CERUM Report Nr 55/2019
ISBN: 978-91-7855-137-8
SKA JAG STANNA ELLER FLYTTA?
En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster
John Eklund, Rikard Eriksson, Johan Lundberg
Centrum för regionalvetenskap 901 87 Umeå 090 786 50 00 www.umu.se
1
1. Introduktion
En viktig faktor för en gynnsam regional utveckling och tillväxt är tillgången på välutbildad arbetskraft (Faggian och McCann, 2009). Tidigare studier baserade på svenska data indikerar att regioner med en stor andel invånare med högskoleexamen tenderar att ha större nettoinflyttning (Lundberg, 2006) och högre inkomsttillväxt (Lundberg, 2016) jämfört med andra regioner. Kompetensförsörjningen är en förutsättning för att på regional och lokal nivå upprätthålla en hög och konkurrenskraftig kvalitet inom offentlig såväl som privat verksamhet. Eftersom humankapital är kopplat till individen, leder migration till en omfördelning av kunskap och erfarenheter mellan regioner. Här utgör universitet och högskolor en strategisk resurs, dels genom sin produktion av humankapital, dels eftersom merparten av interregional migration sker i samband med att individer påbörjar och avslutar sina universitets- eller högskolestudierstudier. Många regioner arbetar därför mer eller mindre aktivt fortlöpande med att attrahera nyutexaminerade studenter (Faggian med fler, 2017).
Skolverket (2017) gör bedömningen att det fram till år 2031 behöver rekryteras ca 180 000 nya lärare i Sverige. Detta samtidigt som allt färre väljer att utbilda sig till lärare och antalet pensionsavgångar ökar. Även i Umeå Kommun är lärarbristen i grund- och gymnasieskolan omfattande. Också inom hälso- och sjukvården är bristen på personal med för verksamheten rätt kompetens stor. Socialstyrelsen (2019) rapporterar att nästan alla regioner redovisar brist på majoriteten av de 21 legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården. Personal och kompetensbristen inom hälso- och sjukvården bedöms bland annat bero på ett ökat vårdbehov på grund av en åldrande befolkning samt fler människor med komplexa och kroniska sjukdomar. Inom Region Västerbotten bedöms det råda brist på personal inom 10 av 21 legitimerade vårdyrken. Det råder även brist på kompetens inom den privata sektorn, särskilt inom information och kommunikationssektorn (IKT). Majoriteten av tillfrågade arbetsgivare inom denna sektor rapporterar dessutom ett ökande anställningsbehov inom teknik och tillverkning samt att efterfrågan är stor för personer med programmerar- och systemvetarutbildning (SCB, 2018).
Sammantaget innebär detta att konkurrensen är hård om kompetent personal både inom offentlig och privat verksamhet. Trots tillgången till ett universitet inom regionen står exempelvis Umeå Kommun och Region Västerbotten inför stora utmaningar kring den framtida kompetensförsörjningen inom den offentliga verksamheten. För att uppnå befolkningsmålet om 200 000 invånare år 2050 krävs även en god kompetensförsörjning till det privata näringslivet. Tidigare studier visar också att för att högre utbildningsinstitutioner ska kunna generera positiva sysselsättningseffekter bör det regionala näringslivets efterfrågan matcha de kompetenser som produceras (Eriksson och Forslund, 2014). Ett exempel är information och kommunikationsteknisk verksamhet (IKT) som under de senare åren etablerat sig som en viktig del i Umeåregionens näringsliv. Med Umeå Universitet, Designhögskolan och inkubatorn Uminova belägna inom regionen finns goda förutsättningar för att inom regionen generera och behålla ny kunskap, kreativitet och tekniska framsteg inom IKT. Trots det upplever många lokala företag svårigheter med att rekrytera kompetent personal, detta trots att intresset för tekniska utbildningar har ökat.
År 2017 studerande nästan 34 000 studenter vid Umeå Universitet på grund- och avancerad
nivå (Umeå Universitet, 2019). Studenterna utgör cirka en fjärdedel av kommunens totala
2
befolkning och utgör en viktig grupp för Umeå kommuns möjligheter att nå uppsatt befolkningsmål. Umeå Universitet har en stor betydelse för den regionala tillväxten och utvecklingen i och med att universitetet utgör en bidragande faktor till att individer flyttar till regionen. I denna rapport ser vi dock att en relativt stor andel nyexaminerade studenter flyttar från regionen efter avklarade studier jämfört med andra universitetsregioner. Detta ligger i linje med tidigare studier som visar att mer välutvecklade regioner, så som storstadsregioner ofta har en större andel examinerade studenter som stannar kvar efter studier samtidigt som universitet och högskolor belägna i mer perifera områden upplever en större andel utflyttningar (Faggian med fler, 2017; Rehak och Eriksson, 2019).
I syfte att skapa arbetsmarknadsanknytning och på så sätt locka nyexaminerade att stanna inom regionen har Umeå kommun och Region Västerbotten en uttalad strategi att fostra och främja ett nära samarbete mellan Umeå Universitet, den offentliga sektorn och det privata näringslivet, (Umeå Kommun, 2019). Bland annat involveras näringsliv och offentlig sektor i många utbildningar för att på så sätt ge studenterna möjlighet att tillämpa sina teoretiska kunskaper i praktiken och skapa viktiga kontaktytor mellan studenter och arbetsgivare.
Samverkan sker också inom programråd och beslutande organ, genom deltagande på konferenser eller andra former av möten inom klusterorganisationer, regionförbund och externa branschråd (Universitet och högskolor, 2013).
Trots uttalade regionala strategier och verksamhetsplaner kvarstår utmaningar kring att en stor andel av de nyutexaminerade studenterna från Umeå Universitet väljer att migrera till annan ort. Enligt Umeå Kommuns egna beräkningar skulle det krävas att ytterligare cirka 180 nyutexaminerade studenter per år stannade kvar för att befolkningsmålet ska nås. I dagsläget är dock trenden att antalet studenter som flyttar från Umeå ökar i takt med att de antagna i allt mindre utsträckning kommer från regionen.
Syftet med denna rapport är att kartlägga migrationsmönster för examinerande studenter vid Umeå universitet för att öka kunskapen om vilka studentgrupper som väljer att stanna i regionen och vilka som väljer att flytta, men även hur förutsättningarna och arbetsmöjligheterna ser ut på den lokala arbetsmarknaden för de som väljer att stanna.
Analysen bygger på registerdata ur databasen ASTRID för udda år mellan 2005 och 2013.
Mer specifikt fokuserar rapporten på följande frågeställningar:
- Vilka studentgrupper examinerade vid Umeå Universitet är mest benägna att flytta från regionen och vilka tenderar att stanna kvar?
- Vilka är de vanligaste migrantdestinationerna för de som flyttar?
- Hur skiljer sig migrationsmönster mellan nyexaminerade män och kvinnor?
- Hur fördelar sig nyexaminerade studenter på den lokala arbetsmarknaden jämfört i ett nationellt perspektiv?
Dispositionen av resten av rapporten är som följer. I avsnitt 2 beskrivs kortfattat den tidigare forskningen på områden, som sedan används som ett ramverk för de empiriska analyserna.
Avsnitt 3 redovisar data och definitioner som används i rapporten. Resultaten redovisas i avsnitt 4–6 där avsnitt 4 ger en överskådlig bild över den nationella studentmigrationen.
Detta följs av mer detaljerade resultat för Umeå universitet avseende ursprung för olika
migrantkategorier (avsnitt 5) och ett särskilt fokus på studenter inom pedagogik och
utbildning, hälso- och sjukvård samt IKT (avsnitt 6). Avsnitt 7 utgörs av en sammanfattande
diskussion.
3
1. Arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden skiljer sig från andra marknader på en rad punkter som kan vara bra att påminna om innan vi går vidare och beskriver datamaterialet som ligger till grund för analysen samt diskuterar olika migrationsmönster. Till skillnad från andra insatsfaktorer kan arbetskraften fatta egna beslut, välja att övergå i annan verksamhet, själv bestämma om sin egen utveckling och tacka nej till olika erbjudanden. Arbetskraften kan också organisera sig och på andra sätt påverka sitt eget pris och utbud. Vi kommer dock i analysen av data att bortse från förhandlingen mellan arbetsmarknadens parter och istället fokusera på matchning (hur väl individens utbildning stämmer överens med de arbeten som finns i regionen), sökbeteende (över hur stor geografisk yta samt med vilken intensitet söker individen arbete), och marknadsstruktur (hur påverkas efterfrågan på arbetskraft av marknadens funktionssätt).
a. Etableringsgrad och arbetsmatchning
I den offentliga debatten om den högre utbildningens koppling till arbetsmarknaden har diskussionen om matchning en central roll. En god matchning på arbetsmarknaden innebär att den arbetssökandes kompetens överensstämmer med den kompetens som efterfrågas av arbetsgivaren (se exempelvis Björklund med fler, 2014). Det är i detta sammanhang också viktigt att hålla isär olika typer av humankapital. Företagsspecifikt humankapital är som namnet antyder specifik kunskap som individen oftast förvärvar på arbetsplatsen genom internutbildning och erfarenhet, men som endast kan användas på den arbetsplats och/eller sektor där individen är verksam. Denna typ av humankapital går alltså inte att automatiskt överföra från en arbetsgivare till en annan. Denna specifika kompetens efterfrågas ofta av mindre och/eller mycket specialiserade företag. Generellt humankapital omfattar kunskap som efterfrågas och kan användas på flera olika arbetsplatser eller inom flera olika branscher. I begreppet generellt humankapital ingår oftast kunskap som erhålls genom universitetsutbildningar, men kan även ingå i internutbildningar och erhållas genom arbetslivserfarenhet.
Antalet matchningar under en tidsperiod mäts vanligtvis som antalet anställningar. Det kan dock vara så att en individ får en anställning trots att individen har en utbildning som egentligen inte stämmer överens med arbetsuppgifterna eller att individen har en högre utbildningsnivå än vad som krävs. Vidare kan en viss utbildning leda till en mängd olika yrken (generellt humankapital). Att individens utbildningsinriktning inte helt eller ens delvis matchar arbetsuppgifterna eller överutbildning kan vara gynnsamt om det leder till innovation och utveckling genom att en individ med annan utbildning kan föra in nya perspektiv i organisationen (Boschma med fler, 2009).
Trots att etableringsnivån för akademiker är relativt god i Sverige så finns det en viss
matchningsproblematik (Desjardins med fler, 2013). Berlin (2014) sammanfattar några
studier kring matchningsproblematiken på den svenska arbetsmarknaden och finner i likhet
med Desjardins med fler (2013) en viss matchningsproblematik. Det handlar främst om
överutbildning men även till viss del om att individens utbildning inte matchar
arbetsuppgifterna. Tåhlin (2007) finner att en överutbildning bland akademiker på mellan
40–50%. Baserat på en enkätundersökning bland de studenter som tog examen vid svenska
universitet och högskolor under läsåret 2007/08 genomförd av Statistiska centralbyrån
4
(SCB, 2010) framgår att 90% av de som var i arbete ansåg att deras arbetsuppgifter helt eller delvis var inom utbildningsområdet. En rimlig slutsats är att en universitetsutbildning utgör en inträdesbiljett på arbetsmarknaden. Individer med en akademisk examen söker arbeten inom deras utbildningsområde men som egentligen kanske inte kräver en akademisk examen för att därefter avancera till mer avancerade arbetsuppgifter som mer stämmer överens med individens utbildningsnivå.
b. Etableringsgrad, sökbeteende och utbud
Individer som genomgått en längre universitetsutbildning är generellt mer flyttbenägna jämfört med individer med en lägre utbildningsnivå. Ett skäl är att många som påbörjar en universitetsutbildning måste flytta till utbildningsorten. Det i sig ökar sannolikheten att flytta en ytterligare gång (Eriksson med fler 2008). Antingen hem, eller någon annanstans där det finns tillgängliga arbeten. Ett annat, relaterat skäl till detta, är att de med längre utbildning söker arbete över en större geografisk yta för att få en högre avkastning på sin utbildningsinvestering. Det är av detta skäl naturligt att speciellt nyutexaminerade studenter flyttar från utbildningsorten. Avkastningen behöver dock inte endast relatera till lön utan kan också vara god arbetsmiljö, intressanta arbetsuppgifter, karriärmöjligheter, socialt umgänge, god livskvalitet etc. Dock finns ett generellt mönster där migrationsbeslutet till stor del styrs av sannolikheten att får ett arbete och lönenivån.
Ett tredje skäl till att nyutexaminerade studenter väljer att lämna studieorten är att universitetens utbildningsuppdrag är mer omfattande än att tillgodose den lokala arbetsmarknaden. Tydligas ses det inom vissa legitimationsyrken så som exempelvis tandläkare, en utbildning som endast ges vid fyra av landets lärosäten. Här är det också rimligt att tro att den lokala marknaden blir mättad först.
c. Etableringsgrad och marknadsstruktur
Migrationsbeslutet påverkas inte bara av individens sökbeteende och utbudet av arbetskraft, även efterfrågan har stor betydelse. Eriksson och Forslund (2014) visar exempelvis på svenska data att det inte är koncentrationen av universitetsutbildade i sig som genererar positiva sysselsättningseffekter i universitetsregioner. Istället är det regionala specialiseringar som är i stort behov av högutbildad arbetskraft som bör finnas på plats lokalt. Det handlar då framförallt om arbetsuppgifter som vilar på ”syntetiska” kompetenser.
Det vill säga arbeten där vetenskap används i produktionen av varor och tjänster (exempelvis civilingenjörer, datatekniker och biomedicinare). Här kan det råda stora regionala variationer beroende på bland annat den (lokala) marknadsstrukturen. Generellt gäller att (lokala) monopol på en viss marknad leder till en lägre efterfrågan på arbetskraft. Det beror helt enkelt på att en monopolsituation leder till en lägre produktionsnivå jämfört med mer konkurrensutsatta marknader och därmed också en lägre efterfrågan på arbetskraft. Exempel på lokala monopol är olika märkesbutiker (bilar, kläder, etc.), läkemedel, systembolaget etc.
Drivkraften bakom lokala monopol är lönsamhet för den lokala återförsäljaren alternativt en begränsad total försäljningsvolym (systembolaget).
En så kallad monopsonsituation uppstår på arbetsmarknaden när det endast finns ett företag
eller en myndighet som efterfrågar en viss typ av arbetskraft. Ett vanligt exempel brukar vara
tidigare bruksorter med en stor arbetsgivare, men resonemanget gäller även för vissa yrken
vanliga inom offentlig sektor så som lärare, olika typer av vårdyrken etc. Även om den senare
5
tidens utveckling går mot allt fler aktörer inom dessa områden är fortfarande kommuner och landsting stora arbetsgivare med ett stort inflytande på arbetsmarknadens funktionssätt.
Monopson ger både en lägre lönenivå och lägre sysselsättning jämfört med en marknadssituation mer likt fullständig konkurrens. Ett exempel är vårdsektorn där landstingen i vissa regioner är den enda leverantören av vård medan det finns fler vårdgivare inom andra regioner. Det leder i en strikt modell till lägre löner och en lägre efterfrågan på vårdpersonal i den förra regionen och därmed tenderar individer med för vårdsektorn relevant utbildning att söka sig till den senare regionen. Effekterna av monopson inom den offentliga sektorn kan begränsas genom att fackföreningarna har stort inflytande på lönesättningen. Forskningen kring monopson baserad på svenska data är dock ytterst begränsad. Däremot visar en studie utifrån norska förhållanden (Barth och Dale-Olsen, 1999) på att arbetsgivares monopsonställning till viss del kan förklara löneskillnader mellan män och kvinnor beroende på att kvinnor tar större ansvar för hushållsarbete och därmed ofta har begränsade möjligheter att pendla.
2. Data och urval
Den fortsatta analysen baseras på individdata ur den longitudinella databasen ASTRID som består av matchade register från Statistiska Centralbyrån för alla individer i landet. Urvalet för denna analys omfattar alla examinerade akademiker från svenska universitet och högskolor som är skattebetalare vilket innebär att utbytesstudenter är exkluderade.
Materialet innehåller information om bostadsort före påbörjade studier, studieort, och anställningsort ett år efter avlagd examen. Analysen fokuserar på studenter som avlagt en examen på grund- och avanceradnivå varför doktorander och licentiater inte finns med. Den geografiska indelningen utgörs av Sveriges 72 funktionella analysregioner (FA-regioner).
Kalmar och Växjös FA-regioner är sammanslagna efter att Linnéuniversitetet bildades 2010.
Sundsvall och Östersunds FA-regioner är också sammanslagna eftersom Mittuniversitet har campus i båda regionerna.
Definition och aggregeringen av utbildningar baseras på svensk utbildningsnomenklatur (SUN2000). Här används huvudinriktning (2-siffernivå) och ämnesinriktning (3-siffernivå).
Studenter med examen inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) definieras som studenter med examen inom följande områden: Data, allmän utbildning; Datavetenskap och systemvetenskap; Datoranvändning; Data, övrig/ospec utbildning; Teknik och teknisk industri, allmän inriktning; Maskinteknik och verkstadsteknik; Energi- och elektroteknik och Elektronik, datateknik och automation (tre-siffernivå). Här har vi valt året för examen som det är registrerat i den officiella statistiken. Detta behöver nödvändigtvis inte helt överensstämma med de faktiska antalet studenter, då vissa studenter av olika anledningar väntar med att ta ut sin examen till nästkommande år.
Studenternas arbete efter avklarade studier utgår från Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI07). Här används två-siffernivå (av totalt 5).
Studenternas olika migrationsmönster utgår från de fem kategorier som används i Faggian
med fler (2007). Det är 1) Icke-migranter = de som bott i samma region före, under och efter
studietiden; 2) Stannare = individer som flyttat till en annan region för att studera men
stannade kvar på studieorten efter examen; 3) Sena migranter = de som innan och under
studierna bott på studieorten men därefter flyttat efter examen; 4) Hemvändare = individer
som återvänder till samma region där de bodde innan examen; samt 5) Återkommande
6
migranter = de som flyttat till annan region för att studera och som efter examen flyttat från lärosätets region men ej tillbaka till samma region som innan studierna. För att åskådliggöra det totala antalet som stannar respektive flyttar från studieorten efter avklarade studier aggregeras grupperna Icke-migranter (1) och Stannare (2) som benämns Totalt stannare samt Sena migranter (3), Hemvändare (4) och Återkommande migranter (5) vilka benämns Flyttare.
I linje med Rehak och Eriksson (2019) väljer vi att definiera migrationen året efter examen då det är i direkt anslutning till examen de flesta studenter flyttar vidare. Att också inkludera migranter två år efter examen, ger något fler observationer, men påverkar inte de nationella migrationsmönstren.
För att belysa etableringsgraden för nyexaminerade studenter, arbetsspridningen inom vissa utbildningsinriktningar, samt om det skiljer sig åt mellan individer med olika migrationsmönster används i denna rapport ett så kallat Gini-Simpson index.
Etableringsgraden har beräknats genom att jämföra antalet studenter i arbete med antalet arbetslösa ett år efter avslutade studier. Genom att beräkna ett Gini-Simpsons index (Spridningsindex) för specifika utbildningsinriktningar och deras fördelning på den lokala arbetsmarknaden efter näringslivskod är det möjligt att utreda om studenter som migrerar jämfört med de som stannar har en annorlunda matchning. Gini-Simpson indexet definieras som
𝐷 = 1 − ∑ ( 𝑛 𝑁 )
𝑅 2
𝑖=1
där 𝑛 är antalet individer med en specifik examen som börjat arbeta inom en viss bransch efter examen, 𝑁 anger det totala antalet individer med den examen och 𝑅 anger antalet olika sektorer.
Indexet representerar sannolikheten att två slumpmässigt dragna individer kommer från
olika kategorier och ger ett värde mellan 0 − 1. 𝐷 → 0 indikerar att alla individer med den
specifika utbildningsinriktningen arbetar i samma bransch medan 𝐷 → 1 indikerar att
individer med den aktuella utbildningsinriktningen tenderar att spridas ut mellan en rad
olika branscher (Keylock 2005). I extremfallet, 𝐷 = 1, väljer samtliga med den aktuella
utbildningsinriktningen helt olika branscher.
7
3. Nationella migrationsmönster
För att sätta migrationsmönstret för Umeå kommun och Umeå universitet i ett nationellt perspektiv visas i Tabell 1 nedan migrationsmönster för examinerade studenter per FA- region med minst 1000 examinerade individer år 2013. Undantag för Östra, södra och norra Sverige som visar alla examinerade individer inom regionen.
Som framgår av Tabell 1 har storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö störst andel icke-migranter och stannare. Jämfört med övriga regioner utanför storstadsområdena har Umeå relativt få icke-migranter (22,2%) men ungefär lika stor andel stannare (6,6%).
Det är bara Sundsvall och Borås som har en lägre andel examinerade inom kategorin icke- migranter. Andelen som flyttar till Umeå och stannar kvar är högre jämfört med övriga regioner i norra Sverige, dock lägre än snittet för hela Sverige (8,6%). Östergötland (Linköping) urskiljer sig bland övriga regioner med en stor andel icke-migranter (36,3%) och stannare (8,5%). I stort överensstämmer dessa siffror med tidigare forskning (Rehak och Eriksson, 2019) som även visar att andelen stannare minskat över tid i Umeå samtidigt som den nationella antagningen ökat.
Umeå har den tredje största andelen lokala studenter som flyttar efter examen (sena migranter), 26,7%, endast Luleå (27,9%) och Östergötland (39,9%) visar en högre andel. De individer med examen som återvänder till tidigare hemregion (hemvändare) utgör ca 30% av de examinerade vid Umeå universitet, vilket är ca 10% högre än snittet för Sverige och medianen för norra Sverige. Andelen studenter med examen från Umeå universitet som efter examen flyttar till en annan region än där de bodde innan studierna (återkommande migranter) uppgår till 14,6% vilket är lägre än genomsnittet för norra Sverige men en betydligt högre andel jämfört med storstadsregionerna. Efter Falun/Borlänge och Borås har Umeå den högsta andel Flyttare (kategori 3, 4 och 5) av alla regioner i Sverige och därmed också den tredje lägsta andel Stannare (kategori 1 och 2).
Sammantaget är det ur ett nationellt perspektiv en låg andel av de studenter som tar examen
vid Umeå universitet som stannar inom regionen. Det kan ha flera olika förklaringar. En
trolig förklaring är att antalet utbildningsplatser vid Umeå universitet relativt regionens
befolkningsmängd är hög jämfört med andra utbildningsorter. Därför är det naturligt att den
lokala arbetsmarknaden inte är tillräckligt stor för att en större andel studenter ska kunna
erbjudas anställning direkt efter avklarade studier, vilket Eriksson och Rehak (2019) visar är
särskilt viktigt för lokala studenter. Andra faktorer som Rehak och Eriksson (2019) lyfter
fram kan vara inkomstnivåer och den relativa brisen på karriärmöjligheter inom den egna
professionen.
8
Tabell 1: Migrationsmönster bland examinerade studenter, hela Sverige år 2013 Icke-migranter
(1) Stannare (2)
Sena migranter (3)
Hemvändare (4)
Återkommande
migranter (5) Stannare (1+2)
Flyttare
(3+4+5) N
Östra Sv. 55,4% 9,7% 15,2% 13,1% 6,5% 65,1% 34,9% 22262
Stockholm 66,8% 10,6% 11,2% 8,0% 3,4% 77,4% 22,6% 14793
Örebro 31,0% 7,5% 20,9% 26,0% 14,6% 38,5% 61,5% 2293
Östergötland
(Linköping) 36,3% 8,5% 29,9% 15,3% 10,0% 44,8% 55,2% 3647
Södra Sv. 41,0% 8,5% 20,0% 20,4% 10,1% 49,5% 50,5% 24077
Borås 18,4% 5,6% 12,3% 49,5% 14,3% 24,0% 76,0% 1567
Jönköping 29,4% 8,0% 21,7% 26,9% 14,0% 37,4% 62,6% 1802
Kristianstad 28,3% 5,9% 13,1% 43,9% 8,8% 34,2% 65,8% 1035
Malmö 49,5% 8,6% 22,3% 12,3% 7,3% 58,1% 41,9% 7414
Halmstad 23,6% 8,7% 20,1% 30,4% 17,2% 32,3% 67,7% 1093
Göteborg 52,2% 11,0% 20,1% 9,7% 6,9% 63,2% 36,8% 7280
Trollhättan 33,2% 5,4% 17,0% 33,6% 10,8% 38,6% 61,4% 1010
Kalmar/Växjö 24,1% 6,1% 20,0% 31,8% 18,0% 30,1% 69,9% 2876
Västerås 26,9% 7,3% 11,0% 38,5% 16,4% 34,1% 65,9% 1529
Norra Sv. 26,2% 5,9% 20,6% 31,4% 15,9% 32,1% 67,9% 9133
Karlstad 34,8% 6,3% 21,2% 26,9% 10,8% 41,1% 58,9% 1820
Falun/Borläng
e 25,9% 4,7% 11,0% 40,9% 17,5% 30,7% 69,3% 1099
Sundsvall/Öste
rsund 19,4% 5,1% 7,1% 41,3% 27,2% 24,5% 75,5% 1517
Umeå 22,2% 6,6% 26,7% 29,9% 14,6% 28,8% 71,2% 3481
Luleå 33,6% 5,5% 27,9% 21,3% 11,8% 39,1% 60,9% 1216
Hela Sv. 44,3% 8,6% 18,2% 19,3% 9,6% 52,9% 47,1% 55472
Not: FA-region Sundsvall och Östersund samt Kalmar och Växjö är sammanslagna.
Sid 9 (35)
För år 2013 var relationen mellan antalet examinerade studenter vid Umeå universitet och regionens totala befolkning i åldern 25–64 år 0,06. Samma relation för storstadsregionerna och Uppsala var för Stockholm 0,01, Göteborg 0,02, Malmö 0,03, samt Uppsala 0,04. För närliggande samt med Umeå storleksmässigt jämförbara regioner var relationen för Luleå 0,03, Sundvall/Östersund 0,02, Örebro 0,02, och Linköping 0,06. Här sticker Linköping ut med en hög andel studenter som väljer att stanna inom regionen efter avslutad utbildning och samtidigt med en hög relation mellan antalet nyutexaminerade och befolkningen i arbetsför ålder. En trolig förklaring är Linköping universitets tydliga inriktning mot ingenjörsutbildningar och den lokala näringslivsstrukturen med en stor efterfrågan på just ingenjörer (Eriksson och Forslund, 2014).
Det kan vara bekymmersamt om antalet studenter som väljer att lämna Umeå efter
avklarade studier ökar, speciellt med tanke på att arbetsmarknaden i Umeå växer. Det är
inte lika alarmerande om studenterna väljer att direkt efter avslutade studier flytta till
annan ort för att därefter med nyvunna erfarenheter återvända till Umeå. Det är heller
inte anledning till någon större oro om studenter med en examen inom områden där
Umeås arbetsmarknad är mättad väljer att flytta från Umeå. Ett sådant exempel är
tandläkare där Umeå universitet har ett större utbildningsuppdrag än att endast förse den
lokala arbetsmarknaden med tandläkare. Vi ska i följande avsnitt fokusera på studenter
med examen från Umeå universitet och deras migrationsmönster där vi bryter ner
analysen efter olika utbildningar och kön. Vi kommer däremot inte att analysera
inflyttning till Umeå av studenter med examen från annat lärosäte då det snarare ingår i
en bredare kommunal migrationsstudie.
Sid 10 (35)
4. Migrationsmönster – examinerade studenter vid Umeå universitet
Låt oss först titta lite övergripande på hur antalet examinerade studenter från Umeå universitet förändrats under perioden 2005 till 2013 (Tabell 2). Antalet examinerade studenter har ökat med nästan 16% under perioden vilket motsvarar 472 studenter.
Andelen kvinnor och män har legat på en relativt konstant nivå även om andelen kvinnor sjönk något under 2009. Om kvinnor har ett annat migrationsmönster jämfört med män borde det alltså synas när vi tittar närmare på de olika migrationskategorierna.
Tabell 2: Antal examinerade vid Umeå Universitet vid 2005, 2007, 2009, 2011 och 2013.
År
Antal examinerade
studenter Andel kvinnor Andel män
2013 3481 66,4% 33,6%
2011 3397 68,6% 31,4%
2009 2859 65,8% 34,2%
2007 2992 68,1% 31,9%
2005 3009 67,6% 32,4%
Figur 1 nedan visar migrationsmönster för samtliga studenter som examinerades vid Umeå Universitet åren 2005, 2007, 2009, 2011 och 2013.
Figur 1: Andel examinerade studenter vid Umeå universitet och deras migrantmönster 2005, 2007, 2008, 2011 och 2013.
Andelen examinerade studenter som stannar, dvs icke migranter och stannare, minskade mellan åren 2005 och 2007 för att sedan stiga något fram till år 2013. Antalet examinerade studenter följer i stort samma mönster; först en minskning mellan åren 2005 och 2007 för att därefter öka ganska kraftigt mellan åren 2009 och 2013.
Sammantaget har dock antalet examinerade studenter som väljer att stanna kvar i Umeå
27,0%
23,0%
24,6%
22,4%
22,3%
6,2%
5,6%
5,6%
6,7%
6,6%
27,3%
31,1%
31,4%
26,3%
26,6%
26,8%
26,1%
24,7%
30,5%
29,9%
12,7%
14,2%
13,7%
14,0%
14,6%
3009 2992 2859
3397 3481
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
2 0 0 5 2 0 0 7 2 0 0 9 2 0 1 1 2 0 1 3
Icke-migranter Stannare Sena migranter Hemvändare Återkommande migranter
Sid 11 (35)
efter examen (icke-migranter plus stannare) minskat med 6 personer sett över hela perioden.
Tittar vi närmare på könsskillnader inom de olika flyttkategorierna har andelen män bland icke-migranter ökat medan andelen kvinnor minskat sett över hela tidsperioden.
Andelen kvinnor i kategorin stannare har samtidigt ökat (se Figur 2 nedan). Den totala minskningen av antalet som väljer att stanna i Umeå efter avklarade studier beror alltså på att färre kvinnor väljer att stanna i Umeå efter avklarade studier.
Figur 2: Antal icke-migranter och stannare, fördelning mellan män och kvinnor, 2005, 2007, 2009, 2011 och 2013.
I Figur 3 nedan visar antalet sena migranter och hemvändare uppdelat på män och kvinnor. Relativt det totala antalet examinerade studenter har andelen sena migranter och hemvändare ökat marginellt. Även om antalet män och kvinnor inom dessa två kategorier har ökat sett över hela perioden finns inget tydligt mönster vad gäller antalet män och kvinnor. Antalet kvinnor inom kategorin sena migranter ökade mellan åren 2005 och 2007 för att därefter minska stadigt mellan åren 2007 och 2013. Antalet hemvändande kvinnor minskar mellan åren 2005 och 2009 för att därefter öka och sedan åter minska något. Något tydligare är trenden för män där både antalet sena migranter och hemvändare ökat mer eller mindre stabilt under perioden.
250
203
252 231 272 567
488 455
535 508
0 100 200 300 400 500 600
2005 2007 2009 2011 2013
Icke-migranter
Män Kvinnor
73
58 62
91 79
115 110 98
139 152
0 20 40 60 80 100 120 140 160
2005 2007 2009 2011 2013
Stannare
Män Kvinnor
Sid 12 (35)
Figur 3: Antal Sena migranter och Hemvändare, fördelning mellan män och kvinnor, 2005, 2007, 2009, 2011 och 2013.
Totalt sett har antalet sena migranter och hemvändare ökat främst beroende på att antalet kvinnor inom båda dessa kategorier ökat. Utvecklingen av gruppen återkommande migranter visas i Figur 4 nedan. Återigen är trenden för antalet män tydligare än trenden för antalet kvinnor.
Figur 4: Antal Återkommande migranter och fördelning mellan män och kvinnor, 2005, 2007, 2009, 2011 och 2013.
Sammanfattningsvis går det att urskilja ett mönster där allt fler kvinnor tenderar att lämna Umeå efter avklarade studier. Den allmänna policyrekommendationen för att få fler att stanna i Umeå blir att på olika sätt påverka kvinnor att välja Umeå framför andra städer. Detta är dock en generell slutsats för samtliga utbildningsinriktningar. Vi ska därför bryta ner migrationsmönstren på utbildningsnivå och se om det finns några tydliga skillnader mellan exempelvis studenter på tekniska utbildningar jämfört med utbildningar med vårdinriktning. Det blir då möjligt att föra ett resonemang till arbetsmarknaden för olika utbildningskategorier.
349 362 355 361 396
478
572 548 539 535
0 100 200 300 400 500 600
2005 2007 2009 2011 2013
Sena migranter
Män Kvinnor
180 208 182 235 248 633 578
528
809 797
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
2005 2007 2009 2011 2013
Hemvändare
Män Kvinnor
137 128 136 154
181 248
300
258
325 328
0 50 100 150 200 250 300 350
2005 2007 2009 2011 2013
Återkommande migranter
Män Kvinnor
Sid 13 (35)
a. Migrationsmönster för olika utbildnings- inriktningar
Industristrukturen och arbetsmarknadens funktionssätt skiljer sig åt mellan olika regioner och det är därför rimligt att även studenternas val att stanna eller flytta till annan ort efter avklarade studier skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Figur 5 nedan visar antalet examinerade studenter och andelen av dessa som väljer att stanna i Umeå efter examen uppdelat på de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet. Flest antal examinerade studenter finns inom omvårdnad som tillsammans med hälso- och sjukvård allmän utbildning och medicin examinerade 683 studenter under 2013. Av dessa valde ca 227 (33%) att stanna i Umeå efter examen. För andra utbildningar med en tydlig inriktning mot offentlig sektor så som pedagogik, skola och barnomsorg examinerades 517 studenter varav 153 (30%) valde att stanna i Umeå efter examen. För utbildningar med en tydligare inriktning mot privat sektor så som tekniska utbildningar (datavetenskap och systemvetenskap, energi och elektronik) examinerades 122 studenter varav 42 (34%) stannade i Umeå. Samma siffror för mer administrativa utbildningar (juridik, journalistik och media, företagsekonomi och handel) var 456 examinerade varav 68 stannade (15%) i Umeå.
Det är svårt att dra några slutsatser relaterade till sökbeteende och arbetsmarknadens funktionssätt utifrån dessa siffror. Därtill krävs mer information om antalet arbetsgivare, den totala efterfrågan på olika yrkeskategorier, lönenivåer etc. Den slutsats som går att dra är att både andelen och det absoluta antalet nyutexaminerade studenter som väljer att stanna kvar efter sina studier är högre inom utbildningsområden som i huvudsak är riktade mot offentlig verksamhet och att det examineras flest antal studenter inom dessa utbildningar. Helt klart är att det totala antalet nyutexaminerade studenter överstiger den lokala arbetsmarknadens efterfrågan, vilket är helt naturligt och i linje med Umeå universitets utbildningsuppdrag.
Två möjliga förklaringar till att så få juridik- och journaliststudenter väljer att stanna i Umeå är att de söker över ett större geografiskt område för att få (monetär?) avkastning på sin utbildning samt att de största arbetsgivarna återfinns i de större städerna.
Exempelvis har lönsamheten för lokaltidningarna varit låg under den senaste tiden vilket
kan vara en förklaring till att så få studenter med journalistutbildning väljer att stanna i
Umeå.
Sid 14 (35)
Figur 5: Antal studenter och andel av dessa som väljer att flytta efter examen uppdelat på de 20 största utbildningsinriktningarna vid Umeå universitet 2013.
Av de som väljer att stanna i Umeå efter avslutade studier ingår även de som flyttat från annan ort till Umeå för att studera. Det kan vara intressant att titta närmare på vart dessa studenter kommer från vilket visas i Figur 6 nedan. Flest studenter som väljer att stanna i Umeå efter examen kommer från närliggande kommuner så som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Sollefteå.
1En relativt stor andel kommer också från
1 Observera att endast studenter som flyttat till Umeå och därefter stannar i Umeå finns med i Figur 6.
91%
83% 83%
81% 79%78% 78% 77%
75% 73% 72% 71%70% 69% 68%
62% 61%60%
53%50%
123
88 64
103 96 205
303
205 308
55 82
159
106
48 57 428
137
67 124
62 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Andel som flyttar efter examen Antal examinerade
Sid 15 (35)
Stockholm. Störst ökning mellan åren 2009 och 2013, i och för sig från låga nivåer, är för studenter som flyttat till Umeå från Malmö och Sundsvall. Störst ökning av antalet studenter har skett från Skellefteå.
Figur 6: De tio vanligaste regioner som migrations-kategorin ”Stannare” kommer ifrån innan de började studera, 2013 jämfört med 2009. N=231.Endast för de 20 största utbildningarna räknat till antalet studenter vid Umeå Universitet.
De som väljer att flytta tillbaka till sin hemkommun efter avslutade studier kommer till största del från Stockholm vilket visas i Figur 7 nedan. En trolig förklaring är att huvudstaden kan erbjuda en bredare arbetsmarknad. Men det är också relativt många som flyttat från närliggande och jämfört med Umeå mindre kommuner så som Skellefteå och Örnsköldsvik som väljer att återvända till hemkommunen. Här är inte en bredare arbetsmarknad en rimlig förklaring. Istället är det troligt att efterfrågan på välutbildad arbetskraft inom offentlig sektor är relativt stor inom dessa kommuner samtidigt som sociala nätverk (familj och vänner) kan vara en viktig drivkraft. Ytterligare en förklaring kan vara att man av sociala skäl väljer att flytta tillbaka till hemkommunen men arbetar i Umeå. Goda kommunikationer mellan främst Örnsköldsvik och Umeå samt lägre fastighetspriser i Örnsköldsvik talar för en sådan förklaring.
36 27
16 15 13 12 11 9 8 7
+53%
-+4%
+44% +6% +0% +31% +58% +36% +44% +63%
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Stannare 2013 (ursprung) + förändring sedan 2009
Stannare
Sid 16 (35)
Figur 7: De tio vanligaste regioner som migrations-kategorin ”Hemvändare” kommer ifrån innan de började studera, 2013 jämfört med 2009. N=1040.
De som flyttar till Umeå för att studera och därefter flyttar vidare till annan ort kommer i huvudsak från de närliggande kommunerna Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele, se Figur 8 nedan. Dessa studenter väljer huvudsakligen storstadsregionerna Stockholm eller Göteborg efter avslutade studier, se Figur 9. Intressant är att en stor grupp Återkommande migranter ursprungligen kommer från Stockholm och Göteborg, men väljer en annan bostadsort (inte Umeå, Stockholm eller Göteborg) efter avklarade studier.
Figur 8: De tio vanligaste regioner som migrations-kategorin ”Återkommande migranter” kommer ifrån innan de började studera, 2013 jämfört med 2009. N=508.
200
124 114 104
53 41 35 35 20 19
+46%
+8% +32% +24%
+26% +30% +39% -23%
+60% +50%
0 50 100 150 200 250
Hemvändare 2013 + förändring sedan 2009
Hemvändare
55
47 46
37
26 23
19 18
15 13
+27%
+34% +35%
-46%
+34% +31%
+4% +32% +6% +67%
0 10 20 30 40 50 60
Återkommande migranter (ursprung) 2013 + förändring sedan 2009
Återkommande migranter
Sid 17 (35)
Figur 9: De tio vanligaste regioner som migrations-kategorin ”Årerkommande migranter” flyttar till efter examen, 2013 jämfört med 2009. N=508.
Figur 10 visar vart de studenter som ursprungligen är från Umeå väljer att flytta efter avklarade studier. Det är tydligt att dessa migranter tillhörande kategorin sena migranter i huvudsak väljer storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, men även närliggande norrländska städer så som Sundsvall, Örnsköldsvik och Skellefteå.
Figur 10: De tio vanligaste regioner som migrations-kategorin ”Sen migrant” flyttar till efter examen, 2013 jämfört med 2009. N=921.
En intressant frågeställning är om de studenter som väljer en längre utbildning i högre utsträckning stannar i regionen efter avklarade studier jämfört med de som väljer kortare utbildningar. För hela Sverige tenderar lokala studenter som valt längre utbildningar ha
130
32 25 22 21 15 14 14 11 11
+2%
+40% +31% +72% +32%
+0% +0% +36% +50% +55%
0 20 40 60 80 100 120 140
Återkommande migranter (destination) 2013 + förändring sedan 2009
Återkommande migranter
255
62 62 55 42 40 37 25 20 20
-14%
+21% +26% +18%
+2% +24% +33%
+0% +0% -30%
0 50 100 150 200 250 300
Sena Migranter (destination) 2013 + förändring sedan 2009
Sena migranter
Sid 18 (35)
en högre sannolikhet att lämna regionen (Rehak och Eriksson 2019). Baserat på Figur 10 verkar detta gälla även för Umeå universitet. De som valt kortare utbildningar tenderar alltså att stanna i högre utsträckning än de som valt längre utbildningar. Det gäller för båda grupperna icke migranter och stannare. En möjlig förklaring är återigen att de som valt en längre utbildning söker över ett större geografiskt område för att få avkastning på sin utbildning. Ytterligare en förklaring kan vara att många av de 2- och 3-åriga utbildningarna har en inriktning mot vård och omsorg och att det i närregionen finns en stor efterfrågan av den typen av kompetens. Därmed går det inte att dra slutsatsen att studenter som vistats en längre tid i Umeå också stannar i högre utsträckning. Dock bör vi notera att det kan handla om en viss selektionseffekt då lokala studenter kan ha högre sannolikhet att välja kortare utbildningar som också efterfrågas lokalt, medan inflyttande studenter i högre utsträckning kan välja längre utbildningar. Då inflyttare har högre sannolikhet att flytta ännu en gång, kan detta påverka betydelsen av utbildningens längd i relation till framtida flyttmönster.
Figur 11: Examinerade studenter efter två till tre och fyra till fem års utbildning och deras fördelning mellan migrationskategorier och kön, 2013.
Sammantaget visar dessa resultat att Umeå universitet utgör en viktig nod i det regionala migrationssystemet. Många studenter har sitt ursprung i närliggande regioner och det speglar den fortsatta migrationen. De flesta stannare kommer från Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele, men också från Stockholm. Dessa regioner dominerar också bland hemvändarna samt bland de sena migranterna (de som flyttar vidare från Umeå efter examen, men inte till sin hemregion). Det är med andra ord studenter från dessa regioner som den största potentialen att behålla examinerade studenter finns. Dock
286
113 203
434 242 134
51
133 140
113
217 39
332 359
86 136
28
261 107
67 420
164
336 574
355 353
67
593
466
153
-50 50 150 250 350 450 550 650
Antal år studerade per mig. kat. och kön, 2013
2+3 år (Kvinnor) 2+3 år (Män) 4+5 år (Kvinnor) 4+5 år (Män)
(2+3 år) (4+5
Sid 19 (35)
spelar så klart valet av studieområde stor roll då det påverkar möjligheten att finna ett passande arbete lokalt. Det är exempelvis vanligare att studenter med kortare utbildning stannar kvar i Umeå. I nästa avsnitt kommer vi därför specialstudera kombinationen mellan ursprungsregion och olika studieområden, med särskilt fokus på pedagogik och utbildning, hälso- och sjukvård, samt IKT.
5. IKT, Pedagogik och Lärarutbildning samt Hälso- och sjukvård.
Som tidigare nämnts skiljer sig industristrukturen och arbetsmarknadens funktionssätt mellan olika regioner och det är därför rimligt att även studenternas val, eller möjlighet, att stanna eller flytta till annan ort efter avklarade studier skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Som nämndes tidigare är exempelvis efterfrågan på civilingenjörer högre i Linköping jämfört med många andra regioner.
Tabell 3: Antal examinerade studenter inom IKT, Pedagogik och lärarutbildning samt Hälso- och sjukvård, fördelning mellan kön, 2013. Tabellen Visar den procentuella fördelningen av examinerade studenter inom migrationskategorier för studenter med IKT-inriktning, Pedagogik och lärarutbildning, Hälso- och sjukvård.
Antal examiner ade
1. Icke- migrante r
2.
Stannare
3. Sena migrante r
4.
Hemvänd are
5.
Återkom mande migrant
Stannare (1+2)
Flyttare (3+4+5)
IKT 228 66 16 68 33 45 82 146
Män 75% 91% 63% 66% 73% 69% 94% 68%
Kvinnor 25% 9% 38% 34% 27% 31% 6% 32%
Pedagogi k och lärarutbil
dning 559 144 24 87 251 53 168 391
Män 24% 24% 38% 39% 18% 25% 26% 24%
Kvinnor 76% 76% 63% 61% 82% 75% 74% 76%
Hälso- och
sjukvård 1068 250 62 260 359 137 312 756
Män 24% 22% 19% 40% 13% 25% 11% 24%
Kvinnor 76% 78% 81% 60% 87% 75% 89% 76%
Not: Kategorin IKT utgörs av Data, allmän utbildning, Datavetenskap och systemvetenskap, Datoranvändning, Data, övrig/ospec utbildning, Teknik och teknisk industri, allmän inriktning, Maskinteknik och verkstadsteknik, Energi- och elektroteknik och Elektronik, datateknik och automation (3-siffer-nivå).
Av examinerade inom IKT, Pedagogik och lärarutbildning samt Hälso- och sjukvård
lämnar relativt fler Umeå efter avklarade studier jämfört med dem som stannar (Tabell
3). Störst andel som lämnar Umeå återfinns inom hälso- och sjukvård där 70% av de
nyutexaminerade börjar arbeta på annan ort. Inom IKT (där 25% av de examinerade är
Sid 20 (35)
kvinnor), utgörs en majoritet av stannarna av män (96%) medan kvinnor är relativt överrepresenterade bland flyttare. Inom Pedagogik och lärarutbildningar är könsfördelningen bland stannare och flyttare jämnare medan kvinnor är något överrepresenterade bland stannarna inom hälso- och sjukvård.
Tabell 4: Etableringsgraden på arbetsmarknaden 1 år efter examen (2013).
Tabellen visar etableringsnivå 1 år efter avlagd examen inom IKT, och hur de skiljer sig mellan kön och migrationskategorier.
Stannare (1+2) Flyttare (3+4+5) N
IKT 98,8% 91,8% 228
män 98,6% 91,0% 170
Kvinnor 100% 93,5% 58
Pedagogik och lärarutbildning 100% 96,9% 559
män 100% 94,5% 135
Kvinnor 100% 97,7% 424
Hälso- och sjukvård 100% 97,4% 1068
män 100% 94,1% 251
Kvinnor 100% 98,4% 817
Not: Stannare (1+2) = Icke-migranter och Stannare. Flyttare (3+4+5) = Sena migranter, Hemvändare och Återkommande migranter.
Den relativt stora andel av nyutexaminerade studenter inom dessa utbildningar som lämnar Umeå behöver i sig inte vara ett problem givet att de som stannar tillgodoser den lokala arbetsmarknadens efterfrågan. Det samma gäller naturligtvis för de andra utbildningarna. Av de som stannar och har en utbildning inom hälso- och sjukvård eller pedagogik och lärarutbildning har samtliga etablerat sig på arbetsmarknaden 1 år efter examen (Tabell 4). Däremot har (i sammanhanget) endast ca 97% av de som flyttat etablerat sig. Detta tyder på att det finns ett överutbud av arbetskraft med den inriktningen eventuellt i kombination med en monopsonsituation. Det kan också vara så att det sker en selektionsprocess i den bemärkelsen att de i någon dimension bästa studenterna stannar medan de andra väljer att flytta. Det skulle också förklara att de som flyttar har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden i den stad dit de flyttat. Ytterligare en potentiell förklaring till att de som flyttar har en lägre etableringsgrad är ett begränsat nätverk i den region dit man väljer att flytta.
Etableringsgraden för studenter med examen inom IKT är liknande, om dock med något
lägre etableringsgrad för både de som stannar och de som flyttar efter examen (se Tabell
4). Här är dock inte en monopsonsituation på den lokala arbetsmarknaden en trolig
förklaring till att samtliga kvinnor som väljer att stanna i Umeå inom ett år har etablerat
sig på den lokala arbetsmarknaden. En troligare förklaring är att det råder brist på
kvinnor med den typen av utbildning. Även här ser vi en tendens till att det kan finnas en
selektering eftersom etableringsnivån är lägre för de som flyttar från Umeå.
Sid 21 (35)
Sammantaget lämnar flertalalet studenter med dessa inriktningar Umeå efter avklarade studier. Mer information om efterfrågan krävs för att kunna dra slutsatser kring i vilken utsträckning den lokala efterfrågan är större än det faktiska utbudet av studenter som stannar kvar i Umeå efter avklarade studier.
Majoriteten av de som läser utbildningar med inriktning mot IKT är män från Umeå, även om det totala antalet från Umeå minskat från 2009 till 2013 i takt med att färre studenter examineras (Figur 12). Av de studenter som påbörjade sina studier inom IKT under 2009 var 162 boende i Umeå, vilket kan jämföras med 134 år 2013. De som lämnar Umeå efter examen flyttar i stor utsträckning till storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, men även till närliggande kommuner som Örnsköldsvik och Skellefteå (Figur 13). Av de studenter som tog examen under 2013 valde ca 70 studenter att stanna i Umeå vilket ger ett nettoutflöde på ca 90 studenter.
Figur 12: De tio vanligaste regionerna vart examinerade studenter inom IKT bodde innan studier, 2013 och 2009, visar även fördelning mellan män och kvinnor.
(IKT=Data, allmän utbildning, Datavetenskap och systemvetenskap, Datoranvändning, Data, övrig/ospec utbildning, Teknik och teknisk industri, allmän inriktning, Maskinteknik och verkstadsteknik, Energi- och elektroteknik och Elektronik, datateknik och automation (tre-siffernivå)).
133
7 4 2 2 2 2 2 1 1
105
10 7 7 5 4 3 3 3 3
29
29
0 20 40 60 80 100 120 140 160
IKT Boendeplats innan studier
Män Kvinnor
2009 2013
N=22 8
N=20
3
Sid 22 (35)
Figur 13: De tio vanligaste regionerna vart examinerade studenter inom IKT flyttade 2013 och 2009, visar även fördelning mellan män och kvinnor. (IKT=Data, allmän utbildning, Datavetenskap och systemvetenskap, Datoranvändning, Data, övrig/ospec utbildning, Teknik och teknisk industri, allmän inriktning, Maskinteknik och verkstadsteknik, Energi- och elektroteknik och Elektronik, datateknik och automation (tre-siffernivå)).
Av de som stannar i Umeå arbetar flertalet inom näringsgrenarna utbildning, dataprogrammering, arkitektur och teknisk konsultverksamhet och bemanning (se Figur 14). De som flyttar från Umeå hamnar i större utsträckning inom näringsgrenar så som arkitektur och teknisk konsultverksamhet, finansiella tjänster och hälso- och sjukvård vilket visas i Figur 15. Troligen är efterfrågan på IKT kompetens inom finansiella tjänster och hälso- och sjukvård i Umeå tillgodosedd varför studenter med intresse att arbeta inom dessa näringsgrenar flyttar till annan ort där efterfågan är större. Det finns inget tydligt belägg för att valet att flytta skulle beror på att Umeås näringslivsstruktur inte är tillräcklgt diversifierad (spridningsindex på 0,91 för Umeå och 0,89 bland de som flyttat från Umeå). Utifrån Martynovich och Hennings (2018) studie av IKT:s geografiska spridning sedan 1990-talet, kan det snarare vara så att antalet potentiella arbetsgivare inom respektive näringsgren är fler på andra orter, exempelvis i Stockholm, vilket kan påverka valet att flytta från Umeå. Detta eftersom de ”synliga” IKT-arbetsgivarna är relativt färre utanför storstäderna och ofta återfinns en relativt stor del av dessa arbete i andra sektorer utanför storstadsområdena. Så även om Umeå kan erbjuda en diversifierad näringslivsstruktur och möjlighet för IKT studenter inom olika näringsgrenar, kan möjligheterna ses som fler givet att det finns fler arbetsgivare inom varje näringsgren i exempelvis Stockholm. Förutom att attrahera arbetskraft, kan en sådan koncentration också utgöra en framtida försäkring mot att bli arbetslös (Hane- Weijman med fler 2018).
33 12 9 6 6 6 5
3 2 27 11 10 6 6 4
3 2 1
11
2 1
1 2
21
4 3
3
2 1 44
14
10 7 6 6 5 5
3 2
48
15 13
9 6 5 5
3 2 1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
IKT Flyttare (3+4+5)
Män Kvinnor
2009 2013
N=133 N=146
Sid 23 (35)
Figur 14: De tio största näringsgrenarna för examinerade studenter inom IKT i Umeå 2013, enligt svensk näringsgrensindelning (SNI07 tvåsiffer-nivå). N=82.
Spridningsindex: 0,91.
Figur 15: De tio största näringsgrenarna för examinerade studenter inom IKT 2013, Umeå. Migrationskategorin ”flyttare” och deras fördelning på arbetsmarknaden enligt svensk näringsgrensindelning (SNI07 tvåsiffer-nivå). N=146. Spridningsindex: 0,89.
17 14
7 6 5
3 3 3 2 2
0246 101214168 18
Utbildning Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster Tillverkning av övriga maskiner Försörjning av el, gas, värme och kyla Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet IKT Stannare (1+2) spridning på arbetsmarknad 2013,
Umeå
33 27
6 6 5 4 4 3 3 3
0 5 10 15 20 25 30 35
Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster Utbildning Tillverkning av elapparatur Hälso- och sjukvård Pappers- och pappersvarutillverkning Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik Tillverkning av andra transportmedel IKT Flyttare (3+4+5) spridning på arbetsmarknad 2013
Index: 0,89
