Vi pratar om riktiga flyktingar i krig, inte om ekonomiska migranter

43  Download (0)

Full text

(1)

“Vi pratar om riktiga flyktingar i krig, inte om ekonomiska migranter”

En framinganalys utifrån Socialdemokraterna, Moderaterna och

Sverigedemokraternas uttalanden om vem som är den önskvärda migranten.

Juliana Raad Madeleine Tang

Kurs: Kandidatuppsats i statsvetenskap SKA207 Högskolepoäng: 15 hp Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Joakim Johansson

Examinator: Terence Fell Datum: 2022-05-31

(2)

2

(3)

3

FÖRORD

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Joakim Johansson som har väglett oss under arbetes gång.

Hans kunskap har bidragit till en lyckad uppsats, vi är tacksamma för all lärdom vi fått av Joakim samt för all hjälp under skrivandet av uppsatsen.

(4)

4

Abstract

Migration is a highly debated political subject in Sweden today. The refugee crisis in 2015 resulted in many people fleeing to the European countries where Sweden received a lot of migrants. Due to the crisis, many debates about migrants and integration have been raised in Sweden. Hence the purpose of this study is to examine how Sweden’s currently three biggest parties, the Social democrats, the Moderates and the Swedish democrats, portray migrants, is there “good” and “bad” migrants?

This essay is a framing analysis applying Bacchi’s WPR approach and to enable the study we have applied Sara Ahmed’s theory about the abject migrant. Using the applied theory, we have been able to see different perspectives of how migrants are portrayed.

According to our analysis based on the results, we can ascertain that the three parties portray “good”

and “bad” migrants. The parties agree that the “good” migrant is the one who integrates into society, meanwhile the opinion about the “bad” migrant varies among the parties. By studying the party programs and different statements made by the parties themselves, we can state that some migrants are portrayed in a certain way. The results based on our study indicates a society dividing different people by ethnicity, according to our study there is a “us” and “them” union in the current society we live in.

Keywords: Migration, refugee, foreigner, migrant, integration, migration policy, immigrant

(5)

5

1. INLEDNING ... 6

2. BAKGRUND ... 7

2.2MIGRATION ... 7

2.3EBO-LAGEN ... 9

3. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 9

3.1WHATS THE PROBLEM REPRESENTED TO BE?CAROL BACCHI ... 9

3.2“DEN ABJEKTA MIGRANTEN-SARA AHMED OCH IMOGEN TYLER ... 10

3.3TIDIGARE FORSKNING ... 11

3.3.1 The “migrant with poor prospects”: racialized intersections of class and culture in Dutch civic integration debates ... 11

3.3.2 The “Good” and “Bad” Refugees? Imagines Refugeehood(s) in the Media Coverage of the Migration Crisis ... 12

3.3.3 Intergroup Contact and Negative Attitudes Towards Immigrants Among Youth in Sweden: Individual and Contextual Factors ... 14

4. METOD OCH MATERIAL ... 15

4.1FRAMINGANALYS ... 15

4.2TILLÄMPNING AV WPR-ANSATS ... 16

4.3URVAL AV MATERIAL ... 16

4.3.1 Partiprogram ... 17

4.3.2 Sveriges riksdag ... 17

4.3.3 Uttalanden ... 18

4.3.4 Avgränsning ... 18

4.4VALIDITET OCH RELIABILITET ... 18

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 19

5.1SOCIALDEMOKRATERNA ... 19

5.2MODERATERNA ... 24

5.3SVERIGEDEMOKRATERNA ... 28

6. DISKUSSION ... 33

7. FORTSATT FORSKNING ... 37

8. SLUTSATSER ... 38

REFERENSLISTA ... 38

(6)

6

1. Inledning

I samband med flyktingkrisen 2015 som hela Europa fick ta del av, har migrationspolitiken blivit ett högaktuellt ämne i den svenska debatten. Migrationspolitiken, ur både ett nationellt och internationellt perspektiv, kan förklaras av forskare som ett politikområde med en del misslyckanden (Scipioni, 2017). När länder tar emot migranter resulterar det i en högre grad av polariserade politiska kontroverser än andra politiska frågor (Ruist 2019:10). Det finns två diskurser, den ena diskursen handlar om en så benämnd solidaritetsinriktad diskurs där fokus ligger på utsatthet, sårbarhet och mänskliga rättigheter, den andra så kallade problemdiskursen pratar om kriminalitet, social sammanhållning och ekonomisk börda (Khayati, 2017:11). Ruist (2019:10) menar fortsatt att många människor gärna välkomnar migranter medan andra oroar sig för hur migrationen faktiskt påverkar de framtida utsikterna. Frågan om vem som anses vara inkluderad i ett samhälle och medborgarskap kan diskuteras, i vissa sammanhang kan vissa individer tillhöra den nationella gemenskapen utan några som helst tvivel medan en annan inte alls tillhör denna gemenskap (Dahlstedt et al., 2017:31).

Den 12 november 2015, infördes tillfälliga gränskontroller i både södra och västra Sverige, senare, den 4 januari 2016 beslutade Sverige om att tillämpa identitetskontroller där de människor som inte erhöll en giltig legitimation nekades ombord på tåg och färjor (Demker, 2019:422). Under loppet av två månader förändrades den svenska migrationspolitiken från att ha varit helt öppna till näst intill helt slutna (Demker, 2019:422).

Sedan 2013 har migrationsfrågan växt och blivit en av de viktigaste och mest omtalade frågorna inom den politiska debatten (Demker, 2019:421). Även valet 2018 visade på ett återkommande mönster där frågan rankas som topp-tre-dagordning under hela valkampanjen (Demker, 2019:421).

Det kan finnas problem med en ökad negativ syn på flyktingar och migranter. Tidigare forskning tyder på att en växande negativ attityd gentemot invandrare beror på en ökad migration (Aamodt Bentsen, 2021). Detta kan leda till ett mer polariserat samhälle som både bekräftar och fördjupar de sociala, etniska och kulturella klyftorna i det svenska samhället (Aamodt Bentsen, 2021).

(7)

7 Fokus under studien ligger på att studera Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraternas migrationspolitik för att vidare se hur dessa tre partier framställer migranter och flyktingar. Finns det “bra” och “dåliga” migranter och flyktingar, hur uppnår en person idealet av en migrant respektive flykting? Både Socialdemokraterna och Moderaterna har varit regerande partier i Sverige, men frågan är om partierna än idag ser på migranter och flyktingar på samma sätt eller om en aning åtstramning av migrationspolitiken skett?

1.1 Syfte och frågeställning

Denna studie ämnar undersöka hur Sveriges tre största riksdagspartier framställer migranter och flyktingar. Vi vill undersöka hur Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna beskriver dessa människor utifrån uttalanden och publikationer och om dessa eventuellt har förändrats över tid. Under studien kommer en framinganalys och WPR- ansats tillämpas för att kunna urskilja hur inramningen av migranter och flyktingar presenteras av de olika partierna. De formulerade frågeställningarna som studien avser besvara är:

- Hur framställer Sveriges tre största riksdagspartier migranter och flyktingar?

- Har synen på migranter och flyktingar blivit mer negativ så som de kommer till uttryck i de mest framträdande riksdagspartierna?

Migrationsfrågan är ett aktuellt ämne med tanke på den nuvarande invasionen i Ukraina. I samband med uppsatsskrivandet börjar Sverige närma sig ett val, därför har studien som mål att kunna bidra till en enklare syn på den svenska migrationspolitiken.

2. Bakgrund

I följande avsnitt presenteras kortare bakgrund om migration och asyl i Sverige samt om EBO- lagen. Bakgrunden om migration i Sverige omfattar även information om FN och flyktingkonventionen.

2.2 Migration

Sedan 1930-talet har Sverige varit ett invandringsland. Människor som migrerar söker sig oftast till välbärgade områden, detta sker av både ekonomiska och sociala faktorer men även på grund

(8)

8 av politisk instabilitet och andra kriser (Enflo et al., 2014:93; Förenta nationerna, 2017:1). När oro i världen sker på grund av krig, konflikter, kriser och kränkningar mot mänskliga rättigheter resulterar det i att många människor kommer från sina krigsdrabbade länder (SCB, 2022). Av denna anledning är migration ett viktigt alternativ för människor, migration kan förbättra en persons ekonomiska möjligheter på olika plan samt att personen får en ökad livskvalitet (Enflo et al., 2014:93).

Sverige ses som ett av världens främsta givare av humanitärt bistånd samtidigt som landet driver en aktiv politik gällande ämnet. Behovet av det humanitära biståndet bör minskas, Sverige vill här stötta landets långsiktiga utveckling genom hållbara lösningar med exempelvis närmare samarbete. Migration och utveckling är frågor som Sverige har visat stort engagemang för, att arbeta för en säker, reguljär och ordnad internationell politik finns med i politiken för en global utveckling. (Swedenabroad, u.å)

Att ansöka om asyl är en mänsklig rättighet, de länder som skrivit under FN:s flyktingkonvention besitter en skyldighet att ge flyktingar rätten att söka skydd om det så önskas (amnesty, u.å). Vidare tydliggör Amnesty (u.å) att det även finns folkrättsliga principer samt skyldigheter som staterna behöver följa, exempelvis non-refoulment principen som är ett förbud att sända tillbaka en person till ett land där personen i fråga kan utsättas för tortyr eller andra kränkningar som berör de mänskliga rättigheterna.

Sverige, likt som många andra länder, har skrivit under FN:s flyktingkonvention och erhåller därav skyldigheten att pröva varje persons ansökan om asyl (Migrationsverket, 2022).

Fortsättningsvis tydliggör Migrationsverket (2022) flyktingkonventionen, svenska lagen samt EUs-regler om gränsdragningen för vad en flykting är, här klargör de att, om du känner rädsla för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religion eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, bedöms du vara en flykting. Om det visar sig att en person tidigare begått exempelvis krigsbrott eller brott mot mänskligheten har du inte rätten att få asyl, detsamma gäller den som enligt bedömning utgör ett hot mot rikets säkerhet (Migrationsverket, 2022).

(9)

9

2.3 EBO-lagen

Lagen om mottagande av asylsökande (SFS 1994:137 3 kap. 3a§) innebär att asylsökande har rätt till bistånd av kommunen när denne flyttar till eget boende. Regeringen menar att denna lag endast bidragit till segregation och vill därför att den ska avvecklas. Genom EBO- lagstiftningens avveckling kommer förutsättningarna för den enskilde att integrera sig i samhället vara betydligt större än vad som sker idag, menar regeringen. Tidigare konsekvenser av lagen har varit trångboddhet och segregation då asylsökande hamnar i socioekonomiskt utsatta områden. Ett exempel på en eventuell lösning på problemet som regeringen tar upp är att slopa dagersättningen om migranten inte bor i Migrationsverkets egna boenden under asyltiden. (Regeringskansliet, 2022)

3. Teori och tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras de teorier samt tidigare forskning som tillämpats i arbetet. Teorierna som använts för att fullfölja studien är Ahmeds (2004) teori om den abjekta migranten som även Imogen Tyler skriver om. Bacchis (2009) WPR-ansats kommer användas för att besvara problemformuleringen. Vidare använder vi oss av tidigare forskning av Aamodt Bentsen, Szczepanik samt Bonjour och Duyvendak. Med hjälp av den tidigare forskningen vill vi redogöra för hur andra studier framställer migranter och flyktingar i andra europeiska länder,

inklusive Sverige.

3.1 What’s the problem represented to be? – Carol Bacchi

Carol Bacchis “What’s the problem represented to be-ansats” används som ett redskap för att möjliggöra kritiska granskningar av politiska aspekter (Bacchi, 2009:1–2). Bacchi (2009:19) menar på att ansatsen används när det finns ett problematiskt scenario som behöver förändras.

Från en början skapades Bacchis WPR-ansats för att analysera eller dekonstruera policydokument så som lagförslag, statliga utredningar eller politiska initiativ men på senare tid har ansatsen även varit en lämplig metod för att studera exempelvis mediematerial (Boréus

& Bergström, 2018:271). Ansatsen används genom att ställa analytiska frågor till det material som tillämpas under studien, detta för att analytiskt gräva fram eventuella

(10)

10 problemrepresentationer (Bacchi, 2009:1–2; Boréus & Bergström, 2018:272). Bacchi (2009:2) har framställt sex frågor som kan användas vid en WPR-ansats:

1. Vad är problemet?

2. Vilka förutsättningar samt antaganden finns utifrån problemet?

3. Hur har detta problem uppstått?

4. Vad lämnas som oproblematiskt i detta? Finns det perspektiv som blir osynliga? Kan problemet tänkas på utifrån ett annorlunda perspektiv?

5. Vilka konsekvenser har problemet orsakat?

6. Hur har representationen av problemet skapats, spridits samt försvarats? Hur har den, eller kan bli, ifrågasatt, störas eller ersättas?

Att använda WPR-ansatsen innebär att försöka förstå politiken bättre än beslutsfattare och detta genom att undersöka problemområdet och de outforskade antagandena (Bacchi, 2009:22).

Bacchi (2009:2) förklarar att de sex frågorna är användbara för att kunna identifiera problemet samt de bakomliggande förutsättningarna i det hela. Fortsatt förtydligar Boréus och Bergström (2018:273) att alla frågor inte behöver tas med i en studie, relevanta frågor som passar till forskningsfrågan kan plockas ur och arbetas med.

Baserat utifrån framingbegreppet och WPR-ansatsen preciseras följande frågor som kommer kunna användas som analysverktyg i denna studie:

1. Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?

2. Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?

3. Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?

3.2 “Den abjekta migranten” - Sara Ahmed och Imogen Tyler

Sara Ahmed (2004:1) talar om porträtteringen av ett “vi” och “dem”, de illegala immigranterna kategoriseras i ett fack som inte tillhör oss. Människor som sätts i facket “dem” kan ta ifrån det

“du”, som tillhör den faktiska nationen, har (Ahmed, 2004:1). Ahmed (2004:1) påstår däremot att inte vem som helst tillhör “vi” kategori, denna grupp tillhör de personer som kan identifiera sig med nationen i fråga och i exempelvis Storbritannien tillhör endast vita personer gruppen

“vi” som det talas om. Tyler (2006:186) förklarar fortsatt att det i vissa fall är väldigt tydligt att vissa utländska människor är mer utländska än andra och därav även mindre eftertraktade.

(11)

11 Ahmed (2004:87) pratar vidare om det abjekta, hon förklarar att det “motsätter jaget”. Ahmed (2004:88) konstaterar att det metonymiska sambandet mellan objekt och tecken kan få migranter att framstå som “äckliga”, detta som om de vore materiellt ting eller objekt. Ett figurativt språk är ofta förekommande vid social abjektion (Tyler, 2006:191). Tyler (2006:191) hänvisar fortsatt till Ahmed där det förtydligas att subjektet, alltså nationen, känner en avskykänsla gentemot “figuren”, detta leder till en utdrivning av “figuren/objektet” genom att finna denne äcklig. Asylsökande migranter kan kopplas med denna porträttering, här hänvisar Tyler (2006:191) till Ahmed där hon vidare menar att asylsökande framställs som “figuren”.

Gestaltningen av asylsökande har kopplats samman med egenskaper som triggar i gång en rädsla hos folket, begrepp som brott, smutsig, bedrägeri, tjuv, falsk, droger, slagsmål, monster och hänsynslös är några få som används för att få en uppfattning av asylsökande. Tyler (2006:192) menar på att dessa fraser sällan framkallar en positiv uppfattning av de asylsökande, det orsakar snarare en form av rädsla. Av dessa anledningar menar Ahmed i sin forskning att den asylsökande målas upp som abjekt, att vara abjekt innebär att vara som ett materiellt ting eller objekt (Ahmed, 2004:88; Tyler, 2006:192).

3.3 Tidigare forskning

3.3.1 The “migrant with poor prospects”: racialized intersections of class and culture in Dutch civic integration debates

I artikeln The “migrant with poor prospects”: racialized intersections of class and culture in Dutch civic integration debates undersöker Saskia Bonjour och Jan Willem Duyvendak kring den förändrade migrationspolitiken samt inramningen av migranter i Nederländerna genom att analysera olika dokument som exempelvis politiska debatter. En förändrad syn på migranter har skett och även migrationspolitiken. Artikeln syftar till att besvara vem den “mest önskvärda” migranten är och vem den “icke-önskvärda” migranten är. Forskningen som Bonjour och Duvendak genomför sträcker sig från tidigt 2000-tal till 2015, i studien har forskarna använt sig av “politics of belonging” och även “us” och ”them” (2018:883). Bonjour och Duvendak (2018:884) har även använt sig av en kritisk framinganalys under studiens gång.

I studien konstaterar Bonjour och Duyvendak (2018:893) att det som oftast kännetecknar

“migranten med dåliga förutsättningar” har en låg utbildningsnivå. Att ha en utbildning är

(12)

12 viktigt anser holländarna, detta för att delta i arbetsmarknaden och ha egna ekonomiska tillgångar (Bonjour & Duyvendak, 2018:893). Utöver den lägre utbildningsgraden som

“migranten med dåliga förutsättningar” oftast har medföljer även arbetslöshet och specifika psykologiska samt kulturella egenskaper som kan kopplas med personens socioekonomi. Den lata attityden har en koppling till “migranten med dåliga förutsättningar” vilket även är motsatsen till den idealbild som finns av den “hardwerkende Nederlander” (hårt arbetande holländaren). Den hårt arbetande holländaren porträtteras som den normala, en holländare innebär att vara medelklass, därför menar Bonjour och Duyvendak (2018:894) att underklassen osynliggörs. Underklassen anses vara de människorna med utländsk bakgrund (Bonjour &

Duyvendak, 2018:894).

Fortsatt i artikeln förklarar Bonjour och Duyvendak (2018:895) att det är skillnad på en manlig och kvinnlig “migrant med dåliga förutsättningar”. En kvinna bör skyddas och anses vara sårbar medan en man betraktas som lat och förtryckande (Bonjour & Duyvendak, 2018:895).

Bonjour och Duyvendak (2018:895) kommer slutligen fram till generella antaganden om att

“migranten med dåliga förutsättningar” antingen är muslim, härstammar från Turkiet eller

Marocko, eller är en kvinna.

Sedan 1960-talet har “migranten med dåliga förutsättningar” diskuterats, även åsikterna kring att det faktiskt är staten som ansvarar för att fördela rättvisa och erbjuda människor samma möjligheter har cirkulerat sedan dess (Bonjour & Duyvendak, 2018:896). Däremot har detta förändrats under de senaste femton åren, numera har ansvaret som tidigare låg hos staten flyttats över till migranten (Bonjour & Duyvendak, 2018:896). Avslutningsvis förtydligar Bonjour och Duyvendak (2018:897) att synen av “migranten med dåliga förutsättningar”

grundar sig i att den holländska regeringen tagit in “fel” människor i landet som de anser inte kunnat integrerat sig i samhället, detta medföljer ett problem i att människor med utländsk bakgrund som har ett medborgarskap dras över en kam och ses som “migranter med dåliga förutsättningar”.

3.3.2 The “Good” and “Bad” Refugees? Imagines Refugeehood(s) in the Media Coverage of the Migration Crisis

I Marta Szczepaniks artikel “The “Good” and “Bad” Refugees? Imagines Refugeehood(s) in the Media Coverage of the Migration Crisis” talas det om den snabbt växande

(13)

13 migrationskrisen i Europa har resulterat i mycket omtalande i media (Szczepanik, 2016:23).

Alltmer människor flyr sina hemländer, detta har lett till svårigheter kring migrationspolitiken och ökad nyfikenhet gällande vilka migranterna faktiskt är och varför de flyr till Europa.

Information om flyktingar som drunknat, överfulla läger och människor som inte kommer ifrån buss- eller tågstationer florerade på nyheterna under många år.

Szczepaniks artikel syftar till att koncentrera sig i särskilda berättelser utifrån media för att svara på vad en “bra” eller “äkta” flykting är och om flyktingen i fråga förtjänar ett skydd (2016:24). Szczepanik (2016:24) talar först om en uppmålning där kvinnan och barnen ses som de sårbara flyktingarna. Vidare diskuteras det om att kvinnan och barnet oftast målas upp som det enda offret samtidigt som männen ses som aggressiva och barbariska. Genusaspekten är inte den enda när det gäller kategorisering av en “bra” och “äkta” flykting, det materiella innehavet tas även upp och om en person flyr ensam ses den också som extra sårbar, däremot målas män som flyr ensamma upp som fega då de lämnat sina barn och fru bakom sig. En äkta flykting kan samtidigt också behöva ha en viss nationalitet, här menar Szczepanik (2016:24) att exempelvis människor med pakistanskt ursprung oftast väljs bort.

Fortsatt i studien nämner Szczepanik (2016:25) om att de icke “bra” och “äkta” flyktingarna som inte förtjänar skyddet, författaren har utifrån sin mediaanalys kommit fram till att dessa flyktingar oftast ses som en person som vill missbruka välfärdssystemet. Dessa flyktingar, enligt andra mediaanalyser, är oftast ensamkommande män som löper risk att bli bidragsberoende i stället för att finna ett jobb och bli självförsörjande (Szczepanik, 2016:25).

Szczepanik (2016:25–26) kritiserar denna uppmålning av ensamkommande män i media, hon menar att en ensamkommande man kanske flyr på egen hand men i själva verket väntar på sin familj. Att media gör en sådan gestaltning på unga män som flyr från krigsländer är missvisande förtydligar hon att kvinnor och barn är extra sårbar är inte en felaktig information men Szczepanik menar att ett krig påverkar en hel befolkning och inte bara en viss grupp (Szczepanik, 2016:26). Under flyktingkrisen som många européer sett, var det många flyktingar som ställde upp som volontärarbetare av olika slag, men ändå framställs de som

“dåliga” (Szczepanik, 2016:29). De “goda” flyktingarna är kvinnor, fattiga, hjälplösa och de som tillhör en viss nationalitet (Szczepanik, 2016:29).

Szczepanik (2016:27) styrker sina påståenden i studien med hjälp av 1951 års flyktingkonvention, här beskriver FN en flykting som en person som blir förföljd på grund av

(14)

14 antingen ras, nationalitet, politisk åsikt eller på grund av att personen är aktiv i en viss grupp, och av rädsla behöver fly. Utifrån denna konvention har därför medlemsstater skyldighet att ge det skydd till berörda, de undertecknade staterna har även en skyldighet att erbjuda flyktingar om ett jobb, utbildning, hälso- och välfärdssystemet, rörelsefrihet samt rättvisa samtidigt som en flykting har skyldighet att följa gällande lagar och förordningar, hävdar Szczepanik (2016:28).

Flyktingkrisen i Europa visade att avhumanisering och avhistorisering hade en annan roll, syftet lutade sig mer åt att hålla flyktingar borta från Europa (Szczepanik, 2016:31).

Avhumaniseringen sker genom att förstärka den visuella representationen vilket media delvis gjorde under krisen där de visade på en tragedi men även när organisationer öppnade upp insamlingar, visade det endast passivitet och offerskap (Szczepanik, 2016:31). Vidare menar Szczepanik (2016:31) att avhistoriseringen av flyktingar sker när flyktingar målas upp på ett vis där det inte tagits hänsyn till det geopolitiska samt tidsmässiga aspekterna som är det som faktiskt skiljer kriser åt, i stället för att se utifrån dessa perspektiv dras alla flyktingar över en kam och kopplas med människor som flytt sitt hem. Avslutningsvis förtydligar Szczepanik (2016:32) att begreppet flykting har många definitioner.

3.3.3 Intergroup Contact and Negative Attitudes Towards Immigrants Among Youth in Sweden: Individual and Contextual Factors

I sin studie skriver Aamodt Bentsen (2021) om attityder till invandrare i Sverige. Under senare tid har det blivit allt vanligare med forskning rörande ämnet och huruvida det går att minska på de negativa attityderna gentemot invandrare (Aamodt Bentsen, 2021). Aamodt Bentsen (2021) menar på att en ökad migration leder till en växande negativ attityd, och i vissa fall klassas dessa även som hatbrott, detta kan komma att påverka hela samhället.

Aamodt Bentsen (2021) tar upp Norge som exempel där det visat sig att de negativa attityderna mot invandring minskat när befolkningen spridits ut. Något som även tas upp i studien är att vänskap kan ha en betydande roll i förhållande till de negativa attityderna gentemot invandrare, detta har i forskning visat sig kunna gälla även för ytliga former av kontakt (Aamodt Bentsen, 2021). Däremot förtydligar Aamodt Bentsen (2021) att Sverige traditionellt sätt, har varit väldigt öppna för olikheter. Sverige hade under 2019, en befolkning där 20% utgör personer med invandrarbakgrund, enligt studien har länder med lägre invandrarbefolkning haft höga och

(15)

15 även en ökande nivå av negativa attityder mot invandrare (Aamodt Bentsen, 2021). När ekonomin och kulturen i ett land utmanas av minoriteter, har även de negativa attityderna ökat (Aamodt Bentsen, 2021). Vidare lyfter Aamodt Bentsen (2021) fram i sin studie att de personer som har en mycket negativ syn på invandring, oftast kopplar invandringen till de flesta sociala problemen som finns i samhället, detta menar de blir som ett slags hot. Studien har ett huvudsyfte att fokusera på attityder som ungdomar har gentemot invandrare, detta har genomförts genom en representativ undersökning av över 7000 ungdomar (Aamodt Bentsen, 2021).

Begreppet “invandrare” tas även upp i studien, här menar Aamodt Bentsen (2021) att en invandrare kan utgöra flera olika tolkningar. En invandrare har oftast en mycket bredare betydelse än en “person som har invandrat till Sverige”, i dagsläget används begreppet mer för att spegla det typiska så som utseende, religion, kultur eller andra identifierande aspekter (Aamodt Bentsen, 2021). Slutligen talar Aamodt Bentsen (2021) om att olika typer av kontakt, exempelvis via skola eller vänskap med en invandrare, kan vara en betydande faktor i att de negativa attityderna ökar eller minskar. Vänskapen har visat sig vara den viktigaste kontakten enligt studien (Aamodt Bentsen, 2021).

4. Metod och material

I detta kapitel presenteras den valda metoden samt urvalet av det valda materialet till studien.

En framinganalys kommer ligga till grund för att kunna besvara de angivna frågeställningarna.

Kvalitativ textanalys avses användas i detta sammanhang.

4.1 Framinganalys

En etablerad metod med utgångspunkt i att samhällsfenomen kan inramas och tolkas på olika sätt, så kallad framinganalys, kommer användas i studien för att undersöka skildringen av samhällsproblem. Hur ett problem tolkas kommer bidra till hur aktörer väljer att verka gentemot problemet, ett exempel på detta är hur politiska partier tar sig an olika problem. Det har även en inverkan på medborgares väljarbeteenden, något som politiska aktörer är bekanta med, och därför väljer att lägga upp en strategi om hur de bäst inramar ett problem eller

(16)

16 fenomen för att övertyga andra om sitt budskap. Det centrala i en framinganalys är inramningens innehåll, inte aktörers tankar eller motiv. Det viktiga i en studie som använder sig av metoden är alltså att komma åt den medvetna och strategiska inramningen som aktören använder sig av. Det mindre relevanta är frågor om aktörer faktiskt håller med sin inramning eller inte. (Esaisson et al., 2017:218)

Den här typen av kvalitativ textanalys kommer bidra till en analys av material som eventuellt ligger gömt under ytan och som endast går att betrakta i samband med analytiska verktyg och intensiv läsning. (Esaisson et a.l., 2017:211)

Det finns olika sätt att precisera frågor i denna metod, det enda man behöver ha i åtanke är att utgå ifrån framingbegreppet och studiens teoretiska ramverk (Esaisson et al., 2017:219).

4.2 Tillämpning av WPR-ansats

Bacchis (2009) WPR-ansats kommer tillämpas i studien för att fullfölja studien. Utifrån Bacchis (2009) fråga ett, två och fem har vi formulerat följande frågor:

1. Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?

2. Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?

3. Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?

De tre valda frågorna har valts ut för att kunna identifiera problemet. Vi anser att valet av dessa frågor är mest lämpade för att kunna besvara de valda frågeställningarna och kunna gräva fram eventuella problemrepresentationer.

4.3 Urval av material

För att kunna besvara forskningsfrågorna under studiens gång kommer vi använda oss av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraternas senaste upplagor av partiprogram. Vi kommer även använda oss av olika uttalanden i media som partiernas talespersoner har gjort, samt partiledardebatter och protokoll till riksdagen. Det positiva med att använda oss av yttranden från bland annat debatter och media är att dessa oftast är mer ärliga och direkta med tanke på att politikerna i fråga inte får betänketid innan de talar. Vi kommer

(17)

17 inte intressera oss av de politiska aktörernas åsikter, utan syftet är att inrama och tolka det problem som framställs.

Studien baseras på våra egna tolkningar av det valda materialet vilket kan ses som en eventuell svaghet. Hade någon annan å andra sidan använt samma metod och material hade förmodligen resultatet blivit densamma då denna studie är en textanalytisk studie. Däremot, beroende på politisk inriktning och bakgrund kan tolkningar av exempelvis partiets uttalanden variera.

Genom att studera partiernas valmanifest hade en mer fördjupad studie kunnat genomföras, vi är väl medvetna om den information som vi eventuellt går miste om men dessvärre har vi valt att avgränsa arbetet på detta sätt på grund av tidsramen.

För att kunna hitta relevanta anföranden som politiska talespersoner inom partierna har gjort har vi använt oss av sökorden migrant, migration, flykting, invandrare, integration, migrationspolitik, nyanländ och utrikesfödd.

4.3.1 Partiprogram

Det använda materialet är hämtat från partiernas webbsidor, specifikt partiprogrammen som finns bifogade. De valda partiprogrammen är Socialdemokraterna år 2013, Sverigedemokraterna år 2019 och Moderaterna år 2021. Vi är medvetna om att tidsskillnaden mellan partiernas senast publicerade partiprogram kan komma att påverka undersökningen då det skiljer sig markant mellan åren. Det har hunnit ske mycket under dessa år, därför finns det risk att informationen från partiprogrammen kan verka vag. Vi vill dock tro att anledningen till att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna inte uppdaterat sina partiprogram på senare tid är för att de fortfarande står bakom de åsikter som står i dessa.

4.3.2 Sveriges riksdag

Vi har även använt oss av Sveriges riksdags webbsida, partiledardebatterna hittar man under deras webb-tv kategori. Partimotioner är även de hämtade från Sveriges riksdags webbsida, där har vi använt oss av sökfunktionen för att hitta det använda materialet. Med hjälp av partiprogram, debatter, motioner till riksdagen och aktuella uttalanden kommer vi kunna få ett brett underlag för att kunna tolka hur partierna inramat problemet.

(18)

18 Vidare har vi valt att kolla på partiledardebatter från år 2015, eftersom Sverige under det året hade en flyktingkris som än idag är omtalad.

4.3.3 Uttalanden

Vi kommer analysera äldre uttalanden som partierna har gjort i samband med mer aktuella uttalanden, bland annat partiernas diskussioner kring flyktingar som kommer från Ukraina i skrivandets stund vilket kommer bli intressant i inramningen av den ”bra” respektive ”dåliga”

migranten och flyktingen. Vi kommer kunna identifiera och framställa skillnader, om möjliga, mellan tidigare och nuvarande uttalanden.

Det material vi har använt oss av för att hitta uttalanden av partierna är debattartiklar, sociala medier och intervjuer. Vi har endast använt oss av uttalanden från de olika partiernas ledare eller talespersoner.

4.3.4 Avgränsning

Arbetet avgränsas till Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraternas migrationspolitik eftersom dessa är Sveriges tre största partier. Migrationspolitiken är en bred och aktuell fråga, vi har därför även valt att inrikta oss mer på hur de tre partierna framställer migranter och flyktingar snarare än migrationspolitiken i helhet. Arbetet avgränsas ytterligare då vi valt att använda oss av partiernas senast publicerade partiprogram, detta för att samla in så aktuell information som möjligt till uppsatsen. Genomförandet av studien har även en utgångspunkt i partimotioner till riksdagen och olika uttalanden i sociala medier, artiklar och debatter.

4.4 Validitet och reliabilitet

Esaiasson et al. (2017:57) poängterar att en god validitet, innebär en överensstämmelse mellan de teoretiska definitionerna och de operationella indikatorerna. Det som i studien påstås ska mätas, ska även genomföras, därav är en god validitet avgörande för att uppnå trovärdiga slutsatser (Esaiasson et al. 2017:57–58). Vidare hävdar Esaiasson et al. (2017:58) att en god begreppsvaliditet och en hög reliabilitet tillsammans resulterar i en god resultatvaliditet som innebär att studien mäter det den påstår sig ska mäta.

(19)

19 För att förhoppningsvis lyckas uppnå en god begreppsvaliditet har denna studie ämnat använda tidigare forskning. För att sedan kunna åstadkomma hög reliabilitet krävs det att noggrant undersöka problemet och tydligt förklara hur det tolkas. Esaisson et al. (2017:64) talar om att en tydlig tolkningsförklaring bidrar till att läsaren förstår materialets framställning och på så sätt demonstrerar att slumpmässiga fel inte har inträffats i undersökningen.

Studien avser att studera huruvida Sveriges tre största riksdagspartier framställer migranter och flyktingar, detta genomförs med hjälp av datainsamling som grundar sig i partiernas partiprogram, uttalanden i sociala medier samt partiledardebatter. Utgår vi från att göra om studien utifrån samma material som använts i studien, kommer resultatet bli densamma med tanke på det använda materialet. Det som däremot är viktigt att poängtera och kan diskuteras är eventuella förändringar av resultatet beroende på hur debatten kring ämnet ser ut vid en återkommande forskning av ämnet, kanske ser det annorlunda ut i framtiden på grund av den pågående invasionen i Ukraina av Ryssland.

5. Resultat och analys

I följande avsnitt redovisas det resultat vi kommit fram till i studien. Syftet är att undersöka vem den “bra” respektive “dåliga” migranten och flyktingen är enligt Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Användandet av WPR-ansatsens frågor har möjliggjort bevarandet av våra frågeställningar under studiens gång.

5.1 Socialdemokraterna

Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?

“Det här är en jättebra investering för hela landet, för vi får in människor till vårt land som kan bidra.” (Riksdagen, 2015b)

Löfven, dåvarande partiledare för Socialdemokraterna, talar om den ökade migrationen med en positiv syn. Migration är, enligt partiet, något gynnsamt. I takt med att migranter ökar finns det en vinning för samhället, statskassans intäkter växer ju fler personer som kommer ut på arbetsmarknaden.

(20)

20

I Socialdemokraternas partiprogram talas det om migrationsfrågan och huruvida ansvaret ska fördelas. De menar att EU tillsammans ska ansvara för asyl- och migrationsfrågor. Människor som söker sig till EU-länder för att få skydd ska, enligt Socialdemokraterna, erbjudas en likvärdig behandling utifrån solidaritetens och humanitetens principer (Socialdemokraterna, 2013:28).

Socialdemokraternas generösa migrationspolitik vände i takt med flyktingkrisen år 2015.

Partiet ledde den regering som införde en omfattande omläggning av migrationspolitiken som effekt på flyktingkrisen. Regeringen menade att Sverige inte kunde kontrollera flyktingmottagandet då människor bland annat tvingades sova utomhus på grund av att det inte gick att garantera folk tak under huvudet. Som konsekvens av detta föreslog regeringen en del åtgärder för att skapa mindre påfrestningar i flyktingmottagandet. Asylreglerna skulle sänkas till miniminivå som bland annat skulle innebära att antalet beviljade asylsökande uppehållstillstånd skulle ana en kraftig minskning. Införanden av tillfälliga uppehållstillstånd tillämpades som endast skulle omfatta skyddsbehövande flyktingar, det skulle därför vara svårt för en person utan skyddsbehov att få ett beviljat uppehållstillstånd. De ställde även krav på identitetskontroller längs landets gränser, vilket omfattade kontroller på kollektivtrafiken över Öresundsbron samt på färjan mellan Helsingborg och Helsingör. Att stänga gränser och införa identitetskontroller ansågs vara nödvändigt för att minska trycket på migrationsverket, det skulle även bidra till att andra EU-länder skulle känna en påfrestning till att ansvara över fler människor på flykt. (Regeringskansliet, 2015)

Partiets förslag på tillfälligt uppehållstillstånd och identitetskontroller till flyktingar i skyddsbehov går att koppla till Szczepaniks (2016) tidigare studie om vem som är en ”bra” och

”äkta” flykting. Studien visade att de som ansågs vara de äkta flyktingarna var barn och kvinnor.

Vi kan se tydliga förändringar i Socialdemokraternas migrationspolitik som konsekvens av flyktingkrisen år 2015. Den tidigare politiken var generös med öppna gränser och permanenta uppehållstillstånd. Detta fick sig en rejäl ändring till mer strikta asyllagar med syfte i att färre människor ska söka sig till Sverige. De förändringar som visar sig vara tydliga i migrationspolitiken är införandet av tillfälliga uppehållstillstånd snarare än permanenta uppehållstillstånd, samt identitetskontroller vid landets gränser. Partiet har med åren fortsatt

(21)

21 följa sina riktlinjer gällande migrationen och vi kan se det i ett uttalande från partiets officiella twitter-konto:

”Vi ska ha en invandring som gör att vi klarar integrationen. Inte mer. Barnen ska se sina föräldrar gå till jobbet, de ska själva in i skolan, och sen krävs det ett helt starkt samhälle.”

(Socialdemokraterna, 2020)

Löfven talar om att invandringen bör leda till att personen i fråga integrerar sig och att Sverige endast ska ta emot flyktingar i det mån att det leder till en lyckad integration, där de kommer in i arbete och där barnen får, och vill, gå i skolan.

De som kan tillhöra facket ”vi” är endast de som kan identifiera sig till nationen, menar Ahmed (2004). Partiet talar om att ta emot flyktingar i det mån att integrationen lyckas. Kopplat till studiens valda teori kan vi konstatera att de som passar in i gruppen ”vi”, enligt Socialdemokraterna, är de som integrerar sig i samhället och tillhör gemenskapen.

Anderssons, nuvarande statsminister och partiledare för Socialdemokraterna, uttalande i DN gällande Rysslands invasion i Ukraina är även ett konkret exempel på partiets vändning i migrationspolitiken.

”Vi kan inte ta lika stort ansvar av flyktingarna som vi gjorde 2015. Rimligen bör länderna som inte tog lika stort ansvar då ta ett större ansvar den här gången” (DN, 2022)

Innan Ryssland invaderade Ukraina talade statsministern om vad Sverige kommer kunna bidra med ifall ett krig utlöses. Den nuvarande statsministern talade om att ansvaret mestadels ligger hos andra länder att kunna ta emot flyktingar, om så skulle behövas. Andersson är tydlig med att Sverige år 2015 tog emot en hög andel flyktingar och att det nu krävs betydligt mer rimlig fördelning mellan länderna. Läser vi mellan raderna kan vi tänka oss att Andersson syftar på att flyktingkrisen inte ledde till en lyckad integration, folk bland annat var tvungna att sova på gatan, därför vill Sverige inte riskera att göra om samma misstag. Vidare håller hon med det regeringen talade om i tidigare år gällande att andra EU-länder också måste ta sitt ansvar.

(22)

22 Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?

Utifrån partiets bakgrund och uttalanden talar de om migranten i form av en individ som söker sig till ett land för ett skydd eller dylikt. Socialdemokraterna talar positivt om migranten och ser möjlighet samt potential för denne inom arbete och integration. Den önskvärda migranten utifrån det socialdemokratiska perspektivet är den som integrerar sig. (Motion 2012/13: SF364)

Det finns en stor grupp papperslösa migranter i Sverige och landets regler för invandring begränsar denna grupp betydligt. Socialdemokraterna vill kunna skydda papperslösa från att utnyttjas av bland annat oseriösa arbetsgivare samtidigt som samhället måste verka för att förebygga att illegala migranter vistas i landet utan tillstånd, partiet vill i stället bidra med hjälp i deras hemländer. De mest utsatta är papperslösa barn då de befinner sig i en situation som de själva inte kan påverka. Dessa barn har inte rätt till samma sjukvård som medborgare, vidare menar partiet att alla barn ska ha rätt till en sjukvård på lika villkor. Partiet förespråkar därför att sjukvårdssystemet bör granskas med syfte att öka vårdtillgängligheten för människor som bor i Sverige utan tillstånd. Kostnaden för ett sjukhusbesök kan vara så hög att vissa undviker att söka vård. Socialdemokraterna vill att de som besöker Sverige, ska kunna få vård om de hamnar i en situation där de behöver träffa en läkare. Det är enligt partiet en självklarhet att ingen ska nekas till nödvändig vård. Sist talar de om lösningen på arbetsgivare som utnyttjar papperslösa som arbetskraft. De menar att problemet inte ligger hos de papperslösa, utan det är arbetsgivaren som utför en kriminell handling. Utlänningslagen talar för att man inte får arbeta utan arbetstillstånd, och gör man det kan man dömas till böter, på samma sätt kan arbetsgivaren dömas till böter eller fängelse. Socialdemokraterna vill ändra lagen så att arbetsgivaren kan dömas till att betala skadestånd till den papperslösa arbetstagaren, på så sätt kommer oseriösa arbetsgivare inte förekomma i lika stor utsträckning. (Motion 2012/13:SF364)

Socialdemokraterna talar i ovanstående motion till riksdagen om migrationen ur ett positivt perspektiv. De poängterar att en grundläggande mänsklig rättighet är att söka asyl. Partiet verkar inte göra skillnad på olika människor baserat på etnicitet eller om de migrerar från ett närliggande område. De talar om papperslösa migranter som illegala migranter. Ahmed (2004) talar om hur den illegala migranten inte är önskvärd och hur denne kategoriseras i ett fack som inte tillhör ”oss”. Socialdemokraterna syftar på att papperslösa migranter bör få mer stöd och rättigheter, de talar dock samtidigt om att samhället tillsammans bör arbeta för att förebygga att illegala migranter vistas i samhället utan tillstånd.

(23)

23 Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?

Socialdemokraterna benämner migrationens negativa effekter som bidrar till klyftor i samhället. De negativa effekterna är människohandel och globaliserad brottslighet, orsaken till sådana problem är bland annat orättvisa ekonomiska villkor. (Motion 2012/13:SF364)

I samband med flyktingkrisen år 2015 ökade antalet flyktingar som sökte sig till Sverige. Som konsekvens av detta fick myndigheter och kommuner det svårt att klara av sitt arbete, det gick inte heller att garantera alla människor tak över huvudet vilket innebar att många fick sova utomhus (Regeringskansliet, 2015).

De talar även för migrationens positiva följder. Partiet påstår att invandringen bidrar till arbetskraft, idéer och kunskaper som gynnar landets utveckling. Vidare diskuteras flyktingmottagandet där partiet syftar på att Sveriges flyktingmottagande behöver utvecklas, med en självklar chans för alla till egenförsörjning och bli en del av samhället. Vissa kommuner har ett aktivare arbete med mottagandet medan andra inte har det, detta skapar ett hårt tryck på de förstnämnda kommunerna vilket Socialdemokraterna tycker bidrar till en rad problem. Det är därför viktigt att alla kommuner börjar arbeta för att ta emot migranter. Därefter behövs ett arbete för att få in nyanlända i samhället, vilket EBO-lagen inte bidragit positivt till och partiet menar att ett nytt system bör utvecklas (Motion 2012/13:SF364).

Socialdemokraternas partiprogram, av partiet kallat principprogram, från 2013 talar kort om migrationspolitiken. Partiet ser att migrationen växer mer och mer vilket innebär goda möjligheter till bättre liv på många olika plan för människor som migrerar (Socialdemokraterna, 2013:15).

I riksdagens partiledardebatt såg Löfven invandringen som en investering för landet, människor kommer till Sverige och bidrar då statskassans intäkter växer i samband med att fler personer kommer ut till arbetsmarknaden (Riksdagen, 2015b). Däremot har partiet på senare år varit mer hårda i sina uttalanden kring migrationspolitiken där de menar att Sverige inte ska ta emot fler invandrare om det innebär att integrationen misslyckas. Migrationens konsekvenser ska vara gynnsamma där människor kommer ut i arbetslivet och där barn ska gå i skolan. Det är även tydligt att Socialdemokraterna inte skuldbelägger individer i fråga, utan när de talar om

(24)

24 migrationens negativa påföljder ses det som ett samhällsproblem som gemensamt ska kunna lösas.

5.2 Moderaterna

Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?

” (…) Vad betyder tillräckligt? Är Sverige fullt? Är Norden fylld? Är vi för många? Vi är 25 miljoner som bor i Norden. Jag flyger ofta omkring över det svenska landskapet. Det rekommenderar jag andra att göra. Det är oändligt mycket mark och skog. Det finns mer

plats än man kan föreställa sig. De som säger att landet är fullt måste ju visa vart det är fullt.” (Dagens Nyheter, 2014)

Reinfeldt, tidigare statsminister och partiledare för Moderaterna, intervjuas av DN. Han förtydligar att Alliansen inte delar samma åsikter som Sverigedemokraterna gällande migrationspolitiken eftersom deras enda syfte är att minska på invandringen. Han uttrycker även en besvikelse över hur Sveriges grannländer inte lyckats bedriva en human flyktingpolitik, samt att det inte verkar ha funnits en solidaritet mellan EU-länderna gällande fördelningen av migranter. Moderaterna bedrev en generös migrationspolitik och var till en början öppna till att ta emot människor på flykt.

”Flyktingar som anländer via ett annat EU-land ska snabbt skickas tillbaka. Om vi inte agerar nu väntar en systemkollaps.” (Sydsvenskan, 2015)

I samband med att Kinberg Batra tillträde som Moderaternas nya partiledare i slutet av 2015 började partiet öppna upp för diskussion om att stänga de svenska gränserna för att minska asylsökande markant. En diskussion om gränskontroller hölls för att sätta press de andra EU- länderna, Moderaterna menar att även de ska ta ansvar över flyktingmottagandet.

“Att få stopp på blodbaden och återge människor hoppet om framtiden i sina egna hemländer är den enda långsiktiga lösningen.” (Riksdagen, 2015a)

Kinberg Batra menar att Sverige erhåller ett ansvar att hjälpa både i Sverige och i det drabbade området. Fortsatt menar hon att en tydlig fördelning mellan länderna bör ske, Sverige är ett av de länder som tagit emot flest flyktingar per invånare.

(25)

25

Vi kan se en klar vändning i partiets migrationspolitik i samband med att Reinfeldt avgår och Kinberg Batra tillträder. Reinfeldt talade om öppna gränser och solidaritet, att känna för de människor som tvingas fly konflikter och krig medan Kinberg Batra bedrev en stramare migrationspolitik som inte alls gick hand i hand med det partiet stod för under ett tidigare skede.

En stor förklaringsfaktor till partiets vändning är flyktingkrisen 2015. Det svenska samhället fick utstå olika problem på grund av den höga andel flyktingar som sökte sig till landet.

Konsekvenserna av detta var förslag till gränskontroller och att avlägsna migranter som ankom via ett annat EU-land. Partiet har fortsatt valt att driva en stramare migrationspolitik som konsekvens av detta.

Moderaterna förespråkar en reglerad invandring där det viktiga är att invandringen ska bidra till individens möjlighet att bygga en framtid i landet. Partiet menar att Sverige har misslyckats med att bedriva denna politik, detta har i sin tur resulterat i ekonomiska kostnader och ett växande utanförskap. De som bor i samhället utan tillstånd lever i ett utanförskap, ett så kallat

”skuggsamhälle”, samtidigt som de som erhåller en rättighet att vistas i landet oftast riskerar att fastna i bidragsberoende. Moderaterna talar om att integrationen sker i samband med migrationen. Asylinvandringen har varit allt för hög i nivå med integrationen, det tas inget ansvar för att få in människorna i samhällets gemenskap. Sverige, enligt Moderaterna, tar in alldeles för mycket migranter vilket leder till en misslyckad integrationspolitik. En lyckad integration går att uppnå om landet minskar sitt asylmottagande betydligt. (Motion 2019/20:2833)

”Invandrare som får skydd i Sverige måste komma in i samhället, skaffa jobb och inte fastna i bidragsberoende. Och de som får avslag måste lämna landet (…)” (Moderaterna, 2020)

Ovanstående citat är taget från Moderaternas officiella twitter-sida. Partiet talar om att en hållbar och långsiktig migrationspolitik kräver att migranter och flyktingar får chansen att komma ut och bli en del av det svenska samhället. Samtidigt ska de personer som nekas asyl i Sverige lämna landet, och eventuellt utvisas.

Moderaterna konstaterar att den bristande integrationen skapar problem som utanförskap, bidragsberoende och kriminalitet. Partiet vill att Sverige ska införa en politik där antalet

(26)

26 migranter minskas, detta för att uppnå en lyckad integration. Partiets migrationspolitik blir alltmer stram med tiden och man ställer högre krav på migranten.

Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?

I Moderaternas partimotion (2019/20:2833) till riksdagen listar de upp krav som bör ställas på nyanlända för att integrationen ska börja fungera i Sverige. Det förstnämnda kravet är språket, partiet menar att detta är nyckeln till samhället. Kravet avser att invandrare måste lära sig grundläggande svenska för att lättare komma in på arbetsmarknaden och integreras. Detta kommer i sin tur bidra till en ökad förståelse för det svenska samhället, vilket bland annat omfattar människans rättigheter och skyldigheter. Språkkravet rymmer även rätten till ett svenskt medborgarskap (Motion 2019/20:2833).

Ännu än en gång fördelas ett ansvar hos migranten att faktiskt anpassa sig till det svenska samhället, en person som inte kan det svenska språket inkluderas inte på samma sätt som en annan som kan språket. I enlighet med teorin kring den abjekta migranten som Ahmed (2004) och Tyler (2006) talar om, så bedöms vissa utländska vara mer utländska än andra. Detta kan tolkas på så sätt att en person som inte har tillräckligt bra språkkunskaper anses vara mer

utländsk, detta endast baserat på språkkunskaper.

Precis som de nämnde i partimotionen till riksdagen år 2019, diskuterar de även i sitt partiprogram vikten av en reglerad invandring. Moderaterna ser sig ha ett ansvar när människor tvingas fly från förtryck och krig, detta ansvar gäller särskilt till närområden och grannländer.

De menar samtidigt att de bär ansvar över att människorna på flykt ska lyckas integreras i samhället. Invandringen är nödvändig och partiet vill att Sverige ska vara ett land dit människor söker sig för att bidra till samhällsutvecklingen genom att bland annat arbeta och driva företagsamhet (Moderaterna, 2021:39).

“Alla EU-länder kan komma att behöva ta emot väldigt många ukrainare” (SVT, 2022)

I SVT:s “30 minuter” med Kristersson, partiledare för Moderaterna, upplyser han invasionen i Ukraina. Kristersson påpekar att ett krig i Europa kräver att alla EU-länder samarbetar och tar emot så många flyktingar som möjligt. Vidare får partiledaren frågan om partiets nuvarande

(27)

27 migrationspolitik, som svar på detta förtydligar Kristersson att “när vi har krig i Europa är det väldigt många saker som inte längre gäller”.

Moderaterna menar att människor som tvingas fly landet är välkomna, gärna länder som befinner sig nära Sverige ur ett geografiskt och kulturellt perspektiv. De som anpassar sig och integrerar sig i det svenska samhället med hjälp av språket och jobb är partiet öppna och väldigt positiva för. Baserat på uttalanden gjorda av Moderaterna, kan en enkel tolkning kring vad en bra migrant är diskuteras fram, en bra migrant är en person som helt enkelt integreras i samhället och ser sig ha en framtid i Sverige. Precis som Tyler (2006) nämner när han hänvisar till Ahmed (2004) i sin studie, så finns det tydliga gränsdragningar i vissa fall där det råder tydliga skillnader på vissa utländska människor och andra, det kan med andra ord uppfattas som att vissa utländska människor anses vara mer utländska och eftertraktade än andra.

Diskussionen kring vem som är mer utländsk än en annan går att föra vidare.

Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?

De senaste årtiondenas integration har inte fungerat något bra, menar Moderaterna. En misslyckad integrationen har bidragit till utanförskap, då invandrare under en längre period inte blivit en del av det svenska samhället. Detta ses som väldigt stora problem enligt partiet.

Nyanlända bör därför ges krav redan vid första dagen i landet för att kunna få ett medborgarskap och bli en del av samhället. Kommer man till Sverige präglas man av möjligheter och skyldigheter. Samtidigt menar Moderaterna att integrationen inte behöver innebära att de nyanländas tidigare ursprung ska suddas ut, de är positiva till en anpassning där individen integrera sig i det svenska samhället samtidigt som denne identifierar med någon annan kultur. (Moderaterna, 2021:40)

För att erhålla ett svenskt medborgarskap ställs olika krav på individen. Bland annat är grundläggande nödvändiga språkkunskaper och samhällsorientering viktigt. Det ställs även krav på ett levnadssätt som är hederligt. Partiet vill ha en hög nivå för medborgarskap, det ska inte vara lätt, men det ska vara något att sträva efter. Medborgarskapet är det sista steget i resan för en lyckad integration. (Moderaterna, 2021:41)

Moderaterna diskuterar samhällsklyftan mellan arbetslösa och arbetande. Arbetslösheten bland invandrare är betydligt hög, särskilt bland kvinnor med invandrarbakgrund. De löper stor risk

(28)

28 att hamna i ett bidragsberoende då deras ställning på arbetsmarknaden är svag. Moderaterna anser därför att det är viktigt att fler nyanlända tar steget att ta sig in på arbetsmarknaden, för att inte riskera att fastna i ett utanförskap (Motion 2019/20:2833).

Utifrån partimotionen har migrationen ökat markant under de senare decennierna. Partiet står fast vid att den ökade migrationen i Sverige lett till en integrationspolitik som inte är tillämpbar, detta på grund av den stora mängden asylinvandrare som tas in i Sverige. Integrationen sker i samband med migrationen och är en viktig fråga i politiken. Fortsatt menar partiet att en minskad asylinvandring leder till en bättre integrationspolitik, detta kan tänkas bero på att Sverige då lättare kan fokusera på den mindre mängd invandrare som tas in.

Det framkommer tydligt att partiet lägger stort ansvar på individen att anpassa sig och se till att denne integrerar sig i samhället. Det ställs många krav på individen och mindre krav på samhället. Moderaterna talar bland annat om vikten att komma ut i arbetsmarknaden, det är tydligt att de ställer krav på individen att se till att detta sker. Utan ett samarbete mellan båda parter kommer det vara svårt att få ut en nyanländ utan erfarenhet och med sämre språkförutsättningar till arbetsmarknaden.

Det som kan ses som en problematik i dessa uttalanden är hur allt ansvar läggs hos invandraren när det i själva verket är ett problem som det svenska samhället bör prioritera. Precis som Ahmed (2004) talar om, nedvärderas invandraren och ses som ett objekt, detta skapar ett slags

“vi” och “dem”. Vidare talar partiet om invandrare och den höga arbetslösheten, i detta fall är invandrarkvinnan särskilt utsatt, detta segment kan även diskuteras i samband med Ahmeds (2004) “vi” och “dem” tänk samt teori kring den abjekta migranten.

5.3 Sverigedemokraterna

Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?

”Skillnaden mellan mig och Stefan Löfven är att Stefan Löfven tar pengar från biståndet och från välfärden och lägger dem på bidrag och bostäder till invandrare i Sverige.” (Riksdagen,

2015a)

(29)

29 I ovanstående citat talar Sverigedemokraternas partiledare Åkesson om migrationens ekonomiska konsekvenser. Det är tydligt att han inte står bakom den nuvarande migrationspolitiken. Åkesson förespråkar snarare hjälp på en lokal nivå i närområdet där kris och konflikt pågår, något som partiet även talar om i det senaste partiprogrammet.

”Illegala invandrare ska skickas hem. Vi har budgeterat för en fullskalig folkräkning, förvarsplatser för utvisningsdömda samt verkställande av utvisningar, och mycket mer.”

(Sverigedemokraterna, 2020)

Citatet ovan är taget från Sverigedemokraternas officiella twitter-sida. I debattartikeln som partiet har länkat till i uttalandet talar de om sin trygghetsinvestering. I artikeln listar de olika sätt som de hade velat investera i tryggheten, där pratar de bland annat om en ökad budget för polismyndigheten, finansierade ordningsvakter och kriminalvården.

Ett högre krav på medborgarskap är något Sverigedemokraterna förespråkar, de menar att detta kommer bidra till att färre kan bli medborgare, som i sin tur leder till att icke-medborgare kommer sakna vissa rättigheter. Partiet syftar vidare på att Sveriges migrationspolitik under de senaste decennierna har bidragit till att färre deltar på arbetsmarknaden, allt färre anpassar sig till landet och en ökad segregation råder. (Motion 2021/22:3839)

Det inramade problemet är att konsekvenserna av migration, enligt Sverigedemokraterna, är skuggsamhällen, kriminalitet och utanförskap. Orsaken till sådana samhällsproblem anses vara den ökade migrationen. Som en lösning vill partiet driva en politik som förväntas bidra till avslagsbeslut och utvisningar, ett minskat inflöde av asylsökande samt att icke-medborgare kommer sakna vissa rättigheter. Kopplat till Ahmeds (2004) teori kan vi se hur Sverigedemokraterna kategoriserar de illegala migranterna i ett fack som inte tillhör “oss”.

Dessa migranter hamnar i, det Ahmed (2004) skulle kalla, facket “dem”.

Sverigedemokraterna talar om ett högre krav på medborgarskap, som innefattar språkinlärningen och vikten av att förhålla sig till svenska normer genom att hävda nyttan för migrantens självständighet och den svenska ekonomin, på så sätt löper migranten mindre risk att hamna i ett bidragsberoende. Partiet gör det tydligt att vissa utländska människor är mer utländska än andra, de invandrare med bättre språkförutsättningar ses som mindre utländska och därav blir de mer eftertraktade, vilket Ahmed (2004) framställer i teorin om den “abjekta

(30)

30 migranten”. Det är även tydligt att Sverigedemokraterna fördelar ansvaret till individen att lära sig språket, anpassa sig till svenska normer och komma ut i arbetsmarknaden. De framställer inte problemet som ett samhällsproblem, de menar i stället att det här problemet fortsatt ligger hos migranterna. Även här kan Ahmeds (2004) teori tillämpas då partiet gör skillnad på de som tillhör nationen och invandrare.

Vidare tar partiet upp det destruktiva förhållandet mellan individen som inte trivs i samhället och landet. Det påverkar både landet och den enskilde individen negativt, därför bör det finnas stöd till invandrare som behagar återvända till sina hemländer. Sedan ska flyktingpolitiken i grund handla om att hjälpa människor i lidande på plats, i konfliktområdets närhet.

Sverigedemokraterna menar att en sådan politik bidrar till att allt fler flyktingar kan få hjälp på plats till samma summa pengar som används för att hjälpa flyktinggrupper i Sverige.

(Sverigedemokraterna, 2019:14)

Återigen läggs skulden på migranten, att individen inte trivs i samhället anses vara ett personligt problem och inte ett samhällsproblem. Den enkla lösningen att förflytta migranten i stället för att integrera med hjälp av samhället. Den enskilda individen blir den abjekta migranten som Ahmed (2004) talar om.

Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?

I sitt partiprogram, av de kallat principprogram, menar Sverigedemokraterna att invandringen till Sverige genom tiderna har varit positiv i det mån som landet har tagit emot begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande områden. Samtidigt som de menar att massinvandringen från andra länder har en mycket negativ påverkan på det ekonomiska och sociala perspektivet. Partiet diskuterar flyktingpolitik och talar för att

flyktinginvandrare endast bör beviljas uppehållstillstånd under den tid som det pågår konflikt eller naturkatastrof i det landet som människorna har flytt från. Därefter ska dessa människor få hjälp med att återvandra. (Sverigedemokraterna, 2019:14)

Sverigedemokraterna talar för en striktare migrationspolitik. En nyanländ till Sverige ska lära sig de normer som förklarar hur man passar in i det svenska samhället. För att minska risken för att migranter och flyktingar ska bli bidragsberoende menar partiet att nyanlända ska mötas av språkinlärning, egen inkomst och medborgarskap. (Motion 2021/22:3839)

(31)

31 I samband med kriget i Ukraina genomförde SVT Rapport en intervju med Sjöstedt, ekonomipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, där han talar om skillnaden på flyktingar från Ukraina och andra flyktingar.

“Vi pratar om riktiga flyktingar i krig, inte om ekonomiska migranter” (SVT, 2022)

Uttalandet ovan tyder på att Sjöstedt ser ukrainska flyktingar som riktiga flyktingar som flytt från krig, samtidigt som han kategoriserar flyktingar från exempelvis Syrien som ekonomiska migranter. Vidare i intervjun med Sjöstedt påstår han att ukrainska flyktingar faktiskt flyr för sitt liv.

Sverigedemokraterna gör skillnad mellan olika flyktingar då de anser att människor från länder som är geografisk närliggande till Sverige är riktiga flyktingar medan andra asylinvandrare är ekonomiska migranter. Partiet gör en tydlig markering på vad en bra respektive dålig migrant och flykting är. Här framgår det tydligt att europeiska flyktingar anses vara de bra flyktingarna.

En person som migrerar från ett europeiskt land till Sverige anses ha lättare att anpassa sig till den svenska kulturen enligt Sverigedemokraterna, detta innebär alltså att det inte medför någon kulturkrock vilket resulterar i att migranterna integrerar sig i det svenska samhället. Ännu en gång finns det samband mellan Ahmeds (2004) teori och partiets uttalande. En tydlig skildring av att vissa flyktingar är mer utländska än andra går att se i Sjöstedts uttalande, utifrån uttalandet kan en slutsats dras om att ukrainska flyktingar är de mindre utländska och mer eftertraktade.

Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?

Partiet talar om ett aktivare arbete med återvändandeverksamhet. En miljard kronor ska omfördelas från generell biståndsverksamhet till verksamheter förenat till återvandringen.

Detta innebär ett stöd till den som önskar få en trygg återvandring, återuppbyggnad av hemländer och återintegration till hemlandet. (Motion 2021/22:3839)

De migranter som visar ett missnöje till de svenska normerna och språkinlärningen bör få hjälp att återvända hem. Partiet menar att deras politik kommer bidra till avslagsbeslut och utvisning, den kommer även minska på inflödet av asylsökande och andra migranter markant. Detta ska i

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :