Landstinget i Uppsala län. Uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor. Revisionsrapport. KPMG AB Augusti 2015 Antal sidor: 15

Full text

(1)

KPMG AB Augusti 2015 Antal sidor: 15

Landstinget i Uppsala län

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor

Revisionsrapport

(2)

Innehåll

1. Sammanfattning 1

2. Bakgrund 2

3. Syfte och revisionsfrågor 2

4. Metod och avgränsning 3

5. Tidigare granskning 3

6. Ansvariga nämnder/styrelser 4

7. Projektorganisation 4

8. Genomgång av bisysslerutinen 4

9. Dataanalys 6

10. Genomgång av tidigare lämnade överväganden 6

11. Bedömning och rekommendationer 8

(3)

1. Sammanfattning

Vi har av Landstinget i Uppsala läns valda revisorer fått i uppdrag att göra en uppföljning av den under år 2011 genomförda granskningen avseende bisysslor. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015.

I samband med att den ursprungliga granskningen av bisysslor genomfördes i slutet på 2011 konsta- terades det att landstingets riktlinjer för bisysslor var för generellt utformade och att systemet för kontroll, dokumentation och uppföljning av bisysslor var otillfredsställande. Bland annat förekom det att anmälda bisysslor inte alltid dokumenterades och detta gällde i enstaka fall även beslut om förbud mot vissa bisysslor. Med anledning av ovanstående har de valda revisorerna i Landstinget i Uppsala län beslutat att göra en uppföljning av tidigare genomförd granskning avseende bisysslor.

Efter genomförd granskning gör vi samma bedömning som även gjordes 2011, nämligen att den interna kontrollen avseende hanteringen av bisysslor inte är tillräcklig. Den övergripande revisionsfrågan var; Om landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och bedriver landstinget i övrigt ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor?

Till viss del har landstinget vidtagit åtgärder utifrån den ursprungliga granskningens rekommenda- tioner, men det återstår fortfarande ett arbete med olika åtgärder för att kunna göra bedömningen att man bedriver ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor.

För att vidareutveckla och stärka den interna kontrollen lämnar vi följande rekommendationer:

• Landstingsstyrelsen har all anledning att fortsatta med arbetet vad gäller den riskbaserade processen för intern styrning och kontroll. Detta innebär tillskapandet av förstärkta kon- troller inom olika riskområden. Inom inköp- och upphandlingsfunktionen har t ex ett dokument benämnt ”Etik och korruption” upprättats som också finns på Navet, landstingets intranät. I samband med granskningstillfället pågår också arbete med dokument/riktlinjer som berör bland annat muta, bestickning och jäv, dessa kommer fastställas politiskt senare under 2015. Av landstingets förvaltningar är det endast Akademiska sjukhuset som har med rutinen för bisysslor i sin intern kontrollplan under de senaste två åren. Rutinen finns med både i 2014 såväl som i 2015 års internkontrollplan. Av den uppföljning av intern- kontrollplanen för 2014 som Akademiska sjukhuset gjort framgår att ingen avvikelse konstaterats avseende bisysslerutinen. En kontroll har gjorts att bisyssla registreras och hanteras enligt rutinerna för sjukhuset. Man identifierade dock några förbättringsmöjligheter, som en åtgärd nämns bl a att utveckla kontrollrutinen för att kunna få en bättre och träffsäker effekt. Landstingsstyrelsen bör även överväga om det finns behov att uppdatera de riktlinjer/anvisningar som finns vad gäller bisysslor då de är några år gamla.

• Landstingsstyrelsen bör ha mycket få argument för att inte strama upp kontrollen vad gäller att identifiera anställdas bisysslor. Våra jämförelser visar att skillnaden mellan antal noterade/godkända bisysslor i förhållande till vad som framkommer av Bolagsverkets register är mycket stort. I rapportens bilaga 1 återfinns detaljerna som visar trenden att antalet bisysslor ökat från granskningen 2011 till 2014, det senaste helåret som går att redovisa.

• Landstingsstyrelsen ska inte tveka att återigen överväga om ett bisyssleråd/etiskt råd ska inrättas. Ett sådant råd skulle kunna fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning

(4)

av bisysslor samt även i frågor om arbetstagares immaterialrätt och frågor om arvode/er- sättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget.

Som ett ytterligare stöd för chefer och politiker som ansvarar för kontroll och uppföljning skulle ett informationsmaterial eller s k ”kit” kunna tas fram vad gäller bisysslor.

• Landstingsstyrelsen bör tillse att de årligen erhåller en fullständig sammanställning av registrerade och godkända bisysslor så att denna minst årligen formellt kan hanteras som ett ärende.

2. Bakgrund

Landstingets revisorer genomförde 2011 en granskning av landstingsanställdas bisysslor. Detta i syfte att bedöma om nämnders och styrelsers interna kontroll av landstingsanställdas bisysslor var tillräcklig. Granskningen visade att landstingets riktlinjer för bisysslor var för generellt utformade och att systemet för kontroll, dokumentation och uppföljning av bisysslor var otillfredsställande.

Det bedömdes som särskilt anmärkningsvärt att anmälda bisysslor inte alltid dokumenterades och detta i enstaka fall även gällde beslut om förbud mot vissa bisysslor.

Med utgångspunkt från ovanstående har revisorerna beslutat att genomföra en uppföljande granskning inom området.

3. Syfte och revisionsfrågor

Syftet med granskningen är att bedöma om landstinget har vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och att landstinget i övrigt bedriver ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor.

Den övergripande revisionsfrågan är: Har landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekomm- endationer och finns det idag ett ändamålsenligt och systematiskt arbete kring bisysslor? Gransk- ningen ska därför bland annat besvara och följa upp följande områden och delfrågor:

• Finns det en riskbaserad integrerad process för intern styrning och kontroll, som innebär en förstärkt kontroll inom riskområden som t ex inköps- och upphandlingsfunktionen?

• Finns det idag ett strukturerat och systematiskt arbete frikopplat från medarbetarsamtal?

Detta som ett led för att även fånga upp läkare och högre tjänstemän.

• Finns det idag bättre stöd och utbildning till chefer och politiker som ansvarar för kontroll och uppföljning?

• Finns det idag en tillfredsställande och rättssäker dokumentation över anmälda bisysslor med tillhörande bedömning och beslut?

Granskningen ska utgå från såväl gällande regelverk, skriftligt material som de styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget samt de revisionssvar som har lämnats av de granskade. I tillämpliga delar även jämförbar praxis eller erkänd teoribildning.

(5)

4. Metod och avgränsning

Granskningen har omfattat representanter på olika nivåer inom landstinget. Intervjuer har genomförts med såväl ledande förtroendevalda inom Landstingsstyrelsen, Kollektivtrafiknämnden, Produktionsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Varuförsörjningsnämnden som med verk- samhetsansvariga tjänstemän inom förvaltningar och verksamheter på olika nivåer. Register- kontroll har genomförts utifrån olika aspekter som underlag inför intervjuerna med politikerna och tjänstemännen. Därutöver har granskningen även omfattat landstingsövergripande och strategiska styrdokument.

5. Tidigare granskning

I januari 2012 sammanfattade revisorerna sin syn på hanteringen av bisysslor i fyra punkter. Ett ändamålsenligt system skulle enligt deras mening:

• Ses som en integrerad del av landstingets system för internkontroll, och bygga på en riskanalys som innebär en förstärkt kontroll inom riskområden som t ex inköps- och upphandlingsfunktioner.

• Innebära en mer strukturerad och systematisk kontroll, vilket sannolikt innebär att denna behöver frikopplas från de årliga medarbetarsamtalen.

• Ge bättre stöd och vägledning till de linjechefer som ansvarar för kontroll och uppföljning.

• Garantera en tillfredsställande och rättssäker dokumentation av vilka bisysslor som anmälts till arbetsgivaren och av dennes bedömning av respektive bisyssla.

Av landstingsstyrelsens yttrande framgår att för att lyfta betydelsen av inventering av bisysslor vid bland annat medarbetarsamtalet kommer frågan om bisyssla att tas med i arbetet med landstingets styrkort med början från år 2013. Landstingsstyrelsen identifierade även flera förbättringsområden och redovisade dessa i ett antal överväganden.

• Landstinget överväger att göra en riskanalys och förstärka kontrollen inom definierade riskområden exempelvis inköps- och upphandlingsfunktioner.

• Landstinget överväger att se över riktlinjerna för bisyssla för att ytterligare förtydliga vikten av att registrera bisysslor och bedöma dessa enhetligt.

• Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Landstinget överväger därför att inrätta ett landstingsövergripande etiskt råd/bisyssleråd som kan fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning av bisysslor. Rådet ska kunna ge stöd och vägledning också i frågor om arbetstagares immaterialrätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget.

• Landstinget överväger att ändra delegationsordningen så att beslut om bisyssla bedöms av förvaltningschef/divisionschef. En av de vanligaste bisysslorna är styrelseuppdrag i

(6)

bostadsrättsförening och eftersom detta inte bedöms som ett riskområde ska dessa bisyssleuppdrag i normalfallet bedömas av närmaste chef.

• Landstinget överväger att årligen sammanställa en landstingsövergripande redovisning av registrerade godkända bisysslor i landstinget.

I granskningen har vi inhämtat vad som framgått om inventering av bisysslor i det styrkort som gäller för 2014. Vi har även följt upp vad som realiserats, och motiven därtill, av landstingsstyr- elsens fem överväganden.

6. Ansvariga nämnder/styrelser

Granskningen har avsett Landstingsstyrelsen, Kollektivtrafiknämnden, Produktionsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Varuförsörjningsnämnden. Intervjuer har hållits såväl med för- troendevalda som med tjänstemän inom aktuella styrelser/nämnder.

7. Projektorganisation

Granskningen har genomförts av Anders Petersson, certifierad kommunal yrkesrevisor och Lars Anteskog, revisionskonsult.

8. Genomgång av bisysslerutinen

Sedan den ursprungliga granskningen gjordes 2011 har riktlinjerna vad gäller bisysslor uppdaterats.

Nuvarande riktlinjer har fastställts av landstingsdirektören den 27 augusti 2012. Som bilagor till de uppdaterade riktlinjerna finns Bilaga 1 – Policy för bisyssla som fastställdes av Landstingsfull- mäktige den 11 februari 2008, Bilaga 2 – ”Förtroendeskadlig bisyssla”, hämtat ur Statens offentliga utredningar (SOU:2000:80) och Bilaga 3 – ”Riktlinjer för bisyssla med anledning av Vårdval Uppsala län” som fastställdes av landstingsdirektören den 5 oktober 2009.

Av de uppdaterade riktlinjerna framgår att; ”Bisysslor är accepterade och vanliga på svensk arbets- marknad och kan ha ett värde för landstinget som arbetsgivare. Landstinget anser att transparens avseende bisysslor är viktigt för landstingets förtroende hos medborgarna. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av utökad privatisering och outsourcing av verksamheter. Det är av stor vikt att enhetlighet eftersträvas vid bedömning av bisyssla inom landstingets alla verksamheter.”

I riktlinjerna finns beskrivet bland annat följande:

• Definition av bisyssla.

• Landstingets inställning till bisyssla.

• Regelverket för bisyssla.

• Användande av arbetsgivarens egendom.

• Anmälan av bisyssla.

• Beslut om bisyssla.

• Expertstöd.

(7)

• Tillåten bisyssla.

• Förbjuden bisyssla.

• Förhandlingsskyldighet.

• Överprövning av bisyssla.

• Påföljder.

• Riskområden.

• Årlig sammanställning.

Riktlinjerna samt blankett för anmälan av bisyssla finns på landstingets intranät, Navet, som samt- liga landstingsanställda har tillgång till.

I de mallar som gäller för medarbetarsamtal (finns en mall för de anställda som har individuella styrkort och en mall för de som inte har det) finns en blankett som gäller bisysslor. Blanketten är i princip densamma oavsett om medarbetaren har individuellt styrkort eller inte.

Respektive chef tar upp frågan om bisyssla i samband med det årliga medarbetarsamtalet.

Blanketten skrivs under av både arbetstagare och chef. Godkännande av bisyssla sker av förvalt- ningschef, verksamhetsområdeschef, avdelningschef eller motsvarande i enlighet med respektive styrelses/nämnds delegationsordning.

Om ingen bisyssla innehas arkiveras blanketten i vederbörandes personalakt. Detsamma gäller om bisyssla innehas och där beslut fattats om att denna inte är tillåten. Då bisyssla innehas och denna blivit godkänd skickas kopia på blanketten till Resurscentrum för inregistrering i lönesystemet Primula. Originalet förvaras i vederbörandes personalakt. Resurscentrum har dokumenterat rutinen för hur registrering av uppgifter kring bisysslor ska göras i Primula.

I samband med de intervjuer som hållits har framgått att information lämnas i olika former till nyanställd personal vilka regler som gäller för bisysslor och hur rutinen inom respektive förvaltning ser ut. Information kan lämnas till den nyanställde av t ex närmaste chef eller av HR-ansvarig på förvaltningen. Några förvaltningar har också ett s k ”introduktions-” eller ”startkit” som alla nyan- ställda erhåller och där information lämnas vad som gäller för bisysslor. Det förekommer även att frågan tas upp på olika introduktionsutbildningar på olika nivåer i landstinget.

Av intervjuerna har dessutom framgått att det åligger den enskilde att alltid anmäla ev bisyssla så fort sådan blivit aktuell, d v s man ska inte vänta till nästa ordinarie medarbetarsamtal innan anmälan sker. Denna information förmedlas muntligt till anställda i olika sammanhang.

Ett dokument som är benämnt ”Etik och korruption” har tagits fram av landstingets kansli. Detta dokument är inte fastställt politiskt utan har tagits fram på tjänstemannanivå. Dokumentet finns utlagt på landstingets intranät, Navet, att fungera som ett stöd och hjälpmedel för medarbetare hur man ska agera i vissa situationer. Dessa frågeställningar kan i vissa sammanhang tangera rutinen för bisysslor.

I samband med granskningstillfället pågår inom landstingets kansli även ett arbete med frågor kring muta, bestickning och jäv. Detta dokument kommer att färdigställas under sommaren för att fastställas politiskt under hösten 2015. Även detta dokument är tänkt som ett stöd och hjälpmedel

(8)

för hur medarbetare ska agera i vissa situationer och lägen. Dessa områden kan även ha en koppling till rutinen för bisysslor.

9. Dataanalys

I Bilaga 1 redovisas rubricerat i detalj. Vi har jämfört det utfall vi fick i granskningen 2011 med helåret 2014. Vi väljer ett helt år för att därmed kunna förutsätta att alla ansvariga har haft möjlighet att till sina anställda ställa frågan om de innehar eller planerar att skaffa sig en eller flera bisysslor.

Analyser och jämförelser resulterar ibland annat i följande iakttagelser:

• Andelen anställda med en eller flera bisysslor ökar.

• Andelen tillsvidareanställda med bisyssla sjunker marginellt.

• Heltidsanställdas andel sjunker.

• Totalt fann vi 2 328 stycken anställda med bisyssla under 2014 jämfört med de 1 854 vi fann i 2011 års granskning.

• För 2014 har landstinget dokumenterat 279 bisyssleinnehavare. För 2011 var motsvarande värde 97 stycken.

• Tack vare fler uppgifter från personalregistret 2014 kan vi konstatera att 292 av alla bisyss- leinnehavare är en chef.

• Antalet bisysslor ökade mellan analystillfällena med över 30 %.

• Landstinget fortsätter att göra inköp/överföra medel till företag och föreningar där anställda innehar en funktionärspost.

Jämförelsen visar att det fortsatt förekommer bisysslor bland de anställda i landstinget. Dessutom ökar antalet bisysslor. Det var vår bedömning 2011 och är fortsatt vår bedömning 2015 att omfatt- ningen av bisysslor innebär en icke försumbar effekt på den totala tjänsteutövningen i landstinget.

Det är tydligt att landstingets innevarande process för att identifiera och bedöma bisysslor inte fungerar. Det utläser vi från antalet av landstinget kända bisysslor jämfört med de vi finner. De förbättringar i form av överväganden som aviserades i styrelsens svar till revisionen 2011-12-23 hade om de realiserats i nämnvärd omfattning rimligtvis gjort att vi kunnat redovisa radikalt andra värden än vad vi nu gör.

10. Genomgång av tidigare lämnade överväganden

I det svar som Landstingsstyrelsen gav i samband med revisionens granskning av bisysslor 2011 och därtill hörande revisionsskrivelse berördes och nämndes fem st överväganden som landstinget skulle rikta fokus på. Nedan görs en genomgång av de fem olika övervägandena och vilka åtgärder som har vidtagits sedan den ursprungliga granskningen gjordes:

(9)

• Landstinget överväger att göra en riskanalys och förstärka kontrollen inom definierade riskområden exempelvis inköps- och upphandlingsfunktioner – Delvis åtgärdat. Ett visst arbete har bedrivits inom detta område. Bl a har dokumentet ”Etik och korruption” tagits fram som beskrivits ovan. Ett arbete pågår även inom landstingets kansli med att ta fram rutiner och processer för hur medarbetare ska agera i vissa lägen som bl a berör muta, bestickning och jäv. Dokumentet kommer att fastställas politiskt under hösten 2015.

• Landstinget överväger att se över riktlinjerna för bisyssla för att ytterligare förtydliga vikten av att registrera bisysslor och bedöma dessa enhetligt – Åtgärdat. Sedan den ursprungliga granskningen gjordes under 2011 har nya riktlinjer avseende bisysslor tagits fram. Dessa fastställdes av landstingsdirektören under sommaren 2012. Till de nya riktlinjerna finns tre st olika tillhörande bilagor som beskrivits ovan.

• Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Landstinget överväger därför att inrätta ett landstingsövergripande etiskt råd/bisyssleråd som kan fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning av bisysslor. Rådet ska kunna ge stöd och vägledning också i frågor om arbetstagares immaterialrätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget – Ej åtgärdat. Något bisyssleråd/etiskt råd har ännu inte inrättats. Av riktlinjerna som gäller för bisysslor från 2012 framgår att det finns expertstöd att tillgå. Av riktlinjerna framgår: ”Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Vid behov kan expertstöd inhämtas av landstingets förhandlingschef i svårbedömda eller prejudicerande fall. Syftet är att få en enhetlig tillämpning inom landstinget. Principiellt viktiga fall och dess bedömning ska doku- menteras. Stöd och vägledning ska också kunna ges i frågor om arbetstagares immaterial- rätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbild- ningsuppdrag utanför landstinget.”

• Landstinget överväger att ändra delegationsordningen så att beslut om bisyssla bedöms av förvaltningschef/divisionschef. En av de vanligaste bisysslorna är styrelseuppdrag i bo- stadsrättsförening och eftersom detta inte bedöms som ett riskområde ska dessa bisyssle- uppdrag i normalfallet bedömas av närmaste chef – Åtgärdat. Enligt de uppdaterade riktlinjerna för bisysslor som fastställdes sommaren 2012 framgår: ”Beslut om en bisyssla ska vara tillåten eller förbjudas ska fattas av förvaltningschef, eller efter delegation från förvaltningschef, av chef närmast underställd förvaltningschef. En av de vanligaste bi- sysslorna är styrelseuppdrag i bostadsrättsförening och eftersom detta normalt sett inte bedöms som ett riskområde ska dessa bisyssleuppdrag i normalfallet bedömas av närmaste chef.”

• Landstinget överväger att årligen sammanställa en landstingsövergripande redovisning av registrerade godkända bisysslor i landstinget – Ej åtgärdat. Någon sammanställning av i landstinget godkända och registrerade bisysslor har inte gjorts sedan den ursprungliga granskningen 2011. Godkända bisysslor finns registrerat i lönesystemet Primula. Det är tjänstemän som arbetar med löner på landstingets Resurscentrum som registrerar dessa uppgifter.

(10)

11. Bedömning och rekommendationer

Efter genomförd granskning gör vi samma bedömning som även gjordes 2011, nämligen att den interna kontrollen avseende hanteringen av bisysslor inte är tillräcklig. Den övergripande revisionsfrågan var; Om landstinget vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och bedriver landstinget i övrigt ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor?

Till viss del har landstinget vidtagit åtgärder utifrån den ursprungliga granskningens rekommenda- tioner, men det återstår fortfarande ett arbete med olika åtgärder för att kunna göra bedömningen att man bedriver ett ändamålsenligt och systematiskt arbete med frågor kring bisysslor.

För att vidareutveckla och stärka den interna kontrollen lämnar vi följande rekommendationer:

• Landstingsstyrelsen har all anledning att fortsatta med arbetet vad gäller den riskbaserade processen för intern styrning och kontroll. Detta innebär tillskapandet av förstärkta kon- troller inom olika riskområden. Inom inköp- och upphandlingsfunktionen har t ex ett dokument benämnt ”Etik och korruption” upprättats som också finns på Navet, landstingets intranät. I samband med granskningstillfället pågår också arbete med dokument/riktlinjer som berör bland annat muta, bestickning och jäv, dessa kommer fastställas politiskt senare under 2015. Av landstingets förvaltningar är det endast Akademiska sjukhuset som har med rutinen för bisysslor i sin intern kontrollplan under de senaste två åren. Rutinen finns med både i 2014 såväl som i 2015 års internkontrollplan. Av den uppföljning av intern- kontrollplanen för 2014 som Akademiska sjukhuset gjort framgår att ingen avvikelse konstaterats avseende bisysslerutinen. En kontroll har gjorts att bisyssla registreras och hanteras enligt rutinerna för sjukhuset. Man identifierade dock några förbättringsmöjligheter, som en åtgärd nämns bl a att utveckla kontrollrutinen för att kunna få en bättre och träffsäker effekt. Landstingsstyrelsen bör även överväga om det finns behov att uppdatera de riktlinjer/anvisningar som finns vad gäller bisysslor då de är några år gamla.

• Landstingsstyrelsen bör ha mycket få argument för att inte strama upp kontrollen vad gäller att identifiera anställdas bisysslor. Våra jämförelser visar att skillnaden mellan antal noterade/godkända bisysslor i förhållande till vad som framkommer av Bolagsverkets register är mycket stort. I rapportens bilaga 1 återfinns detaljerna som visar trenden att antalet bisysslor ökat från granskningen 2011 till 2014, det senaste helåret som går att redovisa.

• Landstingsstyrelsen ska inte tveka att återigen överväga om ett bisyssleråd/etiskt råd ska inrättas. Ett sådant råd skulle kunna fungera som ett stöd och ge vägledning vid bedömning av bisysslor samt även i frågor om arbetstagares immaterialrätt och frågor om arvode/er- sättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget.

Som ett ytterligare stöd för chefer och politiker som ansvarar för kontroll och uppföljning skulle ett informationsmaterial eller s k ”kit” kunna tas fram vad gäller bisysslor.

• Landstingsstyrelsen bör tillse att de årligen erhåller en fullständig sammanställning av registrerade och godkända bisysslor så att denna minst årligen formellt kan hanteras som ett ärende.

(11)

Bilaga 1 – Resultat av dataanalys Förekomsten av bisysslor i landstinget

Av de 14 758 anställda i landstinget under 2014 förekommer, enligt Bolagsverket 2015-05-18, 2 328 som funktionärer i sammanlagt 2 818 företag och/eller föreningar. Detta ger sammanlagt 3 073 bisysslor. Landstinget uppger att de har dokumenterat 279 stycken för 2014.

Av 12 211 anställda under perioden januari 2010 till augusti 2011 förekom, enligt Bolagsverket 2011-09-12, 1 854 som funktionärer i sammanlagt 2 156 företag och/eller föreningar. 2 347 stycken bisysslor. Ansvariga 2011 uppgav att det fanns 97 dokumenterade bisysslor.

I tabell 1 nedan visas antal anställda fördelade på anställningsform samt hur många per anställ- ningsform som har bisyssla. I tabell 2 görs en fördelning mellan anställda som arbetar heltid respektive deltid. Tabell 3 redovisar antalsfördelningen när det gäller antal bisysslor per person.

Tabell 4 visar bisysslornas fördelning per associationsform. Tabeller märkta A sammanfattar data från 2015 års uppföljande granskning, de märkta B rapporterades 2011.

I tabellerna redovisas summor och andelar som stöd för vår likaväl som för läsarens analys. När vi använder och anger ett procentvärde inom parantes (%) så är vår ambition att visa en procentuell fördelning. Ett exempel: Antalet tillsvidareanställda med en bisyssla under helåret 2014 är högre än vid granskningen 2011 (1583-1325 = 258 stycken) samtidigt som andelen är lägre (71,5 – 68,0

= 3,5 procentenheter).

Tabell 1A Antal anst

(%) Anställningsform

Har bisyssla (%)

Andel per form

10 048 (68,1) Tillsvidare 1 583 (68,0) 15,8 %

2 244 (15,2) Tidsbegränsad 421 (18,1) 20,6 %

2 466 (16,7) Betalda per timme 324 (13,9) 13,1 %

14 758

2 328 15,8 % Tabell 1B

Antal anst

(%) Anställningsform

Har bisyssla (%)

Andel per form

9 919 (81,2) Tillsvidare 1 325 (71,5) 13,4 %

1 055 (8,6) Tidsbegränsad 316 (17,0) 30,0 %

1 237 (10,1) Betalda per timme 213 (11,5) 17,2 %

12 211

1 854 15,2 %

(12)

Tabell 2A Antal anst

(%) Anställningens omfattning

Har bisyssla (%)

Andel per omfattning

7 883 (53,4) Heltid 1 294 (55,6) 16,4 %

6 875 (46,6) Deltid1 1 034 (44,4) 15,0 %

14 758

2 328 15,8 % Tabell 2B

Antal anst

(%) Anställningens omfattning

Har bisyssla (%)

Andel per omfattning

9 137 (74,8) Heltid 1 357 (73,2) 14,8 %

3 074 (25,2) Deltid1 497 (26,8) 16,2 %

12 211

1 854 15,2 % Tabell 3A

Antal bisysslor

Antal anställda

Antal bisysslor gånger Antal anställda

1 1 831 1 831

2 366 732

3 89 267

4 19 76

5 8 40

6 9 54

7 1 7

8 1 8

9 2 18

12 1 12

28 1 28

2 328 3 073

Tabell 3B Antal bisysslor

Antal anställda

Antal bisysslor gånger Antal anställda

1 1 504 1 504

2 265 530

3 56 168

4 17 68

5 5 25

6 2 12

7 1 7

8 3 24

9 1 9

1 854 2 347

1De som betalas per timme betraktas i detta sammanhang som deltidsanställda

(13)

Tabell 4A

Antal (%) förekommer som…

15 (0,5) … ordförande, extern VD eller styrelseledamot i företag där landstinget har ägar- intresse.

489 (15,9) … styrelseledamot, – suppleant, revisor eller -suppleant i en bostadsrättsförening.

106 (3,4) … styrelseledamot, – suppleant, revisor, -suppleant eller likvidator i en ekonom- isk förening.

12 (0,4) … styrelseledamot eller – suppleant i en ideell förening 2. 2 (0,1) … lekmannarevisorssuppleant i ett ömsesidigt försäkringsbolag.

2 (0,1) … styrelseledamot eller lekmannarevisor i ett trossamfund 2. 255 (8,3) … bolagsman, prokurist eller extern firmatecknare i handelsbolag.

33 (1,1) … kommanditdelägare, komplementär eller prokurist i kommanditbolag.

732 (23,8) … innehavare av, föreståndare för eller prokurist i, en enskild firma.

1 427 (46,4) … ordförande, VD, extern VD, vice VD, extern firmatecknare, delgivningsbar person, lekmannarevisor, -suppleant, styrelseledamot eller -suppleant i aktie- bolag.

3 073 Tabell 4B

Antal (%) förekommer som…

2 (0,0) … styrelseledamot i företag där landstinget har ägarintresse.

444 (18,9) … styrelseledamot, – suppleant, revisor, -suppleant eller extern firmatecknare i en bostadsrättsförening.

102 (4,3) … styrelseledamot, – suppleant, revisorssuppleant eller likvidator i en ekonomisk förening.

10 (0,4) … styrelseledamot eller – suppleant i en ideell förening2. 1 (0,0) … styrelseledamot i ett försäkringsaktiebolag.

1 (0,0) … lekmannarevisorssuppleant i ett ömsesidigt försäkringsbolag.

2 (0,0) … styrelseledamot eller – suppleant i ett trossamfund 2. 262 (11,2) … bolagsmän eller extern firmatecknare i handelsbolag.

37 (1,6) … kommanditdelägare eller komplementär i kommanditbolag.

601 (25,6) … innehavare av, eller prokurist i, en enskild firma.

885 (37,7) … ordförande, VD, extern VD, vice VD, delgivningsbar person, lekmanna- revisorssuppleant, styrelseledamot eller -suppleant i aktiebolag.

2 347

I utdraget från anställningsregistret som bildat underlag för granskningen fick vi denna gång med uppgifter om ansvar som chef i någon omfattning. Med de uppgifterna som grund kan vi konstatera att 292 av bisyssleinnehavarna är en chef. Dessa har sammanlagt 416 bisysslor.

2I tabellerna ovan anges associationsformerna ”ideell förening” och ”trossamfund”. De ideella

föreningar eller trossamfund som registreras av Bolagsverket bedriver någon form av näringsverksamhet. I fråga om kontroll av bisysslor bör därför dessa föreningar behandlas på samma sätt som övriga

associationsformer. Ideella föreningar eller trossamfund som inte bedriver någon form av näringsverksamhet registreras inte av Bolagsverket och omfattas därför inte av granskningen.

(14)

Kommentarer

Jämförelsen visar att det fortsatt förekommer bisysslor bland de anställda i landstinget. Dessutom ökar antalet bisysslor. Det var vår bedömning 2011 och är fortsatt vår bedömning 2015 att omfatt- ningen av bisysslor innebär en icke försumbar effekt på den totala tjänsteutövningen i landstinget.

Det är tydligt att landstingets innevarande process för att identifiera och bedöma bisysslor inte fungerar. Det utläser vi från antalet av landstinget kända bisysslor jämfört med de vi finner. De förbättringar i form av överväganden som aviserades i styrelsens svar till revisionen 2011-12-23 hade om de realiserats i nämnvärd omfattning rimligtvis gjort att vi kunnat redovisa radikalt andra värden än vad vi nu gör.

För att exemplifiera med den allvarligaste risken med att landstinget inte aktivt och ändamålsenligt förhåller sig till bisysslor redovisas nedan med Statskontorets definition av oegentligheter och korruption från deras rapport ”Köpta relationer” daterad juni 2012. Notera var i bilden Statskontoret placerar förmånen ”förtroendeskadliga bisysslor”. Med andra ord, Statskontoret definierar en konstaterad och bedömd förtroendeskadlig bisyssla som en oegentlighet.

Figur 3.1 sidan 46 i Statskontorets rapport

Mot bakgrund av detta bör ansvariga ha svårt för att finna skäl att inte förbättra metoderna samt säkerställa att samtliga anställda regelbundet besvarar frågan om de innehar bisyssla. Vi anser det särskilt viktigt att anställda i chefsposition vet vad som definierar en bisyssla samt hur frågorna skall ställas och svaren bedömas.

(15)

Inköp från företag/förening där anställda har bisyssla

1503 av de 2 818 (5,3 %) företagen eller föreningarna där anställda i landstinget har en funktion- ärspost återfinns i landstingets leverantörsregister 2015. 150 företag/föreningar innebär en involv- ering av 158 stycken funktionärer som dessutom innehar en anställning i landstinget. 140 av de 150 företagen eller föreningarna har fått fakturor betalade, och/eller erhållit medel från, landstinget under 2014.

Motsvarande värden från granskningen 2011 var 197 av de 2 156 (9,1 %) företagen eller fören- ingarna återfanns i leverantörsregistret vilket innebar en involvering av 202 stycken funktionärer.

132 av de 197 företagen eller föreningarna hade fått fakturor betalade, och/eller erhållit medel.

Fakturornas antals- och beloppsfördelning mellan de olika associationsformerna framgår av tabell 5 nedan. Tabellen markerad A redovisar värden från årets granskning och B visar de från 2011.

Tabell 5A

Företag/Förening

Antal företag/

föreningar

Antal funktionärer

Antal fakturor

S:a faktura- belopp [SEK]

Bolag där landstinget har ägarintressen

3 2 142 519 554 058

Ideella föreningar 2 2 4 1 800

Bostadsrättsföreningar 8 8 174 933 867

Ekonomiska föreningar 2 2 2 20 750

Ömsesidigt försäkringsbolag 1 1 7 39 462 843

Aktiebolag 96 90 951 92 156 277

Kommanditbolag 4 4 47 1 180 117

Handelsbolag 7 7 14 326 300

Enskild firma 17 17 36 691 797

140 133 1 377 654 327 809

3 Baserat på de leverantörsidentiteter i registret som kan identifieras med ett organisationsnummer och som även tekniskt (kontrollsiffran är korrekt) kan konstateras vara ett.

(16)

Tabell 5B

Företag/Förening

Antal företag/

föreningar

Antal funktionärer

Antal fakturor

S:a faktura- belopp [SEK]

Bolag där landstinget har ägarintressen

1 2 554 373 189 666

Trossamfund 1 2 9 52 528

Ideella föreningar 2 3 82 433 130

Bostadsrättsföreningar 4 5 61 758 001

Ekonomiska föreningar 3 3 7 120 713

Ömsesidigt försäkringsbolag 1 1 5 74 608 487

Aktiebolag 91 92 1 908 98 654 652

Kommanditbolag 3 3 76 909 005

Handelsbolag 10 12 66 2 412 676

Enskild firma 16 16 47 1 551 111

132 139 2 815 552 689 969

Landstinget fortsätter med andra ord att göra inköp av, eller på annat vis överföra medel till, företag och föreningar, via sin leverantörsfunktion, där anställda innehar funktionärspost. Sammanställ- ningarna ovan visar att det sker på flera fakturor, till flera personers företag/föreningar och till stora belopp.

Kommentarer

Ovanstående redovisning är enbart gjord för att visa på vilken potentiell effekt bisyssleinnehav har på upphandling, inköp och utbetalningar. Iakttagelserna borde ha en inte oväsentlig påverkan på ett arbete med att förbättra, införa och säkerställa efterlevnaden av en ny process för hanteringen av anställdas bisysslor.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :