Tolkningar av begreppet ”tillgänglighet” på Värmlandsarkiv

(1)

Tolkningar av begreppet

”tillgänglighet” på Värmlandsarkiv

Interpretation of the term Accessibility at Värmland Archives

Helen Sperens

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Kulturvetarprogrammet, huvudområde Kulturstudier Kandidatuppsats 15 hp

Handledare: Peter Almerud Examinator: Eva Zetterman 2015-06-04

(2)

Abstract

This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ”Everyone should have the opportunity to participate in cultural life”. And it is also a comporative study of discourse regarding

accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system.

Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews.

My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly

discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives. Several different discourses are used and compete as free-flowing signifiers of accessibility interpretation and the order of discourse at Värmland Archives. The other actors´ discourse regarding Accessibility generally means that the cultural and cultural life should be accessible, transparent and usable for “all” people with a democratic perspective of everyone´s right to information and participation in society.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Problemområde, syfte, avgränsning och frågeställningar 1

1.2 Teori och metod 2

1.2.1 Dokumentstudie

2

1.2.2 Kvalitativa forskningsintervjuer

3

1.2.3 Kritisk diskursanalys

5

1.2.4 Åström Ikos modell över Riksarkivets användargrupper

7 1.3 Empiri 8

1.4 Tidigare forskning 9

2 Bakgrund 10

2.1 Värmlandsarkiv 10

2.2 Kulturpolitikens tillgänglighetsmål 11

3 Resultat 13

3.1 Värmlandsarkivs dokument 13

3.2 Intervjuer 15

3.2.1 Begreppet ”tillgänglighet” i arkivsammanhang

16

3.2.2 Termer och begreppsanvändning

18

3.2.3 Prioritering av tillgänglighetsarbete på institutionen

19

3.2.4 Arbetsuppgifter som handlar om arkivets tillgänglighet

19

3.2.5 Arbetslagens tillgänglighetsarbete

20

3.2.6 Värmlandsarkivs användargrupper

21

3.2.7 Kulturpolitikens tillgänglighetsmål

22 3.3 Andra aktörers dokument 23

4 Analys 30

4.1 Kritisk diskursanalys enligt Fairclough 30

4.2 Textanalys 30

(4)

4.3 Analys av diskursiv praktik 32

4.4 Analys av social praktik 33

5 Slutdiskussion 36

5.1 Förslag till fortsatt forskning 40

Källförteckning 41

Bilagor

Bilaga 1 Intervjufrågor

44

Bilaga 2 Åström Ikos modell över Riksarkivets användargrupper

45

Bilaga 3 De svenska nationella kulturpolitiska målen

47

(5)

1

1 Inledning

1.1 Problemområde, syfte, avgränsning och frågeställningar

Problemområdet för den här undersökningen är hur ett regionalt arkiv, Värmlandsarkiv, tolkar och arbetar utifrån det nationella kulturpolitiska tillgänglighetsmålet ”Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet”¹.

Undersökningens syfte är att definiera hur Värmlandsarkivs tillgänglighetsdiskurs ser ut. Detta genom att undersöka hur arkivet och personalen definierar tillgänglighetsbegreppet, hur de arbetar utifrån tillgänglighetsperspektiv och utifrån kulturpolitikens tillgänglighetsmål. Det är även en jämförande studie av diskurser gällande tillgänglighet mellan Värmlandsarkiv och några andra aktörer inom arkivens kulturella system.

Några avgränsningar har gjorts i undersökningen på grund av uppsatsens tidsmässiga ram på 10 veckor. Jag har valt ut det kulturpolitiska tillgänglighetsmålet ”Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet” samt en kulturarvsinstitution, Värmlandsarkiv. Det nationella kulturpolitiska tillgänglighetsmålet beskrivs i kulturpropositionen Tid för kultur, som låg till grund för

riksdagens beslut om nya kulturpolitiska mål 2009. Målet handlar om att alla har rätt till kultur.

Alla, oavsett var man är bosatt i Sverige, ska ha möjlighet och känna sig inbjudna att delta i kulturlivet, exempelvis genom att få kulturupplevelser, bildning och tillgång till ett kulturarv som används.² Är det kulturpolitiska målet om tillgänglighet så tydligt skrivet att det tolkas likvärdigt av hela kultursektorn, inklusive arkivsektorn, eller finns det diskrepanser mellan olika tolkningar? För att undersöka tolkningar kommer jag göra en jämförande dokumentstudie och analys mellan Värmlandsarkivs tillgänglighetsdiskurs och några andra aktörers dokument.

Dessa aktörer är:

- Värmlandsarkiv - Riksarkivet - Region Värmland

- Nationell kulturpolitik som den uttrycks av riksdagen, regeringen och Kulturrådet

1 http://www.kulturradet.se/sv/om-kulturradet/kulturpolitiska_mal/ 2015-05-03, och Kulturproposition Tid för kultur 2009/10:3, s. 26.

2 Tid för kultur, s. 29f.

(6)

2 Frågeställningar:

- Hur tolkas begreppet ”tillgänglighet” i arkivsammanhang av Värmlandsarkivs personal?

- Vilka tolkningar har Värmlandsarkivs personal av det nationella kulturpolitiska målet om tillgänglighet?

- Vilken tillgänglighetsdiskurs har Värmlandsarkiv?

- Vilka likheter och skillnader finns mellan Värmlandsarkivs tillgänglighetsdiskurs och andra tillgänglighetsdiskurser inom arkivområdet?

1.2 Teori och metod

Kritisk diskursanalys används både för metod och analys i undersökningen. I syfte att samla information för att kunna besvara frågeställningen om hur Värmlandsarkivs tillgänglighets- diskurs ser ut har jag valt att utföra en dokumentstudie kompletterad med kvalitativa intervjuer.

En diskursanalys kommer göras på empirin. En teoretisk modell kommer användas vid

intervjuerna och vid analysen: Karin Åström Ikos modell över Riksarkivets tillgänglighetsarbete kopplat till olika användargrupper.

1.2.1 Dokumentstudie

Genom att studera Värmlandsarkivs olika skriftliga dokument vill jag undersöka hur ofta, på vilket sätt och med vilken innebörd de använder begreppen ”tillgänglighet”, ”tillgänglig” och

”tillgängliggöra”, vilka valts som en möjlig representation för tillgänglighetsperspektiv i arkivsektorn. Genom diskursanalys kommer jag undersöka vilken tillgänglighetsdiskurs som finns för arkivets arbete.

Förutom Värmlandsarkiv har några aktörer inom arkivens kulturella system valts ut för en jämförande dokumentstudie. Det är den statliga arkivmyndigheten Riksarkivet, Värmlandsarkivs huvudman Region Värmland, regeringen, riksdagen och Kulturrådet. Alla är aktörer inom landets kulturpolitik och det kulturliv/institutioner som får offentlig finansiering. Exempelvis är Riksarkivet likt Kulturrådet en myndighet under Kulturdepartementet och ska därför också leva upp till de övergripande målen för den nationella kulturpolitiken beskriven i Tid för kultur.³

3 Riksarkivet. Om oss. http://riksarkivet.se/om-oss 2015-05-03

(7)

3

1.2.2 Kvalitativa forskningsintervjuer

Sju närintervjuer (fysiska samtalsmöten) genomfördes i denna undersökning med Värmlands- arkivs personal. Varje intervju varade mellan 40 minuter och 1 timme och 35 minuter. Totalt 19 personer var i april 2015 anställda på arkivet och urvalet av intervjupersoner gjorde jag med tanke på en jämn fördelning av att personalen tillhör olika arbets-, projekt- och processgrupper.

Jag har valt att använda en blandning av metoderna begreppsintervju och diskursiv intervju för de kvalitativa forskningsintervjuerna. Kvale och Brinkmann definierar begreppsintervju som ett sätt att klargöra begrepp och begreppsstruktur i en grupps eller intervjupersons föreställning om begrepp.⁴ Diskursiv intervju definierar de som att en intervjuare, som senare ska utföra en diskursanalys på intervjumaterialet, intervjuar med uppmärksamhet på respondentens förmåga att definiera diskurser. En diskursiv intervjuare är uppmärksam på eventuella konfrontationer mellan de olika diskurser som står på spel.⁵ Fokus i mina intervjuer är att klargöra begreppen

”tillgänglighet”, ”tillgänglig” och ”tillgängliggöra” och kartlägga dess begreppsinnebörd hos Värmlandsarkivs personal.

Den kvalitativa forskningsintervjun undersöker ett forskningsämne genom ett samtal med frågor utgående från respondenternas synvinkel och deras vardagliga arbetslivssituation. Kunskap produceras i ett samspel mellan intervjuare och respondent. För att kvalitativa intervjuer ska ge bra kunskapsresultat krävs att intervjuaren har intervjuvana, social kompetens, ämneskunskaper och är lyhörd för icke-verbal kommunikation som ansiktsuttryck och kroppsspråk. Detta är förutsättningar för att intervjusamtalets struktur kan vara flexibelt och bestå av andrafrågor (uppföljningsfrågor) istället för kvantitativ intervjumetod med förutbestämt frågeformulär och svarsalternativ. Kvale och Brinkmann beskriver det som att forskarens person kan bli det viktigaste forskningsverktyget med dennes kompetens och intervjuhantverksskicklighet

(färdigheter, känslighet och kunskaper). Sociologen Bourdieu betonar även han forskarens roll, att ha respekt för sitt undersökningsobjekt och att vara ytterst uppmärksam på de nästan oändligt subtila strategier som sociala agenter (aktörer) använder i sina vanliga liv.⁶

4 Steinar Kvale och Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 167f.

5 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 171f.

6 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 98ff.

(8)

4

Mina förkunskaper av intervjuande är att jag har stor erfarenhet av journalistiska intervjuer för tidningar, radio och TV, både som intervjuare och intervjuperson. Ämneskunskaper om tillgänglighetsbegreppet, tillgänglighetsarbete och arkivsektorn har jag dels från studierna på kulturvetarprogrammet och ett 20-årigt yrkesliv inom omsorg och utbildning. Jag har

släktforskat under närmare 30 år och därmed använt arkivmaterial, utfört arkivforskning och fått inblick i arkivsektorns tillgänglighetsarbete och utveckling utifrån ett användarperspektiv.

Förutom rollen som arkivforskare har jag erfarenhet från yrkesrollen då jag praktiserat under föregående hösttermin på Värmlandsarkiv och under våren arbetat extra där som arkivassistent.

Intervjufrågorna har vid kvalitativa intervjuer en låg grad av strukturering, det vill säga frågorna är ”öppna” utan givna svarsalternativ där respondenten kan svara på frågorna med egna ord utifrån sin personliga erfarenhet eller inställning. Jag har avseende frågornas utformning och inbördes ordning, dess standardisering, valt att använda både hög och låg grad av

standardisering. Några frågor var förutbestämda och utsända till intervjupersonerna i förväg för kännedom och hade således en hög grad av standardisering med likalydande frågor. Se Bilaga 1.

Intervjuerna hade även en låg grad av standardisering på så sätt att de förutbestämda intervju- frågornas inbördes turordning skiftade mellan intervjuerna. Ytterligare frågor formulerades även under intervjun exempelvis som uppföljningsfrågor och anpassades flexibelt efter respondentens intressen och erfarenhet av undersökningsämnet. Intervjuare och respondent är båda medskapare och intervjun har en form av ett djupgående samtal.⁷ Anteckningar fördes av mig under

intervjuerna och ljudinspelning gjordes med mobiltelefon. Ljudinspelningarna användes sedan vid analysen för att kontrollera att jag som intervjuare uppfattat och antecknat rätt.

Intervjusvaren är konfidentiella på så sätt att respondenternas svar vävts in i resultat-

beskrivningen och att inga personliga citat gjorts där man kan identifiera en enskild individ.⁸ Anledningen till detta är att personernas namn är irrelevant i detta sammanhang, däremot kan kön och ålder samt arbets- och projektgruppstillhörighet bli intressant för analysen om det utifrån dessa perspektiv kan finnas skillnader i begreppstolkning och synen på arbetet med

tillgänglighet.

Orsak till att jag valt att komplettera dokumentstudien med intervjuer är en bristande beskrivning av tillgänglighetsarbetet i undersökningsdokumenten och att det finns olika tolkningar av

7 Runa Patel och Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund : Studentlitteratur, 2011, s. 75f.

8 Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, s. 63.

(9)

5

tillgänglighet. Under min praktikperiod på Värmlandsarkiv höstterminen 2014 uppmärksammade jag att det inte fanns så mycket skrivet i deras interna och externa dokument om

tillgänglighetsmålet, dess tolkning och tillgänglighetsarbete. Därför har jag valt att i undersökningen komplettera dokumentstudien med intervjuer av personalen. Ett likadant tillvägagångssätt gör kulturpolitikforskaren Jenny Johannisson i forskningsrapporten

Förändringar i kulturpolitikens geografi och av samma anledning - att det är relativt kortfattade skriftliga formuleringar i undersökningsdokumenten.⁹

1.2.3 Kritisk diskursanalys

Som huvudteori till denna uppsats använder jag kritisk diskursanalys av Norman Fairclough.

Jörgensen och Phillips beskriver i boken Diskursanalys som teori och metod tre vanligt

förekommande varianter av diskursanalys: kritisk diskursanalys enligt Fairclough, diskursteori enligt Laclau och Mouffe samt diskurspsykologi. Teorivarianterna har en gemensam

utgångspunkt i att de ser människors sätt att tala på som strukturerat i olika språkliga mönster.

Diskursanalysen analyserar de språkliga mönster som vi använder när vi agerar i olika sociala domäner exempelvis en institution.¹⁰ Diskursanalys är inte enbart en analysmetod utan den tillhör en teoretisk ram där teori och metod är sammanflätat.¹¹

Norman Fairclough använder begreppet kritisk diskursanalys med två betydelser:

- Beteckning för en bredare riktning inom diskursanalys med olika angreppssätt, inklusive hans eget.

- En beteckning för hans egen teorimetod.

Således är det alltså både en beskrivning av hela fältet av kritisk diskursanalys och av den specifika variant han skapat.¹²

Fairclough använder sig av ett tvärvetenskapligt perspektiv för att kombinera textanalys med social analys. Han anser att sociala praktiker formas av sociala strukturer och maktrelationer.

Fairclough utgår ifrån att diskurs är både konstituerad och konstituerande men att förhållandet

9 Jenny Johannisson, Förändringar i kulturpolitikens geografi. Kulturpolitisk forskning #1. Stockholm: Statens kulturråd, 2011, s. 51.

10 Marianne Winther Jörgensen och Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund:

Studentlitteratur, 2000, s. 7.

11 Winther Jörgensen och Phillips, Diskursanalys, s. 10.

(10)

6

mellan de diskursiva praktikerna och sociala strukturerna är varierande kontextuellt och förändras över tid.¹³

Min tolkning av begreppet diskurs är att det är ett språkligt mönster och ett bestämt sätt att tala om och att förstå en del av världen, där diskurserna även kan variera beroende av inom vilken social domän vi agerar.¹⁴

Analysen av undersökningens empiri, texterna från dokument och intervjuer, kommer att till största del följa Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Modellen består av tre dimensioner som analyseras var för sig: Text, Diskursiv praktik och Social praktik.¹⁵

Figur 1. Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys. (Egen figur utifrån Diskursanalys som teori och metod sid 74)

Textanalysen kommer analysera begreppsanvändning, begreppsinnebörd och vilka diskurser som kan utläsas därigenom. Den diskursiva praktiken innefattar enligt Faircloughs modell både textens produktions- och konsumtionsprocesser. Min analys kommer handla om textens

produktionsprocesser avseende vilka redan existerande texter och diskurser som textförfattarna utgått ifrån när de producerat sina texter. Den sociala praktiken analyserar hur texternas diskurs

13 Winther Jörgensen och Phillips, Diskursanalys, s. 71f.

SOCIAL PRAKTIK

textproduktion

textkonsumtion DISKURSIV PRAKTIK

TEXT

(11)

7

används hos arkivinstitutionen Värmlandsarkiv och de andra studerade aktörernas dokument samt vilken diskursordning som eventuellt kan utläsas hos Värmlandsarkiv, en gemensam eller förekommer det en kamp mellan flytande signifikanter så att nodalpunkten ”tillgänglighet”

tillskrivs olika betydelser.¹⁶

Teoretiska termer från diskursanalys som jag kommer att använda i analysen är följande:

- Nodalpunkt: ett priviligerat tecken, en kristilliseringspunkt, kring vilka en diskurs organiseras.¹⁷

- Diskurs: ett sätt att tala som ger betydelse utifrån ett bestämt perspektiv, exempelvis en

konsumtionsdiskurs.¹⁸ En diskurs kan även vara ett språkligt mönster som varierar beroende av inom vilken social domän vi agerar.¹⁹

- Flytande signifikant: när en diskurs inte har kunnat fixera dess betydelse entydigt.²⁰ - Intertextualitet: kommunikativa händelser bygger på tidigare händelser eller texter.²¹ - Diskursordning: summan av de ifrågavarande diskurserna och deras inbördes förhållande.²²

1.2.4 Åström Ikos modell över Riksarkivets användargrupper

Karin Åström Iko arbetar på Riksarkivet och har utarbetat en modell över olika kategorier brukare och deras profil.²³ Se Bilaga 2. Vid intervjuerna med Värmlandsarkivs personal

användes modellen då intervjufrågor ställdes kring vilka användargrupper som Värmlandsarkivs verksamhet riktar sig till idag. Utgångspunkten i Åström Ikos modell är Riksarkivet och dess landsarkiv. Hon har gjort en indelning i sju generella brukargrupper:

A. Icke akademiska forskare – Släkt- och hembygdforskare och andra grupper av

amatörforskare. Även studenter från folkhögskolor, kommunala vuxenutbildningen och andra yrkesutbildningar.

B. Akademiska forskare – Studenter från universitet och högskolor, doktorander, docenter och professorer. Arkivforskning är en del av deras akademiska utbildning.

C. Journalister – Journalister som önskar enstaka uppgifter och alltså inte de journalister som

23 Brukare är Åström Ikos valda benämning, jag föredrar användare/användargrupper. Många andra termer används för de personer som tar del av arkivs handlingar och tjänster som exempelvis besökare och kunder. Generellt ute på arkivinstitutionerna klumpas ofta alla användargrupper/personer ihop och kallas forskare.

(12)

8

bedriver forskning, tillhörandes grupp A eller B, till ett program eller artikelserie.

D. Myndigheter (arkivbildare) – För Riksarkivet menas statliga myndigheter och även enskilda arkivbildare.

E. Skolelever och lärare – Skolelever från grundskola och gymnasium. Vägen till skoleleverna går via deras lärare.

F. Allmänheten – Stor grupp av medborgare som endast önskar enstaka och specifika uppgifter ur arkiven som i huvudsak rör rättsperspektiv och myndighetsservice.

G. Icke-brukarna – Ingår i den del av ”den breda allmänheten” som aldrig har varit i kontakt med en arkivinstitution.²⁴

Den enskilde brukaren kan tillhöra flera brukargrupper och röra sig däremellan, men modellen består av ett antal tänkta arketyper i olika generella brukarkategorier.²⁵ Modellen innehåller generella tolkningar av profiltyper och det finns troligen flera tolkningar och innebörder av de olika kategorierna. Som kommer redovisas ifrån intervjuerna i kapitlet om Värmlandsarkivs användargrupper från sid 21 hade respondenterna delvis andra tolkningar och förslag av indelningar och vilka profiltyper användargrupperna bestod av, men i stort var de densamma som i modellen.

Syftet med Åström Ikos modell är att underlätta arbetet med att ta fram strategier och modeller för en brukaranpassad verksamhet. Att inte fastna i ett materialperspektiv istället för ett

brukarperspektiv. Något som även den amerikanske arkivarien Elsie Freeman Finch instämmer i och anser att ”arkiven producerar hjälpmedel som ofta är anpassade för andra arkivarier istället för våra olika brukare”.²⁶

1.3 Empiri

Empirin till redovisning och analys är skriftliga dokument samt ljudinspelat och transkriberat intervjumaterial från sju närintervjuer med Värmlandsarkivs personal. Urvalet av respondenter skedde med målet att få en fördelning av personal tillhörandes olika arbetslag och processgrupper. En person tillhör arbetslaget Logistik och Produktion (LoP), två personer tillhör

24 Karin Åström Iko, Arkivens anonymitet – ett dilemma som öppnar möjligheter, artikel i antologin Den cyklande humanisten, Stockholm: Krigsarkivet, 2009, s. 285ff.

25 Åström Iko, Arkivens anonymitet, s. 283.

26 Åström Iko, Arkivens anonymitet, s. 282.

(13)

9

arbetslaget Forsknings- och myndighetsservice (FoM), två personer tillhör arbetslaget Ledning och två personer tillhör processgrupp Öka (kännedomen om arkiv).

Jag har gått igenom en stor del dokument som berör undersökningens område och av dessa har några dokument som behandlar tillgänglighetsdiskurser valts ut till dokumentstudien.

- Värmlandsarkiv: dokumenten är årsplan, verksamhetsplan- och berättelser 2014-2015.

- Riksarkivet: årsredovisning 2013.

- Region Värmland: kulturplan, verksamhetsplan och årsredovisning 2013-2017.

- Nationell kulturpolitik som den uttrycks av riksdagen, regeringen och Kulturrådet:

kulturproposition Tid för kultur 2009/10:3, Arkivlag 1990:782 och Kulturrådets informationstexter 2015 om deras arbete kring tillgänglighetsfrågor.

1.4 Tidigare forskning

Jag har i Karlstads universitetsbiblioteks databaser för artiklar, rapporter, uppsatser och böcker letat efter tidigare forskning om tillgänglighet i arkivsektorn samt tillgänglighet i ABM-

samarbeten med hjälp av följande sökord: tillgänglighet arkiv*; tillgänglig*; arkiv tillgänglig*;

delaktighet arkiv; delaktighet arkiv bibliotek museum; länsarkiv; accessibility; participat*;

archive* librar* museum*.²⁷ Sökträffarna har varit ytterst få, oftast mellan 0-20 träffar. Det finns inte så mycket skrivet om tillgänglighetsarbete i arkivsektorn. Flertalet av skrifterna som

sökträffarna hänvisat till var publicerade på 1990-talet. En stor utveckling för tillgänglighet har skett sedan dess exempelvis genom digitalisering av arkivmaterial. Det material jag hittat som avser tidigare forskning om tillgänglighet i arkivsektorn är en artikel baserad på en

magisteruppsats i historia skriven av Karin Åström Iko i den akademiska tidskriften Arkiv, forskning och samhälle. Jag kontaktade Åström Iko för att fråga om de i artikeln utlovade fortsättningsartiklarna och en större utredning på området hade blivit av med henne som författare. Det hade det inte, men en del av det hon tänkt undersöka hade hon skrivit om i en antologibok Den cyklande humanisten. I den boken fann jag hennes modell över Riksarkivets tillgänglighetsarbete sammankopplat till olika användargrupper som jag kommer använda mig av i intervjuerna och i uppsatsens analysdel.

27 ABM är förkortning av Arkiv, Bibliotek och Museum.

(14)

10

2 Bakgrund

2.1 Värmlandsarkiv

Värmlandsarkiv är en kulturarvsinstitution belägen i Karlstad i en byggnad kallad Arkivcentrum.

I Arkivcentrum finns en forskarsal med en forskarexpedition som bemannas av personal från fyra arkiv: Värmlandsarkiv, Föreningsarkivet, Landstingsarkivet och Karlstads kommunarkiv. I forskarexpeditionen kan besökaren beställa fram handlingar ifrån de fyra arkiven.

Värmlandsarkivs huvudman är Region Värmland, vilket är ett regionalt kommunalförbund bildat av länets 16 kommuner och dess landsting. Värmlandsarkiv är en regional arkivinstitution med en ovanlig organisation genom att arkivet har uppdrag både inom enskild, kommunal och statlig sektor. Arkivet har tre olika uppdragsgivare att förhålla sig till i verksamheten. Förutom

huvudmannen Region Värmland är det den statliga arkivmyndigheten Riksarkivet och föreningen Värmlandsarkiv (som namnmässigt lätt kan förväxlas med arkivinstitutionen Värmlandsarkiv). Föreningen Värmlandsarkiv grundades 1970 som Sveriges första regionala näringslivsarkiv.²⁸ Hos dem finns näringslivsarkivsdelen och enskilt arkivmaterial.²⁹ Föreningen Värmlandsarkiv har ingen egen personal anställd, utan hämtar resurser från den personal som är anställd av Region Värmland på arkivinstitutionen Värmlandsarkiv. Vid årsskiftet 2013 hade föreningen 59 medlemmar och 56 deponenter, exempelvis Scana Björneborg AB, Löfbergs, Klässbols Linneväveri AB, Carlstads-Gillet, Brandskyddsföreningen Värmland och

Bäckhammars bruk.³⁰ Kommunalt arkivmaterial deponeras av flera kommuner hos arkivinstitutionen Värmlandsarkiv, då i funktionen av ett regionalt länsarkiv. Därtill har Värmlandsarkiv sedan 1995 ett avtalsförhållande med staten och fungerar som landsarkiv för Värmlands län och i den egenskapen som en statlig myndighet.³¹ På statliga landsarkiv förvaras kyrkoarkiven, länsstyrelse- och domstolsarkiv, kronofogde- och kronolänsmansarkiven, arkiv från läroverk, realskolor och andra undervisningsanstalter, arkiv från polismyndigheter, kriminalvård, tull och lots samt ett flertal arkiv efter enskilda personer, släkter och gårdar.³²

28 Värmlandsarkiv Lars Nilsson, Miljöutredning. 2014. (onumrerad skrift)

29 Begreppet enskilda arkiv är en övergripande benämning för arkiv efter personer, släkter, organisationer, föreningar etc.

30 Föreningen Värmlandsarkiv, Styrelsens förvaltningsberättelse för 2013, bilaga 2.

31 Värmlandsarkiv, Nilsson, Miljöutredning.

32 Riksarkivet. Om oss. http://riksarkivet.se/om-oss 2015-05-03.

(15)

11 Verksamhetsdelarna hos Värmlandsarkiv är många:

- Logistik och produktion med arkivbestånden.

- Konsultverksamhet och rådgivning till kommuner och enskilda, samt projekt och samverkan med Riksarkivet.

- Forsknings- och myndighetsservice i Arkivcentrums forskarsal samt genom handläggning.

- Referensbibliotek i Arkivcentrum.

- Utåtriktad verksamhet med målet att öka kännedom om arkiv genom föredrag, arkivpedagogisk verksamhet, publiceringar samt universitetsutbildningar i arkivkunskap.

- Eget bokbinderi med restaureringar och nybindningar av arkivhandlingar.

- Kansliverksamhet.³³

För arkivverksamheten finns det lagar och regler som måste följas såsom arkivlagen, arkivförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, tryckfrihetsförordningen och

personuppgiftslagen. Därutöver finns styrdokument, verksamhetsmål, kulturpolitiska mål och andra förordningar att följa och ta hänsyn till för verksamheten, inom Värmlandsarkiv och från exempelvis Region Värmland och Riksarkivet.

2.2 Kulturpolitikens tillgänglighetsmål

De nationella kulturpolitiska målen utgör den grund som den svenska kulturpolitiken vilar på.

Kulturpolitik är samhällets politiska insatser som görs inom områdena: ord-, scen, bild- och ton samt för kulturarvet. Några andra områden hör till kulturpolitiken: massmedier, folkbildning och föreningar.

Kulturpolitikens specifika uppgift är att stödja konstnärligt skapande i olika former, att skapa förutsättningar för att bevara, tolka, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet, att bidra till att människor i hela landet har möjlighet att ta del av ett rikt och mångsidigt kulturutbud samt att medverka till att kulturen återspeglar den stora mångfald som präglar dagens samhälle. […] Kulturpolitiken ska ha ett medborgarperspektiv. Detta förutsätter ett samarbete och samspel mellan statlig, regional och lokal nivå.³⁴

33 Nilsson, Miljöutredning.

34 Tid för kultur, s. 12

(16)

12

Riksdagen beslutade 1974 om särskilda övergripande mål för kulturpolitiken.³⁵ För det

kulturpolitiska målet om tillgänglighet – allas rätt till kultur – har det funnits en kontinuitet med liknande målformuleringar vid revideringar av målen 1996 och 2009.³⁶ Se Bilaga 3 på sid 47 för en sammanställning av de svenska nationella kulturpolitiska målens utveckling gjord av

Myndigheten för Kulturanalys.

Gällande nationella kulturpolitiska mål, föreslagna av regeringen i kulturpropositionen och antagna med samma formulering av riksdagen 2009, är:

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

- främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

- främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

- främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, - särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.³⁷

Det ska vara möjligt att ta del av ett kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet oavsett i vilken del av landet man bor. Här har bl.a. nationella och regionala kulturinstitutioner ett särskilt ansvar.³⁸ För arkiven gäller även kulturarvsmålet ”Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas” eftersom arkiv, likt Värmlandsarkiv, är en kulturarvs-

institution.³⁹ Målet innehåller ett tillgänglighetsperspektiv.

35 Tid för kultur 2009/10:3, s. 10.

36 Myndigheten för kulturanalys, Att utveckla indikatorer för utvärdering av kulturpolitik, s. 74f.

37 Tid för kultur, s. 26.

(17)

13

3 Resultat

3.1 Värmlandsarkivs dokument

Undersökningens valda dokument för Värmlandsarkiv är årsplan 2014 och verksamhetsplan 2015 samt verksamhetsberättelser för 2014. Års- och verksamhetsplanerna är interna

styrdokument och gemensamma för hela arkivinstitutionen, dock uppdelade i mål för respektive uppdragsgivare samt en verksamhetsplansdel för Värmlandsarkiv som helhet.

Verksamhetsberättelserna finns i tre upplagor riktade till Värmlandsarkivs tre olika

uppdragsgivare: Region Värmland, Riksarkivet respektive föreningen Värmlandsarkiv. Då jag studerat dokumenten har jag valt att titta efter tre begrepp: ”tillgänglighet”, ”tillgänglig” och

”tillgängliggöra” som möjlig representation för tillgänglighetsperspektiv. Hur ofta begreppen återfinns i dokumenten och med vilken innebörd redovisas för ett dokument i taget och avslutas med en sammanställande statistikfigur, Figur 1.

Årsplan – Handlingsplan Värmlandsarkiv 2014 består av tolv sidor. Begreppen ”tillgänglighet”,

”tillgänglig” och ”tillgängliggöra” nämns sammanlagt 13 gånger i årsplanen. Begreppet

”tillgänglighet” nämns åtta gånger, begreppet ”tillgänglig” och ”tillgängligt” nämns tre gånger och begreppet ”tillgängliggöra” nämns två gånger i texten. Begreppen används främst genom att årsplanen refererar till Region Värmlands och Riksarkivets satta målformuleringar i kulturplan respektive verksamhetsplan. Sammanfattningsvis att kulturlivet ska vara tillgängligt för så många som möjligt och att kulturarvet ska tillgängliggöras. I den del som beskriver Värmlandsarkivs egna aktiviteter för året skrivs exempelvis ”En ökad användning av

arkivmaterialet är en viktig drivkraft. Därför sätter vi användarna och användbarheten i centrum när vi beskriver och vårdar arkiven, när vi gör dem tillgängliga och när vi reglerar hur de ska hanteras.”⁴⁰ Tre verksamhetsmål innehållandes ”tillgänglighet” finns preciserade med mål/uppdrag, typer av aktiviteter kopplade till målen, tidsperiod och ansvarig person för målaktiviteterna. Dessa är: ”Utveckla webbplatser, närvaron på sociala medier och arkivets synlighet i offentligheten. Målet är att information ska bli mer användarvänlig och bidra till ökad tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet.” och ”Ta fram en plan som beskriver utmaningar och behov inom digitaliseringsområdet samt en långsiktig strategi med tydliga prioriteringar för

40 Värmlandsarkiv. Årsplan – Handlingsplan Värmlandsarkiv 2014, s. 4.

(18)

14

digitalisering och tillgänglighet” samt ” Öka tillgängligheten för personer med funktionshinder utifrån de mål som regeringen satt upp.”⁴¹

Verksamhetsplan 2015 består av fyra sidor. Begreppen ”tillgänglighet”, ”tillgängliga” och

”tillgängliggöra” nämns sammanlagt fyra gånger i verksamhetsplanen: två, en respektive en gång. Ett så kallat åtagande gentemot Riksarkivet är: ”Göra arkiv tillgängliga”.⁴² Två åtaganden gentemot Region Värmland är: ”Redovisa våra utmaningar och behov inom

digitaliseringsområdet samt vår långsiktiga strategi med tydliga prioriteringar för digitalisering och tillgänglighet i form av en separat plan” samt åtagandet ”Se över tillgängligheten för

personer med funktionshinder”. Ett så kallat uppdrag gentemot föreningen Värmlandsarkiv lyder

”Främja historiskt och ekonomiskt inriktad forskning genom förvaring, vård och

tillgängliggörande av arkivalier”.⁴³ Ingen av enheten Värmlandsarkivs egna punkter, så kallade aktiviteter, innehåller något tillgänglighets-begrepp.

Årsrapporteringen till Region Värmlands verksamhetsberättelse sker tertialvis (tre gånger per år) och det studerade dokumentet är för årets sista rapportering dvs. tertial 3 2014 till Region

Värmland. Dokumentet består av två sidor och begreppen ”tillgänglighet” och ”tillgängliggöra”

nämns sammanlagt tre gånger däri, avseende att synliggöra verksamheten och fysisk

tillgänglighet av byggnaden: ”Vår nya vandringsutställning möjliggör en ökad tillgänglighet och delaktighet i vad vi på Värmlandsarkiv jobbar med och vad vi förvarar i våra arkiv”, och

”Arbetet med att synliggöra och tillgängliggöra Arkivcentrum, Visit AC, fortsätter”⁴⁴ samt

”Tillgänglighetsmålen för personer med funktionshinder är tillgodosedda men ingår som en viktig del i Visit AC”.⁴⁵

Verksamhetsberättelse till Riksarkivet för 2014 består av fem sidors statistikredovisning.

Rapporteringen sker genom ifyllnad av nyckeltal, siffror, i förformulerade fält utgående från Riksarkivets verksamhetsprocesser. Nyckeltal för tillgänglighetsarbete ryms under rubriken ”3 Tillhandahålla och tillgängliggöra” som beskriver antal forskarbesök i forskarexpedition och forskarsal, totalt antal besök, framtagning av arkivalier⁴⁶, externa inlån, förfrågningar som

41 Värmlandsarkiv. Årsplan – Handlingsplan Värmlandsarkiv 2014, s. 7.

42 Värmlandsarkiv. Verksamhetsplan 2015, s. 1.

43 Värmlandsarkiv. Verksamhetsplan 2015, s. 2.

44 Värmlandsarkiv. Tertial 3 2014 till Region Värmland, s. 1.

45 Värmlandsarkiv. Tertial 3 2014 till Region Värmland, s. 2.

46 Arkivalier är en term för arkivhandlingar.

(19)

15

handlagts, visningar/presentationer/utbildning av forskare, utställningar. Värmlandsarkiv har alltså inte skapat egna textformuleringar utan fyllt i nyckeltal som redovisning.

Föreningen Värmlandsarkivs styrelse har fått uppgifter från institutionen Värmlandsarkiv kring föregående års verksamhet och dokumentet jag har studerat är Styrelsens förvaltningsberättelse för 2013. Den består av fem sidor och fem bilagor. Dokumentet beskriver föreningens

organisation och verksamhet. Begreppen ”tillgänglighet” och ”tillgänglig” nämns två gånger, som en beskrivning av arbetslaget Logistik och Produktions ansvarsområden däribland logistiken kring arkivens tillgänglighet och avseende antal arbetade timmar på bland annat

verksamhetsgrenen Tillgänglig- och levandegöra.⁴⁷

Dokument Begreppen

”tillgänglighet”,

”tillgänglig” och

”tillgängliggöra”

”tillgäng- lighet”

”tillgäng- lig/a”

”tillgäng- liggöra”

Dokumentets antal sidor

Årsplan – Handlingsplan

Värmlandsarkiv 2014 13 8 3 2 12

Verksamhetsplan 2015

4 2 1 1 4

Tertial 3 2014 till Region

Värmland 3 2 0 1 2

Verksamhetsberättelse till

Riksarkivet för 2014 2 0 1 1 5

Styrelsens förvaltnings-

berättelse för 2013 2 1 1 0 5

Figur 2. Värmlandsarkivs studerade dokuments begreppsanvändning.

3.2 Intervjuer

Sju närintervjuer genomfördes under april månad med personal, vilka tillhör olika arbetslag, projekt- och processgrupper hos Värmlandsarkiv. En blandad form av begreppsintervju och diskursiv intervju användes som metod för de kvalitativa forskningsintervjuerna. I detta resultatstycke ämnar jag redovisa respondenternas svar genom att dela in det i olika sammanfattande delområden.

47 Föreningen Värmlandsarkiv, Styrelsens förvaltningsberättelse för 2013, s. 2f.

(20)

16

3.2.1 Begreppet ”tillgänglighet” i arkivsammanhang

Svaret respondenterna gav angående vad de anser att begreppet ”tillgänglighet” innebär i arkivsammanhang kan delas in i två typer av resultat:

1. Fem respondenter uppfattar att arkivets verksamhet består av ett flertal delar som tillsammans bildar en diskurs av tillgänglighet. Se Figur 3.

2. Två respondenter uppfattar att tillgänglighet i arkivsammanhang endast består av en del i verksamheten. Se Figur 4.

Resultat 1 innebär att fyra respondenter räknade upp ett antal verksamhetsdelar som jag kunde gruppera och namnge i fem huvuddelar, inklusive fem underdelar, och att de ingår i

”tillgänglighet”.⁴⁸ En respondent tyckte att alla delar förutom Hjälpmedel ingår.

Öppet arkiv. Arkivet är öppet för besök, öppettider på dag- och kvällstid, det går att se på materialet, digitaliserat hemifrån och i forskarsalen, information på webbplatsen om arkivet och hur man gör för att ta del av arkivbeståndet.

- Tillgängliggöra. Ordna och göra arkivförteckningar. Att arkivbeståndet är sökbart för personal och användare/brukare/forskare (olika termer används). Presentera ett innehållsregister (dvs.

arkivförteckning) för användare, även för de som inte vet vad som finns i arkiven. Digitalisera och lägga in uppgifter i digitala sökdatabaser.

- Fysisk tillgänglighet till arkivlokalen. Lokaltrafik, parkeringsplatser, ramper, trösklar, hiss, skyltar, belysning etc.

- Tillhandahålla, att lämna ut allmänna handlingar till allmänheten enligt tryckfrihets- förordningen, både på plats i Arkivcentrum och handläggning via distans.

Hjälpmedel för att förstå arkivhandlingarnas innehåll. Rutiner, tekniker, hjälpmedel, skriftliga handledningar etcetera för att göra arkiven tillgängliga på användarnas villkor.

Personlig service av personal till användarna i forskarexpeditionen (både vana forskare och engångsanvändare), i forskarsalen eller via telefon, brev och e-post.

Levandegöra arkivinformation med föreläsningar, utställningar, historisk tidsresa,

skolverksamhet, dramatisering. Sätta in arkivhandlingarna i sitt historiska och samhälleliga sammanhang. Lära ut källkritik och arkivforskning.

Utåtriktad verksamhet

48 Olika termer användes av respondenterna för att beskriva begrepp för verksamhetsdelar. I andra delar av uppsatsen ges exempel på att samma termer eller begrepp kan ges olika innebörd av olika personer eller i olika sammanhang. I resultat 1 beskrivet ovan gäller dock att respondenterna haft samma innebörd i de fem

huvudbegreppen och fem underbegreppen som redovisas.

(21)

17

- marknadsföring, i tidningar, radio, TV och sociala medier. Marknadsföring på stan utklädda i historiska kläder.

- information, för att finna nya användargrupper och öka medvetenheten om arkivens användning, innehåll och verksamhet. Exempelvis genom medverkande på Arkivens dag, Släktforskardagarna och att ta emot studiebesök.

Figur 3. Respondenternas svar 1: arkivets verksamhet består av ett flertal delar som tillsammans bildar ”tillgänglighet”.

Figur 4. Respondenternas svar 2: uppfattar att ”tillgänglighet” specifikt i arkivsammanhang endast består av en del i verksamheten.

(22)

18

Resultat 2 innebär att respondenterna vill dela upp ”tillgänglighet” i två grundläggande

distinktioner, ett för arkivsammanhang och ett för kulturpolitiken.⁴⁹ ”Tillgänglighet” specifikt i arkivsammanhang innebär enligt respondenterna:

Tillgängliggöra, verksamhetsdelen att redovisa vilka arkiv som finns, se till att de är ordnade, registrerade, förtecknade, digitaliserade och sökbara.

Respondent 4 gör distinktionen att:

Det övergripande kulturpolitiska målet som finns med som en intervjufråga, den tillgängligheten som det talas om där är lite en annan sak än tillgängliggöra. Där är det att alla ska ha möjlighet att kunna ta del av kulturen oberoende av fysiska eller psykiska funktionshinder, genom lokalanpassning och webbanpassning. För arkivsammanhang är det definitionen tillgängliggöra och inte anpassning för alla som menas med ”tillgänglighet”.

Respondent 3 delar den här uppfattningen.

I Figurerna 3 och 4 vill jag synliggöra den skillnad mellan uppfattning om ”tillgänglighet” som finns hos respondenterna på arkivinstitutionen. I figurerna har jag ritat ut linjer för att visa vilka delar i verksamheten som respondenterna uppfattar är relevanta vad gäller ”tillgänglighet”, svaret på vad de anser att begreppet ”tillgänglighet” innebär i arkivsammanhang. I Figur 3 går det linjer mellan alla verksamhetsdelar som tillsammans bildar deras diskurs av ”tillgänglighet”.

Att linjen från Hjälpmedel är streckad innebär att det var en respondent av de fem som tyckte att alla delar förutom Hjälpmedel ingår. I Figur 4 går det en linje mellan verksamhetsdelen

”tillgängliggöra” och ”tillgänglighet”, då de respondenterna ser det som att de andra delarna omfattas av kulturpolitikens tillgänglighetsdiskurs och mål och inte arkivets.

3.2.2 Termer och begreppsanvändning

Samtliga respondenter svarar att det på Värmlandsarkiv bland personalen talas mycket om

”tillgänglighet”, att det genomsyrar mycket av det som det talas om och i ökande grad genom åren. Respondent 1 svarar att verksamheten var densamma förut med forskarsalen, att lämna ut handlingar, bemanna telefon etcetera men att det diskuteras mer nu och finns med i

tankeprocesser dagligen hur man kan arbeta för att arkivmaterialet ska bli mer tillgängligt.

Eventuellt används termer för tillgänglighet i diskussionerna, men respondent 1 kan inte på rak arm säga vilka termer utan alla de som respondenten tycker ingår i tillgänglighetsbegreppet.

49 ”Distinktioner” är respondenternas uttryck.

(23)

19

Flera respondenter beskriver samma fenomen, att specifika termer för tillgänglighet sällan används medvetet, utan ett tillgänglighetsperspektiv finns med ”mellan raderna” i

diskussionerna. I de fall termer för tillgänglighet används, är det vanligtvis de termer som betecknar de olika verksamhetsprocesserna: Tillgängliggöra, Tillhandahållande och termen Öka kopplat till verksamhetsprocessen Öka kännedomen om arkiv (vars verksamhet som helhet anses ha med tillgänglighet att göra). Respondent 4 berättar att begreppet ”tillgängliggörande”

förekommer i diskussioner då det är basen för de andra processerna och verksamhetsdelarna i arkivverksamheten, både för personal och brukare och uppfattar det som att begreppet

”tillgängliggörande” numera finns med mer tydligt i verksamhetsplanen. Respondent 5 berättar att diskussionerna har fått ett bredare perspektiv hur personalen förhåller sig till tillgänglighet, där det blivit en viktigare och bredare fråga än att bara se till hur rullstolar ska kunna komma in i byggnaden.

3.2.3 Prioritering av tillgänglighetsarbete på institutionen

Nästan alla respondenter upplever att tillgänglighetsarbete är prioriterat på arkivinstitutionen och att det har blivit upprioriterat på senare år. Ökad prioritering med tillhandahållande, öka

kännedomen, fysiska och digitala tillgängligheten. Arkivet ska ge bra service och vara tillgängligt för så många som möjligt.

3.2.4 Arbetsuppgifter som handlar om arkivets tillgänglighet

Respondenterna fick beskriva en eller flera arbetsuppgifter de utfört som handlar om arkivets tillgänglighet. Det var att ordna och förteckna ett företags och en förenings arkivbestånd;

bemanna forskarexpeditionen; besvara forskarförfrågningar; bemanna telefonen; arbete med införande av e-arkiv som en plats för digital slutarkivering; skriva in basuppgifter om

tillgänglighet redan på arkivets webbplats; medverkan på Arkivens dag där arkivet årligen håller öppet hus för allmänheten med syfte att marknadsföra, visa på arkivbeståndet och för att hitta nya besökar- och användargrupper; planeringsarbete i projektgruppen Visit AC för att se över de fysiska miljöerna med målet att få alla oavsett bakgrund att känna sig välkomna till arkivet; en

(24)

20

interaktiv produktion Merkurius – Karlstad i förändring En tidsresa⁵⁰ som berättar om ett

samhälles utveckling och historia utifrån arkivmaterial som handskrifter, foton, intervjuer, filmer och där användaren tar del av interaktiviteten på olika sätt; i samband med införande av nytt telefonisystem planerades genomtänkta serviceinriktade telefonsvarsmeddelanden där det även vid stängt ges information om webbaserade tjänster samt införandet av en telefonkö;

undervisning och skolverksamhet; medverkan i TV-programmet om släktforskning Vem tror du att du är; skrivit in uppgifter i digitala arkivredovisningssystemet Arkis.

3.2.5 Arbetslagens tillgänglighetsarbete

Värmlandsarkiv har tre arbetslag samt ett flertal projekt-, arbets- och processgrupper. Arbetslaget Forsknings- och Myndighetsservice (FoM) har hand om all ärendehandläggning,

telefonbemanning och forskarexpedition, och är ansvariga för verksamhetsprocessen Tillhandahålla gentemot Riksarkivet. Arbetslaget Logistik och Produktion (LoP) gör arkivförteckningar, skriver in uppgifter i arkivredovisningssystemet Arkis, vårdar, bevarar arkivmaterial och transporterar material mellan arkivbyggnaden och arkivdepån, samt ansvarar för verksamhetsprocessen Tillgänggliggörande gentemot Riksarkivet. Flera av personalen

tillhörandes LoP bemannar även forskarexpeditionen, vilket personal från alla arbetslag gör samt personal från övriga arkiv (Karlstads kommunarkiv, Landstingsarkivet och Föreningsarkivet) som gemensamt har Arkivcentrums forskarexpedition och forskarsal. Förutom arbetslagen FoM och LoP finns arbetslaget Ledning som har hand om strategiska chefs- och personalfrågor. Det finns en processgrupp kallad Öka med personal från olika arbetslag, vars arbete är utåtriktad verksamhet där de informerar och marknadsför arkivet och arbetar med arkivpedagogik, samt är ansvariga för verksamhetsprocessen Öka kännedomen om arkiv gentemot Riksarkivet. En annan grupp som arbetar med tillgänglighet är projektgrupp Visit AC, vilka arbetar med den fysiska besöksmiljön i Arkivcentrum. Även de har en tväröverskridande personalrepresentation från olika arbetslag vilket gynnar att flera perspektiv från olika verksamhetsdelar kan komma i fråga i projektarbetet.

50 Denna arkivpedagogiska multimediaprodukt om Karlstads historia finns på dvd och på internet

http://www.tidsresan.se/merkurius/. Målgruppen är lärare och elever, historieintresserad allmänhet och till dem som förvarar sitt historiska material vid en arkivinstitution. Multimediaprodukten belyser stadens och samhällets utveckling och förändring genom kvarteret Merkurius i centrala Karlstad. Ifrån huvudmenyn visas fasaderna av samtliga byggnader i kvarteret. Genom att klicka på valfri byggnad framträder ett foto på byggnadens nutida utseende. Till fotografiet följer en berättande text. Texten leder ”tidsresenären” att klicka sig tillbaka i tiden och upptäcka vad som funnits på samma plats tidigare i historien. Var och en av de 12 tomterna i kvarteret innehåller 3- 10 ”tidsstationer”. Varje ”tidsstation” består av text, foto, dokument, intervjuer, inläsningar, filmer och

internetlänkar som möjliggör att på ett forskningsinriktat sätt finna faktauppgifter vid kulturarvsinstitutioner, organisationer och företag av olika slag.

(25)

21

Respondenterna fick frågan om det fanns något arbetslag eller processgrupp som arbetade mer med tillgänglighet än andra. Svaret blev från de respondenter som såg arkivets verksamhet bestående av ett flertal delar som tillsammans bildar diskursen ”tillgänglighet” enligt Figur 3 på sid 17 att tillgänglighetsarbete sker i alla arbetslag och processgrupper, men kanske lite olika mycket och med olika fokus på vissa av de enskilda verksamhetsdelarna. De respondenter som uppfattar att ”tillgänglighet” specifikt i arkivsammanhang endast består av verksamhetsdelen

”tillgängliggöra” enligt Figur 4 på sid 17 svarade att det mesta tillgänglighetsarbetet sker i arbetslaget LoP, vilka är ansvariga för verksamhetsprocessen Tillgänggliggörande gentemot Riksarkivet. Respondenterna svarade även att utifrån det ”breda tillgänglighetsperspektivet” sågs FoM som huvudansvariga för att kunna tillhandahålla tjänster och att ta i anspråk att brukare kan ha skilda språk, funktionsnedsättningar etcetera och att process- och projektgrupperna Öka och Visit AC även arbetar med tillgänglighet.

3.2.6 Värmlandsarkivs användargrupper

Respondenterna fick titta på Åström Ikos modell över Riksarkivets tänkta användargrupper som jag beskrivit tidigare på sid 7-8 och som även finns som Bilaga 2. Respondenterna besvarade vilka användargrupper som Värmlandsarkiv vänder sig till idag och om det skiljer sig åt från Åström Ikos modell. Förutom att de har samma användargrupper som i Åström Ikos modell: a) Icke akademiska forskare, b) Akademiska forskare, c) Journalister, d) Myndigheter, e)

Skolelever och lärare, f) Allmänheten, g) Icke-brukarna, föreslog några respondenter ytterligare användargrupper:

- Företag. De företag och enskilda arkivbildare (föreningar, organisationer och privatpersoner) som är medlemmar eller deponerar arkivalier hos Föreningen Värmlandsarkiv.

- Media. De journalister som har kontakt med Värmlandsarkiv för att intervjua eller arkivforska med syfte att skapa ett TV-program eller artikelserie i tidning.

- Universitet. Studenter på universitetsprogram alternativt läser fristående kurser. Egen grupp då b) Akademiska forskare ses som anställd personal vid universitet som har en tjänst som inkluderar forskning. Studenterna arkivforskar och gör studiebesök.

Respondent 3 skulle vilja slå ihop gruppen g) Icke-brukarna och f) Allmänhet till en grupp, de som aldrig eller enstaka gång i sitt liv beställer en uppgift eller besöker ett arkiv.

(26)

22

Flera respondenter funderade på vilken användargrupp som är störst idag med lite olika svar:

d) Myndigheter enbart eller tillsammans med a) Icke-akademiska forskare och f) Allmänhet.

Respondent 2 svarar att grupperna e) Skola tillsammans med a) Icke-akademiska forskare är störst idag. I olika tidsperioder har Värmlandsarkiv riktat sig till olika målgrupper i varierande grad enligt respondent 3.

3.2.7 Kulturpolitikens tillgänglighetsmål

Respondenterna fick frågan om de känner till det nationella kulturpolitiska målet om

tillgänglighet. De flesta gjorde det inte, någon lite övergripande, medan en respondent kände till alla mål då den läst kulturpropositionen tidigare. Då respondenterna fått denna intervjufråga tillsänt sig innan intervjuerna hade merparten sökt information på internet för att läsa på innan intervjuerna. Med sökfunktionen i Google hade de flesta blivit hänvisade till Kulturrådets webbplats och deras tre uppdragsmål från Kulturdepartementet inom tillgänglighetsarbetet och respondenterna gissade och ställde frågan till mig vid intervjuerna om det var det arbetet som var det kulturpolitiska tillgänglighetsmålet. Två respondenter hade vid sökning fått fram tidigare kulturpolitiska mål från 1974 och 1996. Respondenterna fick även följdfrågan hur de tolkade målet, men den följdfrågan föll naturligt bort då det krävs att man känner till målet för att kunna göra en tolkning. Istället handlade diskussionen om den information de fått vid

internetsökningarna och jag visade och beskrev de nationella kulturpolitiska målen i Tid för kultur, inklusive målet ”Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet” som i dagligt tal benämns tillgänglighetsmålet.

Vidare fick respondenterna besvara ifall de känner att Värmlandsarkiv uppfyller målet idag. Jag hade i utskicket av intervjufrågor i förväg en annan formulering: ”Känner du att det är ett mål som går att uppfylla för Värmlandsarkivs del?” Denna formulerade fråga fick den första respondenten besvara. Svaret var att det går att uppfylla men under förutsättning att verksamheten måste ändras på flera sätt och att det då även behövs mer ekonomiska och

personella resurser. Frågan formulerades sedan om av mig från om det går att uppfylla till om de känner att de uppfyller målet idag. Svaret på måluppfyllnaden som det ser ut i dagsläget var alltifrån: Ja, delvis, till nej. Respondent 1 besvarar frågan:

Ja, alla idag som bor i Värmland har tillgång till Värmlandsarkivs handlingar och tjänster. Om någon exempelvis bara talar ett annat språk än svenska, vilket de flesta arkivhandlingar är skrivna på, kan vi lämna ut handlingarna och så får dem försöka hitta en översättningshjälp på annat sätt. Men själva

(27)

23

arkivhandlingen lämnas ut. De som inte kan tyda äldre handskrift får tips om en person i en

hembygdsförening som erbjuder tolktjänst. Ibland skickar vi förfrågningar till utlandet och då har vi ett försättsblad till arkivhandlingen på engelska.

Respondent 3 svarar: Ja, alla i kultursektorn kan uppfylla detta men vi blir aldrig färdiga, då samhället utvecklas, människor, kulturen och begreppen förändras. Ingen deadline utan en organisatorisk inställningsfråga som det arbetas långsiktigt med. Respondent 5 säger:

Nej, inte på lika villkor. Alla invånare har inte tillgång till arkivets material och tjänster på riktigt lika villkor som det ser ut idag. Exempelvis har inte alla datorvana och för personer med

funktionsnedsättning blir det svårare. Målet blir att göra så mycket vi kan ifrån arkivets sida, att tänka i tillgänglighetstermer vid planering och utförande av arbetet.

Respondent 2 svarar:

Det svåra är att arkiven har svårt att förstå vad det är som hindrar tillgängligheten. När vi tittar på hinder, ja då tittar vi på hinder och höga trappsteg men det är mycket större än så. Det kanske inte enbart är funktionsnedsättningar som hindrar människor för att ta del av arkiven. Vi fokuserar ofta så enögt, på en fråga eller endast ett perspektiv i allting. Det här med ”För alla” är inte en lätt sak. Själv har jag alltid stått bakom Arkiv för alla-tanken, med öppen information för alla.

3.3 Andra aktörers dokument

Riksarkivet

Som dokument för Riksarkivet valdes Årsredovisning 2013 (då årsredovisning 2014 inte var färdig vid studietillfället). Årsredovisningen består av 68 sidor. Begreppet ”tillgänglighet” nämns sex gånger, begreppet ”tillgängliga” tretton gånger och begreppet ”tillgängliggörande” tolv gånger. Främst åsyftande deras verksamhetsprocess ”Göra arkiv tillgängliga” och i deras uppdragsbeskrivning.

Med utgångspunkt i det offentliga uppdraget har Riksarkivet antagit följande vision:

Alla ska förstå arkivens vitala betydelse för demokrati och öppenhet, den enskildes rättssäkerhet och kunskapsutvecklingen i samhället. I arkiven finns källorna till vår historia och redskapen för att förstå samtiden. Genom att göra arkiven tillgängliga hävdar Riksarkivet allas rätt till det gemensamma kulturarvet.

(28)

24

Ur visionen härleds sex strategiska mål, varav det första är prioriterat:

- En ökad användning. Användningen av arkiv ökar och användbarheten förbättras genom modern teknik, ett pedagogiskt förhållningssätt och kreativa partnerskap.⁵¹

Riksarkivets kärnverksamhet är indelad i sju processområden: Arbeta för en god informationshantering i offentlig förvaltning, Främja enskild arkivverksamhet, Hantera

arkivleveranser av statligt material, Bevara arkiv, Göra arkiv tillgängliga, Öka kännedomen om arkiv samt Tillhandahålla arkiv. Till detta kommer övriga kärnverksamheter: Vetenskaplig utgivning och samverkan, heraldisk verksamhet samt Digisam.⁵² Verksamhetsprocess ”Göra arkiv tillgängliga” är indelat i: Redovisning och registrering av arkiv, Digitalisering och digitalt tillgängliggörande samt Biblioteksverksamhet.⁵³

Riksarkivet har, efter direktiv i regleringsbrev, definierat och redovisat kvalitativa

resultataspekter. Två av de fyra kvalitativa aspekterna är: Tillgängligheten till arkiv förvarade i Riksarkivet samt Riksarkivets service till användare av arkivmaterial. Det förstnämnda avser i vilken grad arkiven är ordnade, förtecknade och sökbara i arkivinformationssystemen Arkis och NAD. Den andra nämnda kvalitetsaspekten är intressant ur ett tillgänglighetsperspektiv. Den beskriver det som att oavsett personalens servicenivå krävs att arkiven är förtecknade och sökbara för ”det är möjligt att tänka sig en god tillgänglighet men dålig service, däremot

knappast det motsatta. Om tillgängligheten är dålig är det nämligen närmast omöjligt ta fram och förmedla den sökta informationen inom rimlig tid.”⁵⁴

Dokument Begreppen

”tillgänglighet”,

”tillgänglig” och

”tillgängliggöra”

”tillgäng- lighet”

”tillgäng- lig/a”

”tillgäng- liggöra”

Dokumentets antal sidor

Årsredovisning 2013 31 6 13 12 68

Figur 5. Riksarkivets studerade dokuments begreppsanvändning.

51 Årsredovisning 2013 För Riksarkivet, s. 10

52 Riksarkivet. Årsredovisning 2013 För Riksarkivet, s. 7.

53 Riksarkivet. Årsredovisning 2013 För Riksarkivet, s. 26.

54 Riksarkivet. Årsredovisning 2013 För Riksarkivet, s. 13f.

(29)

25 Region Värmland

Dokument för studie av tillgänglighetsdiskurs hos Region Värmland är: Värmlands kulturplan 2013-2015, Verksamhetsplan 2015-2017 samt Årsredovisning 2014.

Värmlands kulturplan 2013-2015 består av 64 sidor. Begreppen ”tillgänglighet”, ”tillgänglig”

och ”tillgängliggöra” nämns sammanlagt 68 gånger i kulturplanen.

Begreppet ”tillgänglighet” nämns 37 gånger åsyftande att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Både avseende att det finns begriplig och tillgänglig information i olika format som en förutsättning för människor att få kännedom om och förstå kulturutbudet, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig kulturutbudet, möjlighet till utbildning i konst- och kulturområdet, samt möjligheter att kunna utöva eget skapande. Tekniska

utvecklingen kan öka tillgängligheten. Den fysiska tillgängligheten till regionala och kommunala kulturinstitutioner samt länets andra samlingslokaler, museer, kulturella besöksmål, festivaler och andra tillfälliga evenemang bör ses över. Tillgänglighetsperspektivet ska tas i beaktande både för besökare, utövande konstnärer och anställda.⁵⁵ Kulturplanen beskriver under kapitlet om tillgänglighet att ”Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp inom kulturpolitiken. Region Värmland ska verka för att det offentligt finansierade regionala kulturlivet når ut till alla invånare, oavsett bostadsort, ålder, kön eller utbildning.”⁵⁶

Begreppet ”tillgänglig” nämns 21 gånger i kulturplanen, då med betydelsen av att något finns till hands - är tillgängligt.

Begreppet ”tillgängliggör/a” nämns tio gånger i kulturplanen, med betydelsen av att tillgängliggöra kulturarvet eller ett digitalt tillgängliggörande.

Verksamhetsplan 2015-2017 består av 28 sidor. Begreppen ”tillgänglighet” och ”tillgänglig”

nämns sammanlagt 13 gånger i verksamhetsplanen varav begreppet ”tillgänglighet” nämns elva gånger och ”tillgänglig” två gånger. ”Tillgänglighet” avser att olika verksamhetsdelar hos Region Värmland strävar efter en ökad tillgänglighet för användarna, invånarna, resenärerna etcetera, allas rätt till kulturlivet samt digital tillgänglighet. Med ”tillgänglig/a” nämns i

55 Region Värmland, Värmlands kulturplan 2013-2015, s. 16f.

56 Region Värmland, Värmlands kulturplan 2013-2015, s. 8.