Att prata rätt, att skapa rätt – En kvalitativ innehållsanalys av den finska eutanasidebatten och medborgainitiativets roll som ett deliberativdemokratiskt verktyg

0

UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Ämne: Statskunskap

Vårtermin 2019

Kandituppsats, 15 högskolepoäng

Antal ord: 13 579 (exkl. 2 bilagor) Antal sidor: 43 (exkl. 2 bilagor)

Att prata rätt, att skapa rätt

– En kvalitativ innehållsanalys av den finska eutanasidebatten och medborgainitiativets roll som

ett deliberativdemokratiskt verktyg

Författare: Meri Djerf

Handledare: Andreas Gottardis

1

Abstract

The Citizens’ Initiative (CI) is both a direct and deliberative democratic tool introduced in several European democracies. The CI was introduced in Finland by a change in the Finnish Constitution on March 1

2012. The CI has not been introduced in Sweden. This thesis analyses the deliberative qualities in the Finnish euthanasia debate before, during and after the name- gathering and parliamentary treatment of the CI aiming legalize euthanasia and compares it with a similar debate in Sweden. By doing this, it aims to identify if the CI has led to a deliberative turn in the Finnish democracy.

The analysis is done by comparing debate climates in the two countries during four time periods, consisting of a half a year each (November 1

to May 1

from beginning on November 1

2015 and ending on May 1

2019). The thesis is formed as a qualitative content analysis of 142 debate articles and interviews taking a stand regarding the question of legalization of euthanasia, published in two daily newspapers and two daily tabloid newspapers in each country. Each article is classified after the debater’s opinion, gender, role and the publisher of the opinion

Seen against to the first three of Smiths (2009) markers for deliberative democracy, inclusiveness, popular control, considered judgement and transparency, the study finds a deliberative turn in the Finnish euthanasia debate. The study indicates a popular control during and after the debate, as the citizens lifted the previously politically non-existing question to the agenda and secured a parliamentary treatment of the question. The study also suggests that the CI affected considered judgement and inclusiveness.

Put into a wider perspective, the study indicates that the Finnish CI has a deliberative effect,

especially as an agenda-setter. The Finnish CI can thus have fulfilled its’ deliberative

democratic objective.

2

Innehållsförteckning

1 Inledning 4

1.1 Introduktion 4

1.2 Problemformulering och syfte 4

1.3 Avgränsningar 5

1.4 Disposition 5

1.5 Terminologi 6

2 Medborgarinitiativ i Finland 6

2.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning 6

2.2 Syftet med det finska medborgarinitiativets införande 6 2.3 Eutanasimotionen och den finska eutanasilagstiftningen 8

3 Teoretisk bakgrund 9

3.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning 9

3.2 Deliberativ demokratiideal 10

3.2.1 Det deliberativa demokratiidealet 10

3.2.2 Medborgarinitiativ som deliberativdemokratiskt verktyg 11 3.3 Om medborgarinitiativets deliberativdemokratiska effekt 12 3.4 Vissa anmärkningar avseende tillämpbarhet av tidigare forskning 14

4 Forskningsdesign 14

4.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning 14

4.2 Allmänt om forskningsdesignen 15

4.2.1 Närmare om studiens utformning 15

4.2.2 Operationalisering 16

4.2.3 Studiens inom- och utomvetenskapliga relevans 16

4.2.4 Studiens interna och externa validitet 17

4.3 Mest-lika design och val av jämförelseobjekt 18

4.3.1 Om jämförande fallstudier 18

4.3.2 Närmare om det finska medborgarinitiativet som forskningsobjekt 19

4.3.3. Särskilt om eutanasimotionen som forskningsobjekt 19

3

4.4 Kvalitativ innehållsanalys av debattklimatet 20

5 Analysverktyg och tolkning av data 21

5.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning 21

5.2 Analysverktyg 21

5.3. Tolkning av värden i kodschemat, per mätperiod 23

5.3.1 Period 1 (2015-11-01 – 2016-05-01) 23

5.3.2 Period 2 (2016-11-01 – 2017-05-01) 24

5.3.3 Period 3 (2017-11-01 – 2018-05-01) 25

5.3.4 Period 4 (2018-11-01 – 2019-05-01) 27

5.4 Trendutveckling under de fyra tidsperioderna 28

6 Medborgarinitiativets deliberativa funktion 32

6.1 Kort om avsnittets innehåll om omfattning 32

6.2 Inkludering i eutanasidebatten 32

6.3 Kontroll över dagordningen 35

6.4 Noga övervägt beslutsfattande 36

7 Avslutande kommentar – det kausala sambandet 37

Käll- och litteraturförteckning 39

Bilaga 1 43

Bilaga 2 47

4

1 Inledning

1.1 Introduktion

Ordet demokrati innebär folkstyre. Det demokratiska statsskickets legitimitet är beroende av medborgarnas aktivitet och intresse i att välja sina representanter. Olika demokratiska verktyg har införts i syfte att ta beslutsfattandet närmare medborgarna.

I denna uppsats kommer jag att utforska det politiska verktyget medborgarinitiativ, liksom undersöka hur det kan påverka den politiska debatten.

Medborgarinitiativ är ett politiskt verktyg som innebär att ett visst antal röstberättigade kan tillsammans lägga fram ett initiativ till en beslutsfattande församling.

Verktyget har införts i ett flertal europeiska länder och i den Europeiska unionen (EU).

Sverige har inte infört medborgarinitiativ på nationell nivå, men medborgarinitiativ infördes i den finska grundlagen år 2012. Det finnas två målsättningar med det finska medborgarinitiativet: att öka medborgarnas möjligheter att själva påverka dagspolitiken men även att förbättra deras kunnighet och det allmänna debattklimatet.

Det finska medborgarinitiativet har således potential att skapa ett större inslag av direktdemokrati och deliberativa inslag i beslutsfattandet.

1.2 Problemformulering och syfte

Bohman (1998) definierar deliberativ demokrati som, ”any one of a family of views according to which the public deliberation of free and equal citizens is the core of legitimate political decision making and self-government”.

Deliberativ demokrati har därmed sin fokus på medborgarnas möjligheter att påverka sitt samhälle. Grundtanken är att medborgarna och deras intressen ska utgöra grunden för det politiska beslutsfattandet. Alla medborgare ska ha lika möjligheter att delta i den politiska debatten och påverka dagordningen. Smith (2009) påpekar att Bohmans definition kräver att fyra mål uppfylls: inkludering, kontroll över dagordningen, noga övervägt beslutsfattande och transparens.

I min mening är det finska medborgarinitiativets motiv deliberativdemokratiska – medborgarinitiativet ska bland annat

”inleda en samhällsdiskussion”.

1 Schiller & Setälä (2012) s. 1.

2 Schiller & Setälä (2012), s. 1.

3 Schiller & Setälä (2012), s. 6. Medborgarinitiativ har införts i följande länder: Finland, Italien, Nederländerna, Portugal, Polen, Schweiz, Spanien, Ungern och Österrike. Omfattningen varierar dock mellan länderna. Se RP 46/2011 rd, s. 6-14.

4 RP 46/2011 s. 22.

5 Bohman (1998), s. 401.

6 Författarens översättning. Ursprunligen, “inclusivess, popular control, considered judgement and transparency”, Smith (2009), s. 196.

7 RP 46/2011 s. 22.

5 Denna uppsats kommer att undersöka om det finska medborgarinitiativet har lyckats uppnå denna deliberativa målsättning. Uppsatsens syfte är att identifiera ett kausalt samband mellan medborgarinitiativ och ökade inslag av deliberativ demokrati. Detta sker genom en granskning debattartiklar skrivna innan, under och efter medborgarinitiativet Motion om eutanasi för en god död (MI 2/2016 rd, hädanefter ”medborgarinitiativet” eller

”eutanasimotionen”) väcktes och riksdagsbehandlades. Sverige används som kontrafaktiskt fall. Studien ska svara följande frågeställning:

”Ökar medborgarinitiativ det politiska deltagandet bland civilsamhället?”

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen kommer att ha fokus på behandling av endast ett medborgarinitiativ, eutanasimotionen, och dra mer allmänna slutsatser av dess deliberativa effekt. Inga andra potentiella funktioner kommer att diskuteras. Andra direktdemokratiska verktyg eller deras samverkanseffekt kommer inte att diskuteras. Studien kommer inte att diskutera de potentiella etiska eller juridiska frågorna avseende legalisering av eutanasi.

1.4 Disposition

Uppsatsen kommer att inledas med en redogörelse av det finska medborgarinitiativet och eutanasimotionen för att ge en introduktion till den finska kontexten. Detta efterföljs av den teoretiska bakgrunden, med fokus på deliberativ demokrati och medborgarinitiativ som deliberativdemokratiskt verktyg. Detta efterföljs av en genomgång av forskningsdesignen och en diskussion av de avvägningar som gjorts i samband med detta, inklusive resultatens liksom uppsatsens vetenskapliga relevans. I det efterföljande avsnittet kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av de finska och svenska debattklimaten för att studera vilken effekt medborgarinitiativet har fått för den finska demokratin och debattklimatet. Resultaten analyseras i avsnittet efter, som består en diskussion av debattklimatets kvalitet sett ur de deliberativdemokratiska idealen. Uppsatsen avslutas med en kort reflektion av studies resultat och vilken betydelse medborgarinitiativet fått för den finska deliberativa demokratin.

För att underlätta läsningen påbörjas varje avsnitt med ett stycke som kort redogör för avsnittets innehåll.

8 För ett intressant bidrag avseende eutanasimotionens och det finska medborgarinitiativets juridiska förutsättningar, se Nieminen (2018).

6 1.5 Terminologi

Studien kommer att utgå från att ett medborgarinitiativ kan ha flera effekter, varav jag fokuserar på den deliberativa. Medborgainitiativets deliberativa effekt förstås som dess påverkan av debattklimatet avseende sakfrågan och medborgarnas aktivitet i frågans behandling. Studien utnyttjar Smiths (2009) fyra kriterier för att mäta den deliberativa effekten. Dessa är inkludering, kontroll över dagordningen, noga övervägt beslutsfattande och transparens.

Dödshjälp är ett paraplybegrepp som avser alla åtgärder i syfte att underlätta livets slutskede och omfattar endast åtgärder gjorda med mottagarens samtycke.

Detta innebär att jag inte kommer att diskutera fallen där mottagaren inte kan ge sitt samtycke. Dödshjälp kan vara antingen passivt eller aktivt. Passiv dödshjälp avser åtgärder som syftar att minska mottagarens lidande i livet slutskede utan hänsyn till behandlingens livsförkortande verkan.

Aktiv dödshjälp omfattar åtgärder där en annan person genomför aktiva och uppsåtliga ingrepp i syfte att avsluta den samtyckandes liv. Inom aktiv dödshjälp ryms även läkarassisterade självmord. I denna uppsats kommer begreppet eutanasi användas för läkarassisterat självmord såsom definierat i eutanasimotionen och palliativ vård för passiv dödshjälp i smärtlindrande syfte vid livets slutskede. Begreppen används på samma sätt som i eutanasimotionen för att hålla redovisningen så tydlig som möjligt.

2 Medborgarinitiativ i Finland

2.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning

I detta avsnitt kommer det finska medborgarinitiativet och studiens forskningsobjekt, eutanasimotionen, introduceras. Först presenteras medborgarinitiativ som ett politiskt verktyg och de hänsyn som togs vid införandet av den finska medborgarinitiativet. Fokus flyttas sedan till eutanasimotionen för att ge studien en kontext och en tidslinje.

2.2 Syftet med det finska medborgarinitiativets införande

Ett medborgarinitiativ är ett direktdemokratiskt verktyg som tillåter medborgare att lägga fram nya politiska initiativ genom att samla ett visst antal underskrifter. Motioner kan antingen ställas under folkomröstning eller hanteras av parlamentet eller av ett annat representativt organ. Det finns två olika former av medborgarinitiativ: initiativ som syftar att ändra den politiska agendan

9 Smith (2009), s. 196.

10 Westrin & Nilstun (2005), s. 18.

7 utan att tvinga fram en omröstning samt fullskaliga initiativ som en beslutsfattande samling måste rösta om när initiativet uppnått det stadgade antalet underskrifter.

Medborgarinitiativ infördes den 1 mars 2012 efter en grundlagsändring år 2011. Numera stadgas följande i 53 § 3 mom. i Finlands grundlag (11.6.1999/731) om folkomröstning och medborgarinitiativ:

”Minst femtiotusen röstberättigade finska medborgare har enligt vad som bestäms genom lag rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag skall stiftas.”

Rätten till medborgarinitiativ är därmed en grundlagsskyddad rättighet.

Rätten att lämna motioner eller lagförslag specificeras vidare i lag om medborgarinitiativ (12/2012, medborgarinitiativlagen). Av lagens 4 § framgår att ett medborgarinitiativ ska innehålla ett nytt lagförslag eller ett förslag att en lagändring ska initieras. Enligt 5 § sker insamling av stödförklaringar under sex månaders tid på papper eller elektroniskt, i praktiken genom en nättjänst

som upprätthållas av finska justitieministeriet. Efter insamlingen avslutats ska den lämnas till Befolkningsregistercentralen för kontroll i enlighet med lagens 9 §.

Paragrafen stadgar att det åligger myndigheten att kontrollera underskrifternas riktighet och behörighet, och fastställer sedan det slutgiltiga antalet stödförklaringar initiativet fått. Om medborgarinitiativet fått över 50 000 underskrifter lämnas den till riksdagen av företrädaren inom sex månader från Befolkningsregistercentret beslut, 11 § medborgarinitiativlagen.

Riksdagen är skyldig till att behandla alla godkända initiativ och pröva om det kan godkännas eller inte, eller om ändringar krävs för godkännandet.

Det finska medborgarinitiativet är således brett, i den meningen att den omfattar hela riksdagskompetensen men är rådgivande istället för bindande då initiativen inte framtvingar en omröstning.

Enligt 2 § grundlagen utgår all makt i Finland från folket, vilka företräds av riksdagen.

Varje individ ska ha rätt att påverka det finska samhällets och den egna livsmiljöns utveckling.

Vidare stadgas att det åligger det allmänna att främja den enskildes möjligheter att delta och påverka samhället både avseende frågor som gäller denne och dennes livsmiljö, 14 § 3 mom.

och 20 § 2 mom. grundlagen. Syftet med medborgarinitiativets införande var att stärka den finska demokratin och uppfylla grundlagens mål. Medborgarinitiativ skulle förbättra medborgarnas möjligheter att påverka sakpolitik och komplettera den representativa demokratin. Redan i samband med grundlagsrevidering år 2008 bedömdes att ett förstärkande

11 Schiller & Setälä (2012), s. 1.

12 Nättjänsten finns på webbsidan www.kansalaisaloite.fi.

13 RP 46/2011 rd, s. 1.

14 Christensen et al. (2017), s. 411 f.

8 av det representativa systemet genom införandet av direktdemokratiskt verktyg skulle vara önskvärt. Detta ansågs bäst kunna genomföras med ett medborgarinitiativ.

Medborgarinitiativet ansågs kunna främja medborgarnas intresse och delaktighet i samhället.

Dess direktdemokratiska konsekvenser bedömdes bero på de initiativ som lades fram och vilka beslut som riksdagen fattade. Medborgarinitiativets betydelse ansågs dock inte uteslutande bero på antalet genomförda lagförslag utan även ha betydelse för det övriga samhället:

”Betydelsen av medborgarinitiativsystemet elimineras dock inte uteslutande av antalet lagar som har stiftats på basis av initiativen, utan initiativinstitutet kan ha betydelse också för det övriga samhälleliga beslutsfattandet, det politiska systemet och den offentliga diskussionen samt verkningar som gäller det civila samhället.”¹⁷

och:

”Medborgarinitiativet erbjuder röstarna en möjlighet att direkt påverka det politiska beslutsfattandets agenda och att inleda en samhällsdiskussion om det ärende som initiativet gäller. Genom ett initiativ kan man lyfta fram sådana nya frågor, som kanske inte har beaktats i de politiska partiernas verksamhet. Dessa omständigheter kan allmänt öka medborgarnas intresse för det samhälleliga beslutsfattandet och samhällsverksamheten samt för sin del förebygga en politisk alienering.”¹⁸

Uttalanden visar att det finska medborgarinitiativet har två syften. Dels ska initiativet främja direktdemokrati, men att även fungera som ett debattskapande verktyg. Medborgarinitiativets skulle lyfta nya frågor till samhällsdebatten, upplysa medborgare och politiker samt förbättra det allmänna debattklimatet.

2.3 Eutanasimotionen och den finska eutanasilagstiftningen

Att avsiktligen döda en person räknas som ett mord enligt den finska lagstiftningen, oberoende om detta skett på den enskildes begäran eller inte. Att bistå till självmord är dock inte en straffbar gärning ifall den enskilde själv genomför självmordet. Gränsen för det tillåtna området är således snäv.

Eutanasimotionens syfte var att ändra lagstiftningen. Motionen innehöll ett

15 Justitieministeriets arbetsgruppsbetänkande 2008:8, s. 36.

16 RP 46/2011 s. 19.

17 RP 46/2011 s. 22. Uppsatsförfattarens kursiv.

18 RP 46/2011 s. 22. Uppsatsförfattarens kursiv.

19 Betänkade ShUB 4/2018 rd, s. 3. Det är dock värt att anmärka att den finska lagstiftningen tillåter palliativ sedation vid behandling av allvarliga och smärtsamma sjukdomar, det vill säga att patienten får så starka sömnmedel att denne sover fram tills den oundvikliga döden. Hänninen (2007), s. 2207-2013.

9 förslag för lagberedning avseende legalisering av läkarassisterad dödshjälp vid livets slutskede.

Eutanasimotionen väcktes i finska justitieministeriets webbtjänst Kansalaisaloite.fi den 7 november 2016. Motionen fick totalt 63 078 bekräftade underskrifter och stängdes redan den 1 januari 2017, fyra månader innan det avsedda slutdatumet för namninsamlingen. Motionens syfte var att tillåta eutanasi i sista hand och avsåg endast personer som inte får smärtlindring av palliativ vård. Bland annat skulle följande krav behöva uppfyllas: patienten har outhärdliga fysiska och/eller psykiska symtom som inte går att lindra med palliativ vård, denne lider av en obotlig sjukdom med livsavslutande följd inom nära framtiden, har full rättshandlingsförmåga och är kognitivt kompetent att välja mellan vårdalternativ som denne blivit erbjuden. Patienten skulle inte heller kunna välja eutanasi i första hand utan läkaren och patienten skulle behöva vara eniga om avsaknaden av meningsfulla alternativ för patienten. Resultatet skulle sedan bekräftas av minst en opartisk läkare som träffat patienten och gjort en självständig bedömning.

Motionen motiveras med att antalet personer som årligen skulle kunna förväntas välja begära eutanasi och uppfylla motionens krav skulle vara få, högst något hundratal. Eftersom dessa personer ändå skulle snart avlida av en obotlig sjukdom skulle laglig eutanasi ge dem en värdig död. Varken läkare eller annan sjukpersonal skulle tvingas till att medverka till eutanasi.

Motionen lämnades till riksdagen den 14 februari 2017 och utskottsbehandlades i social- och hälsovårdsutskottet. Utskottet kom fram till att eutanasimotionens inte skulle rekommenderas för vidare behandling. Dock ansåg utskottet att den palliativa vården borde utvecklas i Finland, vilket utskottet ansåg borde vara fokusområdet för god vård. Trots beslutet ansåg utskottet att stadsrådet skulle tillsätta en bred expertgrupp för att utreda behovet av lagstiftning om god vård i livet slutskede och självbestämmanderätten vid eutanasi.

Riksdagen följde utskottets rekommendation och avslog medborgarinitiativet men godkände utskottets uttalande om expertgrupp den 4 maj 2018.

3 Teoretisk bakgrund

3.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning

Som redovisats i avsnittet innan infördes det finska medborgarinitiativet i syfte att både öka medborgares möjligheter att direkt påverka sin omgivning, men även för att skapa ett förbättrat

20 MI 2/2017 rd.

21 MI 2/2017 rd, Riksdagens informationssamling om eutanasimotionen (på finska).

22 Betänkande ShUB 4/2018 rd.

23 Riksdagens informationssamling om eutanasimotionen (på finska).

10 debattklimat.

Syftet var därmed att inkludera alla medborgare i beslutsfattandet samt uppfylla den grundlagsstadgade rätten att påverka ens omgivning.

Detta avsnitt kommer att introducera olika perspektiv på medborgarinitiativets deliberativdemokratiska effekt, för att sedan se närmare på det finska forskningsläget i syfte att reda ut om medborgarinitiativet allmänt ansetts ha den önskade deliberativdemokratiska effekten. Avsnittet avslutas med en kort anmärkning om den tidigare forskningens relevans för denna studie.

3.2 Deliberativt demokratiideal 3.2.1 Det deliberativa demokrtiidealet

Lipset (1983) definierar legitimitet på följande sätt: "legitimacy involves the capacity of a political system to engender and maintain the belief that existing political institutions are the most appropriate and proper ones for the society".

Deliberativ demokratiideal har som grundtanke att demokratis legitimitet upprätthålls genom att medborgare kommunicerar med varandra. Tanken är att skapa ett system där det är medborgare som står bakom politiska beslut och minst underförstått samtycker till att följa dem.

Varje medborgare anses ha lika värde och rätt att delta i beslutsfattandet, vilket innebär att alla medborgare har rätt att framställa argument, kommentera andras och ställa frågor. Deliberativt beslutsfattande skulle i idealfall omfatta alla relevanta argument och åsikter.

För att uppnå denna målsättning krävs enligt Smith (2009) inkludering, kontroll över dagordningen, noga övervägt beslutsfattande och transparens.

Dessa fyra utgör grunden för den operationella definitionen jag kommer att utgå från senare. Tanken med inkludering är att aktivera medborgare och framhäva röster som vanligtvis inte hörs i beslutsfattandet. Kontroll över dagordningen innebär att det i slutändan är medborgare vars intressen styr det politiska beslutsfattandet. Dessa intressen ska sedan tas hänsyn till och vägas mot varandra under beslutsfattandeprocessen. Utan att skapa ett transparent system kan medborgare inte delta aktivt i beslutsfattandet. I min mening överlappar kriterierna: utan inkludering kan dagordningen inte kontrolleras av medborgarna eller beslutsfattande omfatta de grupper som inte kan framhäva sin rätt. När olika grupper utesluts kommer deras intressen inte heller vägas i beslutsprocessen.

24 RP 46/2011 s. 22.

25 2 § 2 mom. och 20 § 2 mom. Finlands grundlag.

26 Lipset (1983), s. 64.

27 Cunningham (2002), s. 163-166, LeDuc (2015), s. 139.

28 Cunningham (2002), s. 163-166, s. 5, Steiner (2012), s. 4.

29 Smith (2009), s. 196. Smith bygger sitt ställningstagande på Bohmans definiton av deliberativ demokrati, se avsnitt 1.2 och Bohman (1998), s. 401.

11 3.2.2 Medborgarinitiativ som deliberativdemokratiskt verktyg

Habermas (1996) menar att det finns två olika demokratiska moment där medborgare agerar som agendasättare medan politiska beslutsfattare fattar de slutliga beslut. Deliberativ demokrati sker genom,”legally institutionalized will formation and culturally mobilized publics”.

Young (2000) påpekar att de representativa demokratiska institutionerna inte gör tillräckligt för att inkludera alla i beslutsfattandet. Det är därför viktigt att uppmärksamma och motverka både externt och internt exkluderande strukturer i de politiska systemen. De externt exkluderande strukturerna förhindrar vissa personer från att kunna påverka medan de interna beror på strukturell ojämlikhet.

Detta resonemang delas av Dryzek som menar att deliberativa inslag bör utvecklas inom det existerande liberaldemokratiska systemet.

Deliberativa demokratiideal uppnås alltså inte av sig själv och måste appliceras genom att införa deliberativa inslag i systemet.

Enligt Christensen (2017) kan medborgaraktivitet förstärkas genom att förbättra medborgaraktivitet mellan val, genom proportionell representation samt med system som gör att marginaliserade grupper får sina röster hörda.

Medborgarinitiativ är ett sådant verktyg. Det finska medborgarinitiativet har två uttryckliga målsättningar: det direkta och det deliberativa. Dessa två målsättningar är inte okända för forskningen. Boussaguet (2016) och García & Del Rio Villar (2012) har studerat det europeiska medborgarinitiativet och menar att verktyget kan ha deliberativa egenskaper som uppstår till följd av medborgarnas förbättrade möjligheter att påverka dagordningen, vore de faktiska eller kosmetiska. Dessa deliberativa element bidrar till ökat intresse och deltagande i politiken genom ökad samt, möjligen, mer kvalificerad i debatt då medborgare kunskaper på sakområdet förbättras.

Garcia & Del Rio Villar (2012) menar att medborgarinitiativ skapar utrymme för nya, icke-traditionella organisationer. I bästa fall skapar medborgarinitiativ legitimitet genom en dialog om gemensamma målsättningar och ökar medborgares intresse och kunnighet, men även detta genom organisationer. Problemet kopplade till medborgarinitiativets deliberativa effekt är att samling av underskrifter inte nödvändigtvis ökar diskussionen utan kan ge väg åt radikala ställningstaganden. Medborgarinitiativets deliberativa funktion beror således på initiativtagarnas strategi.

30 Habermas (1996), s 295-302.

31 Young (2000), s. 54-55.

32 Dryzek (2002), s. 170-171.

33 Se Smith (2009), s. 194-195.

34 Christensen et al. (2017), s. 414.

35 Boussaguet (2016), s. 107-124.

36 García & Del Rio Villar (2012), s. 312-323.

12 Medborgarinitiativets deliberativa funktion och legitimitet beror naturligtvis även på medborgarnas tilltro. Deliberativ demokrati kräver mer av medborgarna än att endast rösta i val med jämna mellanrum. Istället ska medborgare vara involverade i att skapa politik genom att ta ställning till aktuella frågor.

På grund av detta har den deliberativa demokratiidealen inte undgått kritik. Kritikerna menar bland annat att medborgarna inte är intresserade i dagspolitiken och endast vill hoppa in när nödvändigt.

Bengtsson & Mattila (2009) finner stöd för att både öka eller minska medborgarnas möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet bland den finska befolkningen. Generellt sagt korrelerar preferensen i hög grad med individens kognitiva mobiliseringsgrad och dennes politiskt missnöje. Detta innebär att inkludering inte är ett värde som alla medborgare bedömer önskvärt. Den enskilda medborgares politiska åsikter påverkar även dennes preferenser för deliberativa inslag i politiken.

Det är därmed viktigt att empiriskt studera om medborgarinitiativ har fått den önskade deliberativa effekten.

3.3 Om medborgarinitiativets deliberativdemokratiska effekt

Jag kommer nu att kort redogöra för forskningsläget för medborgarinitiv och dess deliberativ funktion i Finland.

Det finska medborgarinitiativet har producerat ett stort antal motioner och underskrifter.

Enligt rapporten som finska justitieministeriet beställt från Åbo Universitet har cirka 35 % av röstberättigade finska medborgare signerat minst ett medborgarinitiativ.

Medborgarinitiativ utgör ett populärt verktyg särskilt för unga, välutbildade medborgare som är bosätta i storstäder. Att signera ett medborgarinitiativ är vanligare bland kvinnor än män samt hos dem som röstar på den politiska vänstern. Signering har skett till stor del på nätet. De initiativ som samlat tillräckligt med underskrifter har fått mycket medial uppmärksamhet och krävt aktivt kampanjarbete. Dock bedöms att det kommittéarbetet vid behandling bör standardiseras och möjligheten att initiativet kan upphöra mellan riksdagsval tas bort.

Medborgarinitiativet ansågs ändå utgöra ett flexibelt tillskott till den finska demokratin.

Christensen et.al. (2017) beskriver det finska medborgarinitiativets inkluderande effekt.

Författarna ansåg att medborgarinitiativ har lyckats mobilisera människor som tillhör annars marginaliserade grupper, särskilt unga. Den mobiliserande effekten är dock inte stark hos dem med mycket lågt intresse för politiken, men har trots allt ökat intresse för politik även bland

37 LeDuc (2015), 139-148.

38 Se Hibbing & Theiss-Morse (2002), s. 88. För en sammanställning av kritik, se Cunningham, 177-183.

39 Bengtsson & Mattila (2009), 1031–1048.

40 Nieminen (2018), s. 411.

41 Policy Brief 22/2016.

13 denna grupp. Att skriva på medborgarinitiativet är enkelt och kräver inga starka rekryteringsnätverk, även om alla skillnader i möjligheter till deltagande inte jämnas ut. Den direktdemokratiska effekten av det finska medborgarinitiativet är dock inte lika starkt. Det är möjligt att de medborgerliga diskurserna lämnas utanför det politiska beslutsfattandet.

Å andra sidan finner Christensen et.al (2018) att dålig hälsa kan vara en motiverande faktor när deltagande är enkelt, såsom att skriva på ett medborgarinitiativ. Denna effekt är särskilt stark bland unga. Det är således möjligt att medborgarinitiativ fungerar särskilt som ett verktyg för vissa grupper och inte lyckas mobilisera andra, särskilt dem som tillhör äldre generationer.

Christensen (2018) finner att både politisk kunskap och missnöje kan fungera som katalysatorer i medborgarnas politiska delaktighet. Detta innebär att politiskt kunniga personer och personer som har mindre tillit till det politiska systemet stödde medborgarinitiativ mer.

Resultatet påverkar medborgarinitiativets legitimitet. Christensen påpekar att medborgarinitiativ inte bör tolkas som något okunniga medborgare lämnat utan har skapats och skrivits på av de med goda politiska kunskaper. Eftersom de stöttande ofta även är politiskt ifrågasättande, minskar systemets legitimitet om politiska aktörer ignorerar resultatet.

Dessa resultat kompletteras av Christensen & von Schultz (2019) som kommer fram till att stöd för deliberativ demokrati i Finland är högre bland personer som stödjer vänsterideologier och/eller har kosmopolitistiska värderingar samt de politiskt kunniga. Det finns därmed stöd för att ideologiska utgångspunkter påverkar medborgares tilltro till deliberativ demokrati och dennes vilja att delta i samhället även i Finland. Detta innebär att den deliberativa effekten inte uppstår i sin helhet då alla väljargrupper inte är intresserade i verktyget.

Det finns också en korrelation mellan den uppfattade legitimiteten av resultatet och medborgares personliga preferenser. Christensen et.al. (2019) finner att den uppfattade legitimiteten av resultatet i den finska parlamentariska behandlingen av eutanasimotionen ökade om resultatet var i linje med den intervjuades preferens i sakfrågan. Den uppfattade legitimiteten ökade även när beslutsfattande involverat experter och civilpersoner, särskilt experter i fallet av eutanasimotionen. Medborgare bryr dock sig mindre om de folkvalda motiverade sina resultat, men motiveringen ökade skillnader i den uppfattade legitimiteten av resultatet mellan personer vars preferens bekräftades av slutsatsen och de vars preferens inte fick gehör.

42 Christensen et al. (2017), s. 411-434.

43 Christensen et al. (2018) s. 1-18.

44 Chrisensen (2018), s. 572–594.

45 Christensen & von Schoultz (2019) s. 178-194.

46 Christensen et al. (2019) s. 1-24.

14 Sammanfattningsvis tyder forskning på att medborgarinitiativ har en deliberativ funktion sett ur inkluderingskriteriet, men det osäkert om detta lett till ökad upplevd legitimitet bland den finska befolkningen. Medborgarinitiativet mobiliserat grupper som traditionellt uteslutits av beslutsfattandet, särskilt unga. Den mobiliserande effekten har dock varit olika stark i olika folkgrupper. Stödet för initiativ är särskilt stort bland de med goda politiska kunskaper, politiskt ifrågasättande och personer med liberala politiska preferenser. Det politiska beslutsfattandets legitimitet har också ansetts påverkas av medborgarnas egna politiska preferenser.

3.4 Vissa anmärkningar avseende tillämpbarhet av tidigare forskning

Det är värt att anmärka att närmast hela den empiriska forskningen från Finland är gjord av få forskare, i första hand Henrik Serup Christensen, Maija Setälä och Elias Laitinen. Det finns därmed inte en stor pluralitet bland forskare och forskningen. Detta kan påverka hypoteser, frågeställningar och studiernas generaliserbarhet. Trots bristande pluralitet anser jag att studierna utgör en relevant grund för uppsatsen. Det finska forskningsfältet är begränsat och det är naturligt att endast få forskare kan specialisera inom området. Dessutom är det medborgarinitiativet ett nytt tillskott till den finska demokratin. Det förefaller naturligt att bredare forskning inte hunnit genomföras.

Boussaguet (2016) och García & Del Rio Villar (2012) utgår från medborgarinitiativet på europeisk nivå. Det är inte självklart att exakt samma bedömningar gäller det finska medborgariniativet och dess funktionalitet. Jag anser att den deliberativa effekten inom Finland kan vara starkare då initiativet har större slagkraft då den finska demokratin inte är lika ifrågasatt, ligger den enskilde närmare och eftersom det förefaller lättare att lyckas genomföra ett medborgarinitiativ i Finland.

4 Forskningsdesign

4.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning

Detta avsnitt påbörjar uppsatsens självständiga del. Avsnittet börjar med att kort introducera studies forskningsdesign, för att sedan gå närmare på operationalisering av grundbegreppet

47 Medborgarinitiativ inom EU behandlas av EU-kommissionen och får endast avse lagstiftning som faller inom kommissionens befogenhet. För att driva ett initiativ måste en grupp av minst sju röstberättigade EU-medborgare boende i minst sju olika medlemsländer. Initiativet ska få minst en miljon underskrifter och uppfylla kravet på minimiantal i minst sju medlemsländer. Om detta lyckas kommer Kommissionen att ta ställning till om den ska behandla frågan. Det finska, parlamentariska, initiativet kan handla vilken lagstiftningsåtgärd som helst. Det krävs 50 000 underskrifter av röstberättigade finländare. När dessa är samlade måste initiativet behandlas parlamentariskt. Art. 2, 3, 7 och 10 av Europaparlamantets och rådets förordning 211/2011/EU om medborgarinitiativet och 53 § Finlands grundlag (11.6.1999/731).

15 deliberativ demokrati, studiens relevans och resultatens validitet. Närmare analys av forskningsdesignens olika delar, mest-lika-design och den kvalitativa innehållsanalysen, finns efter den allmänna delen.

4.2 Allmänt om forskningsdesignen 4.2.1 Närmare om studiens utformning

Som preciserats i inledningen, är studiens syfte att identifiera ett kausalt samband mellan införandet av medborgarinitiativ i Finland och ökade inslag av deliberativ demokrati.

Medborgarinitiativ, i detta fall eutanasimotionen, kommer således vara den oberoende variabeln. Den beroende variabeln består av deliberativ demokrati såsom definierats av Smith (2009).

Det kausala sambandet ska identifieras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av utvecklingen av debattklimatet avseende eutanasi under fyra sexmånadersperioder i både Finland och Sverige. Dessa perioder är den 1 november 2015 till den 1 maj 2016 (period 1), den 1 november 2016 till den 1 maj 2017 (period 2), den 1 november 2017 till den 1 maj 2018 (period 3) och den 1 november 2018 till den 1 maj 2019 (period 4). Perioderna har valts för att jämföra situationen innan medborgarinitiativet introducerades (period 1), direkt i samband med initiativets avslutning och överlämning till riksdagen (period 2), situationen ett år efter att namninsamlingen hade avslutits och när riksdagen tog sitt slutgiltiga beslutet avseende eutanasifrågan (period 3) samt året efter eutanasimotionens behandling (period 4).

Innehållsanalysen grundar sig på totalt 142 artiklar från rikstäckande dagspress i Finland och Sverige. Jag har valt att utnyttja artiklar i print med största nettoräckvidd. För att förhålla fördelningen jämn har jag valt två storstadstidningar och två tidningar som utgör kvällspress i båda länderna. De valda tidningarna är Aamulehti, Helsingin Sanomat, Iltalehti och Ilta- Sanomat i Finland och Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet i Sverige.

Artiklarna hämtades av Mediearkivets Retriever webbtjänst med sökord ”eutanasi*” och

”dödshjälp*” vid svenska tidningar samt ”eutanasia*” och ”kuolinapu*” vid finska. Materialet analyseras med hjälp av ett analysverktyg bestående av ett kodschema. Kodschemat innehåller variablerna ”attityd”, ”yrkesroll”, ”kön” och ”tidning”.

Datan har analyserats med hjälp av Excel. Alla beräkningar och tabeller är gjorda i programmet.

48 Se Smith (2009), s. 196.

49 MediaAuditFinland: KMT 2018, Kantar-SIFO.

16 4.2.2 Operationalisering

Jag kommer att använda mig av Smiths (2009) fyra kriterier för deliberativ demokrati, inkludering, kontroll över dagordningen, noga övervägt beslutsfattande och transparens. I denna uppsats fokuserar jag på de första tre då medborgarinitiativ inte kan har någon direkt effekt på systemets transparens. Istället anser jag att transparens en förutsättning för att medborgare ska uppfatta beslutsfattandeprocessen som legitim.

Av detta skäl analyserar jag endast de första tre kriterierna.

Inkludering operationaliseras genom att se över vilka som representeras i debatten. För att få en grov generalisering av representationen har jag valt att fördela materialet till grupperna

”yrkesroll”, avseende den roll debattören tar sig själv och ”kön” avseende till vilket biologiskt kön debattörens namn typiskt kopplas till. Jag har också kodat värdet ”tidning” för att visa var diskussionen sker. Kontroll över dagordningen studeras genom att se hur artikelmängden ändrats över tid. Detta görs genom att kolla på antalet debattartiklar innan eutanasimotionen hade väckts, när namninsamlingen pågick och motionen lämnades till riksdagen, när den riksdagsbehandlades och efter behandlingen hade avslutits. Jag kommer på att titta på två faktorer när jag bedömer hur noga beslutsfattandet varit: (1) om debattens kvalitet skapat bra förutsättningar för en välavvägd behandling och (2) hur debattklimatet ändrades efter behandlingen hade avslutits.

Operationaliseringen är inte felfri och fungerar endast som en indikator av den deliberativa effekten. Jag kommer att bedöma de tre kriterierna tillsammans när resultaten analyseras.

4.2.3 Studiens inom- och utomvetenskapliga relevans

Enligt expertgruppen som anlitades av det finska justitieministeriet bedömdes ojämlikhet och segregation vara bland de problem som mest akut hotar det moderna finska samhället.

Det finska medborgarinitiativet är ett förhållandevis nytt politiskt verktyg. I min mening är det relevant att vidareutveckla den existerande forskningen avseende dess deliberativa funktion som även angavs som en av anledningarna till dess införande. Jag avser att komplettera denna forskning genom att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av det finska och svenska debattklimatet. Jag är intresserad att se om medborgaraktiviteten syns även i den offentliga debatten och vilka som representeras i denna. Detta är nytt för den finska forskningen av medborgarinitiativ; den tidigare forskningen har fokuserat på medborgarinitiativet som helhet,

50 Jämför Christensen et al. (2019).

51 Justitieministeriets publikation 28/2016, s. 29-30.

17 vilka som mobiliserats av initiativet samt vad som kan motivera aktivt deltagande samt medborgarnas uppfattning av medborgarinitiativets legitimitet. Till skillnad från existerande forskning analyserar jag medborgarinitiativets konkreta effekt på ett fall, utan hänsyn till medborgarnas attityder eller preferenser till medborgarinitiativ som verktyg. Som tidigare nämnts har det finska medborgarinitiativet studerats av en förhållandevis få forskare.

Denna studie kommer att komplettera forskningen och skapa författarpluralitet på forskningsfältet.

Ett förbättrat debattklimat angavs som en målsättning när det finska medborgarinitiativet infördes.

Det är därför relevant att studera frågan även för att se om medborgarinitiativet lyckats skapa en sådan ändring. Samtidigt antyder studien hur det svenska debattklimatet skulle ändras och möjligen om den svenska deliberativa demokratin skulle gynnas av att ett medborgarinitiativ infördes.

4.2.4 Studiens interna och externa validitet

En kvalitativ innehållsanalys omfattar ett antal svar under en begränsad tidsperiod. Studien är således inte representativ för debatten som helhet. I detta fall omfattar studien endast åtta rikstäckande tidningar och därmed utesluter en stor del av debatten som sker inom annan media.

I detta fall består studien av förhållandevis många artiklar och tidsperioder, vilket förbättrar validiteten. Trots det förhållandevis höga antalet kan inte alla variabler bedömas oberoende.

Intressenter, bestående i första hand av experter samt patienter och deras närstående, kommer att delta mer aktivt i debatten än den delen av befolkningen som har mindre anknytning till sakfrågan. Det är därför möjligt att en åsikt överrepresenteras jämfört med den generella befolkningen. Resultaten att jämföra resultaten mot statistik från utomstående källor för att redogöra potentiella överrepresentationer. Det är också möjligt att en eller fler debattörer deltar i debatten mer än en gång vilket sneddriver resultaten. Jag bedömer inte att dessa resultat bör uteslutas bland svaren eftersom en debatt består av olika åsikter och svar, och en enskilde bör ha möjlighet att utveckla sitt ställningstagande. Istället kommer sneddrivningen att redogöras för när resultaten studeras.

Eutanasi är en kontroversiell fråga och resultaten är inte automatiskt generaliserbara på andra medborgarinitiativ med mindre kontroversiella ämnen. Det är också tveksamt att alla relevanta bidrag till diskussionen framkommer av studien då den endast omfattar fyra tidningar per land. Det är mycket möjligt att debatten har skett i andra medier. Resultaten är av detta skäl snarare indikatorer för den effekten medborgarinitiativ kan få.

52 Se avsnitt 3.4.

53 RP 46/2011 s. 20.

18 4.3 Mest-lika design och val av jämförelseobjekt

4.3.1 Om jämförande fallstudier

Jämförande studier med mest lika-design är grundade på ett strategiskt val av jämförelseenheter. De jämförda fallen ska vara så lika varandra som möjligt och helst skiljas endast på den beroende variabeln för att bäst kartlägga variabelns effekt. Mest lika-design gör det möjligt att effektivt jämföra den beroende variabeln, i detta fall medborgarinitiativet, och kartlägga hur den påverkar andra variabler. Designen passar väl för teoriprövande studier.

Jämförande studier med mest lika-design är kopplade till vissa svårigheter. Det är viktigt att verkligen kunna jämföra studieobjekten. Detta försvåras av att inga två länder är identiska.

Det finns ett flertal europeiska länder med medborgarinitiativ som politiskt verktyg.

Dock är Finland det enda nordiska landet med parlamentariskt medborgarinitiativ, vilket effektivt utesluter andra nordiska länder från jämförelsen. Eftersom de nordiska länderna liknar varandra mycket sett ur internationellt perspektiv, förefaller det förnuftigt att välja ha något av dessa som jämförelseobjekt. Finland och Sverige liknar varandra både vad gäller statsskick och kultur. Båda nordiska välfärdsstater med hög BNP per capita. Ländernas statsskick är en parlamentarisk demokrati där riksdagen utgör den högsta beslutsfattande makten och blev medlemmar i den EU vid samma tidpunkt.

Det är värt att anmärka att den svenska befolkningen är närmast dubbelt så stor som den finska.

En annan märkbar skillnad mellan Finland och Sverige är att tidningarnas läsningsgrad är att 62 % av den finska befolkningen över år 15 läser tidningar varje dag,

och 92 % minst en gång i veckan.

Den dagliga siffran för Sverige är 55 %.

Det kan därför tänkas att intresset för den finska mediala debatten är större och att den deliberativa effekten är starkare i Finland.

I min mening utgör Sverige trots detta det bästa jämförelseobjektet då länderna på andra sätt liknar varandra.

Eftersom jag bedömer de två jämförelseobjekten som lika, anser jag även att slutsatser avseende det finska medborgarinitiativet kan appliceras på den svenska demokratin och behovet av medborgarinitiativ i Sverige.

54 Esaisson et al. (2007), s. 112-116.

55 Se bland annat Zweigert & Kötz (1998), s. 276-285, Korkman & Suvanto (2015) s. 278-305 samt Andersens (2015) kommentar till Korkman & Suvanto, s. 306-309.

56 Vid skrivtiden är den svenska befolkning cirka 10,3 miljoner (referenspunkt mars 2019) enligt SCB och den finska 5,5 miljoner (referenspunkt december 2019) enligt finska Statistikcentralen, se Statistiska Centralbyrån:

Befolkningsstatistik mars 2019 och Statistikcentralen: Befolkningsstruktur 31.12.2018.

57 Statistikcentralen, Frequency of newspaper reading, se tabell i PxWeb 2019 v1 år 2017 omfattande alla folkggrupper.

58 MediaAuditFinland: sammanställning av den finska presstatistiken från åren 2011-18.

59 Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2018.

19 4.3.2 Närmare om det finska medborgarinitiativet som forskningsobjekt

Det finska medborgarinitiativet kan avse alla former av lagförändringar eller -förslag. Jag anser att det maximala medborgarinitiativet är välanpassat till teoriprövning eftersom skillnaden mellan landet med och utan detta politiska verktyg är tydligare. Slutsatserna avseende medborgarinitiativets effekt har därför högre validitet än om jämförelsen genomfördes med länder med mindre skillnad avseende den beroende variabeln. Finland skapar också ett bra studieobjekt i sig, i och med att landet inte har en stark direktdemokratisk tradition. Detta förbättrar möjligheten till isolering av medborgarinitiativets deliberativa effekt.

Medborgarinitiativets omfattning och krävda antalet underskrifter varierar.

Agendainitiativ, såsom medborgarinitiativet i Finland, ger medborgare en agendaskapande makt, men saknar kraft jämfört med medborgarinitiativ som tvingar fram en omröstning i parlamentet. Agendainitiativets uttryckliga syfte är att lyfta nya motioner till agendan utan att nödvändigtvis skapa lag. Detta syfte talar för mätning av den deliberativa effekten då analysen visar om medborgarinitiativet uppfyller det givna målet. Agendainitiativ lyckas ofta framhäva minoritetssynpunkter i den parlamentariska debatten, vilket jag bedömer tala för valet av ett land med agendainitiav.

Å andra sidan brukar agendainitiativ få mindre underskrifter jämfört med initiativ som leder till en omröstning, vilket kan försämra deras deliberativa effekt.

Jag bedömer dock inte detta som en aktuell risk i Finland, i och med det förhållandevis stora antalet initiativ som väckts och behandlats av riksdagen.

4.3.3. Särskilt om eutanasimotionen som forskningsobjekt

Jag valde eutanasimotionen baserad på dess debattskapande egenskaper. Jag har utgått från att den deliberativa funktionen är särskilt starkt vid kontroversiella förslag då framhävande av en kontroversiell fråga kan vara skadligt för en politikers karriär. Eutanasi är ett mycket känsligt ämne därmed bäst visar om medborgarinitiativ kan ha en debattändrande effekt.

I min mening bör sannolikheten till att ett kontroversiellt förslag introduceras och riksdagsbehandlas vara högre efter att medborgarna diskuterat förslaget och fått ta ställning till den. En starkt debattskapande effekt bör därmed uppstå av två anledningar: (1) medborgare har starka åsikter

60 Christensen (2018), s. 580.

61 RP 46/2011 s. 6 ff.

62 Schiller & Setälä, s. 3 f.

63 Christensen et al. (2017), s. 411-412.

64 Den 15 maj 2019 var det totala antalet artiklar sedan 1 januari 2012 är 996, varav 881 har avslutits. Av dessa har 24 lämnats till över till riksdagen. Kansalaisaloite.fi.

65 För jämförelse, se Fuji Johnson et al.. (2017).

20 i sakfrågan, och (2) det är osannolikt att ett sådant kontroversiellt ämne riksdagsbehandlas utan uttryckligt stöd i sakfrågan.

I valet påverkade även eutanasimotionens lämplighet för en jämförande studie. I min mening lämpar sig motionen utmärkt för en jämförande studie då tillämplig lagstiftning avseende eutanasi förefaller närmast identisk i jämförelseländerna.

4.4 Kvalitativ innehållsanalys av debattklimatet

Kvalitativ innehållsanalys är ett verktyg som används vid beskrivande studier.

Innehållsanalysen kan användas för att redogöra om någon äkta debatt existerar och vilka som representeras i den.

Den passar därför bra för att följa utvecklingen av debattklimatet och den medborgainitiativets deliberativa effekt.

Innehållsanalysen genomförs genom att analysera debatten i fyra svenska och fyra finska tidningar. Det är mycket möjligt att debatten skett även i andra tidningar, exempelvis tidningar riktade till läkare eller personer som arbetar med religion, eller inom annan media. Jag anser dock att tidning var ett naturligt sett för att driva fram en debatt. Jag anser också att valet av de största tidningarna, varav två morgon- och två kvällstidningar, skulle nå olika läsarprofiler och ge en mångsidig fördelning av olika debattörer.

Sökorden ”eutanasi*” och ”dödshjälp*” vid svenska tidningar samt ”eutanasia*” och

”kuolinapu*” vid finska valdes för att hitta artiklar. Jag bedömde termerna som förhållandevis neutrala. På grund av böjningsreglerna i det finska språket är det dock möjligt att någon artikel har uteslutits av sökningsresultaten. Sökningen har endast skett i elektroniska tidningar vid det finska fallet eftersom söktjänsten Retriever inte har andra än elektroniska kopior av finska tidningar. Om en artikel endast publicerats i papperstidningen har den inte funnits med i materialet.

Studiens syfte är att inte endast att se ändringarna i debattens omfattning utan även vilka som kommer till tals. Den deliberativa demokratiidealen syftar att omfatta hela befolkningen i debatten, vilket är varför jag anser det relevant att klassificera innehållet i artiklarna. Det skulle även vara intressant att se om marginaliserade grupper kommer till tals, men jag bedömer det omöjligt att studera med verktyget. Jag kommer därför inte att dra några slutsatser avseende faktorer såsom ålder, etnisk bakgrund eller socioekonomisk ställning ur datan.

66 Både Finland och Sverige tillåter assisterat självmord så länge patienten självmant tar sitt liv, se ShUB 4/2018 rd, s. 3, bet. 2005/06:SoU4, s. 14-15 och dir. 1997:147.

67 Esaiasson s. 112.

21 Klassificeringen är uteslutande. Varje person har klassificerats med endast ett värde som bedömts preliminärt. Variabeln ”kön” är dessutom kodat efter namnets typiska könstillhörighet vilket innebär att osäkra fall inte klassificerats.

5 Analysverktyg och tolkning av data

5.1 Kort om avsnittets innehåll och omfattning

Detta avsnitt beskriver analysverktyget som använts för att tolka artiklarna och redogör för resultaten. Avsnittet börjas genom att introducera analysverktyget som sedan används för att tolka artiklarna. För att se kodschemat som upprättats med hjälp av verktyget, se Bilaga 1.

Artiklarna är organiserade i publiceringsordning, svenska först, sedan finska. Artiklarna redovisas tydligare i Bilaga 2. Slutsatser avseende artiklarnas innehåll och debattklimatets utveckling kommer att redovisas i avsnittet efter.

5.2 Analysverktyg

Analysverktyget består av variablerna ”attityd”, ”yrkesroll” och ”kön”. Jag har separerat jämförelseobjekten från varandra så att Finland och Sverige har ett kodschema var, bestående av en halvårsperiod åt gången.

Den första variabeln är författares inställning till eutanasi. Jag har kodat inställningen till avkriminalisering av eutanasi med en fyrgradig skala bestående av positiv (värde 1), negativ (värde 2), neutral (värde 3) inställning till dödshjälp samt artiklar som rapporterar flera olika inställningar (värde 4), enligt följande:

1 Positiv – positiv till avkriminalisering av eutanasi.

2 Negativ – negativ till avkriminalisering av eutanasi

3 Neutral/okänd – neutral till avkriminalisering av eutanasi/författarens åsikt framgår inte.

4 Flera åsikter – artikeln innehåller åsikter både för och emot avkriminalisering av eutanasi.

Jag har valt att klassificera neutrala artiklar och de artiklar där författarens ställningstagande

inte tydligt framgår eftersom jag anser att slutresultatet är detsamma – artikeln tar inte ställning

till sakfrågan. Detta material är ofta av rapporterande natur, inte en opinionsskrift. När en

journalist intervjuar en person avseende dödshjälp, klassificeras artikeln efter den intervjuades

åsikt, ställning och könstillhörighet eftersom det är denna som artikeln framhäver.

22 Den andra variabeln avser författares yrkesroll. Variabeln avser vilken roll författaren skriver som. Variabeln fördelas till ledarskribenter eller krönikör (värde 1), experter (värde 2), patienter eller närstående (värde 3), civilpersoner (värde 4) och yrkespolitiker (värde 5).

1 Ledarskribent/krönikör – får betalt av tidningen att skriva en kolumn, krönika eller ledaren representerar sin egen eller redaktionens åsikt i sakfrågan.

2 Expert – uttalar sig i sin yrkesroll som sakkunnig på området.

3 Patient eller närstående – uttalar uttryckligen som en intressent i form av patient eller närstående till en patient.

4 Civilperson/vet ej – uttalar i sig utifrån sin egen åsikt och oberoende av yrkesroll eller roll som intressent i sakfrågan.

5 Yrkespolitiker – uttalar sig som medlem i ett politiskt parti eller ett ungdomsförbund.

Jag har separerat patienter från andra privatpersoner för att diskutera om debatten utvecklas till att omfatta andra än de som personligen berörs av frågan. I gruppen civilperson ingår även ”vet ej”, det vill säga de som inte anger någon grupptillhörighet. Experter omfattar sjukvårdspersonal, psykologer och andra yrkeskunniga personer. Jag har även valt omfatta präster i denna grupp på grund av deras ställning inom själavården. Ifall en författare/författargrupp ryms inom två grupper har jag valt den roll författaren primärt skriver som. Om en person exempelvis anger sig både vara en patient och en expert kommer denna kopplas till gruppen ”expert”, om denne skriver i rollen av läkare.

Den tredje variabeln består av kön, kodad som kvinnlig (värde 1), manlig (värde 2), ökänt/könsneutralt (värde 3) samt framgår ej/flera författare (värde 4) enligt författarens namn.

1 Kvinna – förnamn typiskt för kvinnor.

2 Man – förnamn typiskt för män.

3 Okänt/könsneutralt – förnamnets koppling till kön är okänt eller artikeln skriven under pseudonym.

4 Flera artikelförfattare – artikeln har flera artikelförfattare.

Den fjärde variabeln visar vilken tidning artikeln varit i. För tydlighetens skull finns både

svenska och finska tidningar på samma schema, de svenska tidningarna först. Fördelningen

skett enligt följande:

23 1 Dagens nyheter.

2 Svenska Dagbladet.

3 Aftonbladet.

4 Expressen.

5 Helsingin Sanomat.

6 Aamulehti.

7 Iltalehti.

8 Ilta-Sanomat.

5.3. Tolkning av värden i kodschemat, per mätperiod 5.3.1 Period 1 (2015-11-01 – 2016-05-01)

Under första perioden var den svenska debatten märkbart aktivare än den finska, bestående av 21 stycken artiklar som tog ställning till debatten om legalisering av eutanasi. Det fanns inga finska artiklar under denna tidsperiod. De valda sökorden gav totalt 56 resultat i Sverige och 17 i Finland, vilket innebär att antalet artiklar som tog ställning i debatten om legalisering av dödshjälp var 38 % i Sverige medan det inte fanns någon aktiv debatt i Finland. Jag har rundat upp alla procent till närmaste heltal. För en närmare redovisning av värden, se Tabell 1.

Av de svenska artiklarna var 16 för, fyra emot och en neutral i sakfrågan. Den

överväldigande majoriteten av

artikelförfattare/intervjuade, 79 %, tog således ställning för legalisering av eutanasi.

Fördelningen bland författare visade att den svenska allmänheten varit mycket aktiv i debatten.

Debattörerna bestod av två ledarskribenter, sex experter och 11 civilpersoner. Ingen yrkespolitiker deltog i debatten. Sju av debattörerna var kvinnor, 11 var män och två hade könstillhörighet inte kan kopplas till ett namn. En av artiklarna representerade fler än en debattör. Debatten skedde huvudsakligen i Dagens Nyheter där 12 av artiklarna publicerades, motsvarande 57 % av totala antalet artiklar. Aftonbladet publicerade sex av artiklarna, Svenska Dagbladet två och Expressen en.

Tabell 1 Fördelning av värden under period 1 i Sverige.

Eftersom det inte finns någon finsk debatt motsvarar detta även den totala debatten i jämförelsesländerna.

24 Närmare analys av svaren visar att debatten var centraliserad hos en liten grupp aktiva debattörer. Tre av artiklarna var skrivna av samma manliga civilperson, två av samma kvinnliga civilperson och två av samma kvinnliga expert, som även utgör en patient. Alla av de mycket aktiva debattörerna var positiva till legalisering av eutanasi. Detta har en sneddrivande effekt.

Den förstnämnda manliga civilpersonen representerade ensamt 19 % av debatten. Det är också den förstnämnda civilpersonen som skrivit fyra av de sex artiklarna publicerade i Aftonbladet.

5.3.2. Period 2 (2016-11-01 – 2017-05-01)

Den finska debatten påbörjades under den andra perioden, medan den svenska minskade. De valda sökorden gav totalt 36 resultat i Sverige och 172 i Finland, varav 10 respektive 62 bedömdes relevanta för debatten. Antalet relevanta artiklar i Sverige var därmed 28 % och 36

% i Finland. Se Tabell 2 för exakt fördelning av värden i Sverige och Tabell 3 för fördelningen i Finland.

De svenska debattörer var positiva till legalisering av eutanasi. Av de 10 artiklarna tog endast en ställning emot eutanasi och en var neutral. Debatten drevs huvudsakligen av experter, som utgjorde sex av de totalt 10 artikelförfattare. Resten bestod av två civilpersoner, en ledarskribenter/krönikör och en yrkespolitiker. Män var mer aktiva debattörer än kvinnor. Fem av artikelförfattare var män, tre kvinnor och resterande två grupper bestående av fler än en

Tabell 3 Fördelning av värden i Finland under period 1.

Tabell 2 Fördelning av värden i Sverige under period 2.

25 person, vilket innebär att männen utgjorde hälften av deltagare och kvinnor 33 %. Det värt att anmärka att samma manlig debattör stod för åsikterna i de två artiklarna skrivna av civilpersoner vilket kan driva resultat.

Den svenska debatten skedde huvudsakligen i Svenska Dagbladet. Hälften, fem av 10, av artiklarna publicerades i tidningen. Aftonbladet publicerade tre av artiklarna, Dagens Nyheter och Expressen en vardera. Alla förutom en av expertartiklarna publicerades i Svenska Dagbladet. Två artiklarna som skrivits av civilpersoner publicerade i Aftonbladet. Den enda yrkespolitikern tog också ställning till debatten i Svenska Dagbladet.

Den finska debattens centrum var Helsingin Sanomat, oberoende av författargrupp. 34 av de totalt 62 finska åsikter publicerades i tidningen, vilket motsvarar 58 % av alla ställningstaganden i debatten. Den näststörsta tidningen var Iltalehti med 17 artiklar, 27 % av totalen. Ilta-Sanomat hade publicerat fem och Aamulehti fyra artiklar som jag bedömde relevanta för debatten. De allra flesta artiklarna, 34 stycken eller 55 % av totalen, tog ställning för legalisering av eutanasi, medan 17 debattörer negativt ställda, vilket motsvarar 27 % av totalen. Nio var neutralt eller otydligt ställda och två innehöll flera än en åsikt, vilket är 15 respektive 6 % av totalen. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan tidning och åsikt.

Namnet hos 10 av de totalt 62 debattörerna var kodade som typiskt kvinnliga, vilket utgör 16 % av debattörerna. Män tar ställning i 24 artiklar, vilket är 39 %. Resten består av gruppen som inte kan kopplas till något av könen, 21 artiklar motsvarande 34 %, samt artiklar som framför fler än en persons åsikt, 7 artiklar eller 11 % av totalen. Experter och patienter eller närstående var mycket aktiva i den finska debatten under tidsperioden, och skrev 18 artiklar vardera, motsvarande 29 % per grupp eller tillsammans 58 % av alla artiklar.

Patienter och närstående var generellt positivt ställda till eutanasi. 13 av de 18 ställningstaganden från gruppen var positiva till legalisering av eutanasi och fyra emot, 72 % respektive 22 % av totalen. En var neutralt ställd. De allra flesta patienter eller närstående skrev under en pseudonym, totalt sex stycken av de 18 i gruppen, motsvarande 33 %. Det är dock värt att anmärka att fyra av dessa publicerades under samma läsarfrågeundersökning. Män och grupper bestående av fler än en debattör utgjorde fem respektive 28 % vardera. Endast en kvinna deltog i debatten i egenskap av patient eller närstående.

5.3.3 Period 3 (2017-11-01 – 2018-05-01)

Den tredje tidsperioden såg en ökning av den svenska debatten samtidigt som den finska

debatten svalnade. De relevanta sökorden gav 44 resultat i Sverige, varav 14 relevanta. Antalet

finska resultat var 123, varav 27 relevanta. Artiklar som tog ställning till legaliseringsdebatten

26 utgjorde 32 % av de svenska resultat och 22 % av de finska. För en exakt fördelning av resultat i Sverige, se Tabell 4. Se Tabell 5 för de finska resultaten.

Majoriteten av svenska artikelförfattare var positiva till legalisering av eutanasi. Åtta av de 14 svenska debattörerna tog ställning för legalisering, tre var emot och två neutrala. I en artikel framfördes mer än en persons åsikt. Detta innebär att 57 % av debattörerna var för, 21 % var emot och 14 % neutrala till sakfrågan och att 7 % inte kan klassificeras som ett ställningstagande. Denna gång var kvinnor mer aktiva än män. Hälften, sju av 14, av artiklarna framförde en kvinnas åsikt. Män och grupper var debattörer i 3 artiklar vardera, motsvarande 21 % av debatten. En artikel kunde inte klassificeras efter kön. Fördelning av artikelförfattare var förhållandevis jämn: ledarskribenter, experter och civilpersoner hade författat fyra artiklar varje grupp, vilket representerar 28 % av artiklarna per grupp. Patienter eller närstående utgjorde två av de 14 artiklarna, 14 % av totalen. Inga yrkespolitiker deltog i debatten.

Den svenska debatten var koncentrerad i Svenska Dagbladet som publicerade sju av de totalt 14 artiklarna. Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade två vardera, Expressen tre.

Således skedde 50 % av debatten i Svenska Dagbladet, 21 % i Expressen, 14 % i Dagens Nyheter och 14 % Aftonbladet.

Även de flesta finska författarna var positiva till legalisering av eutanasi. 14 av de 27 debattartiklar var positivt, sju negativt och fem neutralt ställda till förslaget. En av artiklarna

Tabell 5 Fördelning av värden i Finland under period 3.

Tabell 4 Fördelning av värden i Sverige under period 3.