Följebrev Information angående möte med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 3 juni 2010

(1)

2010-05-27

Följebrev

Information angående möte med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad den 3 juni 2010

Observera att kommande styrgruppsmöte är en heldag på Öckerö kommun 9-16. Mer information om innehåller framgår av dagordningen.

Utskicket per post kommer att kompletteras med ett e-post utskick. Detta gäller följande ärenden:

• Ärende 4 – ”Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020”.

Huvudrapporten finns i utskickade handlingar. Per e-post kommer ”Bilagor 1-8”, ”Samrådsdokument” och ”Remissuppföljning”. Rapporten kommer efter beslut att skickas i tryckt form till samtliga kommuner.

• Ärende 6 – ”Till och från flygresan”. Per e-post kommer ”Till och från flygresan. Resultat från en workshop”.

Välkomna! Georgia Larsson

(2)

Göteborg 2010-05-26 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnadtorsdagen den 3 juni, kl. 09.00-16.00 på Öckerö kommun. Vi träffas i Öckerösal på kommunhuset, Sockenvägen 13.

Program – studieresa till Öckerö

9.00 Rolf Edvardsson inleder

Information om bostadsbyggandet - Thomas Karlström, VD för Öbo Besök Brevik

Sårbarhetsaspekten kopplad till vatten och avlopp, Rolf Edvardsson 12.00 Lunch – Nimbus restaurang

13.00 Ordinarie styrgruppsmöte (se nedan)

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för Fässbergsdalen, samrådshandling – Birgitta Jeppson, Mölndals kommun och Inger Bergström

Göteborgs Stad

4. Avfallsplan för Göteborgsregionen – Kaj Andersson, GR (Information och beslut – handling bifogas)

5. Viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen - Anita Rynvall

Mårtensson och Cecilia Kvist, GR (Information och beslut – handling bifogas)

6. Till och från flygresan – Per Kristersson, GR (Information och beslut – handling bifogas)

7. ÖP översikten – från pilotstudie till fullskaleprojekt – Bengt Christensson, GR (Information och beslut – handling bifogas)

8. Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden (Beslutsärende – handling bifogas)

9. Förslag till yttrande över ” Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för Fässbergsdalen, samrådshandling” (Beslutsärende - handling bifogas)

(3)

10. Rapport från politikernas regionala uppdrag 11. Rapport från pågående uppdrag

12. Övriga frågor 13. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar

• Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020

• Karta till ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen” Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson/Hans Bergfelt Georgia Larsson

(4)

Dnr: 07-85.39 Styrgruppsärende 2010-06-03 Till

Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020

Förbundsstyrelsen uppdrog på sitt möte 2008-12-15 åt kansliet att i samverkan med medlemskommunerna upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp bestående av avfallsansvariga tjänstemän från fem av de tretton medlemskommunerna. Arbetet har stämts av med GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt med en samrådsgrupp där tjänstemän från samtliga medlemskommuner deltagit. Under våren 2009 har också avfallsansvariga politiker från regionkommunerna deltagit i en gemensam workshop. Samråd har även genomförts med andra av avfallsfrågorna berörda intressenter

Den regionala avfallsplanen – A2020 utgör en första del i en regional kretsloppsplan. Arbete med en regional vattenförsörjningsplan pågår. Förslag till avfallsplan daterad 2010-05-19 bifogas.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att uppmana förbundsstyrelsen godkänna förslaget till avfallsplan för Göteborgsregionen, daterat 2010-05-19; samt

att uppmana förbundsstyrelsen uppdra åt kansliet att ta initiativ till bildandet av ett nätverk för regionala kretsloppsfrågor

Göteborg 2010- 05-20 Bo Aronsson

(5)

Viljeinriktning för transportsystemet i

Göteborgsregionen

I samband med att mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” antogs av

förbundsstyrelsen i maj 2006 uppdrogs åt kansliet att se över och aktualisera Transportstrategin ”Så ska vi ha´t”, daterad december 1999.

Syftet med aktualiseringen är att samlat, utifrån de politiska processer som genomförts inom GR, redovisa GR:s viljeinriktning avseende regionens transportsystem.

Den presenterade viljeinriktningen ska ses som en första del i en ny

transportstrategi och behöver kompletteras med en ”trafikplan” för framtida investeringsplanering.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har varit delaktig i arbetet med framtagandet av viljeinriktningen.

I slutsatserna framkommer att det saknas politisk viljeinriktning kring några områden. Hur dessa ska hanteras framöver behöver diskuteras.

att för egen del godkänna förslag till viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen, daterat 2010-05-17,

att ge kansliet i uppdrag att komplettera viljeinriktningen med en ”trafikplan” samt,

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget.

Göteborg 2010-05-17

(6)

(7)

Viljeinriktning för transportsystemet i

Göteborgsregionen

(8)

BAKGRUND OCH SYFTE ... 3

VISION, MÅL OCH STRATEGIER FÖR GÖTEBORGSREGIONEN... 4

NATIONELL OCH REGIONAL INFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN 2010-2021 ... 5

FLER UTMANINGAR FÖR TRANSPORTOMRÅDET... 5

TRANSPORTSYSTEMET SKA STÖDJA REGIONENS UTVECKLING OCH TILLVÄXT... 6

REGIONFÖRSTORING... 6

TILLGÄNGLIGHET TILL GÖTEBORGSREGIONENS KÄRNA OCH DELREGIONCENTRUM... 7

GÖTEBORGSREGIONENS ROLL SOM LOGISTIK- OCH TRANSPORTCENTRUM... 7

GÖTEBORGSREGIONENS NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONTAKTBEHOV... 8

INRIKTNING FÖR TRANSPORTSYSTEMET ... 8

HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING... 8

HÖGRE ANDEL RESOR MED KOLLEKTIVTRAFIK... 9

”Hela-resanperspektivet” ... 9

UTVECKLADE GÅNG- OCH CYKELMÖJLIGHETER... 10

UTVECKLAD JÄRNVÄGSTRAFIK... 11

FÖRSTÄRKT LANDBASERAD INFRASTRUKTUR TILL GÖTEBORGS HAMN OCH ÖVRIGA HAMNAR I REGIONEN... 12

a) Göteborgs hamn ... 12

b) Övriga hamnar ... 12

ÖKAD SAMVERKAN MELLAN TRANSPORTSLAG – KNUTPUNKTER OCH TERMINALER.... 13

a) Knutpunkter för persontransporter ... 13

b) Terminaler för godstransporter... 13

EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGSYSTEMET... 14

UTVECKLADE LÅNGVÄGA FLYGFÖRBINDELSER... 14

GÖTA ÄLV – SKAPA BALANS MELLAN TRANSPORTLED OCH STADSUTVECKLING... 15

FINANSIERING AV INFRASTRUKTUR... 16

(9)

Bakgrund och syfte

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har sedan 2002 genomfört en process med rådslag som bland annat resulterat i ett antal politiskt antagna dokument vilka stakar ut riktning och fokus för regionens framtida utveckling. Vidare har det nationellt och regionalt genomförts en planeringsprocess vad det gäller inriktning och åtgärder i den långsiktiga planeringen av

transportsystemet för perioden 2010-2021. Denna process har för

Göteborgsregionens del bland annat resulterat i ett särskilt paket, västsvenska infrastrukturpaketet.

Ovan nämnda processer har underhand resulterat i flera politiska

ställningstaganden och det finns därför behov av att samlat formulera var GR står idag med avseende på regionens transporter och transportsystem. GR:s förbundsstyrelse var förutseende och insåg redan i samband med att mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” antogs i maj 2006, ett behov av att se över och aktualisera den transportstrategi, ”Så ska vi ha´t”, från 1999.

Syftet med aktualiseringen är att samlat, utifrån de politiska processer som genomförts inom GR, redovisa GR:s viljeinriktning avseende regionens transportsystem, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet. Viljeinriktningen är ett underlag för att kunna formulera det behov av åtgärder som behövs i transportsystemet för att nå en uthållig tillväxt i regionen. Förslag till dessa åtgärder redovisas inte i detta dokument.

Följande dokument och processer har utgjort huvudunderlag i aktualiseringen: • Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland (1999)

• Rådslagsprocess; omgång 1-4

• Uthållig tillväxt – Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (2006)

• Strukturbild för Göteborgsregionen (2008)

• K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet – Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (2008)

• samt processer inom infrastrukturplaneringen i samarbetet med Västra Götalandsregionen (2007-2010).

(10)

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och nätverket för infrastruktur har varit delaktiga i arbetet.

Inledning

Vision, mål och strategier för Göteborgsregionen

GR har i mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt” lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. En gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen har slagits fast:

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka.”

GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling och därför poängteras att utvecklingen ska ske i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna.

För att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt har följande mål- och strategier fastlagts för Göteborgsregionens utveckling:

• Befolkningsökningen inom regionen ska vara minst 8 000 invånare per år

• Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare

• Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum

• Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till år 2020

• Stråken och regiondelscentrumen ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende

• Tillgängligheten till kust, hav, sjö och skog ska säkras

• Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten

(11)

Nationell och regional infrastrukturplanering för perioden 2010-2021

Planeringsarbetet med framtagandet av nya infrastrukturplaner för 2010-2021 har genomförts av trafikverken och regionerna i dialog med andra berörda aktörer. För vår del har Västra Götalandsregionen lett arbetet med denna planering i vilken GR har deltagit. GR:s förbundsstyrelse har i processen tagit ett antal strategiska beslut som legat till grund för GR:s inspel i

infrastrukturplaneringen.

Parallellt med planarbetet har ett intensivt arbete med att se över möjligheterna till medfinansiering gjorts, vilket har resulterat i att den statliga

finansieringsramen på 419 miljarder kronor har kompletterats väsentligt och därmed möjliggjort att fler angelägna åtgärder kan genomföras.

Regeringens direktiv att efterlysa nya finansieringsformer samt en stark regional och lokal vilja att lösa Västsveriges infrastrukturbehov resulterade i det Västsvenska infrastrukturpaketet. Syftet med paketet är att lösa ett antal transportproblem kopplade till kapacitetsbrister, miljöpåverkan och

regionförstoring. De enskilt största satsningarna är Västlänken,

kollektivtrafikomställningar enligt K2020, Marieholmstunneln och ny Göta älvbro. Finansieringen av det västsvenska infrastrukturpaketet på 34 miljarder kronor består till 50 % av statliga medel och 50 % lokala och regionala medel. Införandet av trängselskatt står för en stor del av den regionala finansieringen. Bakom avtalet om det västsvenska infrastrukturpaketet står Västra

Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund Landstinget Halland samt Trafikverket. GR har ställt sig bakom

huvudprinciperna i avtalet och bekräftat att de ligger i linje med de mål och strategier som genom rådslagen lagts fast för GR:s utveckling. GR är dock inte en medfinansierande part i avtalet.

Fler utmaningar för transportområdet

I vår omvärld pågår det diskussioner och utredningar som troligen kommer att innebära framtida utmaningar inom transportområdet vilka på olika sätt kommer att påverka den regionala utvecklingen. Några exempel är:

Europeiska kommissionen har påbörjat ett arbete med att ta fram underlag för den framtida transportpolitiken med 2050 som horisontår. Kommissionen avser att anta en ny vitbok om den framtida transportpolitiken 2010. I arbetet pekar man på faktorer som kommer att påverka framtida transporter, t. ex. åldrande befolkning, globalisering, urbanisering och miljöutmaningar. För att möta framtida utmaningar krävs fokusering på; bättre integrering av olika transportslag, att förbättra systemets effektivitet, snabbare utveckling och tillämpning av innovativ teknik. I underlagsarbetet framhålls att den sociala

(12)

dimensionen ofta är ”glömd” och att mer kraft bör läggas på högkvalitativa, säkra och trygga transporter.

Internationellt pågår också diskussioner om klimatförändringar. EU fastställde ett klimat och energipaket inför FN:s klimatkonferens i december 2009, där det bl. a. sattes mål om stora utsläppsminskningar av växthusgaser.

Transportsektorn har en nyckelroll för att nå dessa mål. Konferensen nådde inte de mål som EU hoppats på med bl. a. gemensamma gränsvärden för växthusgasutsläpp.

Transportsystemet ska stödja regionens utveckling

och tillväxt

Göteborgsregionens transportsystem ska bidra till att skapa tillgänglighet och stödja regionens utveckling och tillväxt. De mål och strategier som är

formulerade i ”Uthållig tillväxt” samt andra framtida utmaningar i vår omvärld kommer att ställa krav på regionens transportsystem och infrastruktur.

Transportsystemet ska klara trycket från en ökad befolkning, skapa

förutsättningar för regionförstoring och stödja näringslivets transporter och behov av internationella kontakter. En väl fungerande infrastruktur och ett effektivt transportsystem blir en grundförutsättning för att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd.

Kortfattat innebär detta att transportsystemet ska stödja: • Regionförstoring

• Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum • Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

• Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Regionförstoring

Hela Göteborgsregionen är idag en enda stor arbetsmarknads- och

utbildningsregion. I den lokala arbetsmarknadsregionen ingår, förutom GR:s medlemskommuner, Bollebygd, Vårgårda, Mark och Orust kommuner1. Människor bor och arbetar alltmer utspritt, vilket ställer stora krav på goda kommunikationer på väg och järnväg inom regionen. Allt fler läser också på högskola och universitet. God tillgänglighet till högre utbildning betyder mycket för utvecklingen och attraktionskraften för företag och boende i regionen.

1

(13)

Det finns ett samband mellan en regions storlek och dess tillväxt2. GR:s förbundsstyrelse har målsättningen att utöka Göteborgs lokala

arbetsmarknadsregion genom framtida förtätning och regionförstoring, vilket förutsätter en utbyggnad av infrastruktur och transportsystem.

Regionförtätning kräver ett utökat bostadsbyggande med minst 4 000 bostäder per år för att nå förbundsstyrelsens mål i ”Uthållig tillväxt”.

Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum

Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg och kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionen. Det är en gemensam uppgift för regionens kommuner att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. För att skapa god tillgänglighet för alla bör unika verksamheter som är frekvent besökta så långt som möjligt lokaliseras till kärnan.

Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Stråken bestäms av de stora transportlederna och innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa vägar och järnvägar. Orterna i stråken utgör viktiga knutpunkter i transportsystemet.

Kustzonen och de gröna kilarna utgör strategiska och attraktiva delar i Göteborgsregionen. Dessa är viktiga för invånare och besökare och bör även kunna nås med kollektivtrafik.

Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

Göteborgs geografiska läge har inneburit att staden har blivit en naturlig knutpunkt för svensk utrikeshandel.

Göteborgs hamn utgör Sveriges och nordens transportmässiga nav. Cirka 25 % av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton, och cirka 65 % av Sveriges containertrafik går via Göteborgs hamn. Den transoceana direkttrafiken är av stor betydelse för det svenska näringslivet och den internationella tillgängligheten.

Vidare har Göteborgsregionen många transportrelaterade verksamheter t.ex. den största andelen av landets fordonsindustri.

2

(14)

Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Göteborgsregionens näringsliv är alltmer beroende av omvärlden och tillväxten i det internationella handelsutbytet är stort. Göteborgsregionen är centrum för internationell industri, handel, samt logistik och transporter. De utlandsägda företagen sysselsätter i dagsläget ca 25 % av alla anställda i regionen.Turist- och besöksnäringen är en växande näringsgren, vilket ställer särskilda krav på transportsystemet till, från och inom regionen.

För att utnyttja fördelarna med det internationella utbytet och kunna ta del av globaliseringens många positiva sidor behövs en god tillgänglighet till internationella resmål. Kontaktbehov föreligger också mellan

Göteborgsregionen och städer/regioner i övriga Sverige.

Inriktning för transportsystemet

En ökad tillväxt enligt uppsatta mål och strategier innebär ett ökat resande- och transportbehov. Då regionens tillväxt ska ske i balans mellan de tre

hållbarhetsdimensionerna - den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga - måste även transportsystemet ha en inriktning mot detta. Aktuell politisk viljeinriktning pekar på följande inriktning för transportsystemet i

Göteborgsregionen:

• Hållbar samhällsplanering

• Högre andel resor med kollektivtrafik • Utvecklade gång- och cykelmöjligheter • Utvecklad järnvägstrafik

• Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga hamnar i regionen

• Ökad samverkan mellan transportslag – knutpunkter och terminaler • Effektivare utnyttjande av vägsystemet

• Utvecklade långväga flygförbindelser

• Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling

Hållbar samhällsplanering

En hållbar utveckling kräver samordnad trafik- och bebyggelseplanering. För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen krävs att den kommunala

bebyggelseplaneringen understödjer ett ökat kollektivtrafikresande enligt intentionerna i K2020. Med kollektivtrafik som en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden ges goda förutsättningar att påverka människors resvanor. En bebyggelse i stationsnära lägen, eller i orter med god kollektivtrafik stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen.

(15)

Effekterna av en samordnad markanvändning och transportplanering blir avgörande för det faktiska transportarbetet och behovet av

transportinfrastruktur. Politisk viljeinriktning:

GR:s förbundsstyrelse har i maj 2008 godkänt ”Strukturbild för

Göteborgsregionen” som är en överenskommelse och ett verktyg för att underlätta kommunernas trafik- och bebyggelseplanering. Enligt

överenskommelsen ska medlemskommunerna lokalt ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar.

K2020 - förslag till kollektivtrafikprogram, antogs av GR:s förbundsstyrelse i april 2009. Målet om en marknadsandel på 40 % för kollektivtrafiken

förutsätter en samordning av markanvändning och kollektivtrafik.

Högre andel resor med kollektivtrafik

Befolkningsökning och regionförstoring ökar trycket på

transportinfrastrukturen och miljön. Likaså skapar omstrukturering av näringslivet och tillväxten av kunskaps- och tjänsteföretag behov av goda kommunikationer på allt längre avstånd. Om dagens trend fortsätter kommer antalet bilresor att öka, vilket inte är förenligt med målen om minskad miljöbelastning från trafiken. På längre sikt, med utvecklade bränsleteknik, kommer sannolikt trängseln att utgöra ett större problem än utsläppen. För att nå en hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. GR:s förbundsstyrelse har satt upp målet att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025. Det innebär att den resandeökning i persontrafiken som förväntas, måste ske med kollektivtrafik.

Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att dels kunna minska transportbehovet med bil och dels öka tillgängligheten till regionens arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud för de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil.

”Hela-resanperspektivet”

I ett väl fungerande kollektivtrafiksystem behövs attraktiva knutpunkter och goda övergångsmöjligheter mellan olika transportsätt. Knutpunkter är viktiga

(16)

för att hela resan ska fungera. Ett stort antal bytes- och knutpunkter3 ingår i den framtida struktur som skisseras i K2020. Utformningen av dessa ska vara attraktiva och trygga. Byten mellan trafikslag måste underlättas och utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel behövs. Gång- och cykelförbindelser till knutpunkterna är en väsentlig del i ”hela-resanperspektivet”.

Knutpunkterna kan stärkas och skapa större resandeunderlag om ny

bebyggelse och besöksanläggningar lokaliseras i nära anslutning till dessa. Politisk viljeinriktning:

GR har tillsammans med fem andra organisationer drivit projektet K2020. Projektet har i olika delrapporter studerat hur kollektivtrafiksystemet bör utvecklas för att klara en fördubbling av resandet och nå det 40 %-iga målet. Under 2008 presenterades ett förslag till kollektivtrafikprogram som antogs av förbundsstyrelsen i april 2009. I kollektivtrafikprogrammet föreslås ett antal viktiga investeringar och åtgärder som behövs för ett genomförande av programmet.

Fem huvudprinciper har lagts fast: - Knyt samman fler områden - Gör resan mellan dessa snabbare - Erbjud tät trafik

- Utveckla knutpunkterna - Säkerställ kvalitet och service

Inom K2020-arbetet pågår flera aktiviteter, enligt beslut i förbundsstyrelsen, bl. a. att i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för

genomförandet av kollektivtrafikprogrammet, att medverka till att finna nya finansieringsformer för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen samt att vara delaktig i frågor inom samhällsplaneringen som berör

kollektivtrafikens förutsättningar.

Utvecklade gång- och cykelmöjligheter

När det gäller personresor är andelen korta resor hög och en stor del av dem sker med bil. Många korta resor skulle kunna ske med gång eller cykel, antingen som en del av en längre resa eller direkt till målpunkten. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen korta bilförflyttningar är att det finns attraktiva, trygga och lättillgängliga gång- och cykelstråk, samt cykelparkeringar vid knutpunkterna.

3

I K2020 skiljer man på knutpunkt och bytespunkt, där knutpunkten är en större målpunkt och innehåller någon form av terminal eller större station. ”Knutpunkter och andra viktiga

(17)

Politisk viljeinriktning: Uttalad viljeinriktning saknas. GR-engagemang:

GR ansökte gemensamt för medlemskommunerna om medel från Naturvårdsverket (klimatinvesteringsprogram). GR fick medel för att genomföra två projekt, mellan 2007 och 2011, som syftar till attpåverka invånarnas resvanor medmålet att minska antalet bilresor till förmån för kollektiv-, cykel- och gångtrafik.

Utvecklad järnvägstrafik

Enligt ”Strukturbilden” ska en uthållig utveckling av Göteborgsregionen baseras på utbyggd tågtrafik på de fem järnvägsstråken in mot Göteborg. Järnvägssystemet skall klara behovet av nationella och regionala tåg, samt pendel- och godståg. Detta ställer stora krav på järnvägssystemets kapacitet som redan idag har kapacitetsproblem. Vidare är trafikering av järnvägsstråken en viktig fråga för regionens och kommunernas strategiska planering. Inte minst med anledning av utredningen av höghastighetsbanor4 då dragning och trafikering kommer att påverka samhällsutbyggnaden.

I Banverkets idéstudie SPÅR 20505 presenteras en principiell struktur för en effektiv och konkurrenskraftig järnväg i framtiden. Studien visar att det krävs stora investeringar i järnvägssystemet, en bred samverkan och strategier för bebyggelseutvecklingen.

I ett internationellt perspektiv kommer det att bli än mer intressant att koppla ihop det svenska järnvägssystemet med övriga Europa. Samarbete kring detta sker bl. a. inom Europakorridoren och Den skandinaviska arenan6.

Politisk viljeinriktning:

Göteborgsregionens utveckling måste säkras genom att kapaciteten i

järnvägssystemet ökas. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik, vilket förutsätter en tågtunnel under Göteborg (Västlänken). I K2020:s kollektivtrafikprogram utgör tågtrafiken en viktig del.

4

Betänkande av Utredning om höghastighetsbanor, SOU 2009:74.

5

Spår 2050 Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktig hållbar region kring Göteborg, Banverket m. fl. 2006.

6

Projektet Den Skandinaviska Arenan består i att öka samarbetet mellan Göteborg-Osloregionen och Öresundsregionen.

(18)

GR-engagemang:

GR är medlem i föreningen Europakorridoren där bl. a. Götalandsbanan utgör en sträcka. Europakorridoren arbetar för att få till stånd ett långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg.

Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga hamnar i regionen

a) Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är den största hamnen i norden och är av regeringen utsedd att vara en strategisk hamn och godstransportnod. Det är viktigt att bygga ut den landbaserade infrastrukturen, både väg och järnväg, så att logistiskt och miljömässigt effektiva transportlösningar kan utvecklas för transporter via Göteborgs hamn. För att upprätthålla direktanlöp och frekvent trafik måste transporterna koncentreras till Göteborgs hamn.

Göteborgs hamns målsättning är att minst 50 % av godstransportökningen till och från hamnen ska ske på järnväg. Redan under 2009 fraktades ca hälften av alla containrar med tåg istället för lastbil.

Göteborgs hamn samverkar med Varbergs hamn och Uddevallas hamn. Samarbetet innebär att varje hamn har specialiserat sig på en egen nisch i förhållande till de andra samarbetshamnarna. Göteborg har till följd därav koncentrerat sig på containerhantering medan Varberg och Uddevalla tar hand om torrbulk och styckegods.

Göteborgs hamn ska vara en nationell strategisk godstransportnod och det är därför angeläget att transporterna till och från hamnen säkerställs.

GR - engagemang:

GR deltar i Gods 2030 som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR 2050. Projektets syfte är att beskriva hur godstransporter kan bli bättre, effektivare och långsiktigt hållbara.

b) Övriga hamnar

I Göteborgsregionen finns förutom Göteborgs hamn, ytterligare två stora hamnar – Wallhamn och Stenungsunds hamnar.

Wallhamn AB producerar hamn- och PDI tjänster (Pre Delivery Inspection, t.ex. slutmontering av utrustning) för den svenska och norska marknaden samt hanterar export och import av fordon. För övrigt hanteras bl.a. trä- och

(19)

pappersvaror. Via Stenungsunds hamnar sjötransporteras gas, kemikalier, olja och stenkross.

Politisk viljeinriktning: Uttalad viljeinriktning saknas.

Ökad samverkan mellan transportslag – knutpunkter och terminaler

I ett optimalt fungerande transportsystem är aktiv samverkan mellan transportslagen en nödvändighet för att få hållbara transporter. De olika transportslagen måste stödja och komplettera varandra och för detta behövs knutpunkter och terminaler.

a) Knutpunkter för persontransporter

Se kapitlet Högre andel resor med kollektivtrafik

b) Terminaler för godstransporter

Det är viktigt att skapa förutsättningar för helhetslösningar där ökad samverkan sker mellan olika transportslag, sk intermodalitet. För attraktiva

logistiklösningar för godstransporter behövs olika typer av terminaler: lastbilsterminaler, järnvägsterminaler, kombiterminaler, flygfraktsterminaler, hamnterminaler och färjeterminaler. Hur dessa är lokaliserade påverkar transportarbetet och dess flöden i Göteborgsregionen. Med en medveten lokalisering av terminaler kan man delvis begränsa och effektivisera transportarbetet och därmed även begränsa utsläppen.

Samverkan kan också leda till effektivisering inom transportslagen, t. ex. högre fyllnadsgrad och färre distributionsfordon i tätort.

Politisk viljeinriktning: Uttalad viljeinriktning saknas. GR - engagemang:

GR har deltagit i framtagandet av dokumentet ”Kunskapsanalys nytt läge för kombiterminal i Göteborgsområdet” som genomförts av Banverket och Vägverket.

GR har tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) kartlagt

kommunernas mark- och planberedskap för företagsetableringar och byggt upp en databas för detta. I detta material finns lämpliga etableringsområden för logistik.

GR deltar i Gods 2030 som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR 2050. Projektets syfte är att beskriva hur godstransporter kan bli bättre, effektivare och långsiktigt hållbara.

(20)

Effektivare utnyttjande av vägsystemet

Vägtrafiksystemet utgörs av de nationella vägarna E6, E20, E45 och väg 40 och ett nät av lokala och regionala vägar. Det lokala och regionala vägnätet är särskilt viktigt för näringslivets transporter, persontransporter och

kollektivtrafik, för att skapa tillgänglighet till knutpunkter och terminaler. Dagens vägnät måste underhållas och vara trafiksäkert. Det finns sannolikt en potential för effektivisering av befintligt vägnät, vilket bör prövas innan nyinvesteringar görs. Exempel på effektiviseringar är trimningsåtgärder som körfältsutökning i befintligt vägutrymme, trafikinformation och trafikledning. I rådslagsprocessen, som bland annat lett fram till ”Strukturbild för

Göteborgsregionen”, framkommer behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken. Vilka tvärförbindelser som åsyftas har i dagsläget inte diskuterats.

Att fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur – sekundära strukturer.

Investeringar i vägsystemet bör i första hand inriktas på att komplettera och balansera befintligt trafiksystem. Dessa investeringar motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/ eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana

godsflöden som inte kan ske på järnväg.

Utvecklade långväga flygförbindelser

För längre resor är flyget det viktigaste transportslaget. En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. I Göteborgsregionen har näringslivet varit drivande för att få till stånd fler destinationer och direktresor till resmål i Europa och övriga världen.

Göteborg Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats och har en viktig roll för regionens utveckling. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats med kollektiva förbindelser – på kort sikt med buss och på längre sikt med tåg. Flygplatsen ska ansöka om nytt miljötillstånd för att utöka verksamheten7.

7

(21)

Med en utbyggd Götalandsbana och station under Göteborg Landvetter flygplats kan upptagningsområdet för passagerare till flygplatsen öka. Tåget kan bli ett komplement till flyget på kortare sträckor. Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för tåg och restiden. I de relationer där tågresan tar ca 2-3 timmar har tåget en stor marknadspotential8.

Göteborg Landvetter flygplats är en av fyra flygplatser som trafikverken betraktar som centrala för fraktflyget. Flygplatsen är regionens stora

fraktflygplats och den ledande flygplatsen i Sverige avseende interkontinentalt fraktflyg. Även om flygfraktvolymerna är små är flygfrakten ett viktigt

komplement till transporter på väg och järnväg för näringslivet. Politisk viljeinriktning:

Landvetter flygplats ska år 2020 ha minst 6 miljoner resande per år. GR-engagemang:

GR är medlem i ARC9 och kan därigenom inhämta kunskap om förutsättningar för flygplatsregioners utveckling.

GR har påbörjat en studie, inom ARC-samarbetet – ”Surface Access”, med syfte att undersöka möjligheter för hur framtida personresor till och från flygplatserna i högre grad kan ske med kollektivtrafik, på kort respektive på lång sikt.

Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling

Göta älv har stor betydelse för samhällsutvecklingen i regionen och hela Västsverige. Älven har många funktioner, förutom att vara dricksvattentäkt, recipient för avloppsvatten, kraftproduktion och kyl- och processvatten för industrin, är den en viktig farled. Transporter på älven kan avlasta

landtransportsystemet. Ur stadsbyggnadssynpunkt är älven både en tillgång och en barriär. Ur regional synpunkt är det önskvärt att minimera

barriäreffekterna och säkerställa utvecklingen av regionens kärna, sjöfartstrafiken samt andra gods- och trafikflöden i framtiden.

8

KTH Järnvägsgrupp: Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget, 2007.

9

Airport Regions Conference – En samverkan mellan regioner i Europa som har en

internationell flygplats. Inom ARC utvecklar regionerna gemensam kunskap och kompetens kring gemensamma och likartade problem.

(22)

Göta älvs många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och de negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas.

GR-engagemang:

GR har haft i uppdrag att skapa en gemensam bild av Göta älv och hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas. Detta har resulterat i ett seminarium om Göta älv, samt en rapport10 tillsammans med andra aktörer.

GR har deltagit i Västra Götalandsregionens projekt SMART Energi, där man bl.a. studerat förutsättningarna för älvpendlar för gods.

Andras engagemang:

Västra Götalandsregionens styrelse har tillskrivit regeringen om att utreda frågan om att Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre vattenvägar. Regeringen har härefter tillsatt en utredning11.

Finansiering av infrastruktur

För att kunna genomföra angelägna infrastrukturprojekt är behovet av investeringsmedel mycket högre än vad som idag finns tillgängligt i den statliga investeringsbudgeten. Trafikverken har från regeringen fått i uppdrag att pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter i varje objekt. Utvecklingen ser ut att gå mot en ökad andel medfinansiering både i och utanför Sverige. Möjligheten att erhålla ökad medfinansiering från EU till infrastrukturinvesteringar är av stort intresse.

GR:s förbundsfullmäktige har i november 2009 förklarat sig beredd att arbeta för finansieringslösningar som möjliggör genomförandet av ”Västsvenska infrastrukturpaket”. Paketet innebär bl. a. medfinansiering genom ett system med trängselskatt.

GR har, utöver ovan nämnda paket, inte tagit ställning i frågor rörande medfinansiering av infrastrukturåtgärder.

GR-engagemang:

GR arbetar tillsammans med representanter från Trafikverket, Västra

10

WSP: Göta älv – transporter, broar och barriärer, 2009-09-18.

11

(23)

Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Region Halland med det ”Västsvenska infrastrukturpaketets” innehåll, finansiering och utformning av ett

avgiftssystem. Andras engagemang:

Västra Götalandsregionen och kommunerna bidrar idag genom förskottering till att tidigarelägga genomförandet av olika angelägna objekt.

Slutsatser

Med ökad tillväxt, ökande befolkning och fortsatt regionförstoring ökar transportbehovet och därmed trycket på regionens transportinfrastruktur. Det blir en tilltagande trängsel i centrala snitt samtidigt som det finns svårigheter att klara aktuella miljökvalitetsnormer.

Utifrån de mål och strategier som formulerats för Göteborgsregionen finns behov av olika åtgärder och investeringar i transportsystemet. Då dessa också ska leda till en hållbar tillväxt har följande områden utpekats som viktiga att arbeta med:

• Hållbar samhällsplanering

• Högre andel resor med kollektivtrafik • Utvecklade gång- och cykelmöjligheter • Utvecklad järnvägstrafik

• Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga

hamnar i regionen

• Ökad samverkan mellan transportslag – knutpunkter och terminaler • Effektivare utnyttjande av vägsystemet

• Utvecklade långväga flygförbindelser

• Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har under arbetets gång pekat ut följande områden som intressanta att arbeta vidare med: utveckling av cykelmöjligheter, tvärförbindelser, frågor kring Göta älv och

järnvägssystemets framtida utformning.

Inom de flesta av ovan nämnda områden har GR tydliga politiska viljeinriktningar, medan det inom följande saknas:

• Utvecklade gång- och cykelmöjligheter

• Ökad samverkan mellan transportslag – knutpunkter och terminaler. Terminaler för godstransporter

(24)

• Effektivare utnyttjande av vägsystemet • Utvecklade långväga flygförbindelser

Införandet av trängselskatter och en mer klimatanpassad samhällsplanering kommer troligen att påverka behovet av framtida investeringar. Det finns därför behov av att göra en ”trafikplan”12 med utgångspunkt från den nu

framtagna viljeinriktningen. Den här presenterade viljeinriktningen ska därför ses som en första del i en ny transportstrategi och kompletteras med en

”trafikplan” för framtida investeringsplanering.

Detta dokument beskriver GR:s aktuella viljeinriktning för och engagemang i transportsystemets utveckling. Denna del kompletterad med en ”trafikplan” för framtida investeringsplanering ersätter Transportstrategin ”Så ska vi ha´t” från 1999.

12

(25)

Dnr:05-30.10 Styrgruppsärende 2010-06-03 Till

Till och från flygresan

Samarbetet inom Airport Regional Conference (ARC) skapar möjligheter för GR att inhämta kunskap kring förutsättningarna för flygplatsregioners utveckling. Detta har GR:s presidium uppmärksammat och initierat ett arbete kring hur resor till regionens två flygplatser bättre kan

kollektivtrafikförsörjas. Projektet har tidigare presenterats för styrgruppen. I det bifogade dokumentet ”Till och från flygplatsen, Resultat från en workshop” finns projektets första workshop dokumenterad. Resultaten kan sammanfattas med att en gemensam problembild skapades samt insikt om vilka de givna förutsättningarna blir när Götalandsbanan byggs. Dessutom behandlades hur framtida infrastrukturinvesteringar påverkar

förutsättningarna för att kollektivtrafikförsörja flygplatsen.

I en tidigare dom gällande tillståndsprövning för Landvetter flygplats ställdes krav på att minska utsläppen från de flygplatsrelaterade transporter som sker till och från flygplatserna. Både vad avser persontransporter och gods. Det var då naturligt att aktivt arbeta med ”till och från

flygplatsresorna” inom vårt projekt.

Efter den nya miljödomen i december 2010 har förutsättningarna ändrats. Det ställs inte längre krav på minskade utsläppsnivåer från personresor till och från flygplatsen. Detta innebär att flygplatsen inte åläggs att hantera utsläpp som man inte har rådighet över. Flygplatsen skall enbart ”verka för” att genomföra de åtgärder som beskrivs i en handlingsplan bl.a. öka

(26)

Projektet ”Till och från flygresan” föreslås få en ändrad inriktning. Projektet kan i det fortsatta arbetet mer stötta/påverka flygplatsens strävanden att minska utsläpp relaterade till personresor till och från flygplatsen. Detta kan ske genom att visa på exempel på åtgärder och erfarenheter som finns inom ARC projektet ”Surface Access” samt att stötta Landvetter flygplats att aktivt bidra till minskade utsläpp även inom områden där man formellt inte har rådighet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att ändra inriktningen av projektet ”Till och från flygresan”; samt

att delta i och inhämta kunskap från övriga parter i ARC projektet ”Surface Access”

Göteborg 2010-05-18 Bo Aronsson

(27)

ÖP-översikten – från pilotstudie till

fullskaleprojekt

Vid förbundsstyrelsens möte 2007-02-09 ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till den fortsatta inriktningen av arbetet med strukturbild för Göteborgsregionen samt ett förslag till organisation och process för arbetet. Det innebar bl a att arbetet inriktades mot en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format i syfte att redovisa en samlad bild av den planerade markanvändningen i regionen. I ett andra steg föreslogs denna databas utvecklas till ett redskap som medlemskommunerna kan arbeta aktivt med vid kommande översyner av kommunernas översiktsplaner och för en aktiv dialog i regionala och mellankommunala frågor.

En pilotstudie har genomförts omfattande tre kommuner; Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. Resultatet är en testversion av ÖP-översikten i form av en GIS-databas med ett webbaserat kartverktyg. Förslaget skickades under våren till medlemskommunerna för synpunkter inför ett eventuellt fullskaleprojekt. Inkomna synpunkter i samband med remissen och från berörda

tjänstemannanätverk pekar på att arbetet bör fullföljas fram till ett

fullskaleprojekt – en ÖP-översikt för Göteborgsregionen (se PM daterat 2010-05-25, bifogas). Medel för att fullfölja ett sådant arbete saknas dock inom GRs ordinarie budgetramar.

att föreslå förbundsstyrelsen att fullfölja arbetet med ÖP-översikten till ett fullskaleprojekt, samt

att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att solidariskt bidra till finansieringen av ett fullskaleprojekt.

(28)

Dnr: 09-24.10 PM

2010-05-25 Bengt Christensson Till

ÖP-översikten – från pilotstudie till

fullskaleprojekt

Bakgrund och syfte

Vid förbundsstyrelsens möte 2007-02-09 ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till den fortsatta inriktningen av arbetet med strukturbild för Göteborgsregionen samt ett förslag till organisation och process för arbetet. Det innebar bl a att arbetet har inriktades mot en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format som ett första försök att redovisa en samlad bild av markanvändningen.

I ett andra steg föreslogs denna databas utvecklas till ett redskap som medlemskommunerna kan arbeta aktivt med vid kommande översyner av kommunernas översiktsplaner och kunna nyttjas för en aktiv dialog i regionala och mellankommunala frågor.

En pilotstudie har genomförts med tre kommuner, Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. Resultatet är en testversion av ÖP-översikten i form av en GIS-databas med ett webbaserat kartverktyg. Förslaget remitterades under våren till kommunerna för synpunkter inför ett eventuellt fullskaleprojekt.

Parallellt har Markdatabasen utvecklats i samarbete med BRG och

kommunerna och är nu i drift. Det projektet har gett oss goda erfarenheter inför en eventuell fortsättning av ÖP-översikten.

Resultat från pilotprojektet och kommunernas synpunkter

En grundstruktur till GIS-baserad ÖP-översikt finns idag tillgänglig som testvariant. Den innehåller ännu endast material från de tre pilotkommunerna, GR samt GIS-baserat planeringsunderlag från Länsstyrelsen.

Databasen redovisar information från pilotkommunernas ÖP. Informationen omfattar befintlig markanvändning samt förändringsområden aggregerat till

(29)

de mest relevanta områden utifrån ett regionalt perspektiv; stadsbygd och tätortsbebyggelse, verksamhetsområden, rekreation/grönområden, transport och kommunikation samt utredningsområden. Dessutom redovisas en tolkning av Strukturbildens element samt K2020. Från länsstyrelsen har hämtats GIS data som innefattat reservatsbildningar samt vissa riksintressen. Pilotstudien exemplifierar också ett enkelt analysverktyg baserat på data från Markdatabasens information om etableringsområden i regionen.

GIS-databasen godkändes av pilotkommunerna i slutet av 2009. I början av 2010 remitterades en enkät med länk till ÖP-översikten till alla kommuner för utvärdering.

9 av 13 kommuner har tagit sig tid att testa databasen samt besvara ett antal frågor om ÖP-översiktens nytta utifrån ett kommunalt perspektiv och den regionala nyttan.

Sammanfattande synpunkter:

Kommunerna är till övervägande delen positiv till ÖP-översikten som sådan och som ett verktyg att utveckla gemensamt för kommunerna.

Man upplever det som positivt att;

& se sin egen planering i relation till regionens andra kommuner & få en bra blick över hela regionen och att den ger en snabb överblick

för beslutsfattare och allmänhet

& den regionala planeringen/planeringsunderlagen framträder tydligare & gör den regionala dimensionen visuellt tydlig

& det är ett starkt instrument för den mellankommunala dialogen och för lokaliseringar av regional betydelse

& det är ett stöd för dialog med länsstyrelsen och andra organ & täcker de väsentliga områdena, boende, arbete och transporter & analysverktyg är positivt.

Mindre bra i pilotstudien är:

& trögt att använda och går för långsamt & bakgrundskartan är inte uppdaterad & vissa färger syns för dåligt

(30)

& avsaknad av objektsinformation & skiktförklaringar saknas

& utvecklings område/utredningsområde behöver tydliggöras.

I pilotstudien saknar man:

& zoomfönster

& instruktioner/förklaringar & skriva ut i skala är önskvärt & fler länsstyrelseskikt

Följande problem identifieras:

& jämförbarhet mellan kommunerna är en stötesten – ÖP av olika ålder. & är det samma sak vi visar i de olika kommunerna

& vilken status har de olika skikten

& olika tidshorisonter för ÖP:s genomförande

ÖP-översikten har också presenterat och diskuterats ett flertal av GR:s tjänstemannanätverk. Den samlade responsen är att de flesta grupper ser en utvecklingspotential och nytta av ÖP-översikten för sina områden.

Nästa steg – ett fullskaleprojekt

Av kommunsvaren ovan är vårt intryck att GIS-mognaden i de flesta

kommuner nu är utvecklad till en nivå där det är meningsfullt att använda ÖP-översikten som bas för GIS-information inom GR-området. Funktionen är man i huvudsak positiv till. Flertalet påtalade brister hänförs till teknik eller designfrågor.

Nästa steg är att gå från pilotprojekt till fullskaleprojekt. Det är ett stort steg som innebär att det tillkommer fler aspekter av praktisk- och

utvecklingskaraktär. Ett fullskaleprojekt kommer sannolikt också leda till en mer sammanhållen syn på hur regionens kommuner hanterar ÖP-information samt ett nytt sätt att integrera de regionala aspekterna i planeringen. Ett fullskaleprojekt är i sig en lärande process för såväl GR som kommunerna i att samutnyttja och utveckla gemensam GIS-information.

Det fortsatta arbetet kommer att kräva tid och ett stort engagemang i kommunerna liksom hos GR. Inte bara för insamling av uppgifter och datalager utan också rutiner och arbetsmetodik mm måste utvecklas.

(31)

Ett fullskaleprojekt behöver sannolikt pågå under ett års tid för att

ÖP-översikten ska vara fullt användbar. Idealt bör ett fullskaleprojekt genomföras med alla kommuner samtidigt och gemensamt för att nå full nytta. Trots det kan av olika skäl, t.ex. personella, någon kommun ges möjlighet att ansluta senare.

Ett fullskaleprojekt är också inledningen på ett långsiktigt engagemang och förvaltningsansvar för ÖP-översikten hos såväl GR som kommunerna.

Kostnadsuppskattning och finansiering av ett fullskaleprojekt

GR uppskattar fullskaleprojektets utvecklingskostnad till omkring 450 000 – 500 000 kronor. Däri ingår konsultinsatser till ca 60 procent samt

tillkommande licenser, datakapacitet mm. Utrymme för detta finns inte reserverat i 2010 eller 2011 års budgetar.

Redan inför pilotprojektet anmälde kansliet att man – trots rollen som regionplaneorgan – saknar egen kompetens av det slag som krävs för att genomföra projektet. Den situationen kvarstår. Även det fortsatta arbetet måste utföras med stöd av den kompetens som finns i några av

medlemskommunerna, förstärkt med konsultinsatser.

Projektet har kommit till den fasen att kansliet bedömer det som möjligt att diskutera samfinansiering av delar av projektet mellan GR och

medlemskommunerna.

GR har också initierat en diskussion med de andra storstadsregionerna och Boverket kring metodutvecklingsfrågor i regional planering. Det finns hos dessa ett intresse för ÖP-översikten, men det är fortfarande för tidigt att diskutera gemensam utveckling av metodprojekt.

Drift- och förvaltningsfrågor

Redan innan fullskaleprojektet inleds bör driftsfrågorna uppmärksammas. Driften innebär att data måste förvaltas och hållas tillgängig, uppdateras samt ajourföras. Teknikutvecklingen på det här området medför att även ett visst mått av programutveckling ligger i driften då behov och nytta kan antas öka med erfarenheten.

Grundtanken är att ÖP-översikten och Markdatabasen, som nu är i drift, så långt möjligt ska nyttja samma bakgrundsinformation, teknik och

(32)

GR har tillsammans med BRG ett avtal med Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Stad, om förvaltning, drift och uppdatering. Driftkostnaden för Markdatabasen, som endast hanterar ett datalager men uppdateras 4 ggr per år, uppgår uppskattningsvis till ca 200 000 kronor årligen, varav 50 procent är fasta (belastar GR) och 50 procent rörliga (belastar BRG).

GR bör i kommande budgetarbete inkludera en kostnad för drift av ÖP-översikten. Hur stor denna kostnad blir är ännu inte möjlig att bedöma.

(33)

Kommungemensam plattform för att främja

nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Förbundsstyrelsen behandlade rubricerat ärende 2009-12-04 och beslöt då bl.a. att ”studera boendefrågan med berörda aktörer samt med GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad”.

Bakgrunden till beslutet är att förbundsstyrelsens presidium gett styrgruppen för arbetsmarknad i uppdrag att upprätta ett förslag till ett

kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på

arbetsmarknaden. I styrgruppens arbete har ”boplats/bostad” identifierats som en av nyckelfrågorna att arbeta vidare med. En bra boendesituation är en nödvändig förutsättning för att nyanlända ska få en bra första tid i Sverige och kunna etablera sig i samhället.Kommungemensamt arbete kan underlätta möjligheterna för vidareflytt och sekundärflytt som ett led i att motverka boendesegregationen.

Styrgruppen beslöt 2010-01.28 att uppdra åt kansliet att medverka i det fortsatta arbetet med projektet; samt att återkomma med förslag på hur styrgruppens del i arbetet kan bedrivas.

Vid förbundsstyrelsens möte 2010-05-07 gavs en lägesrapport för arbetet (bifogad handling).

Lägesrapporten anger att boendefrågan för nyanlända kan angripas från tre olika perspektiv. Detta kan ske parallellt, men med olika tidshorisonter:

• På kort sikt handlar frågan främst om vidareflytt inom regionen. • På lite längre sikt handlar frågan även om ett förvaltarperspektiv –

vilka bostäder får nyanlända tillgången till?

• På lång sikt handlar boendefrågan även om var och för vilka målgrupper det byggs bostäder.

(34)

I nuläget arbetar en arbetsgrupp med representanter från

medlemskommunerna i samverkan med länsstyrelse och Arbetsförmedling med att precisera förutsättningar och hinder för att i det korta perspektivet öka den organiserade vidareflytten inom Göteborgsregionen.

Styrgruppen för Miljö och Samhällbyggnad arbetar redan idag med det långa perspektivet genom bostadsnätverket, och kan bidra med kunskap kring lokalisering och målgrupper för nyproduktion av bostäder.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna informationen till protokollet, samt

att uppdra åt kansliet att fortsatt medverka i arbetet enligt bilagt lägesrapport daterat 2010-04-08

(35)

Kommungemensam plattform för att främja

nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Lägesrapport med förslag till beslut

GRArbetsmarknad 2010-04-15

Inledning

Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200 - 1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar per år. De nya kommuninvånarna utgör en heterogen grupp, som kommer från olika delar av världen och har skilda förutsättningar, bland annat gällande utbildningsnivå och yrkesbakgrund. De är på många sätt en värdefull resurs för regionen, en resurs som tyvärr inte alltid tas tillvara. Vi vet idag att tidig kontakt med arbetsmarknaden är den enskilt viktigaste faktorn för en snabb integration i det svenska samhället. Trots detta tar det ofta många år innan nyanlända får sitt första arbete i Sverige. Många nyanlända får därmed inte möjlighet att använda sitt kunnande och arbetsmarknaden går samtidigt miste om värdefull kompetens. Även på bostadsmarknaden finns tydliga segregerande mönster. Av regionens nyanlända bosätter sig mer än 70 procent hos släktingar och vänner i några få bostadsområden i Göteborgs stad, med trångboddhet och osäkra boendeförhållanden som följd. Kommunsamverkan kan vara ett sätt att motverka denna utveckling.

Bakgrund

GR:s styrelsepresidium har gett GR:s styrgrupp för arbetsmarknad i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Under hösten 2008 ställde därför styrgruppen en förfrågan till medlemskommunernas kommunstyrelser för att ta reda på om och i så fall hur GR skulle arbeta vidare med frågan. Tolv kommuner svarade att det var angeläget att använda GR som plattform för detta arbete. Under hösten 2009 utarbetade medlemskommunerna tillsammans med Arbetsförmedlingen fram konkreta förslag på ett antal områden lämpliga för kommungemensamt arbete. De områden som valdes ut var sfi, samhällsorientering, rehabilitering och boende. I oktober 2009 föreslog GR:s styrgrupp för Arbetsmarknad att det fortsatta arbetet ska inriktas mot dessa fyra utvalda områden. Den 4 december samma år biföll GR:s förbundsstyrelse styrgruppens förslag.

En viktig del av det kommungemensamma arbetet har varit att förhålla sig till, och förbereda sig inför, den reform som regeringens proposition ”Nyanlända invandrares

arbetsmarknadsetablering” föreslog i november 2009. Reformen innebär i korthet att

Arbetsförmedlingen tar över ansvaret för introduktionen av nyanlända i arbetsför ålder från kommunerna. Flera insatser i introduktionen, bland annat sfi och samhällsorientering, samt ansvaret för äldre, barn och unga kommer dock att ligga kvar på kommunerna. Reformen träder enligt riksdagsbeslut i kraft den 1 december 2010. I skrivande stund är regeringsbeslutet inte fattat och förordningen om kommunernas ersättningar för flyktingmottagandet, sfi och samhällsorientering planeras komma i maj i år.

I det fortsatta kommungemensamma arbetet har kommunerna utsett varsin representant till en övergripande arbetsgrupp, där även Arbetsförmedlingen deltar. Man har också bildat fyra arbetsgrupper, en för respektive område, med representanter från kommuner och Arbetsförmedlingen. Varje grupp gör även en bedömning om de vill bjuda in representanter

(36)

projektledare.

Samhällsorientering

Uppdraget

Uppdraget från GR:s förbundsstyrelse är att ta fram ett förslag till en likartad samhällsinformation, som ska erbjudas samtliga nyanlända i regionen

Varför kommunsamverkan?

• Genom samverkan kan hela regionen hålla en jämn och hög kvalitet på samhällsorienteringen, vilket leder till minskad godtycklighet för de nyanlända.

• Enligt ett nytt lagförslag från den 4 mars i år kommer det att bli obligatoriskt för alla kommuner som har ett mottagande att erbjuda samhällsorientering på modersmål. Samhällsorienteringen kommer även att vara reglerad till form och innehåll. Detta innebär att enskilda kommuner i fortsättningen kommer att få svårt att anordna samhällsorientering utan att samverka med andra.

• Verksamheten kan bli effektivare, långsiktigt hållbar och lättare att anpassa till förändrade migrationsströmmar.

Lägesrapport

Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till en kommungemensam verksamhet som består av en kärnverksamhet med en tillhörande flexibel genomförandeorganisation. Förslaget innebär att den kommungemensamma kärnverksamheten koordinerar, administrerar och planerar verksamheten. Denna samarbetsmodell kräver två slags finansieringar. Kärnverksamheten bör, för att kunna vara långsiktigt hållbar, ha en finansiering som inte påverkas av tillfälliga förändringar i flyktingströmmen. Genomförandeorganisationen finansieras genom en ”samhällsorienteringspeng” som följer med den nyanlända. Den flexibla genomförandeorganisationen kan därmed anpassas efter tillfälliga behov i kommunerna. Kurser på nyanländas modersmål kan på detta sätt hållas på olika platser i regionen, utefter behov och finansiering.

Några frågor som uppkommit på vägen:

• Vems ska vara huvudman för verksamheten?

• Hur ska finansieringssystemet se ut? Förordningen om den statliga ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet, där bland annat ersättningen för samhällsorienteringen regleras, planeras komma i maj.

• Omfattningen. Det är i dagsläget oklart om målgruppen för samhällsorientering kommer att utökas till att gälla även övriga invandrare – utöver de nyanlända flyktingar och anhöriga som idag erbjuds samhällsinformation. Ett slutbetänkande för en utredning som behandlar detta kommer att presenteras den 17 maj.

Sfi – svenskundervisning för invandrare

Uppdraget

Uppdraget från GR:s förbundsstyrelse till GR:s Utbildningsgrupp är att ta fram ett förslag till en regionaliserad sfi.

(37)

studentens egna förutsättningar och behov. Utbildningen ska också kunna kombineras med förvärvsarbete och andra aktiviteter såsom validering, annan utbildning eller praktik. Medlemskommunerna har skilda förutsättningar att erbjuda en sådan anpassad sfi. Genom samverkan kan alla nyanlända få tillgång till sfi som är anpassad efter olika förutsättningar och behov såsom utbildningsnivå eller funktionshinder

Lägesrapport

• Grundtanken med regionaliserad sfi är att det ska vara möjligt för sfi-studenter att få tillgång till utbildningsutbudet i hela regionen, utan att kommungränserna sätter hinder i vägen.

• Förslaget är att inleda regionaliseringen med några få specialiserade inriktningar. De inriktningar som valts ut för detta är:

o sfi för akademiker

o yrkes-sfi på gymnasial nivå o sfi för trauma, syn, hörsel

• Förslaget som GR Utbildning har tagit fram utgår från att det basutbud av sfi, det vill säga sfi som inte är specialiserad, som idag finns i varje kommun inte ska

regionaliseras.

• En referensgrupp bestående av sfi-rektorer från varje nod samt Göteborg och en representant från GR Kompetens har knutits till arbetsgruppen.

Boplats/bostad

Uppdraget

Uppdraget från GR:s förbundsstyrelse är att boendefrågan ska studeras närmare av berörda parter.

• Genom kommungemensamt arbete kan man öka möjligheterna för nyanlända att leva i en kommun och arbeta eller utbilda sig i en annan. På så sätt kan nyanlända bättre anpassa sitt val av bostadsort efter sina individuella förutsättningar, samtidigt som man bättre kan ta till vara den enskilda kommunens resurser.

• Kommungemensamt arbete kan underlätta möjligheterna för vidareflytt och sekundärflytt som ett led i att motverka boendesegregationen.

• Genom gemensamt arbete kan Arbetsförmedlingen lättare få tillgång till relevant information inför etableringssamtalen om boende, arbetsmarknad och service för alla Göteborgsregionens kommuner.

Lägesrapport

• En studie från Göteborgs stad där nyanlända intervjuats om sitt boende, har gett arbetsgruppen en bild av vad nyanlända själva tycker om sin boendesituation. I studien framkom bland annat att nyanlända visserligen gärna bor nära sina landsmän, så som ofta framhålls i debatten, men att de också har andra prioriteringar, som de i många fall sätter högre.

(38)

EBO och så kallat ABO, boende anvisat av Migrationsverket.

• Arbetsgruppen menar att man kan ta sig an boendefrågan för nyanlända från tre olika perspektiv. Dessa kan man arbeta med parallellt, men med olika tidshorisonter:

o På kort sikt handlar frågan främst om vidareflytt inom regionen

o På lite längre sikt även om ett förvaltarperspektiv – vilka bostäder får nyanlända tillgången till?

o På lång sikt handlar boendefrågan även om var och för vilka målgrupper det byggs bostäder.

• Den kommun som tar emot nyanlända via vidareflytt kan räkna in dessa personer i det avtal om flyktingmottagande kommunen har med Migrationsverket. Det innebär att den mottagande kommunen i många fall inte behöver ha extra beredskap för att ta emot vidareflytt. 2009 flyttade 87 personer från Göteborg till kranskommunerna genom organiserad vidareflytt (den korrekta siffran var 21 vilken korrigerades på

sammanträdet den 15 april 2010).

Rehabilitering

Uppdraget

Uppdraget från GR:s förbundsstyrelse är att studera förutsättningarna för samverkan inom rehabilitering.

• De personer i gruppen nyanlända som har olika slags hälso- eller funktionshinder har betydligt svårare att etablera sig i samhället och komma ut på arbetsmarknaden. Behovet av individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser är därför stort.

• Även om nyanlända omfattas av de generella regler som finns kring rehabilitering så faller personer i denna grupp ofta mellan stolarna. Nyanlända har inte i tillräcklig omfattning kunnat ta del av statliga rehabiliteringsinsatser.

• Etableringsreformen är mycket otydlig när det gäller rehabiliteringsfrågan och är till stora delar fortfarande på planeringsstadiet hos departementet och Arbetsförmedlingen. Det man kan konstatera redan nu är att om ansatsen att fler ska komma ut på arbetsmarknaden ska bli verklighet krävs en nära samverkan mellan olika huvudmän – Arbetsförmedlingen, kommunerna, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan.

Lägesrapport

Arbetsgruppen där bland annat representanter från Arbetsförmedlingen Rehabilitering och Försäkringskassan ingår, har kommit fram till att det är viktigt att nyanlända får tillgång till de ordinarie strukturer som redan finns. Man bör alltid undvika att bygga upp parallella system och införa säråtgärder. Finsam – finansiella samordningsförbund – är en sådan struktur för samverkan där fler än en huvudman är inblandad. Finsam finns idag i de flesta kommuner i regionen. Enligt regelverket ska målgruppen för Finsam vara människor i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna. Det finns med andra ord inga formella hinder för att nyanlända skulle kunna vara en

(39)

Förslag till beslut

GR:s styrgrupp för Arbetsmarknad föreslås besluta om nedanstående inriktning för det fortsatta arbetet:

- att notera att GR Utbildning fullföljer sitt arbete med regionaliserad sfi - att en modell för en kommungemensam samhällsorientering tas fram

- att öka vidareflytten av nyanlända från Göteborg till kranskommunerna med 100 procent till 2011

- att föreslå att medlemmarna tar upp frågan om en samordning av rehabilitering för nyanlända med sina respektive Finsam-förbund

- att den nuvarande arbetsgruppen med kommunerna och Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete året ut. Uppdraget är att lägga konkreta förslag för gemensamt arbete inom ovanstående områden samt att förbereda det nya gränssnittet mellan stat och kommun inför etableringsreformen

(40)

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för

Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen”, samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad och Mölndals stad daterad 2010-04-14 beretts tillfälle att yttra sig över remissen ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen”. Synpunkter skall lämnas senast den 22 juni 2010. Samrådshandlingen finns att hämta på Göteborgs stads hemsida www.goteborg.se under bygga&bo, aktuella plan- och byggprojekt, Göteborg och Mölndal – fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen. Den går också att hämta via Mölndals stads hemsida www.molndal.se under bygga&bo.

Förslag till yttrande, daterat 2010-05-27, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-05-27

(41)

Dnr: 10-58.10 Tjänsteutlåtande 2010-05-27 Cecilia Kvist

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för

Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen”, samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad och Mölndals stad daterad 2010-04-14 beretts tillfälle att yttra sig över remissen ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen”.

Stadsbyggnadskontoren i Göteborgs stad och Mölndals stad har gemensamt upprättat strategier för markanvändning, infrastruktur och miljö för

Fässbergdalen. De båda kommunernas ambition är att planförslaget skall ge riktlinjer för en långsiktigt hållbar utveckling och utgöra underlag för kommande detaljplanering av Fässbergsdalen.

Sammanfattning av planförslaget

Planområdet omfattar området mellan Åbromotet i öster till Järnbrottsmotet i väster, både söder och norr om Söderleden. Kommungränsen delar dalen i nord-sydlig riktning och av planområdet beräknas ca en tredjedel vara beläget i Göteborgs kommun och ca två tredjedelar i Mölndals kommun.

Fässbergsdalen beräknas idag vara nordens största sammanhängande industri- och verksamhetsområde med ca 24 000 arbetstillfällen, och i området finns en omfattande handel med varierat utbud. Högsbo-Sisjöns industriområde och Åbro industriområde är båda under stark utveckling.

Både Göteborgs och Mölndals kommuner har omfattande planering på gång i Fässbergdalen för såväl verksamheter som bostäder och handel. På

Göteborgssidan är så gott som all mark redan bebyggd, men det pågår omvandling och förtätning. På Mölndalssidan finns stora områden oplanerad mark som nu efterfrågas och detaljplaneläggs för exploatering.

Planförslaget beskriver en etappvis utbyggnad på kort, medellång och lång sikt. Syftet är att visa strategier och huvudstrukturer för hur markanvändning