• No results found

Remiss den 5 november 2008, angående ansökan om ersättning för sekundära skador i samband med rovdjursrivna tamdjur av Birgitta Höglund, Rönningen 893, 826 95 Trönödal

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remiss den 5 november 2008, angående ansökan om ersättning för sekundära skador i samband med rovdjursrivna tamdjur av Birgitta Höglund, Rönningen 893, 826 95 Trönödal"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Viltskadecenter YTTRANDE Inga Ängsteg

0581-920 70

inga.angsteg@ekol.slu.se

Länsstyrelsen i Jämtland Birgitta Hallgren

831 86 Östersund

Remiss den 5 november 2008, angående ansökan om ersättning för sekundära skador i samband med rovdjursrivna tamdjur av Birgitta Höglund, Rönningen 893, 826 95 Trönödal

Dnr 218-13334-08

Med utgångspunkt från de uppgifter som länsstyrelsen översänt, kontakt med Skärvångens bymejeri och kontakt med sökande får Viltskadecenter härmed framföra följande.

Viltskadecenter föreslår att länsstyrelsen ersätter djurägaren med det sökta beloppet.

Bakgrund

Länsstyrelsen får med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd lämna ersättning för skador orsakade av fredat vilt. (NFS 2002:13)

Just tamdjur inom fäboddrift tas upp särskilt i föreskrifterna på flera ställen.

Särskilda skäl (till 8 §)

Trots att hållande av tamdjur på fritt skogsbete är en verksamhet som är jämförbar med de verksamheter som avses i 7 § 1 och i 19 § 1 bör sådan verksamhet vara bidrags- och ersättningsberättigad av naturvårdsskäl.

Försvunna tamdjur (till 17 §)

Ersättning får lämnas för tamdjur som inte kan återfinnas efter ett besiktigat rovdjursangrepp

Sekundära skador (till 17 §)

Länsstyrelsen kan lämna ersättning för sekundära skador som inte kunnat konstateras vid besiktningstillfället.

Länsstyrelsen har ställt några frågor till Viltskadecenter.

1. Vilket är liter priset på getmjölk? Inte helt lätt att svara på för att det finns bara några få företag som köper getmjölk och dessa har en alldeles egen överenskommelse med vardera företag vad man kan betala för deras mjölk.

Men 10 kr per liter är ju ett vettigt pris för den som bara levererar mjölk och ingen ost gör.

Däremot så är ju getmjölken för den bonde som själv vidareförädlar mjölken och lever på det, väldigt dyr.

En sådan bonde har ju valt att inte så många getter ha utan satsar på att få ut ett så högt värde som möjligt, på den förädlade varan.

Priset varierar väldigt över landet ju längre söderut i landet man kommer desto mer kan man som regel få ut för osten.

I norra delen av Jämtlands län är literpriset på getmjölk ca 30 kr efter förädling, längre söderut kan priset stiga enda upp mot 50 kr på vissa håll. (Skärvångens by mejeri)

(2)

Sen är det ju så att produktionskostnaden för getmjölk också är olika från gård till gård, men den går alltid att räkna ut förstås då det ju bygger på faktiska kostnader + vad man vill ha ut för arbetet.

2. Hur mycket mjölkar en get? Det är naturligtvis olika vilken ålder djuret har osv. Unga djur mjölkar i regel lite mindre mängd men normal produktion är ca 4-5 liter per dygn.

3. Hur lång tid beräknas det ta från rovdjursstörningen tills getterna förväntas producera normalt igen? Är störningen kraftig och varar under flera dagar är det stor risk att djuren inte kommer upp i normal laktation förrän under nästa laktationsperiod.

4. Är det rimligt att getterna mjölkar fullt fram tills de sinar? Ja i detta fall hade djuren fått killingar i mars- april och då är det rimligt att sina av dem i november december.

Viltskadecenter föreslår att ersättning lämnas för det produktionsbortfall som rovdjursangreppen medfört i besättningen.

Viltskadecenter den 28 november 2008 Inga Ängsteg

References

Related documents

I beredningen av detta ärende har deltagit enhetschef Lina Weinmann, Milj öprövningsenheten, och milj ö- och hälsoskyddsinspektör Erica Axell, Försvarsinspektören för hälsa och

I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Adam Diamant deltagit.. Detta beslut har fattats digitalt och saknar

[r]

Till skillnad från de förslag som lämnats i departementets promemoria M 2020/00750/Me angående åtgärder för att underlätta brådskande ändringar av

Pär Ryen h ar varit

Mot bakgrund av pandemin och då det är fråga om en tidsbegränsad ändring anser Naturvårdsverket att det är bra att det är tydligt att förslaget endast gäller

Samtidigt finns lagkrav att skadat virke inte får vara kvar i skogen utan måste tas ut och omhändertas, anledningen är att det annars riskerar stora insektsangrepp som skulle

Det är därför positivt att föreslå en förenklad process genom införande av anmälningsplikt istället för tillståndsplikt vid lagring av rundvirke. Förbundet ställer sig