Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott

(1)

Kallelse/Underrättelse

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås  Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00  Fax: 0322-61 67 30  E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se  Webbplats: www.alingsas.se

Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott

Tid: Onsdagen den 5 Juni 2013, kl 8:30

Plats: Kungsgatan 9, Vård och äldreomsorgsförvaltningen, lokal Silvia

Information och överläggningar

A/ Måltidsprogram för äldre – presentation av projektresultat. Ingela Oscarsson B/ Kvalitetsuppföljning 2013. Christine Sjökvist och Eva Gustavsson

Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar

Ärendelista

Val av justerare och tid för justering

Individärende – se separata handlingar

1. Ansökan om föreningsbidrag 2013 2. Djur i äldreomsorgen - yttrande

3. Arbetsmiljölagen kontra socialtjänstlagen - hantering av allergi bland personalen i förhållande till vårdtagarnas självbestämmanderätt och integritet i särskilt boende 4. Måltidsprogram för äldre

5. Kvalitetsledningssystem - uppföljning av grundläggande krav 6. Kvalitetsuppföljning 2013

Niklas Hellgren (KD) Brita Enbom

Ordförande Sekreterare

Tel: 0322-61 66 86 E-post:

brita.enbom@alingsas.se

(2)

Kallelse/Underrättelse

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås  Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00  Fax: 0322-61 67 30  E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se  Webbplats: www.alingsas.se

(3)

Ärende 1

Ansökan om föreningsbidrag 2013

(4)

Datum: 12-05-15 Handläggare

:

Andreas Hasselteg &

Ingela Funegård Direktnr: 0322-61 67 91

Beteckning: Föreningsbidrag 2013

Föreningsbidrag och stöd för äldreverksamhet 2013

Ärendebeskrivning

I vård och äldreomsorgsnämndens reglemente står att nämnden utifrån de riktlinjer som nämnden fastställt skall ge olika form av stöd och stimulans till föreningar med verksamhet som har nära anknytning till frågor som direkt rör nämndens målgrupper.

Beredning

Riktlinjerna om ersättning anger att föreningsbidraget som uppgår till 265 tkr för 2013 kommer delas upp så att 20 procent (53 000:-) öronmärks till ”stöd för äldreverksamhet”. Av föreningsbidraget fördelas resterande 212 000: - enligt följande:



40 procent till föreningar utifrån en fördelningsnyckel som baseras på antalet betalande medlemmar som är bosatta i Alingsås Kommun, för utbetalning 2013 blir ersättningen 29,00 kronor per medlem.



40 procent till föreningar utifrån en fördelningsnyckel som baseras på föreningarnas fasta lokalkostnader, för utbetalning 2013 är

ersättningen 25,3 procent av föreningarnas lokalkostnader.

För att förstärka föreningarnas möjlighet att förutse bidraget och skapa en utjämning som skyddar mot svängningar mellan åren framräknas 2013 års bidrag utifrån de tre senaste årens genomsnitt.

Inkomna ansökningar Föreningsbidrag

 SPF Bjärkebygden

 PRO Alingsås (Alingsås Pensionärsförening)

 SPF Hjorten

 Kommunpensionärerna SKPF

 PRO Bjärke

 Aktiva Seniorer

 RPG Missionsförsamlingen

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås  Besöksadress: Kungsgatan 9

Telefon: 0322-61 60 00  Fax: 0322-128 30  E-post: vard.aldreomsorg@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

(5)

Inkomna ansökningar Stöd för äldreverksamhet

 Alingsås Missionsförsamling Ansökt om 20 000: -

Frivilligarbetare som ger stöd och omsorg, hembesök med mera till ett flertal äldre bland annat de personer som bor på Lendahlsgårdens 18 trygghetsplatser. Bidraget avses delvis täcka fortsatt verksamhet och ge uppmuntran till frivilligarbetarna.

 Hemsjö IF Ansökt om 17 500: -

Pensionärsgymnastik för 23 aktiva medlemmar i åldrarna 65-92 år. Bidraget avser täcka den del av kostnaden för transporter till och från Byavallen som utförs av taxi och som inte täcks av medlemsavgifter och bussavgiften de enskilda betalar.

 Alingsås Folkdansgille Ansökt om 8 000: -

Ansökt om bidrag till buss och chaufför för att kunna åka runt och uppträda på äldregårdarna på midsommarafton.

 Bjärke PRO Ansökt om 3 700: -

Ansöker om bidrag för fem underhållningstillfällen på Bjärkegården för boende och pensionärer som vill delta. Bidraget avser täcka kostnaderna för att fem gånger per år bjuda på fika och underhållning för alla åhörare.

 PRO Alingsås Ansökt om 10 000: -

Ansöker om bidrag för att genomföra en föreläsningsserie om pensionärens framtida levnadsvillkor.

 SK Mjörn Boule-sektionen Ej specificerat

Ansöker om bidrag för bouleverksamheten för de 12 – 15 medlemmarna.

 IBIS (Intresseförening bipolär sjukdom) Ej specificerat

Intresseförening för bipolär sjukdom (manodepressivitet), intresseföreningen har 10 medlemmar från Alingsås.

Förslag till Beslut

Utifrån nämndens riktlinjer för föreningsbidrag föreslås

pensionärsföreningarna få bidrag enligt följande. (se bifogning)

Tilldelning 2012 Förslag 2013



SPF Bjärkebygden 11 600: - 10 100: -



PRO Alingsås

64 000: - 63 500: -



SPF Hjorten

55 300: - 57 500: -



Kommunpensionärerna SKPF

35 200: - 36 100: -



PRO Bjärke

19 300: - 20 600: -



Aktiva Seniorer

7 200: - 8 100: -



RPG Missionsförsamlingen

15 400: - 16 100: -

 TOTALT 208 000: - 212 000: -

Alingsås kommun

(6)

Förslag till fördelning av stöd för äldreverksamhet är enligt följande.

 Alingsås Missionsförsamling 10 000: -

 Hemsjö IF 10 000: -

 Alingsås Folkdansgille 8 000: -

 Bjärke PRO 3 700: -

 PRO Alingsås 10 000: -

 Kvarvarande medel

8 300: -

Alingsås Missionsförsamling, Hemsjö IF föreslås tilldelas bidrag utifrån nämndens maxgräns för stöd för äldreverksamhet som uppgår till 10 000: -.

Alingsås Folkdansgille, Bjärke PRO och PRO Alingsås föreslås tilldelas bidrag utifrån ansökt belopp.

SK Mjörn boule-sektionen är inte fullt ut en pensionärsorganisation men bedöms ha sökt stöd för äldreverksamhet. Ansökan saknar belopp och saknar även vad stödet för äldreverksamhet avser bekosta. Därmed föreslås bidragsansökan från SK Mjörn boule-sektion avslås, om SK Mjörn boule- sektion under året inkommer med uppgifter om belopp och vad stödet kommer bekosta kan ansökan behandlas igen.

IBIS är inte fullt ut en pensionärsorganisation men bedöms ha sökt stöd för äldreverksamhet. Ansökan saknar belopp och information om hur föreningen ska arbeta för målgruppen äldre i Alingsås kommun. Därmed föreslås

bidragsansökan från IBIS avslås, om IBIS under året inkommer med uppgifter om belopp och vad stödet avser kan ansökan behandlas igen.

1. Nämnden beslutar att godkänna ovanstående fördelning av föreningsbidrag 2013.

2. Nämnden beslutar att godkänna ovanstående fördelning av stöd för äldreverksamhet 2013.

Vård och äldreomsorgsförvaltningen

Catharina Johansson Förvaltningschef

Alingsås kommun

(7)

Ärende 2

Djur i äldreomsorgen

(8)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-03-27

Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag

AU § 68 Dnr 2013.130 KS 630

Motion om djur i äldreomsorgen - Lena Klevenås (MP)

Lena Klevenås (MP), Emma Liljewall (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP), Tomas Hurtig (MP) och Janine Alm Ericson (MP) har till kommunfullmäktige den 27 februari 2013, § 48 lämnat en motion med följande förslag:

• Kommunen får i uppdrag att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör införande av djur inom äldrevården.

• Hemtjänsten ska kunna erbjuda vårdbehövande att få hjälp med sina sällskapsdjur.

• Kommunen planerar för att det ska finnas en möjlighet att välja ett särskilt boende där djur är tillåtna.

Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning.

Arbetsutskottets beslut:

1. Ärendet remitteras till vård- och äldreomsorgsnämnden.

2. Remissen ska vara besvarad senast den 19 juli 2013.

Exp: VÄN

(9)

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rådhuset, Stora torget

Telefon: 0322-61 60 00 • Fax: 0322-61 67 30 • E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se • Webbplats: www.alingsas.se

Remiss

2013-04-12

Instans

Registrator Handläggare Telefon Mobiltelefon Telefax

e-postadress

anci.eyoum@alingsas.se Sida 1 (1)

Mottagare

Dnr 2013.130 KS

Begäran om svar/yttrande på remiss

Remissbrev, Motion om djur i äldreomsorgen - Lena Klevenås (MP)

Remissinstanser Nämnder

VÄN

Svar ska ha inkommit senast: 2013-07-19

Yttrandet skickas till förvaltning för diarieföring.

Med vänlig hälsning

Bilaga: KSAU § 68

(10)

Alingsås kommun

Postadress: 441 81 Alingsås ● Besöksadress: Kungsgatan 9

Telefon: 0322-61 60 00 ● Fax: 0322-124 58 ● E-post: vard.aldreomsorg@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Datum: 2013-05-07 Vård och äldreomsorgsnämndne

Handläggare: Ingela Oscarsson Direktnr: 6934

Beteckning: Utvecklingsledare

Yttrande över "Motion om djur i äldreomsorgen"

AU § 68 Dnr 2013.130 KS 630

Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett Vård- och äldreomsorgsnämnden i uppdrag att besvara en motion med följande förslag:

• Kommunen får i uppdrag att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör införande av djur inom äldrevården.

• Hemtjänsten ska kunna erbjuda vårdbehövande att få hjälp med sina sällskapsdjur.

• Kommunen planerar för att det ska finnas en möjlighet att välja ett särskilt boende där djur är tillåtna.

Bakgrund

Det finns många forskningsrön från både Sverige och utlandet som påvisar att äldre som har kontakt med djur har mindre ångest, bättre fysisk rörelse, ökad social kontakt och använder mindre lugnande och smärtstillande medel. Kommunstyrelsen lämnade den 15 augusti 2005

§ 191 i uppdrag till vård och äldreomsorgsnämnden att ta fram en handlingsplan grundad på intentionerna att djur ska få en större roll inom äldreomsorgen i Alingsås. Vård och

äldreomsorgen har sedan 2006 arbetat efter den handlingsplan som upprättades och det förekommer djur av olika slag och i olika omfattning på kommunens äldreboende. Enligt aktuell motion bör detta utvecklas ytterligare.

Beredning

Det kan finnas två olika syften med djur på särskilda boende.

Det första syftet kan vara som behandling av vissa tillstånd. Det vanligaste är då att en vårdhund används. En vårdhund är en hund som utbildats till arbete inom vård, skola eller omsorg. Hunden har valts ut i ett praktiskt test som bedömer lämpligheten innan den tränas tillsammans med sin förare. Hund och förare bildar ett vårdhundteam.

Vårdhunden arbetar på remiss från läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, lekterapeut eller arbetsterapeut. Insatserna föregås alltid av en vårdplan och resultaten utvärderas kontinuerligt.

Det pågår framtagande av rekommendationer för hur verksamhet med vårdhund kan införas med god kvalitet och hög patientsäkerhet. Detta sker i samverkan mellan Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Astma och Allergiförbundet, Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Läkarsällskapet, Vårdhundskolan, Kommunal, Veterinärförbundet med flera.

Det andra syftet handlar om att den äldre ska få ta med sig sitt husdjur när den flyttar in på ett särskilt boende. Enligt en handlingsplan som utarbetades 2006-08-30 är det tillåtet att ta med sig sitt husdjur vid flytt till särskilt boende. Där står det bl.a. att ”Om husdjur skall tillåtas på särskilt boende skall ägaren ha det fulla ansvaret och kunna ta hand om djuret, ägandet och skötsel av djuret skall vara säkrat.”

(11)

Alingsås kommun

Personalen på våra särskilda boende arbetar för att vårdtagare ska få möte djur i sin vardag genom att uppmuntra anhöriga och personal att ta med egna djur till boendet. Enligt

ovanstående beskrivna handlingsplan ska enhetschefen tillsammans med personalen sträva efter att med enkla medel möjliggöra för vårdtagare att uppleva djur genom fröautomat eller akvarium. Någon enhet har hönor på utegården under sommarhalvåret.

Forskning har visat att gosedjur och dockor kan ha liknande effekt som levande djur i vården av dementa. Det finns dockor som kan lugna personer som uttrycker oro och flera sorters gosedjur med eller utan teknik som kan ge värme och svara på vissa signaler.

Omhändertagande och skötsel av husdjur är insatser som normalt inte kan beviljas enligt socialtjänstlagen. Inom hemtjänsten kan den enskilde få hjälp med sina husdjur via RUT- tjänst. Denna information lämnas till den enskilde när behov finns.

Förvaltningens yttrande

Att införa vårdhund på äldreboende medför en stor satsning och kräver såväl engagerad personal, lämplig hund som ekonomiska resurser. Det är oklart om det är andra

utbildningsinsatser som avses i motionen varför det är svårt att presentera underlag för denna insats.

Att få hjälp med sina husdjur är en insats som normalt inte kan beviljas enligt

socialtjänstlagen. Om den enskilde i normala fall kan svara för sitt husdjur kan avsteg göras under en kortare period vid sjukdom i hemmet. Däremot kan denna tjänst köpas av den enskilde som en RUT-tjänst på liknande sätt som snöskottning. Att bevilja skötsel av husdjur inom ramen för ett biståndsbeslut skulle medföra ökade kostnader för hemtjänsten.

Det finns i dagsläget möjlighet att ta med sig ett husdjur till ett äldreboende enligt ovan beskrivna handlingsplan. Denna fråga utreds ytterligare av Socialstyrelsen varför det inte är aktuellt med en förändring i dagsläget.

Förslag till beslut

1. Vård och äldreomsorgsnämnden anser att uppdraget att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör införande av djur inom äldrevården, är för ospecifikt formulerat för att kunna utredas vidare.

2. Vård och äldreomsorgsnämnden ställer sig inte bakom förslaget att erbjuda vårdbehövande att få hjälp med sina sällskapsdjur, då detta kan erbjudas via RUT- tjänst och skulle medföra ökade kostnader för hemtjänst om det ska utföras av hemtjänstpersonal.

3. Vård och äldreomsorgsnämnden har en handlingsplan som ger möjlighet för den enskilde att ta med sig husdjur till alla särskilda boende, om ägaren kan ta det fulla ansvaret för djuret, varför frågan anses vara utredd.

VÅRD- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN

Catharina Johansson Förvaltningschef

(12)

Ärende 3

Arbetsmiljölagen kontra

socialtjänstlagen - hantering av

allergi bland personalen i

förhållande till vårdtagarnas

självbestämmanderätt och

integritet i särskilt boende

(13)

Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9

Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-124 58 E-post: vard.aldreomsorg@alingsas.se

Webbplats: www.alingsas.se

Datum:

^2013-05-27 Vård och äldreomsorgsnämnden

Handläggare:

Louise Svensson

Beteckning:

Personalsekreterare

Arbetsmiljölagen kontra Socialtjänstlagen - Hantering av allergi bland personalen i förhållande till vårdtagarnas självbestämmanderätt och integritet på särskilt boende

Ibland uppkommer en osäkerhet kring vilket ställningstagande vi som arbetsgivaren ska göra när personal uppvisar allergiska besvär orsakade eller framkallade av t.ex. vissa blommor som en vårdtagare har på sitt särskilda boende. Frågan är problematisk då arbetsgivaren, enligt Arbetsmiljölagen, har en skyldighet att förebygga ohälsa bland personalen, samtidigt som socialtjänstlagen talar om självbestämmande, dvs. att varje boende/vårdtagare har rätt att bestämma över sitt eget hem. Då vare sig Arbetsmiljölagen eller Socialtjänstlagen har företräde framför någon annan uppstår det ibland diskussioner av detta slag och

arbetsgivaren önskar att ett ställningstagande görs kring vad som ska prioriteras på våra särskilda boenden.

Beredning

Allergier på arbetsplatsen

Enligt Astma och Allergiförbundet kan doftande blommor och växter på arbetsplatsen orsaka besvär hos dem som har allergi och annan överkänslighet. Starka dofter kan också utlösa astmaanfall. Besvären kan visa sig i form av luftvägsbesvär, huvudvärk, irritation i ögon, nästa, hals eller illamående. Pälsdjur kan också vara allergiframkallande och sprider allergiframkallande ämnen från bland annat hud, päls, saliv och urin. Allergibesvär kan uppkomma vid indirekt eller direkt kontakt med pälsdjur. Ett annat problem som kan finnas på våra arbetsplatser är tobaksrök. En del kan reagera då de utsätts för själva röken, medan andra kan få symptom redan då de utsätts för röklukt. Enligt tobakslagen får ingen

arbetstagare utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats mot sin vilja. Ett undantag från detta är privata hemmiljöer där tobakslagen inte gäller.

Arbetsmiljön hos personalen

För personalen är det viktigt att den fysiska arbetsmiljön är god för att de inte ska kunna utveckla allergier eller annan överkänslighet, men också för att den som har besvär inte ska få symptom. För personal som har allergi eller annan överkänslighet är det några faktorer som kan ha särskild betydelse för hur man mår på arbetsplatsen, bland annat olika kemikalier/ämnen, pälsdjur, dofter, växter, bristfällig städning eller ventilation och fukt eller mögelskador.

Enligt Arbetsmiljölagen ålägger arbetsgivaren en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för fysisk eller psykisk ohälsa (3 kap. 2 §).

Målet i Alingsås kommun, vilket finns angivet i kommunens arbetsmiljöpolicy, är att tillsammans skapa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger lägsta godtagbara standard. Det innebär att ingen medarbetare ska behöva skadas, förolyckas, bli sjuk eller utsättas för våld eller hot i sitt arbete. Alingsås kommun eftersträvar också en högre standard än Arbetsmiljöverkets minimikrav. Genom att uppmuntra till och arbeta för en god arbetsmiljö får vi medarbetare som mår bättre, trivs bättre och presterar bättre.

(14)

Det är viktigt att chefer och andra ansvariga som har inflytande över arbetsmiljön har förståelse både för vad som kan orsaka dessa besvär och vad man kan göra för att minska eller bli av med besvären hos en person som drabbats.

Socialtjänstlagen i förhållande till arbetsmiljölagen

Förvaltningens verksamheter utgår självklart inte bara ifrån Arbetsmiljölagen utan ifrån olika lagstiftningar som samtliga ska tillämpas , däribland:

• SoL, Socialtjänstlagen

• HSL, Hälso- och sjukvårdslagen

Förutom lagarna finns föreskrifter med syfte att förtydliga lagstiftningen, men det är viktigt att tydliggöra att ingen lag eller föreskrift har företräde framför någon annan. Komplexiteten består i att det finns ett tredubbelt ansvar; att ge hälso- och sjukvårdsinsatser av god kvalitet, att ge insatser enligt SoL som kännetecknas av rättssäkerhet och kvalitet i utförandet, samt att se till att personalen har en god arbetsmiljö1.

Ibland uppstår diskussioner och konflikter om hur lagarna ska tolkas när olika intressen står mot varandra där olika lagar och tillsynsmyndigheter utfärdar föreskrifter och ställer krav som inte alltid går att förena. De krav som ställs på en god arbetsmiljö måste ibland vägas mot andra intressen och behov som kan vara svåra eller omöjliga att förena med arbetsmiljöhänsynen2.

I Socialtjänstens mål står angivet att verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska vidare verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

I ett av Vård och äldreomsorgsförvaltningens kvalitetsmål för år 2013 finns angivet att vårdtagaren utifrån sina förutsättningar ska ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Innehåll och utförande av service och omvårdnad skall vara väl anpassade till varje individs behov och förutsättningar. Samtliga vårdtagare skall ha en aktuell

genomförandeplan med individuella mål utifrån SoL och HSL. Av genomförandeplanen skall det framgå att det värnats om den enskildes rätt att leva sitt liv i enlighet med sin

personlighet och identitet.

Hantering av personalens arbetsmiljö i förhållande till vårdtagarnas självbestämmanderätt

Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det direkt olämpligt att medarbetarens hälsa sätts på spel genom att behöva arbeta i miljöer där t.ex. tobaksrök förekommer. Å andra sidan måste samhället ta hänsyn till att vissa brukare och boende anser att tobaksrökning är en viktig del i deras livsföring som de inte vill undvara.

I avvägning mellan Arbetsmiljölagen och Socialtjänstlagen utifrån vilka krav som kan ställas på en god arbetsmiljö måste i det enskilda fallet göras ett ställningstagande mot andra intressen eller behov som kan stå i strid med arbetsmiljöhänsynen. Det är därför nödvändigt med en nyanserad bedömning när krav ställs på arbetsmiljön. I fråga om allergier bland personalen orsakade eller utlösta av t.ex. vissa starkt doftande blommor som en vårdtagare har i sitt boende måste arbetsmiljöaspekten ställas i relation till den enskildes rätt till

integritet och självbestämmande. Ska en enskild personal kunna bestämma över den enskildes hem och vad han/hon får ha i sitt hem?

1. http://www.av.se/dokument/omoss/sto/samverkan_rapp.pdf 2Ibid.

(15)

Vad gäller djur har förvaltningen en handlingsplan utarbetad som tillåter vårdtagare att ta med sig sitt husdjur vid flytt till särskilt boende, detta under förutsättning att ägaren tar det fulla ansvaret och kan ta hand om djuret.

För att hantera personal som har allergiska besvär på grund av att vårdtagare röker eller har en viss blomma i sitt hem måste vi som arbetsgivare i varje enskilt fall utreda och bedöma vad som kan göras för att vårdtagarnas och personalens intressen ska kunna förenas. Att hitta praktiska och tekniska lösningar i samråd med den boende, medarbetarna och skyddsombudet blir då väsentligt. I ett större perspektiv bör allergifrågorna bevakas i det systematiska arbetsmiljöarbetet exempelvis vid skyddsronden. Att upplysa personal vid nyanställning om vad som gäller på våra boenden avseende rökning, djur osv. är också ett förfarande.

Slutsatser

1. Vård och äldreomsorgsförvaltningens grundsyn är att de som bor i ett särskilt boende ska se det som ett eget boende/hem där boendet ska präglas av

självbestämmande och integritet och där personalen ska kunna vara flexibla efter de boendes behov. Målet är alltid att de boende ska trivas. De boendes intressen ska därför prioriteras när frågor om t.ex. rökning, djur och blommor uppkommer i förhållande till personalens arbetsmiljö.

2. Vård och äldreomsorgsförvaltningen betonar vikten av att personalen i

förvaltningens verksamheter har en god arbetsmiljö och att det alltid ska finnas en strävan och ambition av att försöka hitta praktiska lösningar i situationer där personalens arbetsmiljö kommer i konflikt med Socialtjänstlagen.

Vård och äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens slutsatser och ger i uppdrag till förvaltningen att utarbeta en riktlinjer gällande hantering av allergier.

VÅRD OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN

Catharina Johansson Louise Svensson

Förvaltningschef Personalsekreterare

(16)

(17)

Ärende 4

Måltidsprogram för äldre

(18)

Alingsås kommun

Datum: 2013-05-27 Handläggare: Ingela Oscarsson Direktnr: 6934

Beteckning: Utvecklingsledare

Måltidsprogram för äldre

I framtidens äldreomsorg har måltiden och maten lyfts fram som en av flera viktiga

utvecklingsstrategier för en framtida god äldreomsorg. Därför har ett projekt genomförts vars syfte var att arbeta fram ett måltidsprogram för äldre som skall utgöra ett styrande

förvaltningsgemensamt dokument för hela kost- och måltidsverksamheten.

Projektet skulle även belysa en framtida inriktning för kosten och måltiden inom såväl ordinärt som särskilt boende som drivs i kommunens regi. I arbetet med att utarbeta ett måltidsprogram för äldre skall valfrihet för den enskilde vara en viktig utgångspunkt.

Beredning

Det övergripande måltidsprogrammet som presenteras ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende. Programmet är uppdelat i två delar. I den andra delen som gäller för särskilt boende ställs krav som är uppföljningsbara.

Inom såväl hemtjänsten som särskilt boende bör man arbeta vidare med rutiner som ger stöd för arbetet kring kost och måltidsmiljön.

Projektet har resulterat till ett förslag på ändrad inriktning för maten inom hemtjänsten.

Denna inriktning innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten och som därmed har ansvara för maten. Det kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror, uppvärmning av färdigrätter från butik och/eller hjälp att ta sig till en restaurang. Den äldre som behöver stöd med planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider ska beviljas denna hjälp från kommunen.

För att kunna införa ovanstående omställning av maten inom hemtjänst krävs en förändring av nu gällande riktlinjer för bistånd.

Utredningen visar att det finns möjlighet att öppna någon restaurang om vissa åtgärder vidtas. Det är bland annat viktigt att beskriva målgrupp samt syfte med verksamheten.

Lokalerna behöver ses över så att det blir en bra måltidsmiljö och aktiviteter behöver behöver anpassas så att det blir ett mervärde för övriga verksamheter som finns i byggnaden.

Utredningen visar att det finns möjlighet att tillreda delar av måltiden på de flesta enheter på de särskilda boendena. Att tillaga/värma mat på avdelningen kan bidra till mer matdoft på avdelningen samt möjlighet till en ökad aktivitet hos vårdtagarna, om de kan hjälpa till med viss beredning.

För att kunna förbättra mat och måltidssituationen såväl inom hemtjänsten som på de särskilda boendena behöver berörd personal få större kunskap gällande kost, nutrition samt måltidsmiljön betydelse. Kostombuden som finns i varje arbetslag bör få en betydelsefull roll i detta arbete.

Omställningen av maten inom hemtjänsten beräknas kunna genomföras i mars 2014, och kommer att förberedas vidare genom ett projekt kallat ”Omställning av mat inom

hemtjänsten”.

(19)

Alingsås kommun

1. Vård- och äldreomsorgsnämnden godkänner slutrapporten ”Måltidsprogram för äldre” i sin helhet och antar därmed de styrande dokumenten ”Måltidsprogram för hemtjänst och särskilt boende” samt ”Måltidsprogram för särskilt boende”.

2. Vård- och äldreomsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att starta projektet

”Omställning av mat inom hemtjänsten”.

VÅRD OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN

Catharina Johansson Ingela Oscarsson

Förvaltningschef Utvecklingsledare

(20)

Projektnamn

Måltidsprogram för äldre

Dokumentansvarig

Ingela Oscarsson

Fastställd av

Dokument version

13-05-27

Slutrapport

Måltidsprogram för äldre

(21)

Förord

I framtidens äldreomsorg har måltiden och maten lyfts fram som en av flera viktiga utvecklingsstrategier för en framtida god äldreomsorg. I vård och

äldreomsorgsförvaltningens kvalitetsmål för kostverksamheten anges följande målbild:

Äldreomsorgens kostverksamhet skall servera god, allsidig och näringsriktig kost på tider som passar äldre människor och i en trevlig måltidsmiljö som stimulerar till god aptit.

Med stöd av stimulansmedel från Socialstyrelsen startades ett projekt i syfte att utarbeta ett heltäckande måltidsprogram för äldre i Alingsås. Måltidsprogrammet ska fungera som ett förvaltningsgemensamt, samlande och styrande dokument för all kost- och

måltidsverksamhet.

Arbetet har resulterat i ett övergripande måltidsprogram som ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende samt ett separat måltidsprogram för särskilt boende. I denna del ställs krav som är uppföljningsbara och programmet kan användas som utgångspunkt vid en upphandling.

En översyn av maten inom hemtjänsten i syfte att öka den enskildes möjlighet att få ökad valfrihet har resulterat i ett förslag till en ny inriktning som innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten och som därmed har ansvara för maten.

I denna rapport redovisas även en utredning om möjligheten att göra vissa förändringar av mat och måltidssituationen på kommunens särskilda boende. Denna del beskriver vilka förutsättningar som gäller om någon/några av restaurangerna som finns på äldreboendena ska öppnas igen samt möjligheten att tillreda delar av måltiden på avdelningen.

Jag vill rikta ett stort tack till Ingela Oscarsson som i egenskap av projektledare har

genomfört projektet på ett engagerat sätt. Jag vill också tacka samtliga deltagare i projektets styrgrupp, projektgrupp respektive referensgrupp som bidragit med värdefulla synpunkter och erfarenheter samt kostenheten som har engagerat sig i projektet på olika vis.

Alingsås den 27 maj 2013

Catharina Johansson

Förvaltningschef, Vård och Äldreomsorgsförvaltningen, Alingsås kommun

(22)

Innehåll

1 Sammanfattning ... 1 2 Bakgrund ... 1 3 Projektidé och syfte ... 2 4 Projektets mål ... 2 4.1 Avgränsning ... 3 5 Projektorganisationen ... 3 6 Tidplan ... 3 7 Metod ... 3 8 Resultat ... 4 8.1 Måltidsprogram... 4 8.2 Nulägesbeskrivning - mat i hemtjänsten ... 4 8.2.1 Nuvarande form för mat i hemtjänsten ... 4 8.2.2 Fördelning av middagshjälp och matabonnemang ... 4 8.2.3 Åsikter om den kylda maten som kommunen erbjuder ... 5 8.2.4 Behov av att kunna påverka ... 5 8.3 Möjlighet att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten ... 5 8.3.1 LOV för mat inom hemtjänst ... 5 8.4 Föreslagen omställning av maten i hemtjänsten ... 6 8.4.1 Nuvarande biståndsbedömda insatser runt mat ... 6 8.4.2 Förändringar av riktlinjer för bistånd ... 6 8.4.3 Specialkost ... 7 8.4.4 Ekonomi - hemtjänst ... 7

8.4.4.1 Kommunens perspektiv ... 7 8.4.4.2 Den enskildes perspektiv ... 7 8.4.5 Personalen som resurs ... 7 8.5 Utveckling av restauranger ... 7 8.5.1 Prissättning på restaurangerna ... 8 8.5.2 Möjlighet att bestämma vem som ska vara extern gäst ... 8 8.5.3 Vad gör en restaurang attraktiv? ... 8 8.5.4 Lokalens utformning... 9 8.5.5 Behov av gemenskap vid måltiden ... 9 8.5.6 Aktiviteter i samband med restaurangbesöket... 9 8.5.7 Framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger ... 10 8.6 Måltiden och maten på särskilt boende ... 11 8.6.1 De enskildas upplevelse om maten på särskilt boende ... 11 8.6.2 Nuläge ... 11 8.6.3 Möjlighet till utökning av portioner i köken på särskilt boende ... 12 8.6.4 Sammanfattning av tillagningsköken i särskilda boende ... 12 8.6.5 Tillreda och bereda delar av måltiden i egen verksamhet ... 13 8.6.6 Sammanfattning av avdelningsköken i särskilda boende ... 15 8.7 Måltidssituationen ... 15 8.7.1 Måltidens betydelse i vardagen ... 15 8.7.2 Den enskildes möjlighet att påverka måltidssituationen ... 15 8.7.3 Personalens betydelse för måltidssituationen ... 16 8.7.4 Personalens ansvar vid måltiden ... 16 8.8 Personalens kompetens ... 16

Referenser 18

Bilaga 1 Måltidsprogram för hemtjänst och särskilt boende Bilaga 2 Måltidsprogram för särskilt boende

(23)

1

1 Sammanfattning

Syftet med projektet var att utarbeta ett heltäckande måltidsprogram för äldre i Alingsås.

Måltidsprogrammet ska fungera som ett förvaltningsgemensamt, samlande och styrande dokument för all kost- och måltidsverksamhet. Det övergripande måltidsprogrammet som presenteras ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende. I det övergripande måltidsprogrammet används begreppet ”sträva” för att ange en riktning mot de mål som är viktiga men belyser samtidigt att det är den enskilde som bestämmer och tar ansvar för sin situation. Programmet är uppdelat i två delar och i den andra delen som gäller för särskilt boende ställs krav som är uppföljningsbara.

Inom såväl hemtjänsten som särskilt boende bör man arbeta vidare med rutiner som ger stöd för arbetet kring kost och måltidsmiljön.

Projektet har resulterat i en ändrad inriktning för maten inom hemtjänsten. Denna inriktning innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten och som därmed har ansvara för maten. Det kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror, uppvärmning av färdigrätter från butik och/eller hjälp att ta sig till en restaurang. Den äldre som behöver stöd med planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider ska beviljas denna hjälp från kommunen.

För att kunna införa ovanstående omställning av maten inom hemtjänst krävs en förändring av nu gällande riktlinjer för bistånd.

Utredningen visar att det finns möjlighet att öppna någon eller några av de restauranger som finns på våra äldreboende. För att kommunen ska kunna driva en restaurang är det viktigt att ha ett tydligt syfte med verksamheten och beskriva den målgrupp som verksamheten riktar sig till. Måltidsmiljön i restaurangerna behöver anpassas så att miljön upplevs som trevlig samt att det finns möjlighet till lugn och ro under måltiden.

För att locka besökare till restaurangerna bör det finnas aktiviteter på Träffpunkterna som ligger i samband med måltiden och som är attraktiva för den målgrupp som vi önskar ska besöka vår verksamhet.

Det finns möjlighet att tillreda delar av måltiden på de flesta enheter på de särskilda boendena. Att tillaga/värma mat på avdelningen kan bidra till mer matdoft på avdelningen samt möjlighet till en ökad aktivitet hos vårdtagarna, om de kan hjälpa till med viss

beredning.

Om den enskilde ska kunna påverka sin måltid behöver vårdpersonalens arbetsplanering anpassas så att det går att erbjuda flexibla lösningar dag för dag, beroende av dagsform och önskemål.

Personalen har ansvar för att uppmärksamma om den enskilde har särskilda behov som kräver någon form av åtgärd och de har en mycket betydelsefull roll för hur

måltidssituationen upplevs.

För att kunna förbättra mat och måltidssituationen såväl inom hemtjänsten som på de särskilda boendena behöver berörd personal få större kunskap gällande kost, nutrition samt måltidsmiljön betydelse. Kostombuden som finns i varje arbetslag bör få en betydelsefull roll i detta arbete.

2 Bakgrund

God och näringsriktig mat är nödvändigt för oss alla. En måltid skall vara stimulerande för kropp och själ och helst överträffa förväntningarna hos den som sätter sig vid bordet. På äldre dagar blir maten, måltiderna och miljön där vi äter kanske viktigare än tidigare i livet.

Maten inom äldreomsorgen har såväl från de äldre själva som från nationella myndigheter lyfts fram som ett viktigt utvecklingsområde för framtidens äldreomsorg. En god och

(24)

2

näringsriktig mat som serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten är varje individs rättighet. Alingsås kommun vill utveckla måltidskulturen i sin helhet.

Äldreomsorgen i Alingsås står inför betydande utmaningar idag och i framtiden. De äldre blir allt fler och andelen personer som uppnår en vårdkrävande ålder förväntas öka kraftigt. En grundförutsättning för att vi även i framtiden skall kunna erbjuda en god äldreomsorg åt våra invånare är att vi ständigt omprövar vår verksamhet utifrån invånarnas behov och vågar prioritera.

Som ett stöd för förändringsarbetet har vård och äldreomsorgsnämnden utarbetat en strategi för framtidens äldreomsorg i Alingsås. Strategin visar på de utmaningar som äldreomsorgen står inför fram till 2025. Där anges fem målbilder för verksamheten.

Att bo tryggt

Stöd för ett gott åldrande I gemenskap med andra I den äldres tjänst

Personalen vägen till god kvalitet

Målbilderna identifierar utvecklingsområden och utgör ett övergripande underlag för arbetet med att ta fram konkreta planer och program.

3 Projektidé och syfte

Syftet med projektet är att utarbeta ett heltäckande måltidsprogram för äldre i Alingsås.

Programmet bör ha ett personcentrerat perspektiv där den äldres behov står i centrum.

Måltidsprogrammet för äldre skall fungera som ett förvaltningsgemensamt, samlande och styrande dokument för all kost- och måltidsverksamhet. Programmet skall ta sin

utgångspunkt i kommunens gemensamma kvalitetsmål för kostverksamheten samt ta hänsyn till de utvecklingsområden som angetts i vård och äldreomsorgsförvaltningens övergripande strategi för framtidens äldreomsorg samt kommunens miljömål för 2011-2019.

En övergripande målsättning är att ett samlat måltidsprogram skall kunna utgöra ett hjälpmedel för att nå ett ökat NKI värde rörande kostfrågor.

Projektet ska dessutom utarbeta en framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger samt belysa vilka möjligheter som föreligger att erbjuda externa gäster tillgång till äldreomsorgens restauranger. Detta arbete bör utgå från strategin ”i gemenskap med andra”.

Projektet ska redovisa vilka möjligheter det finns att tillreda och bereda måltider i egen verksamhet som ett alternativ till dagens storköksproduktion på särskilda boende där kommunen driver verksamheten.

Syftet med projektet är även att belysa vilka förutsättningar det finns att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten för de äldre med hemtjänstbeslut som innefattar matleverans alternativt få maten lagad i sitt egna hem. Syftet är att öka valfriheten för den äldre.

4 Projektets mål

Måltidsprogrammet för äldre skall utgöra ett styrande förvaltningsgemensamt dokument för hela kost- och måltidsverksamheten. Projektet ska även belysa en framtida inriktning för kosten och måltiden inom såväl ordinärt som särskilt boende som drivs i kommunens regi.

Delmål

(25)

3

 Utarbeta ett måltidsprogram som skall utgöra ett underlag och en framtida kravspecifikation inom såväl särskilt boende som hemtjänst oavsett utförare.

 Utreda, beskriva samt lämna förslag till vilka förutsättningar det finns att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten samt vilka möjligheter det finns att tillreda hela eller delar av måltiden i det egna hemmet för de äldre med hemtjänstbeslut som innefattar matleverans.

 Utarbeta en framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger.

 Utreda, beskriva samt lämna förslag till vilka möjligheter det finns att erbjuda externa gäster tillgång till äldreomsorgens restauranger.

 Utreda, beskriva samt lämna förslag till vilka möjligheter det finns att tillreda och bereda delar av måltiden i egen verksamhet som ett alternativ till dagens

storköksproduktion på särskilda boende som drivs av kommunen.

Effektmål

 NKI värde rörande kostfrågor ska öka (statistik från öppna jämförelser) över tid.

4.1 Avgränsning

Måltidsprogrammet skall inte behandla hälso- och sjukvårdsrelaterade nutritionsfrågor.

5 Projektorganisationen

Beställare: Magnus Haggren

Styrgrupp: Magnus Haggren, förvaltningschef

Helen Gillquist, avdelningschef Äldreboende

Catharina Johansson, avdelningschef Planeringsavdelning / förvaltningschef Ulrika Mårdborg, kostchef Alingsås kommun

Projektledare: Ingela Oscarsson

Projektgrupp: Annie Gederberg, kostekonom (processledare) Titti Bengtsson, enhetschef Kvarboende

Linda Stenfeldt, enhetschef Äldreboende

6 Tidplan

Projektet startas 2012-04-01 och pågår till och med 2013-04-30

7 Metod

Under projekttiden har arbetsgruppen gjort en omvärldsanalys genom att läsa information på olika kommuners hemsidor för att se hur de arbetar med kostfrågor. Flera kommuner har kontaktats och mer information har då skickats via mail. Gruppen har även läst en del artiklar och skrifter om mathantering och kost för äldre samt åkt på ett antal informationstillfällen/

konferenser inom ämnesområdet.

Arbetsgruppen har genomfört två olika studiebesök tillsammans med bl.a. de politiker som deltagit i en referensgrupp till projektet.

Arbetsgruppen har analyserat resultaten från de senaste brukarundersökningarna som genomförts i kommunen. Telefonintervjuer har genomförts med 21 personer med

(26)

4

hemtjänstbeslut och två fokusgrupper har genomförts med äldre personer som kommer till samlingar på våra Träffpunkter och/eller bor i trygghetsboende (totalt 9 personer).

Vårdtagarträffar har genomförts på samtliga äldreboenden där de boende har fått tillfälle att uttrycka önskemål kring maten och måltiden.

Projektledaren har även regelbundet träffat representanter för fackliga, KPR samt för nämnden och berättat om utvecklingen i projektet.

8 Resultat

8.1 Måltidsprogram

Enligt projektdirektiv ska ett måltidsprogram utarbetas som skall utgöra ett underlag och en framtida kravspecifikation inom såväl särskilt boende som hemtjänst oavsett utförare.

Nämnden har under projekttiden fattat beslut om att projektet ska inrikta sig på att arbeta för en modell inom hemtjänsten där kommunen inte längre har någon upphandlad mat. Denna inriktning innebär att det är den enskilde som köper sin mat i hemtjänsten. Den ändrade inriktningen för hemtjänstmaten innebär att det är konsumenten (vårdtagaren) som ansvarar för maten. De krav som finns för verksamheter som producerar eller levererar upphandlad mat kan därmed inte finnas med i det övergripande måltidsprogrammet.

Istället presenteras ett övergripande måltidsprogrammet (bilaga 1) som ger en viss styrning för maten inom såväl hemtjänst som inom särskilt boende. I det övergripande

måltidsprogrammet används begreppet ”sträva” för att ange en riktning mot de mål som är viktiga men där det är den enskilde som bestämmer och tar ansvar.

Inom hemtjänsten kan man arbeta vidare med rutiner som ger stöd kring kost och måltidsmiljö men det är den enskilde som bestämmer vad, när och hur måltiden ska serveras.

För särskilt boende går det att ställa krav som är uppföljningsbara och som därmed kan användas i en framtida kravspecifikation. Dessa beskrivs i ett separat dokument (bilaga 2).

8.2 Nulägesbeskrivning - mat i hemtjänsten

8.2.1 Nuvarande form för mat i hemtjänsten

Alingsås Kommun har idag avtal med matfabriken i Sala som producerar kyld mat. Maten levereras direkt hem till brukaren en gång i veckan. Där kan de äldre välja mellan ungefär tio rätter varje vecka och de måste beställa minst fyra måltider per vecka.

Nuvarande avtal mellan Alingsås kommun och matfabriken i Sala, löper fram till 2013-09-30.

8.2.2 Fördelning av middagshjälp och matabonnemang

I oktober 2012 var det 243 beslut om middagshjälp vilket motsvarar 39% av de som har hemtjänst (n=621). Det fanns 102 beslut om middagshjälp utan matabonnemang vilket innebär att ca 42% ordnar sin mat på annat sätt än genom matabonnemang.

När det gäller matabonnemang så fanns det 211 beslut (34%) motsvarande tidpunkt. Totalt säljs det ca 45 000 portioner per år vilket ger drygt 4 portioner/person och vecka. Det finns 83 beslut med enbart matabonnemang utan beslut om middagshjälp vilket innebär att ca 39% av de som har matabonnemang hanterar sin mat på egen hand.

(27)

5

Totalt 320 personer (ca 51 %) av de som har hemtjänst har matabonnemang och/eller middagshjälp. Det är 321 personer som har beviljat inköp.

Matabonnemang Matabonnemang

Ca 40% av de med mat- Ca 60% av de med matabonnemang abonnemang har ingen hjälp har middagshjälp

Middagshjälp Middagshjälp

Ca 58% av de med middagshjälp Ca 42% av de som har middagshjälp har matabonnemang har inget matabonnemang

Ca 80 personer Ca 140 personer Ca 100 personer

Totalt ca 25 % Totalt ca 44 % Totalt ca 31 %

8.2.3 Åsikter om den kylda maten som kommunen erbjuder

Enligt brukarenkäten som genomfördes 2012 är 63% av de som har matdistribution från kommunen ganska eller mycket nöjda med hur maten smakar och 23% är ganska eller mycket missnöjda med hur maten smakar (77% svarsfrekvens). I de intervjuer som har genomförts framkommer det att de som har avslutat matabonnemanget tycker inte att maten är tillräckligt bra för att det ska vara värt att köpa den. Någon uttrycker att den är för dyr och att det är billigare att köpa maten på annat sätt. De uttrycker att maten är dålig, dåligt kryddad, för mycket sås och inte alltid genomstekt. Genomgående är att många tycker att potatisen och grönsakerna är hårda. Någon uttryckte också att de inte vill ha mat som är transporterad så långt.

De som har matabonnemang säger att maten inte är så god som den var förut när maten levererades varm. Vissa har favoriträtter som de beställer.

8.2.4 Behov av att kunna påverka

Resultatet från intervjuerna visar på att det är många som har hittat egna lösningar som alternativ till den kylda maten. En del har avslutat sitt abonnemang helt och hållet medan andra beställer ett färre antal portioner per vecka för att sedan komplettera med andra rätter.

Enligt brukarundersökningen är 80,2% ganska/mycket nöjda med storleken på portionerna och i intervjuerna framkommer det att vissa rätter är så väl tilltagna att det går att dela på dem och äta en portion vid två tillfällen. Flera uttrycker att det är bra att ha maten hemma och kunna värma den vid den tid som passar dem.

Några som har sagt upp maten köper färdiglagad varm/kall/fryst mat från olika butiker och kiosker/restauranger, eller så har de anhöriga som lagar mat. Några kompletterar detta med att de själva kan tillreda lite enklare rätter. En person har själv anställt en person som lagar mat i hemmet.

8.3 Möjlighet att tillåta fler aktörer inom kostverksamheten 8.3.1 LOV för mat inom hemtjänst

För att kunna införa LOV (lagen om valfrihetssystem) ska ett förfrågningsunderlag utarbetas där gällande krav för tjänsten beskrivs. Projektgruppen har tagit del av de

förfrågningsunderlag som finns gällande portionsmat i hemtjänsten. Det finns för närvarande endast ett (Östersunds kommun) och där finns enbart kyld mat att välja på.

(28)

6

Projektgruppen kontaktade flera andra kommuner som har utrett frågan och tog del av deras erfarenheter. Det visade sig att det är mycket svårt att bli godkänd utförare av portionsmat då lagar och författningar ställer höga krav på mat som levereras till hemmet.

Under utredningsarbetet fann vi andra sätt att öka antalet aktörer inom kostverksamheten.

Projektgruppen har läst om lösningar i olika kommuner och har fördjupat sig i de modeller som finns i Landskrona, Lund, Helsingborg och Malmö.

8.4 Föreslagen omställning av maten i hemtjänsten

Det finns en stark politisk önskan om att valfriheten för den enskilde ska öka. Kommunernas arbete med mat för äldre är i dag en mycket omfattande verksamhet som involverar ett stort antal personalgrupper. Området präglas av komplexitet både avseende kommunernas arbetssätt och den enskildes behov.

Inom projektet genomfördes ett studiebesök till Malmö för att studera den förändring som genomfördes där 2010. Malmö-modellen innebär att den enskilde får ansvar för inköpet av maten. Det kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror, uppvärmning av färdigrätter från butik och/eller hjälp att ta sig till en restaurang.

Enligt Livsmedelsverket (2011) ska äldre som behöver stöd med planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider beviljas denna hjälp från kommunen.

Om ovanstående modell antas bör kommunen underlätta för den enskilde att få tillgång till varm mat genom att arbeta för att på sikt utöka antalet ställen som serverar mat till äldre och förbättra möjligheterna att ta sig dit. Det kan handla om att förändra verksamheten på vissa träffpunkter med restauranger och även se över möjligheterna för äldre att köpa mat i skolornas restauranger. Kommunen kan eventuellt bistå med information om aktuella restauranger/butiker/kiosker som säljer varm mat.

Fokus skall ligga på att skapa en fungerande helhetslösning för varje enskild brukare.

8.4.1 Nuvarande biståndsbedömda insatser runt mat

I ”Riktlinjer för bistånd inom vård och äldreomsorg” står det att den som inte själv kan tillaga sitt huvudmål har rätt att få matdistribution eller hjälp med att värma färdiglagad mat i mikrovågsugn. Tillagning av huvudmålet beviljas inte. Enskild som genom träning och stöd bedöms kunna återfå eller förvärva förmåga att själv klara matlagning kan dock beviljas bistånd i form av stöd vid matlagning.

Det går även att få matdistribution med kyld mat om man inte själv klarar att hämta mat.

Inköp av dagligvaror beviljas vid ett tillfälle per vecka. Inköpen görs vid den för hemtjänsten lämpligaste affären med fullgott sortiment. Inköp för olika personer samordnas så långt det är möjligt. Den enskilde kan enligt gällande riktlinjer inte följa med vid inköp av dagligvaror.

8.4.2 Förändringar av riktlinjer för bistånd

Det krävs en förändring av riktlinjer för bistånd om ovanstående omställning av maten inom hemtjänst ska genomföras.

Biståndsformen matabonnemang och middagshjälp bör ses över och ersättas av förslagsvis det samlande begreppet ”måltidsservice”. Om ett nytt arbetssätt kring matsituationen ska införas bör även riktlinjer kring social tid och promenad ses över. Myndighetsavdelningen samt representanter från hemtjänsten behöver fördjupa sig i ämnet och föra en aktiv dialog kring tolkningen av riktlinjer för bistånd. Efter genomförd förändring bör det finnas en

konsekvensbeskrivning med tillhörande riskanalys, där tydliga kontrollpunkter beskrivs som sedan kan följas över tid.

(29)

7

8.4.3 Specialkost

I dagsläget kan behovet av specialmat tillgodoses via det avtal som kommunen har med matfabriken i Sala. Om detta avtal avslutas måste det finnas en plan för hur specialkosten ska säkras upp. Förmodligen behöver detta hanteras via något eller några av kommunens kök.

8.4.4 Ekonomi - hemtjänst 8.4.4.1 Kommunens perspektiv

Erfarenheter från andra kommuner visar att det finns vissa risker med en omställning av maten enligt förslaget ovan. Flera kommuner som tidigare har haft varm mat har gjort en besparing vid förändringen. Den kalla maten är mycket resurssnål ur personalsynpunkt och det finns därmed en risk att omställningen kan medföra ökade kostnader. När det gäller kommunens ekonomi så är det viktigt att det finns ekonomiska kontrollpunkter som följs över tid, för att snabbt kunna vidta åtgärder vid en negativ utveckling av ekonomin.

8.4.4.2 Den enskildes perspektiv

Det är osäkert hur omställningen av maten i hemtjänsten påverkar den enskildes ekonomi med hänsyn bl.a. till förbehållsbeloppet. Det finns erfarenhet från Malmö som visar att några personer kan drabbas ekonomiskt vid en omställning. En skriftlig information bör utarbetas som beskriver hur omställningen påverkar den enskildes ekonomi.

8.4.5 Personalen som resurs

Det är mycket vanligt med undernäring bland äldre. Vårdpersonalen samt patientansvarig sjuksköterska har ett stort ansvar att ge stöd och råd till den enskilde och de bör fokusera på att förebygga undernäring och verka för god livskvalitet. Att maten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och önskemål är därför av största vikt.

Hemtjänstpersonalen kan göra stor skillnad genom att på ett bra sätt arbeta med mat och måltider hos den äldre (Livsmedelsverket, 2011).

Det är viktigt att berörd personal inom kommunens hemtjänst får större kunskap gällande kost och nutrition för att garantera att den mat som serveras hemma hos de äldre har så goda näringsvärden som möjligt. Kostombuden som finns i varje arbetslag får en

betydelsefull roll i detta arbete. För att kunna axla detta ansvar bör de få stöd och stöttning.

Kostekonom från kostenheten kan tillsammans med nutritionssköterskorna ge stöd till arbetslagen och kostombuden i form av muntlig och skriftlig information/undervisning.

Om den enskilde ska kunna påverka sin måltid behöver vårdpersonalens arbetsplanering anpassas så att det går att erbjuda mer flexibla lösningar dag för dag, beroende av dagsform och önskemål.

8.5 Utveckling av restauranger

Det finns lokalmässiga möjligheter att driva restaurang på Brunnsgården, Hagagården, Tuvegården samt Bjärkegården. År 2008 gjordes en kostutredning som bl.a. visade att restaurangerna hade otillräcklig lönsamhet varför beslut fattades om att restaurangerna skulle avvecklas. Sedan restaurangerna stängdes har det framförts många önskemål om att det skulle öppna igen.

(30)

8

8.5.1 Prissättning på restaurangerna

Omvärldsanalysen visar att det är mycket stor skillnad på hur olika kommuner hanterar externa gäster på sina restauranger. Vissa kommuner har differentierade priser för personal, pensionärer och andra gäster. I vissa kommuner subventioneras priset för pensionärer genom en kompensation till restaurangen. Några restauranger har samma prissättning som övriga restauranger på orten oavsett vem som är gäst och några har ett lågt pris till alla.

Kommunen kan ha en subvention på priset för att stimulera en viss grupp av gäster att komma till restaurangerna för att äta. Det ska i så fall vara tydligt vilka som har rätt till subventionen och kriterierna kan t.ex. vara äldre än 75 år samt boende i Alingsås kommun.

Prissättningen behöver inte vara marknadsmässig oavsett om det är kommunen eller extern part som driver restaurangen. Kommunen får aldrig annonsera om enbart

restaurangverksamheten och på så sätt ”sälja” sitt utbud. Information om restaurangens verksamhet och priser kan däremot finnas på kommunens sedvanliga informationsforum (broschyr, hemsida, kommunens informationsruta i dagspress etc.).

Det finns inga hinder för restaurangen att sälja färdiglagad mat, till den som så önskar, så länge det inte förekommer någon annonsering.

8.5.2 Möjlighet att bestämma vem som ska vara extern gäst

För att kommunen ska kunna driva en restaurang är det viktigt att ha ett tydligt syfte med verksamheten och beskriva den målgrupp som verksamheten riktar sig till. Restaurangens verksamhet ska ha en tydlig koppling till den verksamhet som finns i det särskilda boendet.

Detta krav gäller inte om det är en extern part som driver restaurangen men liknande villkor kan skrivas in i ett upphandlingsunderlag.

Det finns erfarenhet från vår egen verksamhet som visar att restaurangernas utbud och lokaler kan attraherar andra än den tänkta målgruppen. I vissa fall upplevde de boende och de pensionärer som brukade gå till restaurangen att de inte fick det utrymme de önskade.

Om det sättas upp regler för vem som har tillträda till restaurangen kan det bli stora

svårigheter med gränsdragning om vem som tillhör målgruppen för restaurangen och detta förfarande är inte att rekommendera.

Om de som tillhör målgruppen för restaurangens verksamhet inte får den plats de önskar kan problemet lösas genom att lokalen avgränsas i olika delar. Det är möjligt att göra ett begränsat antal platser tillgängliga för externa gäster och övriga platser tillgängliga för boende och deras anhöriga och därmed bör problemet vara löst.

8.5.3 Vad gör en restaurang attraktiv?

Om en restaurang ska kunna drivas måste den vara lönsam. Projektgruppen har kontaktat flera andra kommuner för att ta del av deras erfarenheter. Gemensamt för de restauranger som är välfungerande är att de ska ha ett attraktivt läge i staden dit man lätt kan ta sig, det ska vara en central placeringen i byggnaden som gör den lättillgänglig, lokalen ska upplevas som trevlig och inte för ”bullrig” och det ska finnas trevliga aktiviteter som passar den

målgrupp man önskar få till restaurangen. Pris, öppettider och utbud har också betydelse, men nämndes inte som en avgörande faktor.

I några intervjuer framfördes det att restaurangen ska vara ”hjärtat” på äldreboendet. Den ska vara en träffpunkt där det sker trevliga aktiviteter och fester. En förutsättning för detta är att enhetscheferna på boendet är engagerade och deltar i planeringen av aktiviteter och fester.

Det finns en modell som beskriver och förklarar vilka faktorer som har en inverkan på hur måltider vid ett restaurangbesök uppfattas av gästen. Modellen utgår från fem olika aspekter

(31)

9

som alla har en inverkan på gästens upplevda kvalitet (www.kokschefen.nu). Den ursprungliga idén kommer från den utvärdering som Guide Michelin bygger på, och har formats samt förfinats vid Restaurang- och hotellhögskolan Grythytteakademin och används regelmässigt där.

FAMM – Måltidens fem aspekter:

1. Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) 2. Mötet (mellan människor, gäst, personal) 3. Produkten (mat & dryck, njutning, fest)

4. Stämningen (måltiden som helhet, atmosfär, sinnen, service, känsla) 5. Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept)

8.5.4 Lokalens utformning

Om man äter tillsammans med människor som man trivs med bidrar det till en trevlig

upplevelse som ökar både aptit och välbefinnande. Ett sällskap som man inte trivs med kan däremot göra måltiden jobbig och otrevlig. Det är också viktigt att respektera att inte alla människor vill äta tillsammans med andra.

Miljön i restaurangen bör anpassas så att det skapas en viss avskildhet kring borden. Det går även att avskilja ytor som i första hand är till för den boende och deras anhöriga och antalet platser för externa gäster kan begränsas till vissa ytor.

Andra faktorer som påverkar miljön är möblering, belysning i matsalen, porslin, dukning och ljudnivån under måltiden.

8.5.5 Behov av gemenskap vid måltiden

Måltiderna har en viktig roll som källa till sociala kontakter och gemenskap. I resultatet från de intervjuer och fokusgrupper som genomförts kan man urskilja två olika förhållningssätt.

Dels finns det en grupp som talar om att de inte vill umgås med andra, att de är vana vid att vara själva och att de inte har behov av sällskap vid måltiden. Några uttrycker att de fått vänja sig vid att vara själva. Denna grupp var färre än de övriga som uttryckte att de saknade gemenskap och att ”de tyvärr” sitter själva och äter.

Den grupp som saknade gemenskap vid måltiden har hittat en del egna lösningar för att få gemenskap med andra. Någon åt tillsammans med vänner eller grannar någon dag i veckan och någon deltog i aktiviteter på träffpunkterna där de fikade tillsammans. Släkt och vänner betyder också en hel del och flera nämner att de har barn och vänner som kommer och att de äter/fikar tillsammans.

Det var flera som talade om att de önskade mer gemenskap och pratade om att de tidigare ätit i gemenskap med andra, bl.a. på restauranger, men att det nu inte längre var möjligt bl.a.

för att de inte kunde ta sig ut längre.

Någon nämner att han/hon övervägt att äta i restaurangen på det särskilda boendet men att det verkar krångligt.

Flera av de äldre pratar om att aptiten inte är vad den har varit. De säger att matlusten är försämrad och att de är medvetna om att de äter sämre. En person säger att det hänger ihop med livslusten och att aptiten ökar om man har trevligt sällskap.

8.5.6 Aktiviteter i samband med restaurangbesöket

Många äldreboenden anordnar olika aktiviteter i närliggande lokaler till restaurangen.

Exempel på aktiviteter kan vara bingo, bio, dans, pubkvällar, vinprovning etc. Flera äldreboende beskriver att de arbetar med att skapa aktiviteter som är riktade mot en viss

(32)

10

målgrupp, exempelvis herr-/damklubb, frukostklubb, baklag. Flera restauranger har också utskänkningsrättigheter. Aktiviteten blir en anledning att ta sig till äldreboendet en speciell tidpunkt och i samband med detta äter den äldre på restaurangen.

I de genomförda intervjuerna framkommer det att många deltar i aktiviteter som anordnas på träffpunkterna. Flera uttrycker att de saknar en gemensam matsal/restaurang och en säger att han/hon förväntat sig att det skulle vara mer gemensamma aktiviteter i boendet än vad det är.

Det finns Träffpunkter (mötesplats med aktiviteter för äldre) på samtliga äldreboende i Alingsås kommun som har lokalmässiga möjligheter att driva en restaurang. Vård- och äldreomsorgsförvaltningen har genomfört ett projekt vars syfte var att bredda

aktivitetsutbuden på Träffpunkterna, öppna upp för nya målgrupper samt utveckla

restaurangerna på boendena till bättre mötesplatser. Målet med projektet var att utöka och förändra aktivitetsutbudet samt skapa bättre fysisk miljö på Träffpunkterna i form av fler avskilda rum som är bättre rustade för aktivitet för äldre personer. Vidare var målet att fler äldre i eget eller särskilt boende skulle få möjlighet att bryta social isolering, delta i

aktivitetsgrupper och ges möjlighet till lunchservering i gemenskap. Delar av projektet har genomförts och förvaltningen avvaktar med ett genomförande av andra delar av

projektresultatet.

8.5.7 Framtida inriktning för äldreomsorgens restauranger

Om dagens restauranger ska kunna bli attraktiva för den tänkta målgruppen behövs vissa justeringar göras när det gäller miljön i restaurangmiljön.

Det är även viktigt att de aktiviteter som finns på Träffpunkterna planeras så att lunchen blir en naturlig del av aktiviteten.

Det bör även vara enkelt att köpa en lunch och/eller en kopp kaffe med tillbehör för de som besöker äldreboendet.

Brunnsgården har det mesta attraktiva läget i staden och restaurangen ligger centralt i byggnaden. Restaurangmiljön upplevs som en ”korridor” där många passerar. Här är det viktigt att tänka på en miljöanpassning om restaurangen ska bli attraktiv.

På Bjärkegården är restaurangen efterfrågad och där har genomförts ett pilotprojekt som gett möjlighet för de som bor i trygghetsboende att köpa mat. Detta projekt ska utvärderas innan beslut tas om fortsatt inriktning för verksamheten.

På Hagagården ligger restaurangen avskilt och kan upplevas som svår att hitta. Denna restaurang fungerar också som ”korridor” och det är många som passerar igenom lokalen.

Om den ska kunna fungera som restaurang behöver man se över möjligheten att gå en annan väg för att skapa en bra måltidsmiljö. Det finns många äldre i området kring Hagagården som skulle kunna ha glädje av en restaurang i sin närmiljö.

Restaurangen på Tuvegården ligger relativt centralt i byggnaden och här behövs mindre justeringar av måltidsmiljön. Det finns inte så många äldre i närområdet kring Tuvegården som har behov av en restaurang, däremot finns det få möjligheter att köpa färdiglagad mat inom detta område.

Utifrån de faktorer som gör en restaurang attraktiv är det mest lämpligt att satsa på

Brunnsgården, därefter Bjärkegården och lägst prioritering får Hagagården och Tuvegården.