1
Interpretation av Matteusevangeliet 16:5–20
I kursen Bibelvetenskap, RKT129, delkurs 3 har jag fått i uppgift att skriva en interpretation av texten i Matteusevangeliet 16:5–20. Jag har analyserat texten utifrån fyra infallsvinklar, översättningar, historiskt, textorienterat och mottagarorienterat. De översättningar jag har använt mig av är Bibel 20001, Svenska folkbibeln2 och NRSV3.
Översättningsanalys
Jag har tre olika översättningar som skiljer sig både i språk och översättning. I vers 5 avviker Bibel 20004 genom att uttrycka det som att lärjungarna fortfarande far över sjön, de andra två översättningarna beskriver det som att lärjungarna har nått andra sidan sjön. Detta skulle kunna orsakas av att översättningarna härstammar från olika läsarter då innebörden blir olika.
Jag ser det dock som att den vanligaste översättningen är att de har nått andra sidan, Bibel 2000 är relativt ensam om översättningen att de far över sjön. Förståelsen för texten påverkas inte speciellt mycket av denna lilla och betydelselösa avvikelse men det får mig uppmärksam.
Vidare verkar det i vers 7 i NRSV som att lärjungarna uppfattar det som att Jesus anklagar dem och skuldbelägger dem för att de inte tog med sig brödet. I båda de svenska
översättningarna som att lärjungarna blir förvirrade och undrar vad Jesus menar. Jag upplever det som mest troligt att NRSV översättningen är närmast grundtexten, att Jesus blir irriterad och frustrerad över att lärjungarna inte har den tillit till honom som Han tycker sig förtjäna5. Detta påverkar min uppfattning av hur Jesus behandlar sina lärjungar och hur lärjungarna ser på Jesus. Jag kan ha förståelse för att lärjungarna är förvirrade och inte förstår riktigt vad Jesus menar, speciellt om det närmar sig lunch och de är hungriga. Jesus reaktion så som den beskrivs i NRSV får mig dock att reagera och reflektera över de svenska översättningarna.
1 Bibelkommissionens översättning, Bibel 2000 (Stockholm: Verbum, 1999).
2 Stiftelsen Biblicum och Stiftelsen Svenska Folkbibeln, red., Svenska Folkbibeln (Stockholm: Stift. Svenska folkbibeln, 1997).
3 Division of Christian Education of the National Council of Churches of Christ in the United States of America, Holy Bible: New Revised Standard Version with the Apocrypha. (San Francisco, CA: Harper Bibles, 1989).
4 Bibelkommissionens översättning, Bibel 2000.
5 France, R.T., The Gospel of Matthew (Michigan: William B. Eerdmans Publishing Company, 2007). 432
2
I vers 18 säger Jesus till Petrus att han ska bygga sin kyrka på den klippan och enligt Bibel 2000 ”dödsrikets portat ska aldrig få makten över den” eller enligt Svenska folkbibeln
”helvetets portar ska inte få makt över den” NRSV är så när som på ett ord ”Hades” samma som Svenska folkbibeln. Det betyder ungefär samma sak men att man i den Svenska folkbibeln valt att behålla ordet helvetet som är ett uttryck som kan ses som ålderdomligt, de har dock som kommentar att ordet Hades kan användas istället. Hades och dödsriket är samma sak på olika språk och det ger en annan bild, ingen människa ska kunna bli bunden till döden när Jesus befriat mänskligheten.
Historiskt orienterad analys
Vem har skrivit Matteusevangeliet och vem är tänkt som läsare? I vilka sammanhang skrevs perikopen och vad beskrivs? Vilka källor har författaren använt och hur har hen använt dessa?
Matteusevangeliet dateras för det mesta till efter år 70 v.t då det i Matt 23:39 står ”Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus”6 något som tolkas som andra templets fall. I noter förklaras uttrycket ”övergivna hus” som en hänvisning till 1 Kung 9:7f, Jer 12:7, Jer 22:5 och Hes 11:23 där det beskrivs hur det första templet föll och Gud övergav platsen. De flesta forskare är överens om att Matteusevangeliet är skrivet efter Markusevangeliet då författaren till Matteus ser ut att ha haft tillgång till Markus texter eller berättelser7. Det är dock inte alla som är övertygade, R.T. France menar att det mycket väl skulle kunna vara skrivet år 60 v.t.
alltså innan templets fall. Han skriver att många anser att det är omöjligt för Matteus att förutse templets fall men att samma forskare accepterar det i Markusevangeliet (Mark 13:1).
Dessutom finns det enligt R.T. France fler ställen som pekar på att templet fortfarande står än det enda som pekar på att det har fallit (Matt 5:23-24, 17:24-27 och 23:16-22).
Vem som har skrivit Matteusevangeliet går hand i hand med frågan om när det är skrivet. R.T.
France är en av de som anser att det är aposteln Matteus8 som skrivit evangeliet men det finns
6 Bibelkommissionens översättning, Bibel 2000.
7 Hayes, John H. och Holladay, Carl R., Biblical Exegesis: A Beginner’s Handbook, 3: e uppl. (Louisville:
Westminster, 2007). 63
8 France, R.T., The Gospel of Matthew. 78
3
även de som menar att det inte är möjligt då han teoretiskt sett hade varit för gammal, detta då de daterar skriften till efter år 70 v.t9.
Matteusevangeliet är skrivet i ett judiskt sammanhang till en judisk församling som antas ha funnits i Antiokia i Syrien. Det är skrivet i ett sammanhang där det judiska folket levde i en kris och ett uppbrott efter att templet åter igen hade förstörts10.
Surdeg är ett begrepp som används i olika sammanhang i bibeln, här vill Jesus att lärjungarna ska förstå att det handlar om fariséernas och sadducéernas orena läror men det används även för att i positiv bemärkelse beskriva himmelriket.
Textorienterad analys
Hela Matteusevangeliets 16 kapitel är den stora vändningen i narrativet tyngden ligger i vers 16 när Petrus bekräftar Jesus som Messias, den levande Gudens son. Det är en berättande text där vi får möjlighet att följa hur lärjungarna med ord bekräftar Jesus som Messias. Jesus benämner Petrus som klippan där hans kyrka ska byggas. Det är även här som Jesus berättar om den resa han står inför, vilket lidande den kommer att innebära, vad som förväntas av lärjungarna och han tillrättavisar Petrus som menar på att ha inte kommer låta Jesus lida.
Matteusevangeliet har en tydlig struktur och för narrativet framåt genom att presentera de olika berättelserna i den ordning redaktörerna har valt att göra. Det märks de verser som denna interpretation utgår ifrån och även verserna innan. Jesus har precis haft en
sammandrabbning med fariséer och sadducéer (Matt 16:1–4) det är därför, för läsaren, lätt att förstå hänvisningen till dessa folk. Det finns dessutom en koppling mellan det faktum att lärjungarna inser vad det är Jesus menar (Matt 16:12) och att Simon Petrus avslöjar Jesus som Messias, Guds son (Matt 16:16). När nu lärjungarna har förstått att Jesus är messias börjar han
9 Boxall, Ian, Matthew Through the Centuries (Hoboken: Wiley, 2018). 10
10 Harrington, Daniel J., ”Gospel of Matthew”, åtkomstdatum 18 maj 2021, https://www-oxfordbibliographies- com.ezproxy.ub.gu.se/view/document/obo-9780195393361/obo-9780195393361-
0078.xml?rskey=JLOKDA&result=149.
4
i kommande verser att förbereda dem för resan till Jerusalem och försöker förklara att han måste lida.
I Matt 16:5–20 får vi möta Jesus och hans lärjungar när de är på resande fot. De har precis kommit över sjön eller är i båten på väg över sjön. Vi får läsa om hur lärjungarna inte förstår vad Jesus menar när han liknar fariséernas och sadducéernas lära vid en surdeg, lärjungarna har focus på lunchen och blir undrande över vad Jesus vill ha sagt med sitt prat om surdeg.
Jesu frustration över att lärjungarna inte förstår hans liknelse är tydlig, han kallar dem trossvaga och undrar om de inte minns hur han hade fått ”fem bröd att räcka till fem tusen”
(Matt 16:9) och sju bröd som räckte till fyra tusen (Matt 16:10).
Simon Petrus har en stor roll i denna berättelse, han blir kallad salig och Klippan men det framgår inte riktigt om övriga lärjungar är med. Det står att Jesus frågar sina lärjungar vem han är men det är bara Petrus som svarar. Det är en dialog mellan Petrus och Jesus, France tar upp funderingen om huruvida de andra lärjungarna hade utsett Petrus till talesperson för dem alla11.
Trots att Matteusevangeliet känns som en mer lättillgänglig berättelse som hänger ihop på ett helt annat sätt än Markusevangeliet så reagerar jag på att det mitt i kapitel 16, som verkar skrivet som en sammanhängande berättelse, i vers 13 står att Jesus kom till Caesarea Filippi.
Kom han själv eller var det han och lärjungarna som kom dit? Om han kom själv var hade då lärjungarna tagit vägen mellan dessa berättelser?
Mottagarorienterad analys
Hur, när och på vilket sätt har texten använts genom historien? Vilka har tolkat texten och vad har den använts till?
11 France, R.T., The Gospel of Matthew, 436.
5
Den andra halvan av texten, vers 13–20, används som evangelietext i svenska kyrkan på apostladagen en dag med rubriken ”Sänd mig”. Detta är en dag där Paulus och Petrus få ha en stor roll, de får vara exempel på hur kristna kan sändas ut i världen och vara apostlar så som Paulus och Petrus en gång var12.
Simon Petrus, klippan, som fick nycklarna till himmelriket har fått vara symbol för det som människorna gör på jorden har konsekvenser i himmelen. Detta finns avbildat bland annat på en tavla av rännesanskonstnären Perugino, tavlan heter ”Delivery of the Keys” och föreställer hur Jesus ger Petrus nycklarna som är gjorda av silver och guld13.
Sankte Per är en nordisk variant på aposteln Petrus. Han ansågs vara den som hade nycklarna till himmelen och som avgjorde vilka som fick komma in14. Utifrån bland annat denna text kallas Petrus ibland ”apostlaförsten” något som är erkänt av kristna världen över. Den romerskkatolska kyrkan har dock tagit tolkningen något längre och menar att det inte bara är Petrus som har nyckelmakten utan även Roms biskopar. Detta är en tvistefråga då protestanter och vissa romerskkatolska kyrkor inte håller med om att orden är menade till biskoparna utan enbart till Petrus15.
En annan användning av vers 18 går att läsa om på Jehovas vittnens hemsida där de menar på att det inte är Petrus som är klippan där Jesus ska bygga sin kyrka, det är Jesus själv som är klippan och kyrkan ska byggas på honom. Petrus får tre nycklar till himmelriket, en som han ska använda vid pingst år 33 v.t. så alla judar och proselyter som ångrar att de inte följde
12 ”Apostladagen”, Svenska kyrkan, 18 maj 2021,
https://www.svenskakyrkan.se/trefaldighetstiden/apostladagen.
13 Boxall, Ian, Matthew Through the Centuries, 257.
14 ”Sankte Per”, åtkomstdatum 17 maj 2021, https://www-ne-
se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sankte-per.
15 ”Petrus”, åtkomstdatum 18 maj 2021, https://www-ne-
se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/petrus.
6
Jesus får komma till himmelen. Den andra är för troende och samarier och den tredje är för de oomskurna icke judarna16.
Ian Boxall skriver att det går att tolka det som att Jesus är klippan och att Petrus ska vara som Jesus och därmed vara klippan på samma sätt som Jesus säger att han är världens ljus och att även lärjungarna ska gå ut i världen och vara som ljus17.
Diskussionen om vem som är klippan och vem som har rätten till nyckelmakten är en diskussion som har pågått sedan Erasmus 1516 ifrågasatte hur de ledande biskoparna i den romerska kyrkan fick det till sin fördel18.
Syntes
Den teologiska grundmening som finns dels genomgående genom Matteusevangeliet och som syns tydligt i detta stycke är den ecklesiologi som framför allt syns i Matt 16:18 när Jesus ger Simon namnet Petrus, klippan, där Jesu kyrka ska byggas. I detta stycke får Petrus glänsa men blir snart tillplattad igen när han, i välmening, inte vill att Jesus ska gå för att lida för
människornas skuld.
Det finns en röd tråd som går från innan till efter de verser jag valt att studera noggrannare.
Från fariséernas och sadducéernas utmanande av Jesus, när de vill att han ska visa ett tecken och han menar att de är ett ont släkte, till när han menar att Petrus omtanke är Satans tankar som förgiftar hans sinne och vill få Jesus på fall. Det är även detta som Jesus varnar sina lärjungar för när han pratar om fariséernas och sadducéernas surdeg. Min uppfattning är att Jesus blir frustrerad över att lärjungarna inte förstår för att han ser hur lätt det är för
människorna att bli lurade.
16 ”Vem är egentligen människosonen”, 18 maj 2021,
https://www.jw.org/sv/bibliotek/b%C3%B6cker/jesus/tj%C3%A4nst-i-galileen/jesus-identitet-petrus-rikets- nycklar/.
17 Boxall, Ian, Matthew Through the Centuries, 251.
18 Boxall, Ian, 251.
7
Narrativet förs framåt med hjälp av att Jesus förklarar vad han menar på ett sådant sätt att lärjungarna till slut förstår att det inte handlar om mat till magen utan mat för själen. När de förstått det kan de även förstå vem det är de pratar med, de ges möjligheten att bekräfta för Jesus att de förstått att han är Messias, den levande Gudens son, men blir genast förmanade att inte berätta för någon.
Genom att låta kyrkan byggas på klippan kommer det inte finnas något som binder
människorna i dödsriket längre. Petrus får nycklarna för att bli vägledare och visa hur Kristi budskap ska spridas.
Bibliografi
Svenska kyrkan. ”Apostladagen”, 18 maj 2021.
https://www.svenskakyrkan.se/trefaldighetstiden/apostladagen.
Bibelkommissionens översättning. Bibel 2000. Stockholm: Verbum, 1999.
Boxall, Ian. Matthew Through the Centuries. Hoboken: Wiley, 2018.
Division of Christian Education of the National Council of Churches of Christ in the United States of America. Holy Bible: New Revised Standard Version with the Apocrypha. San Francisco, CA: Harper Bibles, 1989.
France, R.T. The Gospel of Matthew. Michigan: William B. Eerdmans Publishing Company, 2007.
Harrington, Daniel J. ”Gospel of Matthew”. Åtkomstdatum 18 maj 2021. https://www- oxfordbibliographies-com.ezproxy.ub.gu.se/view/document/obo-9780195393361/obo- 9780195393361-0078.xml?rskey=JLOKDA&result=149.
Hayes, John H. och Holladay, Carl R. Biblical Exegesis: A Beginner’s Handbook. 3:e uppl.
Louisville: Westminster, 2007.
”Petrus”. Åtkomstdatum 18 maj 2021. https://www-ne-
se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/petrus.
”Sankte Per”. Åtkomstdatum 17 maj 2021. https://www-ne-
se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sankte-per.
Stiftelsen Biblicum och Stiftelsen Svenska Folkbibeln, red. Svenska Folkbibeln. Stockholm:
Stift. Svenska folkbibeln, 1997.
8
”Vem är egentligen människosonen”, 18 maj 2021.
https://www.jw.org/sv/bibliotek/b%C3%B6cker/jesus/tj%C3%A4nst-i-galileen/jesus- identitet-petrus-rikets-nycklar/.
