda för att påverka olika processer i vår kropp. Förmågan att påverka biologiska processer innebär att läkemedlen även påverkar andra djurarter. För att aktiva substanser i läkemedel ska nå fram och kunna påverka rätt organ i kroppen, är de också stabila så att de når fram till målorganet.

forts.

(9)

§ 84 forts

Att de är byggda av stabila ämnen gör att de blir kvar i miljön under lång tid. Läkemedel är dessutom en speciell grupp kemiska ämnen, eftersom de anses behövas för att bota och lindra sjukdomar. Andra ämnen som påverkar miljön kan förbjudas, men det gäller inte för läkeme- del.

Under och efter användning utsöndras de flesta läkemedel ur kroppen via urin och avföring.

Avloppssystemen är därför den största spridningsvägen för läkemedelsrester till miljön.

Då läkemedlen är kemiskt stabila och avloppsreningsverken inte är byggda för att kunna ta emot dem passerar läkemedelsresterna reningsverken och följer med det utgående vattnet, utan att halterna minskas eller att deras egenskaper förändras i särskilt hög grad.

Minskad miljöbelastning

Miljöbelastningen av läkemedel kan minskas på många olika sätt. Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och för att uppnå detta krävs insatser från flera olika håll, där läkemedelsrening vid avloppsreningsverk är en möjlighet. Ytterligare vägar för att uppnå miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” kan vara att inom sjukvården se över patienters totala läke- medelskonsumtion genom exempelvis ordination av livsstilsförändringar samt så kallade läkemedelsgenomgångar. På så sätt kan samhällets förbrukning av läkemedel minska och samtidigt kan patientens hälsa förbättras. Ytterligare kan informationsinsatser till allmänheten om att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteken samt att införa rutiner för hantering av kasserade läkemedel inom sjukvård och omsorg minska risken för att oanvända läkemedel hamnar i avloppet. Systemet med miljöklassificerade läkemedel i www.fass.se bidrar till att läkare kan förskriva läkemedel som är bättre ur miljösynpunkt. Dessutom finns naturläkeme- del och andra alternativa behandlingsmetoder att tillgå i vissa fall.

Gällande rening av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk så finns ett flertal tekniska möj- ligheter, till exempel införandet av olika ”poleringssteg”, såsom rening med ozon, aktivt kol och UV-ljus i kombination med oxidationsmedel. Forskning pågår om risk och nytta med olika reningsprocesser, och forskning koordinerad av Stockholm Vatten AB har visat att be- handling av avloppsvatten med aktivt kol och ozon leder till såväl lägre läkemedelshalter som lägre giftighet för olika vattenlevande organismer. Bland de stora fördelarna med förbättrad avloppsrening är att man har möjlighet att minska miljöriskerna med många läkemedel och även andra miljögifter i avloppsvattnet samtidigt.

forts.

(10)

§ 84 forts

I Linköping anlägger man nu en fullskalig ozonreningsanläggning för läkemedelsrester, där man beräknar att 90 procent av läkemedelsresterna som lämnar kroppen ska kunna renas bort.

Man har tidigare genomfört ett projekt i pilotskala för att testa effekterna av rening av avloppsvatten från läkemedelsrester med hjälp av ozon. Projektet med pilotanläggnigen fick bi- drag från IVL Svenska Miljöinstitutet samt HaV (Havs- och Vattenmyndigheten). Den fullskaliga reningsanläggningen beräknas vara färdig att tas i bruk under 2017.

Miljöeffekter

Med undantag av östrogena hormoner är kunskaperna om vilka biologiska effekter de läke- medelshalter som finns i avloppsvatten, floder, sjöar, grund- och dricksvatten eller i jordar bristfälliga. Bedömningen för Sveriges del är att de nivåer vi idag finner i miljön inte är akut giftiga för vattenlevande organismer. Risk för långtidseffekter kan dock inte uteslutas. Det kommer också forskningsresultat som visar att lång tids exponering för låga halter av läkeme- del har effekter på vattenlevande organismer. Det finns även ett behov av mer kunskap om de sammanvägda biologiska effekterna av olika läkemedel i miljön. Läkemedlens förmåga att stå emot nedbrytning ökar risken för att de ska ansamlas i så höga halter att miljön påverkas. Hur farliga de är varierar mellan olika läkemedel. Bland de läkemedel man idag varnar för att de kan medföra risker på miljön finns antibiotika och olika hormonpreparat.

Antibiotika i miljön kan leda till att antibiotikaresistenta (motståndskraftiga) bakteriestammar utvecklas. Dessa kan sedan spridas till sjukdomsalstrande bakterier som blir svåra att bekämpa.

De kan då vara ett direkt hot mot vår hälsa. Dessutom riskerar den naturliga sammansätt- ningen av bakterier ute i miljön att förändras, vilket kan ha effekter på hela ekosystem.

Hormoner hämmar fortplantningen hos vattenlevande organismer som fisk och musslor, och hormonstörningar har även observerats hos hanfiskar som feminiserats. Effekterna uppstår redan vid mycket låga halter.

Miljöarbete

Internationellt och inom EU arbetar Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Kemikaliein- spektionen tillsammans med andra svenska myndigheter och organisationer för att utsläpps- gränser ska sättas vid tillverkning av bland annat antibiotika och läkemedel med hormonstö- rande egenskaper. Inom EU finns ett etappmål om ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstift- ningen.

forts.

(11)

§ 84 forts

Naturvårdsverket ska se till att miljölagstiftningen tillämpas på ett ändamålsenligt och korrekt sätt, till exempel att avloppsreningsverken använder bästa möjliga teknik.

Naturvårdsverket ansvarar även för att följa tillståndet i miljön. Därför mäts förekomst och halter av olika miljöföroreningar. De senaste åren har mätningarna bland annat omfattat flera läkemedelssubstanser som hormoner, smärtstillande medel, antibiotika, antiinflammatoriska medel, sömnmedel och antidepressiva medel.

I miljöbalken 2 kap. 3 § återfinns ”principen om bästa möjliga teknik” som säger att det vid yrkesmässig verksamhet ska användas bästa möjliga teknik för att förebygga, hindra eller mot- verka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljöbalken 2 kap. 7 § anges att det ska göras en rimlighetsavvägning vid krav enligt hänsynsreglerna t.ex. principen om bästa möjliga teknik. Kraven gäller i den utsträck-ning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.

Överväganden

Nämnden anser att det är av stor vikt att läkemedelsrester i miljön minskar. Nämnden ställer sig positiv till införandet av reningsanläggning för läkemedelsrester vid avloppsreningsverken.

Men nämnden anser vidare att det förnärvarande är en fråga för Avesta Vatten, om de på fri- villig basis vill installera denna typ av reningsanläggning. Nämnden har även förståelse för om Avesta Vatten vill följa utvecklingen och ta del av resultaten från Linköpings reningsanlägg- ning innan beslut om reningsanläggning ska införskaffas eller ej.

Beredning

- Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 22 augusti 2016.

Beslut

- Nämnden antar miljöenhetens tjänsteskrivelse 22 augusti 2016 som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen.

___

(12)

§ 85 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus och komplementbyggnad inom fastigheten Hyttan 7:5, Avesta kommun

Dnr 2016-000475 Ärendebeskrivning

Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av ett bostadshus och komplementbyggnad.

Den föreslagna tomten ligger på skogbevuxen mark och ängsmark utanför strandskyddat om- råde.

Sökanden avser anlägga enskild VA- anläggning. Ny utfart till väg 731 ska anläggas.

Trafikverket har i yttrande sagt att en ny anslutning kommer att godkännas.

Gällande bestämmelser

Plan- och bygglagens (PBL) generella bestämmelser. Översiktsplan för Avesta kommun är antagen 2007.

Enligt översiktsplanen bör lokaliseringen av ny bebyggelse ske med hänsynstagande till befintliga jordbruksföretag. Bostadsändamål tillåts under förutsättning att jordbrukets behov till- godoses.

Yttranden

Berörda grannfastigheter har beretts tillfälle till yttrande men har ingen erinran.

Bedömning

Ett bostadshus kan med hänsyn till landskapsbilden tillåtas på platsen då planerad byggplats är i anslutning till skogsparti och väg, och då det kan anses utgöra ett lämpligt komplement till övrig spridd bebyggelse i området. Den planerade bebyggelsen bedöms inte påverka de intressen som lyfts fram i översiktsplanen negativt. Avloppsanläggning bedöms vara möjlig att anlägga.

forts.

(13)

§ 85 forts

Hänsyns- och lämplighetskraven avseende allmänna och enskilda intressen bedöms uppfyllda i enlighet med plan- och bygglagens (PBL) 2 kap. 2, 4-6 och 9 §§.

Beredning

- Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2016.

- Karta.

Beslut

- Nämnden beslutar ge förhandsbesked för nybyggnad av ett bostadshus och komplementbyggnad inom fastigheten Hyttan 7:5, Avesta kommun, i enlighet med ansökan och med stöd av plan- och bygglagen 9 kap. 17 §.

___

Upplysningar

Förhandsbeskedet gäller i två år från beslutsdatum. Om inte bygglov söks inom den tiden upphör förhandsbeskedet att gälla.

Utformning och exakt placering av bostadshuset bör ske i samråd med miljö- och byggförvaltningen.

Besvärshänvisning bifogas som separat informationsblad.

Avgift

Enligt fastställd taxa utgör avgiften för

Förhandsbesked 6 897 kr

Summa avgifter (faktureras senare) 6 897 kr

(14)

§ 86 Detaljplan för kv Blåsippan och Tulpanen, Norbergs kommun – antagande

Detaljplan för kv Blåsippan och Tulpanen, Norbergs kommun har upprättats i syfte att möj- liggöra överföring av mark från fastigheten Norbergsby 50:16 för att utöka tomtstorleken för berörda fastigheter.

Samråd

Planförslaget har varit på samråd under tiden 14 mars 2016 t o m 4 april 2016.

Granskning

Detaljplanen har varit ute för granskning under tiden 27 juni t o m 25 juli 2016. Planen skickades då till länsstyrelsen, lantmäteriet, kända sakägare enligt fastighetsförteckning, myndigheter och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av den.

Yttranden

Yttranden har kommit från Länsstyrelsen, Trafikverket och VafabMiljö, inga synpunkter har inkommit från någon av dessa. Yttranden har inkommit från Lantmäteriet och Vattenfall med synpunkter som föranlett ett par förtydliganden under rubrikerna ”Fastighetsrättliga frågor” och

”Teknisk försörjning” i planbeskrivningen. Yttrande har även inkommit från fastighetsägare X som har synpunkter på att grönstråket inte får utökas mer än 6 meter som förslaget var i samrådet och godkänner ej 10 meter.

Beredning

- Granskningsutlåtande daterad 30 augusti 2016

- Planbeskrivning antagande, plankarta antagande och samrådsredogörelse daterad 13 april 2016.

Beslut

- Nämnden godkänner upprättat granskningsutlåtande daterat 30 augusti 2016.

- Nämnden beslutar vidare anta detaljplan för kv Blåsippan och Tulpanen, Norbergs kommun, upprättat 13 april 2016.

___

(15)

§ 87 Ändring av detaljplaner i Fagersta, genom upphävande av fastighetsindelnings-

bestämmelser - antagande

Ändring av detaljplaner genom upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser, Fagersta kommun, har upprättats i syfte att upphäva gällande fastighetsindelningsbestämmelser. Detta för att möjliggöra fastighetsförändringar t ex köp och försäljning av mark från grannfastigheter.

Samråd

Planförslaget har varit på samråd under tiden 11april 2016 till och med 2 maj 2016.

Granskning

Detaljplanen har därefter varit ute för granskning under tiden 27 juni t o m 25 juli 2016.

Planen skickades då till länsstyrelsen, lantmäteriet, kända sakägare enligt fastighetsförteckning, myndigheter och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av den.

Yttranden

Yttranden har kommit från Länsstyrelsen och Lantmäteriet, inga synpunkter har inkommit från någon av dessa.

Beredning

- Granskningsutlåtande daterad 8 augusti 2016.

- Planbeskrivning antagande och samrådsredogörelse daterad 16 maj 2016.

Beslut

- Nämnden godkänner upprättat granskningsutlåtande daterad 8 augusti 2016.

- Nämnden beslutar vidare att ändring av detaljplaner genom upphävande av fastighets- indelningsbestämmelser, Fagersta kommun, daterad 14 juni 2016 godkännes för antagande.

___

(16)

§ 88 Genomförande av rivning på fastigheten Horndals bruk 1:65 i Avesta kommun

Dnr TPBL 2008-000011 Ärendebeskrivning

Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd beslutade 7 april 2015 (§ 40) att förelägga dödsboet att senast 12 månader efter att ha tagit del av beslutet riva byggnaden på fastigheten Horndals bruk 1:65. Rivning har inte skett.

Bestämmelser

Enligt övergångsbestämmelserna i SFS 2010:900 Plan- och bygglag punkt 2 ska äldre före- skrifter gälla för ärenden som påbörjats före 2 maj 2011. Då ärendet påbörjades före 2 maj 2011 gäller därför den äldre lagstiftningen, Plan- och bygglag, ÄPBL (SFS 1987:10).

Om en byggnad är förfallen eller om den är skadad till väsentlig del och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden, enligt ÄPBL 10 kap. 16 § förelägga ägaren att inom en viss tid riva byggnaden. Ett föreläggande enligt denna paragraf får enligt ÄPBL 10 kap. 18 § för- enas med en föreskrift om att åtgärden inte följs, kan komma att utföras genom byggnads- nämndens försorg på den försumliges bekostnad.

Beredning

- Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse daterad 15 juli 2016.

- Karta Beslut

- Nämnden beslutar, med stöd av ÄPBL 10 kap. 18 §, att rivningen av byggnaden på fastigheten Horndals bruk 1:65 ska utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumli- ges bekostnad.

- Nämnden ger Plan- och byggenheten i uppdrag att verkställa beslutet.

___

Upplysning

Besvärshänvisning bifogas som separat informationsblad.

(17)

§ 89 Detaljplan för del av Säteriet 1:1 m fl, gasmack i Fagersta kommun – granskning

Dnr: 2016-000187 Ärendebeskrivning

Huvudsyftet med planen är att möjliggöra uppförande av en allmän gasmack på fastigheten Säteriet 1:1 inom Säteriets industriområde.

Samråd

Planförslaget samråddes under tiden 20 juli t o m 17 augusti 2016 med länsstyrelsen,

lantmäterimyndigheten, kända sakägare enligt fastighetsförteckning samt andra myndigheter och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Yttranden har kommit in från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Skanova, TeliaSonera samt VafabMiljö Kommunalförbund. Inkomna yttranden och eget arbete har lett till följande förändringar i planen:

* En bestämmelse har lagts till om att avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns ska vara minst 4,5 meter. Detta som en anpassning till omkringliggande industrimark. Intilliggande stadsplan från 1976 har ingen bestämmelse om placering men där gäller 39§ i byggnadsstadgan automatiskt och den anger att avståndet till granne ska vara halva byggnadshöjden, minst 4,5 meter.

* Ett reservat (g) för ev kommande gemensamhetsanläggning för utfartsväg har lagts in i områdets östra del.

* E-områdena har specificerats med avseende på användning (transformatorstation respektive telestation).

* En felaktig pil i grundkartan har åtgärdats.

* Planbeskrivningen har kompletterats med några upplysningar (se samrådsredogörelse).

Beredning

- Plankarta daterad den 6 september 2016.

- Planbeskrivning daterad den 6 september 2016 - Samrådsredogörelse daterad den 5 september 2016

- Kungörelse om granskning forts.

(18)

§ 89 forts.

Beslut

- Samrådsredogörelse daterad 6 september 2016 godkänns.

- Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra någon betygande miljöpåverkan varför inte heller någon miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 och 22 §§ miljöbalken erfordras.

- Detaljplan för del av Säteriet 1:1 m fl, Gasmack i Fagersta, Fagersta kommun, daterad 6 september 2016 godkänns för granskning.

___

Paragrafen justeras omedelbart.

_________________________ ____________________________

Ordförande Justeras

(19)

§ 90 Delgivningar

1. Länsstyrelsen Västmanlands län, 1 juli 2016. Saken: Överklagande av miljö- och

byggnadsnämndens beslut om bygglov till ändrad användning från hotell/vandrarhems- verksamhet till anläggningsboende för ensamkommande barn inom fastigheten Hugget2, Fagersta kommun. Beslut: Med bifall till överklagandet upphäver Länsstyrelsen bygglovet.

2. Länsstyrelsen Västmanlands län, 25 juli 2016. Saken: Överklagande av Länsstyrelsens beslut den 1 juli 2016, dnr: 403-1967-2016, i ärende gällande överklagande av miljö- och

byggnadsnämnds beslut om bygglov för ändrad användning. Matchis AB har genom ombudet advokat Victoria Bromark, advokatfirman Lindahl KB, överklagat det rubricerade beslutet som gäller överklagande av miljö- och byggnadsnämndens beslut om bygglov för ändrad användning på fastigheten Hugget 2, Fagersta kommun. Överklagande har inkommit i rätt tid. Länsstyrelsen överlämnar härmed överklagandeskrivelsen med bilagor tillsammans med handlingarna i ärendet (akterna) för Mark- och miljödomstolens prövning.

3. Länsstyrelsen Västmanlands län, 23 augusti 2016. Saken: Överklagande av Avesta kommuns beslut den 10 mars 2016, dnr: 403-6437-2016 avseende tidsbegränsat lov gällande fastigheten Dalern 1. Beslut: Länsstyrelsen beslutar att avvisa överklagandena.

4. Skanska Asfalt och Betong AB, 27 juni 2016. Saken: Anmälan om ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Täktverksamhet samt mottagning och återvinning av massor, utök- ning av upplagsyta i anslutning till befintligt upplagsområde i Kyrkbergets bergtäkt inom fastigheten Norr Nävde 3:12, Avesta kommun.

5. Fortum Sverige AB, 29 juni 2016. Saken: Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel enligt 40 § Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel på vägområden, grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor inom fastigheten Avesta 2:2 i Avesta kommun.

____