Sida 1 av 5
Övning 2: Markanvändningsförändringar
Lärandemål
Efter genomförd uppgift kommer du att i ArcGIS självständigt kunna:
Lägga in en historisk karta i GIS och georeferera den
Skapa nya shapefiler och fylla dom med ny information – dvs digitalisering
Analysera och kartera geografiska förändringar över tid
Uppgiften
Denna övning går ut på att kartera och analysera geografiska förändringar över tid. Ni får tillgång till historiska kartbilder från ekonomiska kartan över Södra skärgården i Göteborg, som ni lägger in i ArcMap och georefererar. Utifrån de georefererade kartorna digitaliserar ni sedan in markanvändning.
Denna information används sedan för att kartera och analysera förändringar över tid.
Kartor
Du skall lämna in minst 6 olika kartor med följande innehåll:
Karta 1&2: Visar de georefererade historiska kartbilderna och vilka passpunkter ni har använt er av.
Karta 3&4: Visualiserar de shapefiler ni har digitaliserat in.
Karta 5: Visualiserar dagens markanvändning.
Karta 6: Kartering och analys av förändringar i markanvändning över tid.
Fler kartor (ej obligatoriskt): De som hinner får gärna undersöka andra markanvändningsförändringar (i Södra skärgården eller någon annanstans)
Information om datamaterialet
I denna övning måste ni själva skapa stora delar av datamaterialet. Ni utgår från två historiska
kartbilder från ekonomiska kartan över Göteborgs södra skärgård – en från 30-talet och en från 60-talet.
Dessa måste först georefereras för att sedan användas som grund för att digitalisera in markanvändning.
Detta material utgör därefter en grund för att analysera markanvändningsförändringar över tid fram tills idag. Nutidsdata hämtas från https://maps.slu.se.
Rapport och inlämning
Du skall också skriva en rapport som beskriver och diskuterar övningens genomförande enligt bifogad formaliamall. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att översiktligt redogöra för hur du har gått tillväga från insamling och lagring av data till färdiga kartor samt att identifiera och diskutera viktiga val och övervägande under arbetets gång. Rapporten är en viktig del av bedömningen av övningsuppgiften.
Det är i den som ni visar förståelse för tillvägagångssättet och redogör för användningen av verktyg, egna val och anpassningar, slutsatser och reflektioner. För gärna lite dagbok över hur du har gått tillväga som stöd i rapportskrivandet.
Rapporten skall omfatta max 1200 ord (exkl. referenser) och skrivas enligt bifogad formaliamall.
Rapporten inlämnas via Canvas senast den 20 november klockan 10:00. Rapporten skall vara i PDF- eller Word-format (Open Office är också ok) och kartorna skall exporteras från Arcmap i lämplig upplösning och kopieras in i dokumentet. Ni skall alltså endast skicka in en fil, innehållandes både rapport och kartor.
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Avdelning för Kulturgeografi, Institutionen för Ekonomi och Samhälle
Sida 2 av 5 Bedömning
Rapporten ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F). I bedömningen läggs lika stor vikt vid det praktiska arbetet i GIS och de färdiga kartorna som den inlämnade texten.
För att uppnå betyget E krävs följande:
Samtliga kartor är inkluderade och bearbetning, analys och visualiseringen har genomförts enligt instruktioner
Kartorna skall vara läsbara och innehålla nödvändiga element (se formaliamallen)
Rapporten skall vara skriven enligt formaliamallen och inkludera en relevant beskrivning och diskussion av genomförandet
För att uppnå högre betyg än E tas även följande kriterier i beaktning:
Ytterligare för uppgiften relevanta bearbetningar och analyser har genomförts
Ytterligare för uppgiften relevanta kartor har inkluderats
Kartorna är av hög kvalité med välavvägd klassindelning, visuell hierarki, färgval, proportioner, etc.
Studenten visar god förståelse för georeferering och digitalisering, bl.a. genom en kortfattad redogörelse för grundläggande principer med referenser till relevant litteratur
Studenten visar mycket god förståelse, bl.a. genom att koppla ihop den allmänna redogörelsen med det praktiska genomförandet
Texten är också insiktsfull och innehåller en kritisk och relevant diskussion och problematisering
LYCKA TILL!
Sida 3 av 5 Praktiskt genomförande
Karta 1 & 2
Erik har förberett kartbilder över södra skärgården. Börja med att ladda hem terrängkartan över södra skärgården från https://maps.slu.se. Öppna sedan ett nytt projekt i ArcMap och lägg in några grundlager från terrängkartan (t.ex. vägar, markanvändning). Lägg sedan till de historiska kartbilderna i innehållsförteckningen. Som du märker hamnar kartbilderna och shapefilerna från terrängkartan långt ifrån varandra i geografin eftersom kartbilden i nuläget inte har något geografiskt referenssystem definierat. Detta görs genom att använda
georefereringsverktyget i ArcMap.
Öppna verktyget genom att trycka ”Customize” ”Toolbars” “Georeferencing”. Se till så att din historiska kartbild är markerad i rullgardinsmenyn och att kartan är zoomad till
shapefilerna från terrängkartan. Börja sedan med att trycka ”Fit to display” i
georefereringsverktyget. Kartbilden skall nu flyttas närmare terrängkartans shapefiler vilket underlättar georefereringen. För att ytterligare underlätta kan det också vara bra att göra
kartbilden (alternativt shapefilerna) transparanta (högerklicka på bilden/shp, tryck ”Properties”
“Display”).
För att georeferera kartan behöver du sätta ut ett antal passpunkter. Passpunkterna skall vara möjliga att identifiera i både de gamla kartbilderna och shapefilerna från terrängkartan.
Exempelvis används ofta gamla byggnader (t.ex. kyrkor), vägkorsningar, naturgeografiska landmärken. Det viktiga är att lokaliseringen är identisk över tid. Passpunkterna läggs till genom att trycka ”Add control point” på georefereringsverktygets fönster. Tryck först ut lokaliseringen på den gamla kartbilden och sedan samma lokalisering på terrängkartan. Den gamla kartbildens geografi anpassas nu något. Sätt ut fler passpunkter tills kartbilden ligger helt rätt i geografin.
När du är nöjd tryck ”Rectify” för att spara kartbilden med uppdaterad geografisk referens. I vissa versioner av ArcMap krävs att ni sparar kartbilden i en GeoDatabase (tryck på ’output location’, och skapa ”New File Geodatabase” och markera denna). Detta verktyg kan vara känsligt för vissa sökvägar/filnamn. Undvik att spara i mappar, undermappar och efter filnamn som innehåller icke-engelska tecken, mellanslag, etc. Använd inte heller för långa filnamn.
Gör varsin karta som visar de georefererade kartbilderna, där du markerar vilka passpunkter som användes. Du behöver inte ha någon teckenförklaring för dessa kartor, men lägg till skala, nordpil och titel.
Karta 3 & 4
Nästa steg blir att utifrån de georefererade kartbilderna digitalisera in markanvändning – först och främst åkermark (som är ritad i gul färg på den ekonomiska kartan) men gärna även annan typ av markanvändning om ni hinner. Börja med att skapa två nya polygon-shapefiler. Detta görs enklast i ArcCatalog genom att högerklicka i mappen du jobbar emot och klicka på
”New” “Shapefile…”. Var noga med att specificera samma koordinatsystem som terrängkartan du laddade ner. Lägg sedan till dessa tomma shapefiler samt de georefererade kartbilderna i innehållsförteckningen i ArcMap. För att fylla shapefilerna med innehåll krävs att du sätter igång ArcMaps editor-läge. Aktivera först ”Editor toolbar” och tryck ”Start
editing” i denna. Digitalisera in all åkermark i södra skärgården på 30-talet och 60-talet (ni kan
alltså ignorera fastlandet). Glöm inte att spara digitaliseringen genom att trycka ”Save
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Avdelning för Kulturgeografi, Institutionen för Ekonomi och Samhälle
Sida 4 av 5
edits” i Editor toolbar. Visualisera sedan de digitaliserade shapefilerna i varsin karta. Lägg gärna in de georefererade kartbilderna som bakgrund.
Karta 5
Kartan ska visualisera dagens markanvändning utifrån terrängkartan. Det är viktigt att kartan visar samma typ av information som visas i karta 3 och 4 för att möjliggöra jämförelse. Som så ofta är man begränsad av de data som finns att tillgå, vilket blir extra tydligt när historiska kartor/data behandlas.
Karta 6
I denna karta får ni fundera på hur förändringar i markanvändning (i det här fallet åkermark) bäst visualiseras och analyseras. Ni kan till exempel använda olika overlay-verktyg för att
”klippa till” nya shapefiler som visar var åkermark har tillkommit alternativt försvunnit.
Komplettera gärna kartan med diagram eller tabeller över hur mycket area åkermark (och/eller annan markanvändning) som fanns respektive år. Areaberäkningar görs enkelt genom att skapa en ny kolumn i shapefilens attributtabell och använda ”Calculate geometry”.
Fler kartor?
De som hinner får gärna undersöka andra markanvändningsförändringar (i södra skärgården eller någon annanstans). Här finns ekonomiska kartan: https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor- och-geografisk-information/oppna-data/?faq=797f. Och här finns tips på hur du hittar och hämtar det du söker: https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-
information/oppna-data/sa-hittar-du-och-valjer-bilder-fran-ekonomiska-kartan/.
Sida 5 av 5
Formaliamall för rapporten
Rapporten skall innehålla följande avsnitt:
Inledning
En kortare inledning som syftar till att introducera läsaren för vad rapporten innehåller samt syftar till.
Ge också en kortare redogörelse för vilka data som ligger till grund och varifrån dessa hämtas.
Metod och genomförande
Detta avsnitt utgör en majoritet av rapporten och syftar till att översiktligt redogöra för hur du har gått tillväga för att framställa kartorna. Beskriv dock inte alltför detaljerat vad du har gjort, utelämna oväsentligheter. Främst skall du redogöra och argumentera för större val i bearbetning och analys, men redogör också för visualiseringen (t.ex. färgval, klassindelningar, visuell hierarki,
informationsmängd).
Här visar ni även förståelse för de olika metoder och verktyg som används i GIS-programmet genom att översiktligt redogöra för dessa med hänvisningar till kurslitteraturen och andra källor (det är t.ex.
ok att referera till ArcGIS/QGIS hjälpavsnitt).
Analys av metod och resultat
Här formulerar du egna tolkningar och diskuterar resultatet av hur du har valt att genomföra övningen.
Det är viktigt att du problematiserar metoden och lyfter fram och diskuterar möjliga konsekvenser av tillvägagångssättet för resultatet av analyserna. Använd även här gärna relevant litteratur för att stödja resonemangen.
Källförteckning
En lista över de källor som har använts i rapporten efter valfritt system.
Kartor
Varje karta skall innehålla följande element: titel, teckenförklaring, nordpil och skala. Lägg också gärna till projektion och datakälla. Kartorna exporteras i lämplig upplösning, numreras och infogas i textdokumentet (helst i bilagor).
