Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet

Samarbete med föräldrar 

‐ till vilken nytta?

Lars Erikson

Örebro universitet

Samarbete med föräldrar

Demokratiuppdrag ‐ Kunskapsuppdrag

Barn/Elev  Fostran

Omsorg

Kunskaper

Förälder Lärare

Lärare i år 1‐3

”Ibland har jag den där känslan att det är så okej att klanka på personalen som jobbar i

skolan för att alla har en åsikt om skolan. Men jag kan inte gå till Volvo och tala om för nån   som står och monterar växellådor att den gör   fel. Då skulle dom bli jätteförbaskade på mig om jag gjorde det. Men att föräldrar kommer hit

och talar om för mig hur jag ska sköta mitt

jobb… så ibland känner man sig lite utelämnad”

Lpo 94

Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål  utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka

rättigheter och skyldigheter elever och deras 

vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i  fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en

förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och  påverkan

Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och 

kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilde elevens personliga situation och därvid 

iaktta respekt för elevens integritet

Lpfö 98 / Rev 2010

Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de  nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och Innehållär därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

Samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och

förhållningssätt i förskolan. 

Personalens förmåga att förstå och samspela med 

barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att  vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med  svårigheter.

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och  trygghet (Prop 2009/10:165)

• Vårdnadshavare för barn i förskolan och för  elever i förskoleklassen, grundskolan, 

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan 

och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till  inflytande över utbildningen. 

• Vid varje förskole‐ och skolenhet ska det 

finnas ett eller flera forum för samråd med  barnen, eleverna och vårdnadshavare Där  ska sådana frågor behandlas som är viktiga  för enhetens verksamhet och som kan ha  betydelse för barnen, eleverna eller 

vårdnadshavarna. 

Skollagspropositionen 

När det gäller vårdnadshavare har i förslaget till lag valts formuleringen ”ska ha möjlighet  till inflytande över utbildningen”. Detta är en  mer allmän bestämmelse än när det gäller 

barn och elever, som ska ”ges inflytande  över undervisningen, skolmiljön och 

verksamheten i övrigt”. 

Fyra principer för relationen mellan  föräldrar och skola

• Isärhållandets princip – handlar om olikheter och  gränser mellan hem och förskola/skola

• Partnerskapsprincipen – handlar om 

samverkan/samarbete och det gemensamma  fostransansvaret mellan hem och förskola/skola

• Valfrihetsprincipen – handlar om föräldrars rätt att  välja skola för de egna barnen

• Brukarinflytandeprincipen – handlar om (valda)  föräldrars delaktighet i råd/styrelser

Brukarinflytandeprincipen

Idé om deltagardemokrati – inflytande för föräldrar som kollektiv

Problematiskt – Varför?

Föräldrar representerar ett särintresse – förflyttar  sitt engagemang i takt med barnens ålder.

Föräldrar skriver in sina egna intressen i råd och  styrelser och är inte utrustade för att tänka

kollektivt om skolan. 

Förskollärare

Generellt är ju föräldrar så att de inte tänker i

grupp, de tänker på sitt barn. Jag brukar säga på

föräldramöten att har ni sagt ja till daghem har

ni sagt ja till kollektiv uppfostran, det måste ni 

förstå. Men det verkar inte så. Det är bara mitt

barn hela tiden (Gars 2006, s 122). 

Valfrihetsprincipen

Demokratiidé: Den autonoma medborgaren

som bestämmer över sitt eget liv – en civil rättighet

Skolan ses som en familjeangelägenhet. Föräldern är en  kund /konsument på en skolmarknad 

Problematik: Spänning mellan föräldrars rätt (att vilja sitt barns bästa) kontra barns rätt (fostran till

ansvarskännande samhällsmedlem – självständighet, oberoende, frihet).  Är barn föräldrars ägodel el tillhör barn något som går utöver den privata sfären? 

Isärhållandets princip

Gränser mellan hem och skola Lärare och föräldrar har olika roller

och uppgifter. 

Föräldrar Skola

”Att erövra omvärlden” förarbetet till  Lpfö ‐98

…ta fram de konkreta olikheterna som råder

mellan föräldrarnas och personalens funktionsvillkor och roller visavi barnet. I föräldrarollen ligger att vara mottagare av just det egna barnets känslor, och att

möta dessa med egna känslor, normer och värderingar.

I pedagogrollen ligger att ha ett empatiskt och

professionellt pedagogiskt förhållningssätt gentemot både enskilda barn och barngruppen. Förskolans

verksamhet erbjuder ett socialt samspel och

pedagogisk stimulans, medan hemmet också erbjuder något annat (SOU 1997: 157, s 59).     

Partnerskapsprincipen

Ömsesidigt överlappande sfärer

Föräldrar

Skola

samarbete

Ett effektivt lärande

Sammanfattning så här långt…

Skillnad på föräldrars inflytande och barns/elevers inflytande

Föräldrar har partikulära intressen och lärare har universella intressen

Lärare och föräldrar har kommit närmare varandra

Förskollärare/Lärare upplever ökade krav från föräldrar

‐ föräldrar ”ligger på” på ett annat sätt idag 

Hallen – en skärningspunkt mellan  privat och offentligt. A‐M Markström

Hallen ‐ En  transithall för separation och återförening. 

Barnen omvandlas till eller från sin roll som förskolebarn. Där sker en överföring av

ansvar från förälder till institutionens personal. En plats för separation och

återförening. En passage. ”Att ta ett steg framåt

och ett steg tillbaka”

Utdrag ur observationsanteckningar

Mamman kommer för att hämta Malin och Peter.

Personalen sitter vid bordet vid det centralt belägna allrummet innanför hallen. Malin sover fortfarande

och mamman sätter sig i soffan. Hon har jackan på sig.

Efter en kort stund går hon in till Peter som är i ett angränsande rum, han blir glad när han får se

mamman. Mamman går in till de sovande barnen och väcker Malin. Efter en stund kommer de ut och

mamman kommenterar hur det är ordnat för barnen.

Det har hon inte sett förut. 

Hon sätter sig i soffan med den nyvakna dottern, klappar henne. Det tar en stund för henne att

vakna. Personalen sitter vid bordet och dricker kaffe.

Pedagogen Pia som kommer in från ett angränsande rum med en kopp kaffe i handen, sätter sig vid bordet och säger : ”Nu ska jag ta en kopp kaffe, jag har inte hunnit. ”Mamman sitter i soffan bredvid med dottern i sitt knä. Hon säger: “Jaa, det skulle vara gott med

kaffe”. Ingen kommenterar mammans inlägg. Pia börjar prata om något annat och mamman går snart därifrån ut i hallen med sina barn.  

Hallen – en plats för individualitet ,  gemenskap , omsorg och förhandling

Barnets hylla och krok förvandlas till en privat plats i det offentliga. 

Plastöverdrag – föräldrar tillfälliga besökare

Överlämnandet ska kännas bra för båda parter rutiner måste förhandlas. 

Hallen – en kamp om tillträde och tolknings‐

företräde  ”Ett farligt gränsområde”

Vad gör lärare när de bygger upp en  förtroendefull relation till föräldrar?

Tre övergripande strategier

• Utgår från att föräldrar är intresserade och  ansvarstagande 

• Skapar en öppen och tydlig kommunikation

• Placerar barnet i centrum i sin relation till 

föräldrarna 

Utgår från att föräldrar är 

intresserade och ansvarstagande

• Ej en bristuppfattning (”Föräldrar som inte 

kommer till föräldramöten är ointresserade och  oengagerade)

• Prioriterar, bjuder in till en tidig individuell  kontakt – ”lära‐känna‐samtal”, 

”Introduktionssamtal”

• Klargör ömsesidiga förväntningar i ett kollektivt 

forum och följer upp det i utvecklingssamtal – ”Vi 

har slutat mesa”

Lärarröster 

”De där besvärliga föräldrarna som det talas om  ‐ var finns dom?

”Jag tycker att det aldrig är några  problem

när jag hör av mig till föräldrarna”

”Camilla – varför får du alltid så bra 

föräldrar?”

Skapar en öppen och tydlig kommunikation  med föräldrar

Har ett ”öppet” förhållningssätt. Uppmuntrar kritik

”Jag är felbar”

Bejakar en nära personlig kontakt. Etablerar en

vuxen‐vuxen‐ relation men skiljer på personligt och privat

Försöker få föräldrar att inte alltid lita till barnets version.

Lyssnar in synpunkter och tar ställning/samtalar efter att ha inhämtat information.  

Ser föräldrar som en tillgång i professionen

Förskollärare

Vissa föräldrar är inte så pratglada, de kan vara blyga eller ha svårt för språket. Då får jag jobba för att öppna upp för kommunikation, t ex

genom att försöka observera deras barn extra

noga under en tid för att få den ingången till

samtal.  

Placerar barnet i centrum i sin relation till  föräldrarna – innebär gränssättning 

Föräldrar är experter på sina barn! Nja….

Hur hantera vissa föräldrars rädsla för skolan? 

Gränssättning från läraren, yrkespersonlig integritet.  

Barns integritet och gränssättning 

I: Ja. Finns det någonting som man inte vill att mamma och pappa och fröken ska prata om?

E: Tja… Nej, det finns det nog inte, det finns… nja. Bara kanske om jag gjort något dumt då vill jag inte att dom ska berätta det exakt, fast ibland brukar dom glömma det. Att prata  med dom, och då så säger jag så här: nu måste vi gå, nu måste vi gå! Och då hinner dom  inte säga det då, och då så går vi på direkten och så.  

I: Så om mamma och pappa ska hämta dig på skolan och det hänt någonting den dan då försöker du komma därifrån med mamma och pappa så fort som möjligt?

E: Ja. 

I: Märker dom det någon gång tror du? 

E: Eh… Ja, nej dom har inte gjort det. Bara en gång har dom gjort det. 

I: Vad sa dom då?

E: Dom sa: nu vill jag stanna kvar och höra vad dom säger. Och då så gjorde dom det. 

I: Vad tyckte du om det då?

E: Nej… dåligt, väldigt dåligt! Men sen så kommer inte mamma vara här på ett tag så då så kommer ju pappa gå på direkten. För han pratar inte så mycket med fröken. För mamma  kommer inte att vara här på ett tag för hon kommer få bebis. 

I: Jaha.

E: Nästa tisdag, kanske. Så att då kommer pappa att vara här. 

E: Då kommer mamma vara hemma många dagar och DÅså kan vi gå på hem på direkten när  pappa är där. 

I: Jaha, så då tror du att fröken kanske inte hinner prata med pappa då?

E: Ja. För att pappa är så snabb

Elevintervju med Erik 7 år

Vad kan man göra som förskollärare/ 

lärare? 

• Vikten av att bygga produktiva broar och  gränser till föräldrar baserat på ömsesidigt  förtroende

• Ett erkännande den andra partens ‐ läraren  och förälderns ‐ viktiga betydelse för 

barnet/eleven