I detta kapitel presenteras den valda metoden samt urvalet av det valda materialet till studien.
En framinganalys kommer ligga till grund för att kunna besvara de angivna frågeställningarna.
Kvalitativ textanalys avses användas i detta sammanhang.
4.1 Framinganalys
En etablerad metod med utgångspunkt i att samhällsfenomen kan inramas och tolkas på olika sätt, så kallad framinganalys, kommer användas i studien för att undersöka skildringen av samhällsproblem. Hur ett problem tolkas kommer bidra till hur aktörer väljer att verka gentemot problemet, ett exempel på detta är hur politiska partier tar sig an olika problem. Det har även en inverkan på medborgares väljarbeteenden, något som politiska aktörer är bekanta med, och därför väljer att lägga upp en strategi om hur de bäst inramar ett problem eller
16 fenomen för att övertyga andra om sitt budskap. Det centrala i en framinganalys är inramningens innehåll, inte aktörers tankar eller motiv. Det viktiga i en studie som använder sig av metoden är alltså att komma åt den medvetna och strategiska inramningen som aktören använder sig av. Det mindre relevanta är frågor om aktörer faktiskt håller med sin inramning eller inte. (Esaisson et al., 2017:218)
Den här typen av kvalitativ textanalys kommer bidra till en analys av material som eventuellt ligger gömt under ytan och som endast går att betrakta i samband med analytiska verktyg och intensiv läsning. (Esaisson et a.l., 2017:211)
Det finns olika sätt att precisera frågor i denna metod, det enda man behöver ha i åtanke är att utgå ifrån framingbegreppet och studiens teoretiska ramverk (Esaisson et al., 2017:219).
4.2 Tillämpning av WPR-ansats
Bacchis (2009) WPR-ansats kommer tillämpas i studien för att fullfölja studien. Utifrån Bacchis (2009) fråga ett, två och fem har vi formulerat följande frågor:
1. Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?
2. Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?
3. Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?
De tre valda frågorna har valts ut för att kunna identifiera problemet. Vi anser att valet av dessa frågor är mest lämpade för att kunna besvara de valda frågeställningarna och kunna gräva fram eventuella problemrepresentationer.
4.3 Urval av material
För att kunna besvara forskningsfrågorna under studiens gång kommer vi använda oss av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraternas senaste upplagor av partiprogram. Vi kommer även använda oss av olika uttalanden i media som partiernas talespersoner har gjort, samt partiledardebatter och protokoll till riksdagen. Det positiva med att använda oss av yttranden från bland annat debatter och media är att dessa oftast är mer ärliga och direkta med tanke på att politikerna i fråga inte får betänketid innan de talar. Vi kommer
17 inte intressera oss av de politiska aktörernas åsikter, utan syftet är att inrama och tolka det problem som framställs.
Studien baseras på våra egna tolkningar av det valda materialet vilket kan ses som en eventuell svaghet. Hade någon annan å andra sidan använt samma metod och material hade förmodligen resultatet blivit densamma då denna studie är en textanalytisk studie. Däremot, beroende på politisk inriktning och bakgrund kan tolkningar av exempelvis partiets uttalanden variera.
Genom att studera partiernas valmanifest hade en mer fördjupad studie kunnat genomföras, vi är väl medvetna om den information som vi eventuellt går miste om men dessvärre har vi valt att avgränsa arbetet på detta sätt på grund av tidsramen.
För att kunna hitta relevanta anföranden som politiska talespersoner inom partierna har gjort har vi använt oss av sökorden migrant, migration, flykting, invandrare, integration, migrationspolitik, nyanländ och utrikesfödd.
4.3.1 Partiprogram
Det använda materialet är hämtat från partiernas webbsidor, specifikt partiprogrammen som finns bifogade. De valda partiprogrammen är Socialdemokraterna år 2013, Sverigedemokraterna år 2019 och Moderaterna år 2021. Vi är medvetna om att tidsskillnaden mellan partiernas senast publicerade partiprogram kan komma att påverka undersökningen då det skiljer sig markant mellan åren. Det har hunnit ske mycket under dessa år, därför finns det risk att informationen från partiprogrammen kan verka vag. Vi vill dock tro att anledningen till att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna inte uppdaterat sina partiprogram på senare tid är för att de fortfarande står bakom de åsikter som står i dessa.
4.3.2 Sveriges riksdag
Vi har även använt oss av Sveriges riksdags webbsida, partiledardebatterna hittar man under deras webb-tv kategori. Partimotioner är även de hämtade från Sveriges riksdags webbsida, där har vi använt oss av sökfunktionen för att hitta det använda materialet. Med hjälp av partiprogram, debatter, motioner till riksdagen och aktuella uttalanden kommer vi kunna få ett brett underlag för att kunna tolka hur partierna inramat problemet.
18 Vidare har vi valt att kolla på partiledardebatter från år 2015, eftersom Sverige under det året hade en flyktingkris som än idag är omtalad.
4.3.3 Uttalanden
Vi kommer analysera äldre uttalanden som partierna har gjort i samband med mer aktuella uttalanden, bland annat partiernas diskussioner kring flyktingar som kommer från Ukraina i skrivandets stund vilket kommer bli intressant i inramningen av den ”bra” respektive ”dåliga”
migranten och flyktingen. Vi kommer kunna identifiera och framställa skillnader, om möjliga, mellan tidigare och nuvarande uttalanden.
Det material vi har använt oss av för att hitta uttalanden av partierna är debattartiklar, sociala medier och intervjuer. Vi har endast använt oss av uttalanden från de olika partiernas ledare eller talespersoner.
4.3.4 Avgränsning
Arbetet avgränsas till Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraternas migrationspolitik eftersom dessa är Sveriges tre största partier. Migrationspolitiken är en bred och aktuell fråga, vi har därför även valt att inrikta oss mer på hur de tre partierna framställer migranter och flyktingar snarare än migrationspolitiken i helhet. Arbetet avgränsas ytterligare då vi valt att använda oss av partiernas senast publicerade partiprogram, detta för att samla in så aktuell information som möjligt till uppsatsen. Genomförandet av studien har även en utgångspunkt i partimotioner till riksdagen och olika uttalanden i sociala medier, artiklar och debatter.
4.4 Validitet och reliabilitet
Esaiasson et al. (2017:57) poängterar att en god validitet, innebär en överensstämmelse mellan de teoretiska definitionerna och de operationella indikatorerna. Det som i studien påstås ska mätas, ska även genomföras, därav är en god validitet avgörande för att uppnå trovärdiga slutsatser (Esaiasson et al. 2017:57–58). Vidare hävdar Esaiasson et al. (2017:58) att en god begreppsvaliditet och en hög reliabilitet tillsammans resulterar i en god resultatvaliditet som innebär att studien mäter det den påstår sig ska mäta.
19 För att förhoppningsvis lyckas uppnå en god begreppsvaliditet har denna studie ämnat använda tidigare forskning. För att sedan kunna åstadkomma hög reliabilitet krävs det att noggrant undersöka problemet och tydligt förklara hur det tolkas. Esaisson et al. (2017:64) talar om att en tydlig tolkningsförklaring bidrar till att läsaren förstår materialets framställning och på så sätt demonstrerar att slumpmässiga fel inte har inträffats i undersökningen.
Studien avser att studera huruvida Sveriges tre största riksdagspartier framställer migranter och flyktingar, detta genomförs med hjälp av datainsamling som grundar sig i partiernas partiprogram, uttalanden i sociala medier samt partiledardebatter. Utgår vi från att göra om studien utifrån samma material som använts i studien, kommer resultatet bli densamma med tanke på det använda materialet. Det som däremot är viktigt att poängtera och kan diskuteras är eventuella förändringar av resultatet beroende på hur debatten kring ämnet ser ut vid en återkommande forskning av ämnet, kanske ser det annorlunda ut i framtiden på grund av den pågående invasionen i Ukraina av Ryssland.