reformer för en träffsäker arbetsmarknadspolitik
Li Jansson
# 6
RefoRmagendan
förslag för ett företagsammare Sverige
Sammanfattning
Staten spenderar årligen mer än 30 miljarder på arbetsmarknadspolitiken. För att göra insatserna mer träffsäkra föreslås följande reformpaket.
1. Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen
Hälften av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen är utrikes födda eller har en funktions
nedsättning. Samtidigt står Arbetsförmedlingen endast för 8,5 procent av direkt
rekryteringarna på arbetsmarknaden, vilket minskar svaga gruppers jobbchanser.
Arbetsförmedlingens andel av externrekryterade fasta tjänster har minskat med en femte del sedan 2006. Siffrorna innebär att myndighetens anställda i snitt ansvarar för 2,7 förmedlade jobb per år, till en kostnad på 197 000 kronor per jobb.
Samtidigt lyckas vissa kommuner bättre. I Solna går 76 procent av deltagarna i kommunens insatser vidare till arbete. I Nacka kommun utförs de kommunala arbetsmarknadsinsatserna av privata företag i ett valfrihetssystem. Vi föreslår att arbetsförmedlingstjänsterna hos Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts fullt ut.
Forskning visar att det bidrar till höjd sysselsättning, lägre kostnader och större nöjdhet bland arbetsgivare och arbetssökande.
2. Förenkla stödsystemen för svaga grupper
Totalt finns 17 olika former av subventionerade anställningsstöd eller praktik för arbetssökande med totalt 184 000 deltagare. Rundgången i systemen är stor och i exempelvis lönebidraget går bara 14 procent vidare till arbete efter avslutad insats.
Den enda insatsen med hög vidaregång i arbete är nystartsjobb, där 37 procent får ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad insats. Små och medelstora företag är de arbetsgivare som oftast tar emot människor inom ramen för stödsystemen.
För att höja sysselsättningen och effektivisera systemet föreslås att antalet stödformer minskas och att regelverket utformas så att både arbetsgivare och arbetsförmedlare kan överblicka det.
3. Stärk yrkesutbildningen
Bland utomeuropeiskt födda och personer som idag har en subventionerad anställning finns en hög andel som endast har en förgymnasial utbildning. Bland företagen finns också rekryteringsbehov som inte uppfylls. Därför föreslås en utbyggd yrkeshögskola samt fler platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning i kommunerna, som tas fram i samarbete med näringslivet.
Innehåll
Det orättvisa utanförskapet . . . 3
Företagsklimatet gemensam lösning för svaga grupper. . . 4
Arbetsförmedlingens insatser brister . . . 5
Svaga grupper är beroende av arbetsmarknaden . . . 5
Kommunerna bär en större del av bördan – och vissa lyckas bättre än Af . . . 7
Mångfald av utförare fungerar bättre än en myndighet . . . 7
Smartare stödsystem för fler anställningar . . . 9
Yrkesutbildning som fungerar . . . .13
Arbetsmarknadsutbildningar och kommunal vuxenutbildning . . . .13
Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskolan . . . .14
Referenser. . . .16
Det orättvisa utanförskapet
Året 2012 blev ett rekordår. För första gången sedan finanskrisen sköt antalet varsel åter i höjden. Med anledning av kriget i Syrien nådde Sverige det näst högsta antal asylmottagande någonsin sedan kriget på Balkan. Samtidigt går ”Baby boom”gene
rationens ungdomar ut i arbetslivet.
För ett socialt sammanhållet Sverige är det avgörande att arbetsmarknadensinträdet fungerar. Då är det ett särskilt påtagligt problem att nettotillväxten av nya jobb i privat sektor varit nästan noll sedan 1950talet1. Det doldes länge av att offentlig sektor växte. Men den offentliga sektorn kan inte växa mer, och vi måste förlita oss till jobben bland företagen i privat sektor. Men jobbtillväxten i privat sektor räcker inte till att möta befolkningstillväxten av dem i arbetsför ålder, vilket gör att det uppstår ett utanförskap.
Utanförskapet är det totala antalet människor som saknar jobb och egen försörjning och erhåller ersättning från transfereringssystemen. Som figur 1 visar har antalet personer i transfereringssystemet minskat sedan 2006, tack vare reformer i arbetslös
hetsersättningen och socialförsäkringen. Men även med dessa reformer återstår ett kvarvarande utanförskap, som med regeringens prognos uppgår till 800 000 helårs
personer år 20142.
Figur 1. Utanförskapet 2005 till 2016, utfall och prognos enligt Finansdepartementet.
1 Bjuggren och Johansson 2009 samt Ekonomifakta.
2 Helårspersoner, eller helårsekvivalenter, innebär att personer som är frånvarande på halvtid från arbetsmarknaden räknas ihop som en gemensam helårsperson. Därför kan det faktiska antalet personer som lever i utanförskap vara högre än det antal helårsekvivalenter som ingår i det.
0 200 400 600 800 1000 1200
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Tusental, helårsekvivalenter
Ekonomiskt bistånd
Etableringsersättning
Arbetsmarknadspolitiska program
Arbetslöshetsersättning
Sjuk- och aktivitetsersättning
Källa: Finansdepartementet
Utanförskapet är inte en jämnt fördelad börda. Inte mindre än 80 procent av de som idag lever i utanförskap tillhör grupper som oftare drabbas av en strukturell arbetslöshet än andra; unga, utrikes födda och personer med nedsatt arbetsförmåga.
Dessa grupper har också en gemensam orsak till sitt utanförskap, nämligen den bristande jobbtillväxten i ekonomin.3
Företagsklimatet gemensam lösning för svaga grupper
För att skapa en inkluderande arbetsmarknad krävs först och främst ett fungerande företagsklimat. Flera studier har visat att kvaliteten på det lokala företagsklimatet i kommunerna kan förklara skillnader i sysselsättningsnivåer i grupperna som möter strukturella svårigheter på arbetsmarknaden. Till exempel skiljer sig sysselsättningen bland utomeuropeiskt födda mellan 17 och 74 procent i kommunerna, vilket hänger samman med skillnader i det lokala företagsklimatet. I kommuner med gott företags
klimat är också klyftorna mellan inrikes och utomeuropeiskt föddas sysselsättning mindre.4
Totalt finns det potential att skapa upp till 275 000 nya arbetstillfällen om alla kom
muner förbättrade sitt företagsklimat i nivå med landets bästa kommuner. Av dessa skulle ungefär 50 000 jobb gå till personer som är utomeuropeiskt födda. Resultat pekar på att även unga förtidspensionärer skulle minska och fler personer med ned
satt arbetsförmåga skulle ha en starkare förankring på den ordinarie arbetsmarknaden5. Dessutom visar studierna att kommuner med ett gott företagsklimat har fler utomeu
ropeiskt födda akademiker med ett jobb som matchar deras kompetens. Ett gott före
tagsklimat gynnar också personer med lägre förkunskaper. Av de arbetstillfällen som skulle kunna växa fram med ett bättre lokalt företagsklimat skulle 120 000 jobb vara av enklare karaktär. Dessa jobb har samtidigt visat sig vara viktigast för att minska ungdomsarbetslösheten och förbättra integrationen.6
Företagsklimatet är dock bara en nyckel i kedjan från arbetslöshet till arbete. En träff
säkert utformad arbetsmarknadspolitik är också viktigt att höja sysselsättningen.
3 SCB RAMSstatstik samt Arbetskraftsundersökningen. Jansson 2012.
4 Fölster och Jansson 2011.
5 Jansson 2012.
6 Ibid.
Arbetsförmedlingens insatser brister
Även om arbetsmarknadspolitiska insatser inte ensamma kan åtgärda utmaningarna på arbetsmarknaden så kan den förbättra matchningen och aktivera arbetssökande.
Eftersom de totala statliga utgifterna för arbetsmarknadspolitiken uppgick till över 32 miljarder år 2012 är det också viktigt att hushålla med skattebetalarnas medel på ett ansvarsfullt sätt.7
Men få känner trygghet i politiken. I Förtroendebarometern 2013 angav bara 11 pro
cent att de hade förtroende för Arbetsförmedlingen, vilket är betydligt lägre än andra institutioner, organisationer och företag. Förtroendet har också sjunkit från 23 pro
cent år 2004.8
Svaga grupper är beroende av arbetsmarknaden
De grupper som har störst utmaningar på arbetsmarknaden är också de som har störst behov av den statliga arbetsmarknadspolitiken. Ungdomarna, nyanlända eller de som hamnat i socialbidragsmottagande har oftast inte haft ett arbete innan de blev arbetslösa. Situationen skiljer sig på så vis från de som förlorar jobbet i en konjunktur
nedgång, där många får stöd från parternas omställningsorganisationer.
Parternas omställningsorganisationer, Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen, hjälper många i arbete genom att erbjuda jobbcoachning och andra insatser redan under en uppsägningstid. Under 2012 gick över 70 procent av deltagarna i ett omställnings
program inom TSLsystemet vidare i arbete. Bara cirka 12 procent gick vidare till arbetslöshet eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det goda resultatet har uppnåtts trots att hösten 2012 har medfört ett kraftigt inflöde av uppsagda deltagare i omställ
ningsprogrammet. Deltagarna i TSLsystemet befinner sig i platser som upphandlats av omställningsföretag.9
Figur 2. Arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, andel av totalen.
7 Budgetpropositionen för 2013.
8 Förtroendebarometern 2013.
9 TSL Årsrapport 2012.
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45
Andel Andel
funktionshindrade
Andel utrikes födda
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: Arbetsförmedlingen
Men för de som redan från början stängts ute från den svenska arbetsmarknaden finns ingen möjlighet att ta del av omställningsorganisationernas arbete. Istället är de från början beroende av den statliga politiken. Som figur 2 visar är hälften av de inskrivna på arbetsmarknaden utrikes födda eller har en funktionsnedsättning, vilket visar att de här grupperna är mer beroende av andra av de statliga insatserna.
Arbetsförmedlingens insatser blir därför avgörande för att lyckas med såväl den all
männa sysselsättningsutvecklingen som integrationen på arbetsmarknaden. Men allt fler tecken tyder på att Arbetsförmedlingen inte uppnår den kvalitet som bör ställas på verksamheten.
Under 2011 utfördes exempelvis 338 200 externrekryteringar till privata och offentliga arbetsgivare enligt SCB. Av dem hade 200 000 tidigare varit arbetslösa eller utanför arbetskraften. Av dem var 8,5 procent – 28 900 personer – direktrekryteringar via Arbetsförmedlingen. En fjärdedel av dessa arbeten var fasta jobb, resten var av tillfällig karaktär. Det kan jämföras med att 67 500 personer fick jobb genom kontakter och att 78 100 fick jobb genom att själva kontakta arbetsgivaren. Med utgångspunkt i att Arbetsförmedlingen har 10 500 anställda innebär det att de i snitt ansvarar för 2,7 för
medlade jobb per år.
Som figur 3 nedan visar har andelen externrekryteringarna som sker via Arbetsför
medlingen avtagit stegvis sedan 2006, då mätningarna startade. Minskningen har skett både i det totala antalet anställningar såväl som bland de fasta anställningarna. Minsk
ningen är dock störst bland de fasta tjänsterna, där andelen av externrekryteringarna har minskat med två procentenheter sedan 2006, en minskning med en femtedel.
Figur 3. Andel av externrekryteringar som skett via Arbetsförmedlingen.
5 6 7 8 9 10 11
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Procent Andel av total antal
rekryteringar Andel av fasta tjänster
Källa: SCB/AKU
Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät för 2012 visar också att mindre än hälften av de företag som velat rekrytera har försökt använda Arbetsförmedlingen. Andelen minskar också över tid. Samtidigt misslyckas var femte rekryteringsförsök, där arbetsgivare som velat anställa helt enkelt inte hittat rätt person.10
10 Svenskt Näringslivs 2012.
En granskning av Dagens Arbete visar att Arbetsförmedlingen missat att upprätta en handlingsplan för en fjärdedel av deltagarna i Jobb och utvecklingsgarantin, vilket berör 25 000 personer. Handlingsplanen är också en central del av kärnverksamheten och kan ses som en indikator på hur väl uppdraget uppfylls.11 Under 2011 ökade vis
serligen kundnöjdheten bland Arbetsförmedlingens inskrivna under 2011, men andelen nöjda är fortfarande under 50 procent. Det kan jämföras med att sju av tio deltagare hos en extern coach är nöjda med sitt stöd.12
Kommunerna bär en större del av bördan – och vissa lyckas bättre än Af På grund av att många arbetslösa aldrig upparbetat ett arbetsvillkor innan arbetslös
heten har socialbidraget allt mer kommit att ersätta akassa för många, vilket bidrar till att 85 procent av kommunerna nu finansierar egna arbetsmarknadsinsatser.
Totalt uppgår utgifter för de kommunala insatserna till nästan 7 miljarder.13
Kommunerna samarbetar med Arbetsförmedlingen, men upplever att man ofta måste motivera myndigheten att arbeta med vissa kategorier av arbetssökande, till exempel flyktingar och arbetslösa med sociala eller socialmedicinska problem. Kommunerna upplever också att Arbetsförmedlingens stöd till långvarigt arbetslösa brister och att utsatta grupper stängs ute från arbetsmarknadsutbildningar. Man upplever därtill att Arbetsförmedlingen ofta inte fullföljer ingångna avtal, och att kommunerna får ta stort ansvar för kostnaderna för insatser där staten misslyckas.14
Solna kommun har som jämförelse arbetsmarknadsinsatser för socialbidragsmottagare där deltagarna får individuellt stöd åtta timmar om dagen. Tack vare ett gott lokalt företagsklimat finns ett upparbetat nätverk med företagen i kommunen vilket under
lättar vid övergång till arbete. Kommunen tar ett stort ansvar att matcha rätt person med rätt arbetsplats. Om placeringen inte skulle fungera tas den arbetssökande tillbaka till kommunen, för att inte försämra relationen med arbetsgivaren. Under 2011 gick hela 76 procent av deltagarna från socialbidrag till arbete eller CSNfinansierade studier.
Andelen studenter var dock låg, majoriteten gick vidare till arbete.15
Ett annat exempel är Nacka kommun, som skapat ett valfrihetssystem mellan olika utförare. Utförarna, både små och stora företag, får betalt i ett pengsystem som också tar hänsyn till hur väl de lyckas matcha arbetssökande till jobb. Även i Nacka är utflödet till arbete högt, där 68 procent går vidare till arbete
Mångfald av utförare fungerar bättre än en myndighet
Redan idag upphandlas kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen för 1,2 miljarder.
Men hur systemet utformas för att upphandla tjänster och i vilken grad valfrihet för den arbetssökande är tillåtet kommer att påverka utförarnas möjligheter att nå resultat.
För svensk del finns ett problem med att Arbetsförmedlingen utför arbetsförmedlings
tjänster samtidigt som de ska upphandla sina konkurrenter. Dessutom tyder utvär
deringar på att myndigheten pressar priserna allt för lågt för att en god kvalitet i förmedlingen ska kunna behållas.16
11 http://www.da.se/home/da/content.nsf/aget?openagent&key=halften_saknar_planerat_jobbsokande_i_
fas_3_1355140645987 Dagens Arbete 20121211.
12 Svenskt Kvalitetsindex samt Liljeberg m fl 2012 b.
13 SKL 2011.
14 Ibid.
15 Solna stad.
16 Jansson och Kilsved 2011.
I Australien är arbetsförmedlingstjänsterna konkurrensutsatta sedan 1998, och den arbetssökande kan själv välja utförare. Staten har en beställande roll och företag och organisationer utför arbetsförmedlingen. Betalningen till utföraren är resultatstyrd och sker både vid mottagandet av den arbetssökande samt när personen varit i arbete en viss tid. Storleken på beloppet som betalas ut beror på individens stödbehov. Vid ett makt
skifte 2009 förändrades systemet något, men modellen med privata utförare behölls.17 I slutet av varje tvåårig upphandlingsperiod rankas utförarna efter framgång. De sämsta får inte vara med i nästa upphandlingsomgång. Ett resultat av denna process är att den offentliga förmedlingen till slut fick läggas ned, medan privata företag och ideella organisationers verksamheter har växt. Reformen innebar även att ett antal specialist
förmedlingar växte fram, till exempel för personer med funktionsnedsättningar.18 Det australiensiska systemet har haft en positiv effekt på sysselsättningen. Effekten begränsas dock av att även andra faktorer påverkar jobbchanserna, som tillväxt och välfärdssystem. Biståndet minskade framför allt bland äldre, långtidsarbetslösa och personer med psykiska funktionsnedsättningar. Valfrihetssystemet innebar att kost
naderna för arbetsförmedlingen sjönk kraftigt. Nöjdheten bland arbetsgivare ökade påtagligt med det nya systemet. Bland långtidsarbetslösa var kundnöjdheten särskilt stor, 84 procent.19
Internationell forskning poängterar att kontrakten måste utformats på bästa sätt.
Resultatbaserad ersättning är en nyckelfaktor. Att använda lägsta pris som kon
kurrensmedel leder till sämre resultat. Att balansera mellan prisvärdhet och att inte underminera kvaliteten från leverantörerna är avgörande. Att utforma ett system för privata aktörer kräver ständiga analyser och förbättringar. Att Australien utesluter underpresterande leverantörer framhålls positivt, då det höjer konkurrensen.20 Svenska studier är oftast genomförda innan platserna hos privata aktörer byggdes ut i stora kvantiteter, vilket gör att resultaten är av begränsad relevans. En senare studie konstaterar dock att jobbsökaraktiviteterna och individuell handledning är högre hos privata företag. Medan 24 procent inte har sökt jobb bland Arbetsförmedlingens delta
gare är det bara 8 procent som inte har sökt jobb bland deltagarna hos privata aktörer.
Skillnaderna i aktivitetsnivån kvarstår även när hänsyn tas till individuella faktorer.21
17 Lundin 2011, Productivity Comission 2002 samt OECD 2012Bowman och Horn 2010, DEEWR 2012, Productivity Comission 2002.
18 Ibid.
19 Productivity Comission 2002 samt OECD 2012.
20 Finn 2011.
21 Lundin 2011, Forslund och Viklund, Bennmarker 2009, Riksrevisionen.
Smartare stödsystem för fler anställningar
En annan av arbetsmarknadspolitikens stöttepelare är den subventionerade anställ
ningen. Genom att ge arbetsgivaren ekonomisk ersättning är syftet att täcka upp för en persons nedsatta arbetsförmåga eller bristande arbetslivserfarenhet. Vanliga mål
grupper är personer med funktionsnedsättningar, nyanlända, ungdomar och långtids
arbetslösa.
En liknande insats är möjligheten till praktik och arbetsträning. Där får den enskilde arbetssökande inte lön från arbetsgivaren utan erhåller aktivitetsstöd eller socialbidrag.
Arbetsgivaren kan i det här fallet få ekonomiskt stöd för handledning av Arbets
förmedlingen för att ta emot praktikanten.
Tabell 1 sammanfattar utbudet av praktik samt subventionerade anställningar som kan komma ifråga för en arbetssökande. Som framgår av helhetsbilden utgör stöd
formerna för samtliga grupper av arbetssökande 14 olika stödformer genom vilka arbetsgivare kan ta emot arbetssökande på arbetsplatsen. Om samtliga former av praktik räknas separat uppgår stöden till 17 olika insatser.
Villkoren för de olika stödformerna varierar kraftigt. Vissa erbjuder enbart en mindre ekonomisk ersättning, andra en mer omfattande. Några stödformer omfattas inte av lagen om anställningsskydd, vilket syftar till att möjliggöra anställningar även av dem som står mycket långt från arbetsmarknaden. Insatserna är vanligen tidsbegränsade med uppföljning inom olika intervaller.
I november 2011 uppgick det sammanlagda antalet deltagare i subventionerade anställningar och praktik (exklusive praktik för unga inom jobbgarantin) till 183 700 personer enligt Arbetsförmedlingen.
Bland deltagarna i program som riktas till personer med funktionsnedsättningar är andelen med sådan bakgrund naturligtvis hög. Av dem med nystartsjobb är samtidigt 27 procent födda utanför Europa, vilket innebär att de utomeuropeiskt födda är överrepresenterade inom bland annat den stödformen.22
Det är framför allt privata företag med färre än 20 anställda som anställer personer med anställningsstöd, huvudsakligen i handeln och i hotell och restaurangbranschen.23
22 Statskontoret 2011.
23 Statskontoret 2011.
Tabell 1. Subventionerade anställningsstöd och praktikplatser för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.
Stödform Innehåll Tidsperiod Beslutsfattare Övrigt
Lönebidrag
Nyanställningar, i vissa befintliga anställningar. Lön och villkor av eller i likhet med kollektivavtal. Lön upp till 16 700 kr är bidragsgrundande.
Inledningsvis ett år, totalt max 4 år
i regel. Af
Utvecklings- anställning
Lönebidrag, kan kompletteras med anordnarbidrag. Lön och villkor av/i likhet med kollektivavtal.
Max 1 år Af och
arbets givare Ej LAS
Trygghets- anställning
Skyddat arbete på hela arbetsmarknaden.
Lönebidrag. Anordnarbidrag vid behov.
Lön och villkor av/i likhet med kollektiv avtal.
Omprövas vart
fjärde år Af
Offentligt skyd- dat arbete, OSA
Lön och villkor av eller i likhet med kollektivavtal. Lön upp till 16 700 kr är bidragsgrundande Arbetsgivaren får inte erhålla annat statligt stöd.
Stödet fastställs till belopp som gäller hela perioden.
Oklar period.
Af, efter överenskommelse med arbetsgivare och fack.
Ej LAS
Nystartsjobb
Motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för de som varit frånvarande från arbetsmarknaden mer än 1 år (6 månader för unga).
Lika lång tid som personen varit utan arbete.
Rättighet efter viss tid utan arbete, ansöks via Af.
Särskilt anställ- ningsstöd
För den som avslutat fas 1 i jobb- och utvecklingsgarantin, 85 procent av lönekostnaden dock max 750 kronor per dag. Lön och villkor av eller i likhet med kollektivavtal.
12 månader Af efter samråd med fack
Ej LAS. Ej arbetsgivare som sagt upp pga arbetsbrist.
Fas 3 i Jobb- och utvecklings- garantin
Efter 750 dagar i arbetslöshet. Aktivitets- stöd eller socialbidrag. Anordnarstöd 225 kr/dag. Begränsat till vissa branscher.
Omprövning vartan- nat år, jobbsökande parallellt.
Samhall Avtalsenlig lön AF Ej LAS
Instegsjobb
Uppehållstillstånd högst 36 månader.
Subvention max 80 procent av lönen, max 800 kronor per dag. Ska kopplas till språkundervisning. Ordinarie anställningsformer. Arbetsgivare måste redovisa handlingsplan. Lön/villkor i likhet med kollektivavtalet. Handledningsstöd 50 kronor per dag första tre månaderna.
Max 24 månader om anställningen är under 50 procent.
Max 6 månader om anställningen är över 50 procent.
Af, efter överenskommelse med fack och arbetsgivare.
Ej LAS.
Anställnings- skydd i avtal.
Ej arbetsgivare som sagt upp pga arbetsbrist.
Arbets- introduktion
För nyanlända. Stöd av arbetsförmedlare.
Ordinarie lön och villkor. Aktivitetsstöd vid praktik.
Max 6 månader
Jobbgarantin – praktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning
Efter minst 300 dagar i arbetslöshet.
Merkostnadsersättning till arbetsgivare 150 kr/dag i max 6 månader. Vid förstärkt arbetsträning 300 kr/dag i max 12 månader. Fördjupad bedömning kan ge ytterligare 200 kr/dag i max 3 månader. Aktivitetsstöd för individ.
Max 6 eller 12 månader.
Jobbgarantin – Fas 3
I Jobbgarantins 3:e fas. 225 kronor per dag i handledarstöd. Individ erhåller aktivitetsstöd /socialbidrag.
Max 2 år hos samma anordnare
Jobbgaranti för
unga Arbetslös mer än 90 dagar kan erhålla
praktik hos arbetsgivare. Max 3 månader Af Ej lön, individ
erhåller aktivitetsstöd.
Praktik Finns 4 sorters praktik, sker på heltid.
Individ får aktivitetsstöd. Max 6 månader Af efter samråd med fack
Data från Statskontoret visar att andelen som hade ett arbete efter avslutat stödprogram varierar kraftigt mellan programinsatserna. Det beror delvis på att målgrupperna för programmen skiljer sig åt, men indikerar också att chanserna till arbete kan påverkas av hur stöden utformas. Eftersom mängden stödformer är så stor är det också orimligt att tro att en enskild arbetsförmedlare kan överblicka alla. Då ökar risken att stödet som beviljas sker slumpmässigt snarare än baserat på individens och företagens behov.
Tabell 2 visar att få går vidare till ett arbete helt utan stöd efter insatsen är avslutad.
Högst vidaregång i arbete har nystartsjobben där upp till 37 procent går vidare till en ordinarie anställning. Eftersom de subventionerade anställningarna är kostsamma är det rimligt att efterfråga att så många som möjligt har chans att få ett osubven
tionerat arbete efter insatsen avslutats. Dessutom blir egenmakten och försörjnings
möjligheterna betydligt starkare om individen har ett arbete av egen kraft istället för att vara beroende av en myndighets granskningar och välvilja.
Tabell 2 visar också att rundgången mellan stödformerna är mycket stor. Efter att en första subventionerad anställning är avslutad går hela 44 procent av instegsjobbarna vidare till ytterligare subventionerad anställning. Bland lönebidragsjobbarna går 14 procent vidare till ett ordinarie arbete, medan 36 procent går vidare till ett arbete med stöd. Däremot är det nästan fyrtio procent av nystartsjobbarna som går vidare till ett ordinarie arbete utan stöd, och bara 9 procent som påbörjar en ny period av subventionerad anställning.
Tabell 2. Andel av deltagarna som efter avslutad stödform gått vidare till respektive utfall efter 180 dagar, år 2010.
Stödform Arbete utan stöd Arbete med stöd (sub-
ventionerad anställning) Reguljär utbildning
Instegsjobb 12 44 3
Lönebidrag 14 36 1
Nystartsjobb 37 9 2
Offentligt skyddat arbete 4 27 1
Särskilt anställningsstöd 6 43 1
Särskilt nystartsjobb 25 36 1
Trygghetsanställning 10 19 1
Utvecklingsanställning 5 57 1
Praktik 26 21 3
Fas 3 13 24 3
Källa: Statskontoret 2011
Att nystartsjobben har en positiv utformning har bekräftats i studier av IFAU. Visser
ligen finns en viss undanträngningseffekt av nystartsjobben, men de bidrar samtidigt till kortare arbetslöshet och ökad sysselsättning bland personer i åldrarna 25 till 60 år. Flödet från arbetslöshet till arbete ökar med 17 procent. Tiden en långtids
arbetslös är frånvarande från arbetsmarknaden sjunker från 20 till 18 månader. Dess
utom är de flesta nystartsjobbare sysselsatta även efter att subventionen tagit slut.24 En annan studie fann att nystartsjobben når bredare grupper än andra subventionerade anställningar. Var fjärde nystartsjobbare skulle inte fått stödet ifall endast arbetslöshet var grund för insatsen. Genom nystartsjobb nås även sjukskrivna, personer med social bidrag och nyanlända av samma insats som arbetslösa.25
Nystartsjobben infördes 2007 och är konstruerade som en rättighet som inträder efter att en person varit frånvarande från arbetsmarknaden minst ett år. Subventionen innebär att arbetsgivaren inte behöver betala arbetsgivaravgift under lika lång tid per
sonen varit borta från arbetslivet. Regler och villkor kan variera något mellan vissa grupper.26
24 Liljeberg m fl 2012.
25 Liljeberg och Lundin 2008.
26 Liljeberg och Lundin 2008.
Nystartsjobben har ökat kraftigt i användning bland arbetsgivare sedan det infördes, trots att den samlade subventionen kan vara lägre än i andra former av subventioner.
Det tyder på att utformningen av nystartsjobben skapar en flexibilitet som under
lättar användningen. Andra stödformer kräver en större byråkrati och kontakt med Arbetsförmedlingen. För att öka användandet av de subventionerade anställningarna kan det därför vara önskvärt att hämta inspiration från Nystartsjobben i utform
ningen av de andra stöden.
Det är också angeläget att påminna om att förekomsten av subventionerade anställ
ningar har tillkommit för att rådande lönenivåer kräver en produktivitetsnivå som alla inte når upp till. Att underlätta för ett bredare jobbskapande i ekonomin där också arbeten med lite lägre ingångslöner växer fram kan underlätta människors möjligheter att erhålla jobb på den ordinarie arbetsmarknaden utan byråkratiska mellanhänder.
Yrkesutbildning som fungerar
Ett uppmärksammat problem är att utlandsfödda akademikers kompetens inte tas till vara. En annan sida av myntet är att andelen av de utomeuropeiskt födda som helt saknar utbildning också är påtaglig. Medan 16 procent av inrikes födda personer i åldern 25–74 år endast har en förgymnasial utbildning är motsvarande siffra bland de utrikes födda 22 procent.27
Även bland deltagarna i subventionerade sysselsättningar är utbildningsnivån lägre.
Bland mottagare av lönebidrag har 38 procent endast förgymnasial utbildning och 49 procent en gymnasial utbildning.28 För ungdomar som läst en studieförberedande gymnasieutbildning är det dessutom svårt att ångra sig i efterhand och läsa en yrkes
utbildning.
Ett fungerande utbildningsväsende är också avgörande för företagen. I en enkät uppgav 4 av 10 företag att de tvingats skjuta på en planerad expansion för att de haft svårt att rekrytera nya medarbetare. Bakom dessa rekryteringsproblem ligger brist på personer med relevant yrkeserfarenhet, arbetslivserfarenhet och utbildningsbakgrund.29
Arbetsmarknadsutbildningar och kommunal vuxenutbildning För svensk del har yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning arbetsmarknads
utbildningarna utvärderats med negativa resultat under nittiotalet. Men därefter har effekten förbättrats tack vare minskade volymer, mål för arbetsmarknadsutfall samt att utbildningarna inte längre kvalificerar för akassa.30
För att utbildningarna ska ge resultat måste de vara yrkesinriktade. Då kan de korta den förväntade tiden till arbete med 20 procent, bidra till en högre sysselsättnings
grad och minska socialbidragsmottagandet.31
Den yrkesinriktade utbildningen är särskilt bra för lågutbildade med högst grunds
koleutbildning samt utomnordiskt födda. Bland dem minskar socialbidraget med mellan 4,7 och 7,4 procentenheter och andelen i arbete ökar med 26,5 respektive 34 procent. Däremot har utbildningen något sämre resultat på unga under 25 år samt de som sedan tidigare har en eftergymnasial utbildning.32
Utbildningar som leder till arbete kännetecknas av goda kontakter med arbetsgivare med rekryteringsbehov i hela utbildningsprocessen; från idé, till uttagning och under kursens gång. Utbildningar där deltagarna också har tim eller deltidsanställningar har också en högre måluppfyllelse.33
27 SCB.
28 Statskontoret.
29 Svenskt Näringsliv 2012.
30 Calmfors m fl 2002, Forslund och Vikström 2011.
31 De Luna m fl 2008.
32 Ibid.
33 Martinson och Lundin.
Ett danskt program som infördes 1996 innebar att långtidsarbetslösa unga under 25 med högst gymnasial utbildning erbjöds 18 månaders yrkesutbildning. Under denna period sänktes ersättningen med 50 procent, och de som vägrade delta blev helt utan ersättning. Därmed förstärktes också incitamenten att börja studera eller delta i en ordinarie utbildning. En utvärdering visar att fler unga började studera, och en svag effekt att fler fick arbete.34
En annan utbildningsmöjlighet är KomVux, som utbildar över 700 000 elever årligen.
De bedrivs och finansieras huvudsakligen av kommunerna, men kan läggas ut på entre
prenad. Under 2010 avslutade 73 procent av kursdeltagarna de kurser de påbörjat. 35 Komvux byggdes ut under åren 1997 till 2002, under namnet Kunskapslyftet. Syftet var att höja kunskapsnivån bland arbetslösa, framför allt i datakunskap, svenska och matematik.36 Men effekten var huvudsakligen negativ för deltagarna, bland annat genom sämre framtida inkomster. Det kan bland annat bero på inlåsningseffekter samt bristande kvalitet.37
Lärdomarna från arbetsmarknadsutbildningar visar dock att yrkesutbildningar har bättre effekt. Att komvux med yrkesinriktningen, Yrkesvux, har byggts ut sedan 2009 är därför positivt. Dessutom har statsbidrag införts för lärlingsutbildning för vuxna.
En framtidsfråga är hur den gymnasiala vuxenutbildningen ska utformas framöver.
För företagens rekryteringsbehov och individens kompetensutveckling kan det vara rimligt att se Yrkesvux som en reguljär utbildningsform snarare än en konjunktur
åtgärd. Att individens motivation står i centrum vid antagningen, snarare än hur länge personen varit frånvarande från arbetsmarknaden, kan öka arbetsmarkandsutfallet.38 I Nacka kommun är antagningen till den kommunala vuxenutbildningen generös, och nästan alla deltagare går vidare till arbete. Majoriteten av deltagarna är också födda utanför Sverige, vilket innebär en positiv effekt för integrationen på arbets
marknaden. Rätt utformat kan yrkesinriktad vuxenutbildning därför vara en lösning för många arbetssökande.
Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskolan
Med Kvalificerad yrkesutbildning, KY, skapades ett utbildningssystem där anordnare och näringsliv samverkade i syfte att utbilda arbetskraft i yrken med stor efterfrågan.
En utvärdering visar att drygt åttio procent av deltagarna fick arbete efter utbildningens slut och att åttio procent av dessa arbetade inom ett relevant yrkesområde.39
KYutbildningen håller för närvarande på att fasas ut och ersätts istället med Yrkes
högskolan. Totalt omfattas 44 300 studenter av KYutbildning eller Yrkeshögskola under 2011, varav 51 procent är kvinnor. De största utbildningsinriktningarna är inom ekonomi, administration och försäljning samt teknik och tillverkning. Andelen utrikes födda på yrkeshögskolan är ungefär lika stor som andelen i befolkningen.
De utrikes födda på yrkeshögskolan skiljer sig dock åt med att betydligt fler har en eftergymnasial utbildning innan programstart än andra deltagare. Vissa deltagare kommer från arbetslöshet, medan drygt hälften anger att de börjar studera för att byta yrkesinriktning.40
34 I Mörk 2011.
35 Svenskt Näringsliv 2012.
36 Albrecht m fl 2004.
37 Albrecht m fl 2004, Ekström 2003.
38 Svenskt Näringsliv 2012.
39 Lindell 2004.
40 Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 a och b.
Hela nio av tio deltagare som examinerades från Yrkeshögskolan år 2010 hade arbete året efter. Det kan jämföras med att sex av tio deltagare hade arbete innan utbildningen påbörjades. 3 av 4 deltagare har fått ett arbete som motsvarar utbildningens inriktning.41 Anordnarna av utbildningarna inom Yrkeshögskolan kan vara både privata och offentliga. Under 2011 uppgick andelen privata anordnare till 51 procent att jämföra med 45procent kommunalt anordnade utbildningar, 3 procent i landstingens regi och 1 procent statliga.42
Att göra yrkesutbildningen på gymnasiet mer attraktiv skulle öka dem som väljer utbildningen direkt istället för att ta omvägen genom strökurser och oavslutade högskole
studier. På samma sätt tyder det stora flödet från högskolestudierna till yrkeshögskolan på att många inte hittar rätt inom högskolesystemet. Att tydliggöra yrkeshögskolornas roll skulle förkorta den totala vägen till arbete. Det skulle också minska onödig skuld
sättning för dem som påbörjar högskoleutbildning utan avslut.
För att möjliggöra för fler att komma i arbeten som efterfrågas på arbetsmarknaden vore det ur företagens perspektiv värdefullt att bygga ut Yrkeshögskolan kraftigt.
41 Ibid.
42 Ibid.
Referenser
Albrecht, James; Van den Berg, Gerard och Vroman, Susan, ”The aggregate labor market effects of the Swedish knowledge lift program”, Working paper 2008:1, IFAU, 2002.
Albrecht, James, van den Berg, Gerard och Vroman, Susan, ”The knowledge lift: The Swedish adult education program that aimed to eliminate low worker skill levels”, Working paper 2004:17, IFAU, 2004.
Bowman, Diana och Horn, Michael,”The Australian experience of employment service: what have we learnt?” i “Now it´s personal”, Institute for Public Policy Research, 2010.
Calmfors, Lars; Forslund, Anders och Hemström, Maria, ”Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter”, Rapport 2002:8, IFAU, 2002.
DEEWR,”Job Services Australia Provider Brokered Outcomes”, Australian Government, 2012.
De Luna, Xavier; Forslund, Anders och Liljeberg, Linus, ”Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden 2002–04”, Rapport 2008:1, IFAU, 2008.
Ekström, Erika, ”Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning”, Rapport 2003:13, IFAU, 2003.
Finn, Dan,”Subcontracting in public employment services”, The European Commission Mutual Learning Programme for Public Employment Services”, 2011.
Forslund, Anders och Vikström, Johan, ”Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt”, Rapport 2011:7, IFAU, 2011.
Jansson, Björn och Kilsved, Hans, ”Nya aktörer inom arbetsförmedling – spotmarknad eller dynamisk förnyelse?”, Svenskt Näringsliv, 2009.
Jansson, Björn och Kilsved, Hans, ”Granskning av upphandling av arbetsförmedling”, Svenskt Näringsliv, 2012.
Jansson, Li ”Välståndssamhälle för alla – den företagsamma vägen ur fattigdom”, Ekerlids förlag, 2012.
Liljeberg, Linus och Lundin, Daniela, ”Arbetsförmedlingens arbete med nystarts
jobben”, IFAU, Rapport 2008:9, 2008.
Liljeberg, Linus; Sjögren, Anna och Vikström, Johan, ”Leder nystartsjobben till högre sysselsättning?”, IFAU, Rapport 2012:6, 2012.
Liljeberg, Linus; Martinson, Sara och Thelander, Jonas, ”Vad innebär det att bli coachad? En utvärdering av jobbcoachningen vid Arbetsförmedlingen”, Rapport 2012:24, IFAU, 2012.
Lindell, Mats, ”Erfarenheter av utbildningsreformen Kvalificerad yrkesutbildning:
ett arbetsmarknadsperspektiv”, Rapport 2004:2, IFAU, 2004.
Lundin, Martin, ”Marknaden för arbetsmarknadspolitik: om privata komplement till Arbetsförmedlingen”, Rapport 2011:13, IFAU, 2011.
Martinson, Sara och Lundin, Martin, ”Vikten av arbetsgivarkontakter: en studie av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen i ljuset av 70procentsmålet”, Rapport 2003:10, IFAU, 2003.
Mörk, Eva, ”Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas?”, Bilaga 11 till Långtidsutredningen LU2011, Finansdepartementet 2011.
Mörk, Eva och Liljeberg, Linus; ”Fattig, sjuk och arbetslös – en beskrivning av personer i kläm mellan stat och kommun”, Rapport 2011:17, IFAU, 2011.
Myndigheten för yrkeshögskolan, ”Flyttmönster hos examinerade före och efter Kyutbildning”, 2011.
Myndigheten för yrkeshögskolan, ”Årsrapport 2012”, 2012 a.
Myndigheten för yrkeshögskolan, ”Uppföljning av sysselsättning för studerande i yrkeshögskolan året efter examen”, 2012.
OECD, ”Activating Jobseekers – How Australia Does it”, 2012.
Productivity Commission, Independent Review of the Job Network, Report No. 21, AusInfo, Canberra, 2002.
SKL. ”Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken. En redogörelse för aktuell lag
stiftning och samverkansformer”, 2011.
Svenskt Näringsliv, ”En översikt av yrkesutbildningssystemet för vuxna”, 2012.
TSL, ”Vinterkylig arbetsmarknad”, Rapport november, 2012.
