Fr å n k e l g r i s a r t i l l s t y v b a r n - Fu s k e t m e d v ä l f ä r d s s y s t e m e n*
A v ju r. d r. Lars Ko rsell, u tr e d a r e n Jo h a n n a Hagstedtochu tred a ren Jo h a n n a Sk in n a r i
The s o c ia l welfare system was f o r a long time alm ost synonymous with Sweden. Since the beginning o f the 1990s, the system has been questioned a n d a lot o f attention p a id to s o c ia l benefit fra u d . In the beginning, the S o c ia l D em ocratic P a rty denied that there was a problem, but later on they came to protect the welfare state by being tough on those who cheat the system. The opposite side o f the p o litic a l spectrum viewed the struggle against the cheaters as both a means by which to save the state money an d as a source o f ammunition with which to question the welfare model.
M eanw hile, the image o f welfare beneficiaries as passive receivers has been redefined to one o f unwanted a n d suspicious burdens on society.'”'
Hem m ets g rundval är gemensamheten och samkänslan. D et goda hemmet känner icke t ill några p rivilegierade eller tillbakasatta, inga k elgrisar och inga styvbarn. D ä r ser icke den ene ner på den andre. D ä r försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och p lundrar den svage. 1 det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.
- Per A lb in Hansson, 19281
Idag råder nolltolerans m ot fu sk med välfärdssystem en, men så har det inte a lltid varit. Bidragstagarna, som tidigare var välfärdssam hällets kelgrisar, har på kort tid förvandlats t ill styvbarn. Vad är orsakerna t ill denna förvandling och v ilk a uttryck har utvecklingen tagit? V a r är det svenska sam hället med dess välfärdssystem på väg? Det är några frågor som vi försöker belysa i denna artikel, som tar pulsen på vad som har b liv it en a llt viktigare krim in a lp o litisk fråga, kampen mot välfärdsfusket.
Fusk på agendan
Sedan år 2005 fin n s en statlig delegation mot felaktig a utbetalningar från trygg
hetssystem en med den egna hem sidan w w w .rattoch riktig t.se. En ny särskild bi- dragsbrottslag har in fö rts som krim in alise rar grov oaktsamhet (prop. 2006/07:80;
’ A rtik e ln bygger på ett föredrag som författarna h å llit den 1 ju n i 2007 på det N ordiska samarbetsrå- det fö r K rim in o lo g is ( N S fK ) årliga sammankomst. Tack fö r synpunkter från generaldirektören Jan Andersson och enhetsrådet D aniel Vesterhav vid Brå, professor Per Ole Johansen v id O slo universitet och huvudsekreteraren K ris tin a Padrön v id FUT-delegationen.
" T itle in English: From Minions to Stepchildren: Fraud in the Welfare System. O rigin al in Swedish.
22 L a r s K o rse ll, J o h a n n a H agstedt och J o h a n n a S k in n a ri SFS 2007:615) och enligt ett förslag ska bidragstagare som fått fö r mycket i bidrag och tvingas t ill återbetalning även erlägga ränta (prop. 2006/07:49). D et fin n s också idéer om att in föra en rätt att kvitta återkrav på fö r mycket utbetalda bidrag mot nya ersättningar (FU T-delegationen, 2007a). S am tidigt försäm ras v illk o re n fö r bidragen.
D et stora antalet blogg ar som rö r bid rag sfuske t är också ett tecken på att bidrag och bidragsfusk är ett hett ämne i dagens Sverige. Både i och utanför blog- garna handlar den p o litiska diskussionen ofta om dessa teman och bidragstagare känner sig utsatta eller utpekade som fuskare. A tt bidragen ”stramas åt” anses slå mot dem som verklig en behöver stöd och vad som egentligen behövs är en kon
trollapparat som hindrar de felaktiga utbetalningarna, säger vissa. A ndra menar att det är helt rätt och att det ska löna sig att arbeta. Det stora engagemanget yttrar sig även i att antalet t ill m yndigheterna inkom na tips om fusk ”når nya rekordnivåer”
(Östersunds Länstidning, 2007-03-02).
Vad är fusk?
D et fin n s in te några gem ensam m a d e fin itio n e r fö r de begrepp som används k rin g överutnyttjande, fusk, fiffe l - e lle r vad m an nu v ä lje r att k a lla det - och relation en til! det ju rid is k a begreppet b edräg eri ( R R V 1995:32; F U T -d e le g a tionen, 2005; K o rs e ll och N ils s o n , 2003). P ro b lem e t lig g e r främ st i att o lik a d e fin itio n e r används fö r samma begrepp av o lik a m yndigheter. K om p lika tio n er och m issförstån d uppstår därför. I denna a rtik e l används begreppet fu s k som en beteckn in g på att någon m edvetet m issb ru kar trygghetssystem en, även om frågan om uppsåt inte behöver vara bevisad (fö r b e d räg erib rott föru tsätts att uppsåt kan styrkas).
Bidragsfusk brukar sällan förknippas med ekonom isk brottslighet, och skälet är nog att detta fusk anses begås av ” v an lig t fo lk ” (K o rse ll, 2005). Ensam stående mammor som fy lle r i blanketterna fel lever inte rik tig t upp t ill bilden av ekobrotts
lingen. Följaktlig en brukar inte heller bidragsfusk ingå i de åtgärdspaket som då och då m obiliseras på ekobrottsom rådet. Kam pen mot bidragsfusket har gått sin egen väg, som v i nu ska följa.
Fuskets omfattning
F ö r att kunna fuska med bidrag förutsätts någon form av trygghetssystem . Det borde fin n as ett sam band m ellan antalet trygghetssystem , volym en av utbetal
ningar, antalet utbetalande bidrags- eller försäkringsgivare och m öjligheterna att fuska. D et svenska trygghetssystem et, med 60 o lik a bidragsform er där tio m yn
digheter sam m anlagt betalar ut m iljardb elop p varje dag, kan m öjligen fram stå som ett eldorado fö r bidragsfuskare.
F rå n kelgrisar till styvbarn
G rovt sett kan trygghetssystem en delas in i fem grupper: socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, försörjningsstöd, studiestöd och övrigt. O m krin g 520 m iljarder kronor betalas ut i form av ersättningar och bidrag t ill personer i Sverige varje år (FU T-delegationens hemsida). M ed andra ord behöver fusket inte utgöra en sä rsk ilt hög procentandel av det totalt utbetalda beloppet fö r att det ska röra sig om stora sum m or pengar.
D et är svårt att b ild a sig en uppfattning om fuskets storlek. D et är inte heller någon som rik tig t vet hur stor om fattning fusket har. De senaste två åren har dock en del undersökningar gjorts som kunnat ge en bättre b ild . E n studie av t illfä llig föräldrapenning säger att 22,5 procent av de utbetalda pengarna ” härrör från över
utnyttjande”, v ilk e t ska tolkas som att förä ld ra r fuskat t ill sig pengar i samband med vård av sjukt barn (IFA U , 2006). Försäkringskassans egna s iffro r tyder på att fusket ” bara” utgör 10 procent av den tillfä llig a föräldrapenningen.
1 en annan u n d e rsökn in g kom Försäkrin g skassan år 2006 fram t ill att 0,8 procent av utbetalningarna av sjukpenning, föräldrapenning, tillfä llig föräldrapen
ning, sjukersättning, aktivitetsstöd, tandvård, assistansersättning, underhållsstöd, bostadsbidrag och bostadstilläg g t ill pensionärer kunde vara förem ål fö r brotts
m isstanke (prop. 2006/07:80). Detta motsvarar ungefär en av de 152 m iljarder kronor som Försäkringskassan betalade ut från dessa system under året.
1 m itten av 1990-talet kom R iksrevisionsverket fram t ill att 5-7 m iljarder kro
nor betalades ut felaktig t. D et sk u lle m otsvara om kring två procent av de totala utbetalningarna. Det är en procentsats som lig ger hyggligt nära de uppskattningar som gjorts fö r länder som N ya Zeeland, U S A , Kanada, Irland och Storbritannien (prop. 2006/07:80). FUT-delegationen (2007b) har genom sem inarieövningar med m yndigheternas egna experter uppskattat att det totala fusket sku lle kunna ligga runt 10 m iljarder kronor.
En rim lig slutsats är att bidragssystemen inte är utform ade fö r att utbetalning
arna ska gå att kontrollera (FUT-delegationen, 2007a). D et handlar konkret om att kontrollm öjligheter och varningssignaler inte fin n s inbyggda i a lla utbetalnings- system samt att handläggare på vissa av de utbetalande m yndigheterna upplever att det som prem ieras är utbetalningar, inte kontroll. E ffe k tiv ite t mäts i antal ut
betalningar, inte i stoppade potentiellt felaktiga utbetalningar. Regelverket läm nar i vissa fa ll ett stort utrym m e fö r handläggarnas egna bedöm ningar, v ilk e t bidrar t ill svårigheterna att identifiera felaktiga utbetalningar. I samma rapport ly fts även fram att m ånga av felen orsakas av felaktig a u p p g ifte r från den sökande. Dessa fe l kan bero på slarv, språksvårigheter, d å lig kunskap om vad m yndigheterna v ill ha fö r uppgifter eller det som är ämnet fö r denna artikel, fusk. Även arbetsgivare, skola e lle r läkare är exem pel på aktörer som kan läm na fe la k tig a u p p g ifte r om den sökande.
24 La rs Korsell, Johanna Hagstedt och Johanna Skinnari T id ig a re har B rottsföreb ygg ande rådet (B rå) undersökt fu sk och kom m it fram t ill att Försäkringskassan tenderade att göra de kon troller som enklast ger
” resultat” (B rå 2005:10). D et är exem pelvis enkelt att rin g a t ill arbetsgivaren och daghem m et, men b e ty d lig t svårare att kon tro lle ra om en fö rtid sp e n sio n ä r arbetar svart. D et är enklare att kontrollera om konkret läm nade u pp gifter stäm
mer, än förhållanden som inte fin n s redovisade någonstans utan bara sker. E fter
som å ts k illig a fel beror på slarv, bristande kunskap och då lig a språkkunskaper fö re slo g B rå att in fo rm a tio n och se rvice också v ar v ik tig t fö r att m in ska de felaktig a utbetalningarna. D etta var också ett skäl t ill att B rå ansåg att det nya grova oaktsam hetsbrottet inte var rätt m ed icin eftersom det riskerade att trä ffa de svaga gru p p e rn a i sam h ället (B rå, 2006). D e t sk u lle vara bättre att stötta dessa grup per och ta fram tekn iska lö sn in g a r som m inskade felen i stä lle t fö r att bestraffa bidragstagarna.
Slutsatsen, med den kunskap v i har idag, är att Sverige knappast är något fuskarnas paradis, även om ” tillgången” på bidrag sannolikt är större än på många andra håll. M ed undantag av vissa ersättningar, som det är lätt att fuska med, ex
em pelvis t illfä llig föräldrapenning, sk u lle fusket vara förh ållan d evis begränsat.
D en allm änna b ild e n är att fusket är väsen tligt m er om fattande än vad det är i verklig h eten , v ilk e t ty d lig t visats i en studie av Skatteverket och B rå om fu s
ket med arbetslöshetsersättning (B rå 2007:23). M e d ganska små m edel, som att m inska antalet system och utbetalare, borde fusket kunna m inska t ill en betydligt lägre nivå, även om det kan finnas vissa risksystem kvar. Trots detta m ålas fusket upp som om det vore m ycket om fattande. V isserlig e n handlar det inte enbart om procent och belopp. Ä ven fö rh å lla n d e v is m a rg in ella tal kan leda t ill stora ska
dor i form av legitim itetsförluster. D et kan dock vara tankeväckande att jäm föra fusket med skattefelet, som beräknas t ill i storleksordningen nio procent av skat
teintäkterna (S K V , 2004). H u r kom m er det sig att fusket p lö tslig t beskrivs med krigsrub riker?
2000-talets kamp mot fuskarna
D et är fö rst på 2000-talet som fu sk frå g o rn a blev allm än egendom och en stor p o litisk fråga i Sverige. Lå t oss d ä rfö r fö lja de senaste årens p o litisk a debatt som lett fram t ill om svängningen i synen på bidragsfusket.
Dåvarande partiledaren för Kristdem okraterna (ett litet konservativt parti med kristen in riktn in g ), A lf Svensson, säger år 2002 att det fuskas med välfärdssyste
men (Sveriges radio, 2002-05-04). Han möter dock hårt motstånd. A lf Svenssons k ritik e r anser att det är oförskäm t att an klaga v a n lig t fo lk och ifrågasätta den hederliga svenskens solidaritet mot det gam la folkhem m et (Ljusnan, 2005-11-23;
Göteborgs-Posten, 2006-09-24). Tiden var inte rik tig t mogen att peka ut bidragsta-
kelgrisar till
garna som fuskare. V isserligen hade K o n trollfu n ktion en i staten (beskrivs nedan) inneburit en storsatsning mot fel och fusk, men dessa projekt ägde rum utan att bi- dragstagarna uttryckligen pekades ut. Snarare var det en mängd projekt som drevs internt inom m yndigheterna utan att näm nvärt påverka den allm änna debatten.
Sam tidigt sker en rad förändringar fö r att m otverka fusk, bland annat som ett led i projekten från K o n tro llfu n k tio n e n i staten. E n förän drin g var en lagändring år 2002 som gjorde det m öjlig t fö r a-kassorna, Försäkringskassan och C entrala studiestödsnäm nden (C S N ) att sam köra register.
Fuskdebatten väcks t ill liv och från konservativa och lib e ra la p a rtier i op
p o sitio n fö rs fram att det fu skas m ed välfärdssystem en. S tatsm in ister G öran Persson i den socialdem okratiska regeringen invänder att problem et snarare är att arbetsplatserna inte är tillr ä c k lig t bra v ilk e t leder t ill hälsoproblem (L ju s nan, 2005-11-23). M e n så sm åningom börjar han m edge att det v isse rlig e n inte fu skas, m en att det pågår ett v isst ö veru tn yttjan de av bidragssystem en. D et överutnyttjande som förekom m er sk u lle dock ske i god tro (Flälsingb orgs D ag
blad, 2005-08-22).
Förre kabinettssekreteraren Sverker Å ström , som är en flitig sam tidskom - mentator, går in i debatten och hävdar att det är typiskt att man efter en så lång tid med socialdem okratiskt styre klänger sig fast v id en ideolog i där arbetarrörelsens värderingar om so lidaritet, frih e t, jäm ställd h et och v ä lfä rd b liv it gem ensam m a fö r a lla och utgör en b e sk riv n in g av fö rh å lla n d e n a i Sverige. Följd en är att v i b liv it naiva och vägrar inse att G unnar M y rd a l, socialdem okratisk ideolog, folk- hem sarkitekt och internationellt erkänd nationalekonom , redan år 1978 hade rätt, näm ligen att svenskarna b liv it ”ett fo lk av fiffla re ” (Dagens Nyheter, 2004-11-18).
V ad M y rd a l menade på sin tid var g ive tvis inte att ”a lla ” var fiffla re , men att re
gelverket skapade m öjligheter t ill fusk.
U nder år 2005 sker en ty d lig svängning. Förra finansm inistern Per N uder, i den tidigare socialdem okratiska regeringen, menar att skattefusket visserligen är ett m ycket större problem , men att en utredning bör tillsä tta s fö r att undersöka bidragsfusket (Upsala N ya Tidning , 2005-03-08). Under sommaren släpper B rå en rapport där det konstateras att 80 procent av dem som anm äls fö r personförsäk
ringsbedrägerier har en tidigare brottsbelastning, och fö r 30 procent var det m inst fjärde resan (B rå 2005:10). A nn an k rim in e ll verksam het m isstänks lig ga bakom och fusket kan vara system atiskt (Göteborgs-Posten 2005-06-04). Beskrivningen av fusket få r härigenom en allv a rlig a re sida. D et handlar inte ” bara” om utsatta m änniskor som i ”god tro” fy lle r i blanketterna fel. N ä r b id rag sfusk refereras i term er av k rim in alite t, t ill och med organiserad brottslighet, skapar det en grund fö r att ta i med hårdhandskarna. E n uppgradering av fusket är på väg, från över
utnyttjande t ill brott.
26 L a r s K o rse ll, Jo h a n n a H ag sted t och J o h a n n a S k in n a ri FUT-delegationen
Regeringen tillk a lla r år 2005 en delegation (F i 2005:03) som ett led i ett större arbete fö r att stärka legitim iteten fö r de offentlig a trygghetssystem en (FU T -dele- gationen, 2005). Den ska senast som m aren 2008 läm na ett slutbetänkande, som vid sidan av att beskriva vad delegationen arbetat med, också ska skissa förslag på hur en fram tida samverkan ska se ut och v ilk a nödvändiga regelförändringar som krävs. M ed andra ord ska delegationen inte enbart fånga upp det direkta fusket, utan även de fel som utbetalande m yndigheter kan göra, vilk e t även inkluderar de fa ll där den sökande får m indre pengar än hon eller han är berättigad till.
M ed mottot ” Rätt person ska ha rätt ersättning vid rätt tillfä lle ” (jfr Sainsbury, 1996) arbetar delegationen och dess 16 samverkande m yndigheter med att mäta de felaktiga utbetalningarnas om fattning och orsaker (FUT-delegationens hemsida).
Från överutnyttjande till stöld
K lim a te t k rin g fuskfrågorna hårdnar under den socialdem okratiska regeringens sista år vid makten, fram till hösten 2006. Förra socialm inistern B erit A ndnor upp- graderar bidragsfusket och menar att fusk är ”stöld av våra gemensamma pengar”
(Ljusnan 2005-11-23). På kort tid går regeringen från ”överutnyttjande i god tro”
t ill ”stöld och bedrägeri”. Plötslig t har det b liv it p o litiskt gångbart med hårdare tag mot bidragsfusket och socialdem okraterna neutraliserar den borgerliga k ritik e n mot att fö r lite görs mot fusket. D et talas om att 2005 ska utropas t ill F U S K E T S Å R (Flä lsin g b o rg s D agb lad, 2005-08-22). G öran Persson fö re slå r att m an ska tillsä tta en styrka fö r att kontrollera fuskare, v ilk e t på sätt och v is nu har in friats genom att 300 nya tjänster tillsa tts inom Försäkringskassan (Försäkringskassans hemsida). Dessa tjänstemän ska arbeta med att bekäm pa bidragsfusket. D et lib e rala fo lkp a rtiet föreslår t ill och med att en antifusk-m inister ska tillsättas, något som partiet dock inte lyckas driva igenom när det senare kom m er i regeringsställ
ning med sam arbetspartier (Flälsingborgs D agblad, 2005-08-22).
M oderata sam lingspartiet, ett konservativt parti som numera m arknadsför sig som ”det nya arbetarpartiet”, m enar att det inte är konstigt att många fu skar när bidragen är så frik o stig a att det inte lön ar sig fö r vissa att arbeta. A rb ete måste löna sig och bidragssystem en måste göras m indre generösa, är lösningen. S ocial
dem okraterna föreslå r i stället ökad k on troll som ett bättre sätt att m inska fusket än att m inska ersättningsnivåerna (Göteborgs-Posten 2005-06-04).
” Regeringen går på fuskjakt” (Västerbottens-Kuriren, 2005-09-28) och välfärds
staten börjar ta skepnad av ett kontrollsam hälle. D et b lir rum srent m ed kontroll, register samkörs, bidragsm yndigheter tillsätter fuskhandläggare och allt fler brotts
m isstankar polisanm äls t ill fö ljd av detta. Bidragstagarna är visserligen fortfarande kelgrisar med oförändrade bidrag, men har också fått rollen av styvbarn genom att
deras behov och uppgifter ifrågasätts och kontrollen hårdnar. Å r 2005 har kampen mot bidragsfusket hamnat i ett slags jäm viktsläge, både m ellan förm åner och kon
troll, men också i den politiska retoriken, där Moderata sam lingspartiet menar att det egentligen inte är så stor skillnad m ellan vänster- och högerpolitikens syn på bidrags
fusk (Västerbottens-Kuriren, 2005-09-28). Snart ska det em ellertid b li annorlunda.
U tredningar och projekt som initieras under år 2005 ger resultat. U nder våren 2006 fö reslå r en u tred n in g att la g stiftn in g e n m ot b id ra g sfu sk ska skärpas och inte enbart uppsåtliga brott utan även grov oaktsam het bör vara straffb art (S O U 2006:48). I A rbetarbladet beskrivs lagen i dram atiska term er med att den in fö rs fö r att ” råda bot på svenskarnas tju va ktig a ådra” (A rbetarblad et 2007-02-20).
D et sk riv s om sm åb arnsföräldrar som fu sk a r m ed vård av sjukt barn, par som skenseparerar och förtidspensionärer som driver företag. A lf Svensson bekräftas ha fått rätt, nästan fy ra år senare. B id ra g sfu sk är bedräg eri och m åste stoppas likso m annan brottslighet då den m ed tiden kom m er att u rh olka trovärdigheten t ill de svenska trygghetssystem en, v ilk e t på sik t hotar ”den fö r de flesta svenskar självklara generella välfärden” (Ljusnan, 2006-07-22).
In fö r valet hösten 2006 försvarar statsm inister G öran Persson välfärdssyste
men och rik ta r k ritik mot förslagen på sänkningar av ersättningsnivåer som den borgerliga alliansen fö r fram. G öran Persson menar att ” borgarna” sparkar på sam
hällets svagaste; arbetslösa och sjuka får betala utlovade skattesänkningar. Fusket är ett resultat av en brist på solidaritet och ett ökat egenintresse i sam hället, säger Persson och påm inner om att det inte a lls handlar om bidrag utan försäkringar, och att fusket inte a lls är så utbrett som det påstås (Arbetarbladet, 2007-02-20).
Den blivande statsm inistern F re d rik R einfeldt lyfter fram att det ska t ill jobb och att medborgarna ska se t ill sin egen välfärd (Gefle Dagblad, 2006-01-19). A vregle
ringar och ett m inskat skattetryck ska avhålla m edborgarna från att bidragsfuska.
Lösningen är inte att som den dåvarande regeringen mata befolkningen med bidrag och därm ed skapa ett fo lk som inte v ill arbeta.
Förskjutningen b lir ännu tydligare, när Försäkringskassans generaldirektör C urt M alm borg utropar: det är ”stöld”. På kort tid uppgraderas överutnyttjande t ill fusk och bedrägeri t ill stöld. Försäkringskassan hävdar att föräldrars fusk uppgår t ill en m iljard kronor varje år och går därm ed från att tala om m iljonbelopp t ill m iljardb elop p. C u rt M a lm b o rg säger också att han v ill ha tvåhundra personer t ill som arbetar med fuskfrågor, utöver de trehundra som redan tillsa tts (Dagens Nyheter, 2006-07-26).
Även FU T-delegationen deltar i uppgraderingen och talar om fu sk mot v ä l
färdssystem en och inte m ed dessa system. Pre p o sitio n en ” m ot” fö r oneklig en tankarna t ill ett konkret brottsoffer, i form av själva välfärdsidén, och m otiverar krafttag mot de h o tfu lla angreppen.
28 L a r s K o rse ll, J o h a n n a H agstedt och J o h a n n a S k in n a ri Försäkringskassans fuskbekäm pare gör hembesök, sam kör register och kon
trollerar lämnade uppgifter och brottsanm älningarna skjuter i höjden och niodubb- las, från 212 år 2001 t ill 1 784 år 2006 (prop. 2006/07:80). E n lig t u pp gift hinner polisen inte med a lla inkom na utredningsärenden. S ärskilt utvalda åklagare sätts in fö r att effektivisera brottsutredningarna och ett samarbete inleds med polisen runtom i landet. M å le t är att inga ärenden ska b li liggande samt att höja antalet lagföringar fö r m isstänkt bidragsfusk (Vestm anlands Läns Tidningar, 2007-02-13).
Samarbetet m ellan Åklagarm yndigheten, Polisen och Försäkringskassan kom m er att kallas fö r Västm anlandsm odellen.
A llia n s e n (de fy ra borgerliga partierna i koalitio n) vin n er valet hösten 2006 och talar om att m yndigheter rutinm ässigt ska samköra sina register fö r att komma åt bidragsfusket. E n ny dim ension inträder m ed den nya regeringen. D et är inte enbart sänkta bidragsnivåer och ännu hårdare tag m ot fuskarna, utan det handlar också konkret om att spara pengar. V ill regeringen genom att bekäm pa fusket stärka välfärdssystem en eller är det snarare så att det handlar om att m inska sta
tens u tg ifte r fö r att skapa utrym m e t ill mer prioriterade uppgifter, som att sänka skatterna? Redan fö r år 2007 beräknar m an spara in 100 m iljo n er kron or bara på noggrannare k o n tro lle r av vård av sjukt barn (Sveriges R ad io, 2006-09-26).
M a n räknar med att spara totalt 4,5 m iljarder kronor på m inskat bidragsfusk över en tvåårsperiod (Sydsvenska Dagbladet, 2006-10-26), låt vara att bidragsfuskets om fattning är osäker. O ppositionen genom fö rra finansm inistern i den socialde
m okratiska regeringen Per N uder slår fast: ”det är en tilly x a d s iffra som inte har någon grund”.
” Hårdare tag mot bidragsfusk” är ett led i att in fria löftet om nolltolerans mot fusket, som ingår i A llian se n s politiska program (Svenska Dagbladet, 2007-03-26).
Regeringen är övertygad om att fusket är utbrett. M o tive rin g e n t ill den tidigare beskrivna bidragsbrottslagen är en lig t socialförsäkringsm inistern att ” strama upp reglerna och göra dem tydligare samt ge en k ra ftfu ll signal om att det är v ik tig t att värna om välfärdssystem en” (Svenska D agbladet, 2007-03-26). E kon om isk brottslighet utgör brott mot kollektiva och sam hälleliga intressen, det är d ä rför en v ik tig fråga i en välfärdsstat och högskattesam hälle (Lindg ren, 2000).
A n d ra förslag t ill lagändringar som lig g e r i luften är att förä ld ra r som stan
nar hem m a fö r vård av barn måste få in tyg från dagis e lle r förskolan att barnet varit frånvarande (Sydsvenska Dagbladet, 2007-01-30), samt att arbetsgivare skall kunna begära sjukintyg redan från första sjukdagen i vissa fa ll. Försäkringskas
san fortsätter att mena att fusket är m ycket a llv a rlig t och en företrädare säger att
”sånt v ill v i se mer av” när en person få r böta 3 000 kronor fö r att ha fuskat med t illfä llig föräldrapen n in g under två dagar (Sydsvenska Dagbladet, 2007-02-22).
Polisen får också ökade anslag, varav en del också ska gå t ill kam pen mot fusket
Från kelgrisar till styvbarn
(Sydsvenska D agbladet, 2007-03-28). Inform ationsutbytet m ellan m yndigheter tar en d e lv is ny in rik tn in g (prop. 2006/07:80). S yftet är inte bara att förbättra m yndigheternas beslutsunderlag och förebygga felaktiga utbetalningar utan även att öka effektivite ten och servicen fö r den enskilde. M eningen är att det ska b li rätt åt båda h åll, varken fö r mycket e lle r lite i bidrag.
Fuskfrågorna dom inerar idag, men hur såg det ut längre tillb a k a i tiden och hur har fuskfrågan vu xit fram ?
Tjänstemannafieringen av välfärden
Fle ra av de bidrag och ersättningar som idag går under nam net trygghetssystem har sitt ursprung i fö re n in g a r som bildad es på företag e lle r av an slu tn in g ar av arbetare. Dessa föreningar var små och kontrollen d ä rför effektiv. Sm åskalighe- ten bidrog t ill känslan att det var ”egna” pengar som betalades ut och följaktligen delades inte ersättningar ut hur som helst. S uccessivt g ic k statliga pengar in i systemen och med tiden har dessa utvecklats t ill de trygghetssystem som v i har idag. Flanteringen ” tjänstem annafierades”, det var inte längre ”egna” pengar som betalades ut och i handläggningen m inskade intresset av att det blev rätt.
E n lig t Lin d strö m (1996) är kontrollapparatens förä n d rin g under efte rkrig s
tiden ett förbisett drag. Sam tidigt som regelfloran växte i takt med statens ökade åtaganden blev kontrollen av laglydnaden mer d iffu s och m jukare t ill sin karaktär.
D etta m önster fö lje r också utvecklin g en av statsförvaltningens styrform er, som sym boliserats och signalerats med begrepp som decentralisering, m ål- och resul
tatstyrning samt utvärdering (Jacobsson och S ahlin-Andersson, 1995). Tid ig are var m yndigheterna exekutiva och inslaget av kon troll stort med in rik tn in g på sif- fergranskning och andra detaljer. Under 1950-talet gällde diskussionen hur Sverige sk u lle m oderniseras och fungera m er ration e llt. E n helt annan syn på k o n tro ll utvecklades. U tvärderingar ersatte kontroll, detaljstyrning byttes ut mot program budgetar, och m yndigheterna inriktades på kunskapsöverföring och systemanalys.
Den gam la form en av detaljkontroll blev ett hinder (Lindström , 1996).
Ä ve n under 1970-talet förekom k o n tro ll och hem besök ägde rum fö r att konstatera att sjukskrivna verkligen ” låg i sängen” . K o n tro lle n sku lle em ellertid praktiskt taget upphöra under 1980-talet. Sverige befann sig då i en m ycket lång högkonjunktur och under ”det glada åttiotalet” då även socialdem okraterna hade valaffisch er med yuppies i sp ortbilar var m an inte rädd om pengarna, inte h eller trygghetssystem ens m iljarder.
Säkert har denna u tv e ck lin g v a rit positiv. M e n frågan var om v i inte tap
pade något på vägen (K o rs e ll, 2000a). I det stora m oderniseringsprogram m et och i den so cia la ingenjörskonstens tid evarv in g ick inte b ild e n av att reglerna m issbrukades (K o rse ll, 2000b). De p o litisk a besluten utg ick från allm änhetens
30 L a r s Korsell, Johanna H ag sted t och Johanna Skinnari hederlighet. K o n tro llfu n k tio n e rn a kom d ä rfö r att utvecklas i ringa utsträckning inom m ånga om råden. En stor kon trollap parat hade också sänt ut fe l signaler, n äm lig en att något var fe l, att vä lfä rd ssta te n s ritn in g a r var fö r o p tim istisk a (Lin dström , 1996).
R iksrevisionsverket gjorde en undersökning och gick igenom förarbeten t ill la g stiftn in g fö r att se i hur m ånga som k o n tro llfrå g o r diskuterades, exem pelvis om resurser avsattes fö r kontroll (R R V 1999:39A). Resultaten visade att k on troll
frågorna försum m ades. D en generella slutsatsen från andra undersökningar som R iksrevisionsverket hade genom fört var också att kontrollfrågorna hade eftersatts inom välfärdsom rådet. Inte m inst på statsm aktsnivå hade k o n tro llfrå g o rn a en svag ställning.
Bristen på kontroll kunde också ha varit en medveten strategi. M öjlig en trodde man att la g stiftn in g e n sk u lle ha en uppfostrande effekt och att de avarter som fanns på sik t sk u lle m inska. D essutom v ille p o litik e rn a m åhända inte utm ana m edborgarna. D et är en sak att in fö ra regler, något helt annat att se t ill att dessa tilläm pas t ill punkt och pricka. Hade kontrollen utvecklats mer kanske regelför
ändrin garn a och reform erna inte hade kunnat genom föras (Lin d strö m , 1996).
Tiden var trots a llt på väg mot ett sam hälle utan kelg risar eller styvbarn. Frågan är om inte bidragstagarna ändå hade b liv it kelgrisar. D et sk u lle dock inte dröja länge förrän de sk u lle förvandlas t ill styvbarn.
Greven, betjänten och revisorn
I början av 1990-talet slår krisen k lo rn a i det svenska folket. M issn ö je sp a rtie t N y D em okrati med p a rtiled arn a lan W achtm eister och B e rt K arlsso n i spetsen kom m er in i riksdagen. D e är k ritis k a t ill in v a n d rin g och b id ra g sfu sk och pe
kar ut invandrare och fly ktin g a r som fuskare. Fram för sig ser de en ny grundlag in rik ta d på ”större m arknadsfrihet och m in dre v ä lfärd sstat” . S am tidigt v ill de sänka skatterna med besked (S O U 2006:52). I en debattbok m enar W achtm eister att m edborgarna, som han litterärt k a lla r fö r ankorna, har låtit tiden gå åt t ill att
” svartjobba och snatta, planera sjukfrånvaron och avundsjukt bevaka de andra ankorna” (1990, s. 9). I kapitlet ” Program fö r Sverige” fra m h å lle r han att svaga ska få ökad hjälp, men inte dem som ”cy n isk t m issbrukar välfärden. D e stjäl ju andras tillg å n g a r” (W achm eister, 1990, s. 222). På bidrags- och fuskfronten kan N y Dem okrati anses ligga före sin tid. M an föreslår bland annat att alla form er av bidragsfusk ska utredas (M otion 1993/94:A32) och att ett allm änt bidragsregister ska upprättas i syfte att kom m a åt bidragsfusket (Socialförsäkringsutskottets be
tänkande 1992/93:SfU18).
E n lig t re v isio n sd ire ktö re n S taffan Ivarsson, som senare sk u lle m edverka i R iksre vision sverkets arbete m ed att avslöja bidragsfusket, var N y D em okrati
upphovet t ill att denna fråga kom upp på den p o litisk a agendan. Partiet sku lle ha tidigarelagt det p o litisk a intresset fö r att m otverka bidragsfusk med om kring fem år, e n lig t Ivarsson.2 D et är inte något nytt att delar av dagens p o litik har ett nu avsomnat m issnöjesparti som u rsp rung lig avsändare.
D en ekonom iska krisen under 1990-talets första h ä lft b id ra r t ill att kostna
derna fö r bidragssystem en ses över. En ökad belastning på välfärdssystem en t ill fö ljd av en åldrande b e fo lkn in g gör att det efter det ”glada 80-talet” b lir nödvän
digt med besparingar.
R iksrevisionsverket få r i uppdrag att undersöka förekom sten av fel, fu sk och överutnyttjande inom de statliga välfärdssystem en ( R R V 1995:32). U ndersök
ningarna in rik ta s främ st mot socialfö rsäkrin gsom råd et, m en även arbetsm ark- n ad sp o litiska stöd berörs. Studien g ä lle r fö rtid sp en sio n (jfr. 1995:33), a-kassa, kontant arbetslöshetsstöd (K A S ), bidragsförskott med underhållsbidrag (jfr. R R V 1995:34), bostadsbidrag, sjukp enning och t illfä llig föräldrapen n in g . R ik s re v i
sionsverket kom m er fram t ill att det inte är sä rsk ilt v a n lig t m ed fe l, fu sk och överutnyttjande, men att läckaget ändå uppskattas t ill 5-7 m ilja rd e r kro n o r om året. De höga beloppen måste ses m ot bakgrund av de stora volym er bidrag som varje dag betalas ut. Riksrevisionsverket undersöker året efter fusk-rapporten även bostadsbidraget (R R V 1996:3).
N u m er än tio år senare berättar S taffan Ivarsson att R ik sre v isio n sv e rk e ts u n dersökn in gar inte a lls var uppskattade. ”A lla skruvade på sig och projektet uppfattades som p o litisk t in k o rre k t”. U tredarna ifrågasattes hela tiden, det blev gärna d å lig stäm ning när det nya projektet om fu sk i välfärdssystem en fördes på tal, departem entstjänstem än ringde och u ttryckte sitt m issnöje, jo u rn a liste r tog kontakt och ställd e pro vokativa frå g o r och m yndigheter g ic k t ill angrepp.
N ä r R iksre visio n sverket g ick ut m ed ett pressm eddelande om b id rag sfusk kom R iksförsäkrin g sverket ut med ett m otpressm eddelande. Staffan Ivarsson m enar att motståndet var starkt och i en tryckt intervju vid denna tid redovisades t ill och med avbrott i samtalet med journalisten i form av privata telefonsam tal. H an upp
levde att det stilistiska greppet enbart syftade t ill att R R V:s revisionsarbete skulle uppfattas som ”fladd rig t” . Journalisten var ett barn av sin tid och i dag skulle ingen ironisera över att beräkningar av fu sk visa r höga siffror.
N ä r R iksrevision sverket genom förde sina granskningar var stäm ningsläget annorlunda. G enom att undersöka fu sk m ed bidragssystem en pekas utsatta och resurssvaga m änniskor ut. D et känsliga lig ge r i att k ritise ra sådana grupper, som var ett tabu. Fram t ill 1990-talet hade det också v a rit in k o rre k t att ifrågasätta välfärdssystem et. D et fanns en rädsla fö r att bilden av välfärdssam hället och den so lid a rite t som den bygger på sk u lle krackelera om m an upptäckte fö r m ycket oegentligheter i bidragssystem en (K o rse ll, 2005).
32 Lars Korsell, Johanna Hagstedt och Johanna Skinnari Kanske var det de grupper som starkast slog vakt om trygghetssystem en som var mest aktiva med att motarbeta kontroll. Bidragssystem en förknippas med fo lk hemmet och solidariteten m ellan dess medlemmar. O m det fuskas i folkhem m ets vagga kan hela idén med det solidariska sam hället ifrågasättas, då det förutsätter m änniskor som gör rätt fö r sig och inte fu skar (K o rse ll, 2005). Frågan om fu sk i välfärdssystem en g ä ller d ä rfö r be tyd lig t större frågor än so cia lfö rsä k rin g a r och andra bidrag. Detta kan vara skälet t ill såväl motståndet under 1990-talet som den överdrivna nolltoleransen m ot bidragsfusk i början av 2000-talet. V i återkom m er t ill den diskussionen.
Ytterligare en aspekt är att bidragssystem en och dem som förvaltar dessa med tiden b liv it stora och etablerade institutioner. Frågan är om inte organisationerna med sina välfärdssystem mer och mer kan ha b liv it själva m ålet fö r politiken , och inte m edlet fö r att uppnå de m ål som form ulerats fö r de o lik a systemen. Fö r att illu strera har Staffan Ivarsson berättat att R iksförsäkrin g sverket inte var särskilt sa m a rb etsvillig t och hävdade att det var o m ö jlig t att genom föra vissa datakör
ningar som behövdes fö r att beräkna fuskets om fattning. I Riksförsäkringsverkets lokaler tvingades d ä rför revisorerna att ly fta över data t ill sina egna datorer.
Kontrollfunktionen i staten
Statsm akternas intresse fö r k on trollfråg or ökar under senare delen av 1990-talet.
Bakgrunden var inte m inst det statsfinansiella läget, som ställer krav på att m inska utrym m et fö r fe l och fu sk i skatte- och bidragssystem en (A rn e ll och K o rse ll, 2000). Skälet var också den k ritik som riktas mot fu sk och m issbruk i skatte- och bidragssystemen. K ontrollfrågornas fokus speglar förändrade attityder i sam hället t ill staten och m edborgarna (A rn e ll och K o rse ll, 2000). U nder lång tid har staten varit mån om att få in sina skatter och d ä rför är kontrollen utvecklad på det om rådet. D ärem ot är kontrollen m indre a k tu e ll när sam m a pengar sedan delas ut i form av stöd och bidrag. Som skattskyldiga var v i sedan länge styvbarn, men som bidragstagare (fortfarande) kelgrisar.
I den proposition som lig ge r t ill grund fö r det om fattande program som gick ut på att stärka ” K o n tro llfu n ktio n en i staten” fram gick att det var av fundam ental betydelse fö r den offen tlig a sektorns le g itim itet att de skatter som beslutats fak
tiskt betalas och att bidrag av o lik a slag når enbart dem de är avsedda fö r (prop.
1995/96:150). D essa krav anges vara sä rsk ilt starka i ett sta tsfin a n siellt trängt läge. V id a re fram går att R iksrevision sverket visat att kontrollresurser måste d i
mensioneras i syfte att m inim era kostnaderna fö r felaktig t utbetalda bidrag (R R V 1995:32; R R V 1995:33; R R V 1996:3). Regeringen pekar ut R ik sfö rsä k rin g sv e r
ket, A rbetsm arknadsverket och de m yndigheter som betalar ut E U -stö d (prop.
1995/96:150).
R egeringen anslår inte m in d re än 325 m iljo n e r kro n o r fö r att under åren 1997-1999 stärka K o n tro llfu n k tio n e n i staten. E n rad m yndigheter få r m edel fö r kontrollprojekt, t ill exem pel R iksrevisionsverket, R iksförsäkring sverket, S o cia l
styrelsen, Riksskatteverket, C entrala studiestödsnäm nden och Jordbruksverket.
Trots dessa sum m or leder, som tidigare nämnts, K o n tro llfu n k tio n e n i staten inte t ill att fuskfrågorna b lir det stora p o litisk a samtalsämnet, men mycket görs inom och m ellan m yndigheterna (K o rse ll och N ilsso n , 2003).
N åg ra år tid ig are än program m et fö r att stärka K o n tro llfu n k tio n e n i staten sjösätts, lanserar regeringen en m ycket om fattande strategi mot den ekonom iska brottsligheten (Skr. 1994/95:217; K orsell, 2000c). D et leder fram t ill att Ekobrotts- m yndigheten bildas och ett stort antal utredningar tillsä tts fö r att se över la g stift
ningen mot ekobrott. Så här i backspegeln kan konstateras att regeringens strategi m ot ekonom isk brottslighet i hög grad riktades m ot skattebrotten, men inte a lls mot välfärdssystem en (K orsell, 2000c). Bidragsfusket har gärna hamnat v id sidan av ekobrottsretoriken, som en fråga fö r sig.
Från kelgrisar till styvbarn
Även om sam hället idag har tagit strypgrepp på bidragsfuskarna är samtidens reto
rik att tala m indre om fusk och mer om att det ska vara rätt; att rätt bidragsbelopp ska nå rätt person. I den mogna välfärdsstaten har v i förvandlats från medborgare t ill kunder. I egenskap av kunder har v i rätt att ställa krav på välfärdsstaten. R ätt belopp t ill var och en efter behov, v ilk a definieras i lag stiftn in gen , från var och en rätt belopp efter skatteförm åga.
Denna m arknadsutveckling av välfärdssystem en, där m edborgare är kunder, har sannolikt ökat t ill följd av fuskdebatten. Om den allm änna uppfattningen är att välfärdssystem en läcker som ett såll och att fusket är utbrett, m inskar legitim iteten inte enbart fö r systemen utan också mot systemets ideologiska grundvalar. Fin n s det fö r m ånga kelg risar som m issbrukar systemen kom m er få att vara v illig a att m edverka t ill dess finansiering. Fungerar inte välfärdssystem en kanske sam häl
lets skydd mot sjukdom och annat som berättigar t ill stöd, måste organiseras på ett nytt sätt.
D e p o litisk a grupper som slår vakt om välfärdssystem en bekäm par fusket med näbbar och k lo r fö r att inte enbart värna om välfärden, utan också den egna ideologin om ett solidariskt samhälle. M otsatta grupper som inte är lik a starka an
hängare t ill välfärdsm odellen har också ett intresse av att ta i med hårdhandskarna mot fusket, eftersom det inte enbart leder t ill besparingar, utan också skapar en plattform att diskutera andra p olitiska lösningar än det välfärdssystem v i har idag.
E n sådan kan vara ett större försäkrin gsin slag i välfärdssystem en. I fram tiden är det m öjlig t att prin cip e n , t ill var och en efter förm åga, kom m er att få ett större
34 Lars Korsell, Johanna Hagstedt och Johanna Skinnari genom slag. D et ”nya” pensionssystem et bygger exem pelvis på livsin kom stp rin - cipen och ett rim lig t antagande är att även andra trygghetssystem kom m er att få ett större inslag av försäkringsm ässighet.
Som en log isk fö ljd av utvecklingen har fusket uppgraderats från att socialde
m okraterna m o tv illig t erkänner att det förekom m er ett visst överutnyttjande t ill att Försäkringskassan ka lla r bedrägerier med bidragssystem fö r stöld. Denna om svängning har skett på kort tid. V arfö r har fusket beskrivits med alltm er k ra ftfu lla begrepp? Debatten har b liv it en politisk arena och bidragsfusket har använts politiskt fö r att driva egna linjer. För anhängarna av den svenska välfärdsm odellen har det varit angeläget att visa att man inte skyr några medel fö r att stödja systemen och de lojala. För dem som inte har samma starka intresse av att förvalta välfärdssystem en som de ser ut idag, har det varit ett sätt att visa på brister i den dåvarande regeringens hantering av bidrag och bidragsfusk. Dessutom handlar det om att spara pengar. Ser v i t ill bidragstagarna, som genom lever förändringen, kan de häpet konstatera att de har förvandlats t ill styvbarn och slagpåsar i en id eologisk strid, som i grunden handlar om mycket mer än procentsatser och bidragsnivåer.
Flur förhåller det sig då med själva fusket? A tt det förekom m er brottslighet i ett samhälle kan knappast förvåna någon och påverkar i obetydlig grad legitim iteten för det politiska systemet, om vi bortser från politisk korruption och liknande. Det som utmärker fusket i välfärdssystem en är em ellertid att brotten direkt rik ta r sig mot ett modernt regelverk som skapats t ill följd av mycket starka ideologiska am bitioner.
M an kan t ill och med hävda att välfärdssystemen utvecklades för att stärka legitim i
teten i samhället. Om allm änheten får intryck av att det förekom m er ett omfattande fu sk med dessa välfärdssystem , ifrågasätts inte enbart legitim iteten i de enskilda systemen. I själva verket hotar fusket hela den svenska välfärdsstaten. Kam pen mot fusket kan därför inte reduceras t ill en k rim in a lp o litisk fråga bland andra. I stället är det en p o litisk fråga som gäller välfärdsm odellens överlevnad, som också skapar förutsättningar att omvandla välfärdsstaten till något annat. Det är därför som frågan om fusket fått en sådan p o litisk dignitet. D et handlar inte om fusket, utan om hur fram tidens sam hälle ska utformas. Kelgrisarnas förvandling t ill styvbarn är därför en log isk följd av att det stora p olitiska bygget är under om prövning.
Litteratur
A rb eta rb lad et (2007) Sätt d it dem ? Från den 20 feb ru a ri 2007. H äm tat den 24 maj 2007.
A rn e ll, G. och K o rse ll, L . (2000). E n m odell fö r analys av kontrollsystem . För- valtningsrättslig T id sk rift, s. 191-213, häfte 6.
B rå 2005:10. N ä r olyckan inte är fram m e — bedrägerier m ot allm än och p rivat försäkring. Stockholm : Brottsförebyggande rådet.
Brå (2006). Rem issyttrande över betänkandet Bidragsbrott (SO U 2006:48), 2006- 10-13, D l. 1-0371/2006.
Brå 2007:4. V art tog a lla pengarna vägen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonom ihantering. Stockholm : Brottsförebyggande rådet.
B rå 2007:23. Fu sk med A-kassa. M o tiv , o m fa ttn in g och åtgärder. Stockholm : Brottsförebyggande rådet.
Dagens N yheter (2004). S-regeringens m aktm onopol måste brytas i nästa val.
Från den 18 novem ber 2004. Fläm tat den 24 maj 2007.
Dagens N yheter (2006). Försäkringskassan granskar sjukpenningsfusk. Från den 26 september 2006. Häm tat den 24 maj 2007.
Försäkringskassans hemsida, http://forsakringskassan.se/press/pressmed/pm2005/
pm53_05/
FU T-delegationen (2005) Från risk t ill mål och resultat. Rapport 1.
FU T-delegationens hemsida, http://www.futdelegationen.se
FU T-delegationen (2007a) V a rfö r b lir det fel? O rsaker t ill felaktiga utbetalningar från trygghetssystem en. R esultat från expertsem inarier. R ap p ort 5. Stock
holm: Fritzes.
FU T-delegationen (2007b) Vem fuskar och varför? Om attityder t ill bidragsfusk i Sverige, rapport 6. Stockholm : Fritzes.
FUT-delegationen (2007c) Vad kostar felen? O m fattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystem en, rapport 7. Stockholm : Fritzes.
Försäkringskassan (2005). K o n tro ll av t illfä llig föräldrapenning. Slutrapport.
G efle D agblad (2006). Så b lir valrörelsen. Från den 19 januari 2006. Häm tat den 24 maj 2007.
G öteborgs-Posten (2005). Fusket är system atiskt. Från den 4 ju n i 2005. Häm tat den 24 maj 2007.
Göteborgs-Posten (2006). Fusk och slarv ska beivras. Från den 24 september 2006.
Häm tat den 24 maj 2007.
H älsin g sb o rg s D agb lad (2005). 2005 - fuskets år. Från den 22 augusti 2005.
Häm tat den 24 maj 2007.
IFA U , Institutet fö r arbetsm arknadspolitisk utvärdering (2006). Överutnyttjande i tillfä llig fö rä ld r a p e n n in g f ö r v å rd av barn. R a p p o rt 2006:9. Författare:
Engström , P , H esselius, R , och Persson, M ..
Jacobsson, B. och K . Sahlin-Andersson (1995). Skolan och det nya verket. : s k il
dringar från styrningens och utvärderingarnas tidevarv. Stockholm : N erenius
& Santérus.
K o rse ll, L. (2000a). Beaktande av brottslighet och brottsförebyggande verksam het i ny lag stiftn in g . R iskb ed öm ning och åtgärder fö r att m inska tillfä lle n a
36 Lars Korsell, Johanna Hagstedt och Johanna Skinnari t ill ekonom isk och organiserad brottslighet. Förvaltning srättslig T id sk rift, s.
93-128, häfte 3.
K orsell, L . (2000b). Fyra borttappade recept och en förlorad oskuld. I: K orsell, L., Perspektiv på ekobrottsligheten. A ntologi. B R Å -rapp ort 2000:10. Stockholm : Brottsförebyggande rådet. Fritzes.
K o rsell, L. (2000c). Ekobrott, liksom ! Svensk Ju risttidn in g , s. 932-965.
K o rsell, L. (2005). ” F iffe l och fusk i slott och koja. I: Sjöstrand, G. (red.). F iffe l- Sverige. S ociologiska perspektiv på skandaler och fusk. M alm ö: Liber.
K o rse ll, L . och N ilsso n , M . (2003). A tt förebygga fe l och fusk. M etoder fö r reg
le rin g och kontroll. Stockholm : Norstedts Ju rid ik.
Lindgren, S-Å (2000). Ekonom isk brottslighet. Ett sam hällsproblem med fö rh in der. Lund: Studentlitteratur.
Lindström , S. (1996). K on trolle n svår att överskåda. Dagens p o litik den 13 sep
tember.
Ljusnan (2005). Ä n tlig e n rum srent att bekäm pa bidragsfusk. Från den 23 novem ber 2005. Fläm tat den 24 maj 2007.
Ljusnan (2006). Fusket hotar välfärden. Från den 22 ju li 2006. Häm tat den 24 maj 2007.
M otion 1993/94:A32. M ed anledning av prop. 1993/94:80 En allm än och o bliga
torisk arbetslöshetsförsäkring.
Prop. 1984/85:32. Proposition om rik tlin je r fö r det fram tida arbetet mot ekonom isk brottslighet m.m.
Prop. 2006/07:80. Bidragsbrottslagen.
R R V 1995:32. Fusk - system brister och fusk i välfärdssystem en. Stockholm: R iks- revisionsverket.
R R V 1995:33. Förtidsp en sion - fu sk och system brister. Stockholm : R ik sre v isi- onsverket.
R R V 1995:34. B idragsförskott - effektivitetsrevison av ett statligt stöd t ill barn
fam iljer. Stockholm : Riksrevisionsverket.
R R V 1996:3. Bostadsbidrag: effektivitetsrevision av ett so cialp olitiskt instrum ent.
Stockholm : Riksrevisionsverket.
R R V 1999:39A. K on trolle n inom välfärdssystem och inkom stbeskattning. Stock
holm: Riksrevisonsverket.
Rom ander, H. (2000). Lagstiftningsöversynen och dess bakgrund. I: K o rse ll, L., Perspektiv på ekobrottsligheten. A ntologi. B R Å -rapp ort 2000:10. Stockholm : Brottsförebyggande rådet. Fritzes.
Sainsbury, R . (1996). R o o tin g out frau d - in n oce nt u n til proven fraudulent. I:
Poverty. Journal o f ch ild poverty. V o l 93, pp. 17-20.
Skr. 1994/95:217. Regeringens skrivelse t ill riksdagen. Sam lade åtgärder m ot den ekonom iska brottsligheten.
S K V (2004). Skatter i Sverige 2004. S kattestatistisk årsbok. Stockholm : Skat
teverket. Fritzes.
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1992/93:SfU18.
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1993/92:SfU2
S O U 1984:15. Ekonom isk brottslighet i Sverige. Stockholm : Liber.
S O U 1997:111. Branschsanering - och andra m etoder mot ekobrott. Stockholm : Fritzes.
S O U 2006:48, Statens offentliga utredningar (SOU). Publicerat den 28 ap ril 2006.
Stockholm : Fritzes.
S O U 2007:8. N ya förutsättningar fö r ekobrottsbekäm pning. Stockholm : Fritzes.
Svenska Dagbladet (2007). Hårdare tag mot bidragsfusk. Från den 26 mars 2007.
Häm tat den 24 M aj 2007.
Svensson, B. (1982). D e ekonom iska brotten. A prop å 3:25.
Svensson, B. (1987). Ekonom isk brottslighet - post festum . 80-talets största k r i
m in alp o litiska överdrift. A prop å 3.
Sveriges radio (2002). N ytt utspel om sjukfrånvaron. Publicerat den 4 A p ril 2002.
Häm tat den 29 maj 2007.
Sveriges radio (2006). Bättre om arbetsgivaren anmäler. Från den 26 septem ber 2007. Häm tat den 24 maj 2007.
Sydsvenska Dagbladet (2006). Per Nuder: det är en luftbesparing. Från den 26 oktober 2006. Häm tat den 24 maj 2007.
Sydsvenska Dagbladet (2007). Intyg från dagis ska m inska bidragsfusk. Från den 30 jan u ari 2007. Häm tat den 24 maj 2007.
Sydsvenska Dagbladet (2007). Polisen hinner inte med bidragsfusket. Från den 22 februari 2007. Häm tat den 24 maj 2007.
Sydsvenska Dagbladet (2007). F le r bidragsfuskare ska straffas hårdare. Från den 26 mars 2007. Häm tat den 24 maj 2007.
Upsala N ya T id n in g (2005). N uder och välfärden. Från den 8 mars 2005. Hämtat den 24 maj 2007.
Vestm anlands Läns T id n in g (2007). M a n ser svart på v itt att arbetet ger resultat.
Från den 13 februari 2007. Häm tat den 24 maj 2007.
Västerbottens-Kuriren (2005). Hårdare tag att vänta. Från den 28 september 2005.
Häm tat den 24 maj 2007.
W achtm eister, I. (1990). Elefanterna. Stockholm : S ellin.
Å klagarm yndigheten (2007). B idragsbrott - P M 1. 26 mars 2007. Å kla g a rm y n digheten, U tvecklingscentrum Stockholm .
38 Lars Korsell, Johanna Hagstedt och Johanna Skinnari Östersunds länstidning (2007). Tipsen t ill ” kassan” om bidragsfusk ökar. Från den
2 mars 2007. Häm tat den 24 maj 2007.
Noter:
1 Per A lb in Hansson (1885-1946) myntade begreppet folkhem , som står som en sym bol fö r väl
färdspolitiken med dess bidragssystem. Citatet är hämtat från hans berömda tal om folkhemmet (se W ikipedia).
2 Intervju med Staffan Ivarsson.
Adresse:
Brottsförebyggande rådet Box 1386
SE-111 93 Stockholm lars.korsell@ bra.se johanna.hagstedt@ bra.se johanna.skinnari@ bra.se
