Samhällsanalys och Kommunikation - Statsvetenskap 180 hp
Digitalisering för gott samspel?
En kvalitativ intervjustudie av digitaliseringens effekter på lokalt samspel mellan kommun och näringsliv i Göteborg, Halmstad och Vetlanda
Statsvetenskap 15 hp
Halmstad 2020-05-26
Rebecca Ewens och Victoria Sandholm
Digitalisering för gott samspel?
En kvalitativ intervjustudie av digitaliseringens effekter på lokalt samspel mellan kommun och näringsliv i Göteborg, Halmstad och Vetlanda.
Högskolan i Halmstad
Kandidatuppsats i Statsvetenskap VT 2021 Rebecca Ewens & Victoria Sandholm Handledare: Petra Svensson
Examinator: Sara Svensson
Till en början vill vi ägna ett stort tack till Petra Svensson vid Högskolan i Halmstad som hjälpt och stöttat oss författare i förverkligandet av denna kandidatuppsats.
”Den framtida e-förvaltningen behöver ha en hög flexibilitet och föränderlighet, och kunna anpassas till framtida behov hos både medborgare, företag samt regeringen och EU:s
behov.” - SOU 2009:86
Abstract
The development of digitalisation of public administration, also referred to as E-government, effects all actors within today´s society. This thesis aims to analyse whether digitalisation of case management within municipalities contributes to a good interaction between the municipality and business industry. Our main research question is: Does digitalisation contribute to good interaction between the municipality and business industry?
The thesis consists of a qualitative multi-case study of the three municipalities: Gothenburg, Halmstad and Vetlanda, where representatives from both the public administration and local restaurants have been interviewed. The empirical data is furthermore analysed through the thesis analytical tool which is based on a theoretical framework that describes three dimensions of what makes a good interaction: exercise of soft power, interdependence and maintaining of public administration legitimacy.
The results show that digital case management contributes to good interaction between municipalities and the business industry, this through a facilitated interaction that is beneficial for both actors. However, the results also emphasize that digitalization has its challenges due to reduced personal interaction which the study shows valuable for good interaction. Thus, the thesis concludes that digitalization contributes to, but also challenges, good interaction between municipalities and the business industry.
Keywords: E-government, digitalization, interaction between municipalities and business industry, soft power, interdependence, maintaining of public administration legitimacy.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Operationalisering och avgränsningar ... 4
1.3.1 Digitalisering ... 4
1.3.2 Samspel mellan kommun och näringsliv ... 5
1.4 Disposition ... 5
2. Tidigare forskning ... 7
2.1 E-förvaltning ... 7
2.2 Samspelet mellan kommun och näringsliv ... 9
2.3 Digitalisering och samspel ... 10
2.4 Inomvetenskaplig relevans ... 11
3. Teori ... 14
3.1 Val av teoretiska utgångspunkter ... 14
3.2 Maktrelation ... 15
3.2.1 Maktrelation och samspel ... 15
3.3 Beroendeförhållande ... 16
3.3.1 Beroendeförhållande och samspel ... 17
3.4 Upprätthållande av förvaltningslegitimitet ... 17
3.4.1 Upprätthållande av förvaltningslegitimitet och samspel ... 19
3.5 Teoretiskt ramverk ... 20
3.6 Analysverktyg ... 21
4. Metod och material ... 23
4.1 Design och urval ... 23
4.2 Metod ... 25
4.2.1 Etiska aspekter ... 26
4.3 Diskussion om design och metod... 27
4.4 Material ... 29
4.4.1 Källkritisk reflektion av material ... 30
5. Resultat ... 31
5.1 Göteborg kommun ... 31
5.2 Halmstad kommun ... 34
5.3 Vetlanda kommun ... 36
6. Analys ... 39
6.1 Attraktion ... 39
6.2 Ömsesidig nytta ... 41
6.3 Rättssäkerhet ... 42
6.4 Transparens ... 44
6.5 Effektivitet ... 45
7. Slutsatser ... 48
7.1 Inbjuder digitalisering till mjuk makt? ... 48
7.2 Bidrar digitalisering till ömsesidig nytta? ... 48
7.3 Upprätthålls förvaltningens legitimitet genom digitalisering? ... 49
7.4 Bidrar digitalisering till gott samspel mellan kommun och näringsliv? ... 49
8. Diskussion ... 51
8.1 Reflektion kring studiens slutsatser ... 51
8.2 Tänkbara invändningar ... 53
8.3 Komplement till forskningsläge ... 53
8.4 Förslag till vidare forskning ... 54
Referenslista ... 56
Bilaga 1 ... 61
Bilaga 2 ... 63
1
1. Inledning
Sveriges regering initierade år 2017 en digitaliseringsstrategi med målet att Sverige skall bli bäst i världen gällande att tillhandahålla digitaliseringens möjligheter. Även den nya digitaliseringsmyndigheten (DIGG) tillsattes som följd, ansvarig för en effektiv styrning och digitalisering av offentlig sektor (Regeringskansliet, 2017 & SOU 2017:09). I digitaliseringsstrategin beskrivs bland annat hur offentlig förvaltning, från statlig till kommunal nivå, skall arbeta med digitalisering och därigenom stärka informationssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Det påpekas även att individen skall känna tillit till de tjänster som erbjuds digitalt och att uppgifter som rör enskild skall hanteras på ett rättssäkert sätt (Regeringskansliet, 2017).
Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen benämns E-förvaltning vilket innebär en verksamhetsutveckling vilken drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerat med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Således innebär detta en strävan i den offentliga förvaltningen att effektivisera och förbättra servicens tillgänglighet och kvalitet med hjälp av att servicetjänster och ärendehantering, mot både medborgare och näringsliv, utvecklas genom digitala medel (Regeringskansliet, 2008). Det krävs därmed inte längre något direkt möte mellan tjänstemän och de som kommer i kontakt med den offentliga organisationen. Detta skall, med grund i regeringens digitaliseringsstrategi, bidra till positiv samhällsutveckling för den offentliga sektorn att tillhandahålla tjänster på ett effektivare sätt och därmed förbättra relationen till samhällets övriga aktörer (Regeringskansliet, 2017).
Digitaliseringsutvecklingen handlar således inte endast om att det offentliga går från analogt till digitalt, utan ses idag som norm för den moderna och legitima förvaltningen.
I kontexten där E-förvaltning äger rum lyfts samverkan med andra samhällsaktörer fram som ett centralt värde för hur den offentliga verksamheten bör organiseras. Den offentliga förvaltningen har genomgått en förändring bort från en traditionell dominerande centralstyrning och mot en styrning präglad av målinriktad servicekultur, där ömsesidigt beroende och samverkan med andra samhällsaktörer är högt prioriterat. Detta nämns bland annat i diskussionen kring samspelet mellan det privata näringslivet och kommunen och hur organiseringen av det offentliga skall se ut (Björk, Bostedt & Johansson, 2003: 17). De politiska och privata sfärerna, vilka tidigare varit skilda, är således numera sammanlänkade där båda drar nytta av varandra. På lokal nivå är samarbetet mellan offentlig sektor och privat sektor som tydligast (Pierre, 1992). Kommunens relation till det lokala näringslivet utgör ett
2
viktigt samspel där näringslivet genererar skatteintäkter och viktiga samhällsfunktioner vilka får den offentliga verksamheten att gå runt. Genom att underlätta samarbetet med näringslivet bidrar detta följaktligen till ökad tillväxt och välfärd för kommunen (SKR företagsklimat, 2021). Ett aktivt näringsliv är således en viktig förutsättning för god kommunal utveckling och därmed har kommunerna en betydande roll och uppgift i att skapa goda förutsättningar för ett fungerande näringsliv genom ett gott samspel (Pierre, 1992:21–23). Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har markerat denna vikt genom framtagandet av indikatorer för vad ett gott samspel mellan kommun och näringsliv präglas av. Dessa innefattas närmare av kommunens agerande och interaktion gentemot näringslivet gällande: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet, och effektivitet (SKR insikt, 2021).
Därmed kan yttras att samspelet mellan kommun och näringsliv är viktigt då relationen mellan parterna präglas av ett ömsesidigt beroende där båda drar nytta av varandra.
I takt med att E-förvaltning ges alltmer plats i organiseringen av det offentliga, leder detta till en rad statsvetenskapliga frågor som berör betydelsen av digitaliseringsutvecklingens effekter för förvaltningens roll gentemot samhällets övriga aktörer samt för den politiska legitimiteten.
Att studera effekterna den digitala utvecklingen har på lokal nivå, där samspel mellan kommun och näringsliv till följd av den interaktiva styrningen fått allt större betydelse, utgör sammanfattningsvis därför denna studies utgångspunkt.
1.1 Problemformulering
Studiens problemformulering tar fasta på hur den offentliga förvaltningen vägleds genom digitaliseringskrav och effekterna detta har på samspelet mellan kommun och näringsliv utifrån vikten av ett gott samspel mellan dessa parter. Då den offentliga förvaltningen söker effektiviseras alltmer, vilket digitalisering är ett uttryck för, utgör digitalisering av den offentliga förvaltningen och dess effekter således någonting som intresserat en rad tidigare forskare, exempelvis har studier av digitaliseringens effekter på samspelet med medborgarna samt på förvaltningens upprätthållande av legitimitet gjorts (Andreasson, 2015; Jansson, 2013;
Jansson & Erlingsson, 2014). Med anspråk på vikten av en god relation mellan kommun och näringsliv ämnar denna studie tillföra tidigare forskning kunskap kring digitaliseringens effekter på samspelet mellan offentlig och privat sektor på kommunal nivå. Med effekter avses inte effekter i kausal bemärkelse, utan det som studeras fokuseras till de upplevelser digitaliseringen bidrar till. Detta genom en intervjustudie av representanter från kommun respektive näringsliv i tre av Sveriges kommuner.
3
Den utomvetenskapliga relevansen återfinns dels i ett samhällsfenomen vilket innefattar det växande digitaliseringskrav förvaltningen har vad gäller att utveckla digitala tjänster gentemot medborgare och näringsliv, dels i vikten av en god relation mellan kommun och näringsliv då detta samspel är bidragande till viktiga samhällsfunktioner och ökad välfärd. Då digitaliseringsutvecklingen och dess effekter påverkar samhällets aktörer blir det således intressant att studera huruvida digitalisering bidrar till ett gott samspel mellan kommun och näringsliv, vilket utgör denna studies syfte. Bidrar inte digitalisering till detta, kan sägas att förvaltningens mål försummas gällande att genom digitalisering stärka kvalitet och effektivitet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida digitalisering av kommunal ärendehantering bidrar till ett gott samspel mellan kommun och näringsliv. Detta genom en flerfallsstudie av de tre kommunerna: Göteborg, Halmstad och Vetlanda. Studiens huvudfrågeställning lyder därför följande:
Bidrar digitalisering till gott samspel mellan kommun och näringsliv?
För att besvara huvudfrågeställningen har delfrågeställningar formulerats vilka tillsammans ämnar leda till ett besvarande av studiens syfte. Delfrågorna ämnar undersöka digitaliseringens effekter på samspelet utifrån de tre aspekterna: maktrelation, beroendeförhållande samt legitimitet. Delfrågorna operationaliserar således huvudfrågeställningen samt gör studien genomförbar genom en tydlig struktur utifrån dimensioner samspelet består av. Delfrågorna lyder enligt följande:
1. Inbjuder digitalisering till mjuk makt?
Makt utgör en dimension av samspelet mellan kommun och näringsliv då kommunen agerar i en maktposition gentemot näringslivet i sin roll som myndighetsutövare. Makt kan utövas genom hårda respektive mjuka medel där mjuka medel utgörs av att maktutövningen sker i form av enkla, smidiga och därmed attraktiva tillvägagångssätt, vilka inbjuder till interaktion.
Första delfrågan avser således undersöka huruvida digital ärendehantering inbjuder till en mjuk maktutövning, med utgångspunkten att mjuka maktmedel bidrar till ett gott samspel.
4
2. Bidrar digitalisering till ömsesidig nytta?
Ömsesidig nytta utgör en dimension av samspelet mellan kommun och näringsliv då relationen präglas av att aktörerna agerar utifrån en beroendeställning gentemot varandra. Andra delfrågan avser därför undersöka huruvida båda parter drar nytta av digital ärendehantering med utgångspunkten att ömsesidig nytta där båda parter gynnas är en förutsättning för ett gott samspel.
3. Upprätthålls förvaltningens legitimitet genom digitalisering?
Legitimitet utgör en dimension av samspelet mellan kommun och näringsliv då upprätthållandet av en legitim förvaltning är en grundförutsättning för dess samspel med samhällets övriga aktörer, vilket måste upprätthållas även i den digitala utvecklingen. Tredje delfrågan avser således undersöka huruvida den kommunala förvaltningens legitimitet upprätthålls i den digitala ärendehanteringen, med utgångspunkten att kommunens upprätthållande av legitimitet utgör en grundförutsättning för ett gott samspel med näringslivet.
1.3 Operationalisering och avgränsningar
Nedan förs en operationalisering av studiens bärande begrepp och uttryck; digitalisering och samspel mellan kommun och näringsliv, samt en förklaring av vilka avgränsningar studien omfattas av.
1.3.1 Digitalisering
Digitalisering är ett brett begrepp vars utveckling påverkar det nutida samhället i olika former och på olika sätt. Följaktligen krävs en operationalisering av hur begreppet används samt vilken typ av digitalisering denna studie avgränsas till i syfte att göra begreppet mätbart (Esaiasson, 2017: 56–57). I denna studie undersöks digitalisering av offentlig förvaltning, även kallat E- förvaltning. Ytterligare avgränsas studien till digitalisering av kommunal ärendehantering inom denna. Med grund i regeringens digitaliseringsstrategi innebär digital ärendehantering att digitala medel används vid behandling av tillståndståndsansökningar och dylikt. E-tjänster utgör ett exempel på denna övergång från analoga till digitala tillvägagångssätt för kommunens ärendeprocesser. Med E-tjänster avses digitala alternativ där enskild både fyller i och skickar in ansökningar digitalt. Operationalisering av digitalisering utgörs således i denna studie av att kommuner och företagare kan mottaga respektive utföra ansökningar digitalt, exempelvis genom E-tjänster. Således avgränsas studien till att undersöka specifikt digitalisering av kommunal ärendehantering och huruvida denna bidrar till ett gott samspel mellan kommun och
5
näringsliv. Denna studie undersöker således digitaliseringens effekter och inte digitalisering i sig.
1.3.2 Samspel mellan kommun och näringsliv
Uttrycket samspelet mellan kommun och näringsliv innefattar flera aspekter, exempelvis gällande tillstånd och tillsyn, ansökan och ärendehantering samt det bemötande företagare möts av hos kommunpolitiker och tjänstemän (SKR företagsklimat, 2021). Näringslivet påverkas av kommunen genom dess myndighetsutövning och beslutsfattande i ärenden som påverkar de privata verksamheterna vid exempelvis tillstånd och tillsyn, samtidigt som kommunen är beroende av näringslivet vilka bidrar till kommunal utveckling (Pierre, 1992:21–23). Den specifika del av samspel denna studie avgränsas till utgörs av kommunal ärendehantering vilket innebär den interaktion och koppling som uppstår när företagare ansöker om tillstånd hos kommunen de verkar i. Det som undersöks är således huruvida digitalisering bidrar till ett gott samspel utifrån och avgränsat till ärendehantering som specifik del av samspelet då detta digitaliserats allt mer. Då kommunen utför ärendehantering gentemot ett antal av näringslivets olika branscher, innefattande olika typer av tillstånd, avgränsas studien vidare till ärendehantering gentemot specifikt näringslivets restaurangbransch. Denna bransch har valts då den utgör en bransch där många tillstånd söks samt att den ligger i framkant gällande utvecklandet av centrala E-tjänster. Vidare operationaliseras i kommande teorikapitel indikatorer för vad ett gott samspel mellan aktörerna präglas av och således avgränsas studien till att undersöka huruvida digitalisering bidrar till ett gott samspel utifrån dessa indikatorer.
1.4 Disposition
Studien disponeras på följande vis: Efter ovan presenterad inledning följer ett kapitel där tidigare forskning kring området redovisas, vilket mynnar ut i en vidare utläggning och precisering av studiens inomvetenskapliga relevans samt vad studien ämnar tillföra forskningsläget. Vidare följer ett teorikapitel där tre teorier, vilka behandlar viktiga dimensioner av samspel, presenteras och sammanställs i ett teoretiskt ramverk vilket därefter översätts till studiens analytiska verktyg. Därefter följer ett metod- och materialkapitel där studiens design, metod och material presenteras. Kapitlet innehåller dessutom en reflektion kring studiens design, materialets källkritik samt intervjumetodens validitet, reliabilitet och etiska aspekter. Därefter följer en redogörelse för studiens resultat, följt av ett analyskapitel där studiens analytiska verktyg appliceras på intervjuresultatet. Avslutningsvis besvaras studiens frågeställningar genom att dess slutsatser presenteras, vilket sedan följs av en avslutande
6
diskussion vilken återkopplar till studiens bidrag till tidigare forskning samt förslag inför framtida studier.
7
2. Tidigare forskning
I följande kapitel beskrivs de vetenskapliga fält studien rörs och tar avstamp inom. Detta för att beskriva hur studien placeras in i relation till tidigare forskning samt vilka kunskaper studien ämnar tillföra rådande forskningsläge. Syftet med kapitlet är således att redogöra för studiens inomvetenskapliga relevans (Bryman, 2011: 97–98). Då studien bygger på de två variablerna digitalisering av ärendehantering och samspel mellan kommun och näringsliv, kan den efter ett sökningsarbete ses röras inom två vetenskapliga fält. Dels fältet kring digitalisering av offentlig förvaltning (även kallat E-förvaltning) där studien behandlar E-tjänster på kommunal nivå, dels fältet kring samspel och förhållande mellan den offentliga och privata sektorn, där den specifika spänning studien tar fäste på avgränsas till samspelet på lokal nivå mellan kommun och näringsliv. Studiens syfte förenar även dessa fält och förser således båda med den kunskap resultatet genererar. Nedan följer en redovisning av forskning som gjorts inom respektive fält samt hur studien placeras in i relation till denna.
2.1 E-förvaltning
Mycket forskning har gjorts kring digitalisering av offentlig förvaltning och den kvalitativa forskningsmetoden ses dominera fältet. E-förvaltning har studerats från olika synvinklar, med olika syften av en rad tidigare forskare. Det finns ett brett utbud forskning både i Sverige och internationellt, vilket tyder på att ämnet är intressant att studera utifrån flera aspekter.
Konstateras kan att problemställningar inom fältet främst fokuserats kring E-förvaltningens medförda effekter och konsekvenser på samhällets olika aktörer samt på den offentliga sektorns legitimitet och upprätthållande av den demokratiska funktionen. Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och utvecklandet av E-tjänsters effekter på det medborgerliga deltagandet, tilliten och relationen till förvaltningen har vidare problematiseras på olika sätt.
Då den offentliga sektorn grundas i demokratiska värden och krav på att upprätthålla legitimitet, rättssäkerhet och effektivitet, är digitaliseringens effekter på och utmaning av den offentliga förvaltningens värden och legitimitet någonting som därför intresserat tidigare forskare. Exempelvis har det i avhandlingen IT, värden och legitimitet (2015) undersökts vilka implikationer E-förvaltningen kan ha för den offentliga förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet (Andreasson, 2015). I avhandlingen En legitim (elektronisk) förvaltning (2013) har utvecklingen av E-förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv undersökts, med syfte att analysera den förändring utvecklingen innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder. I avhandlingen har detta undersökts både kring hur E-
8
förvaltningen formulerats som idé, samt hur implementeringen konkret har gått till, med fokus på den lokala nivån och den kommunala förvaltningen (Jansson, 2013). E-förvaltningens effekter på demokratin har även problematiserats i relation till vilka utmaningar E- förvaltningen bär med sig och faran i att demokratiska värden bortses från när förvaltningen digitaliseras (Karim, 2014).
Vidare problematiserar en rad studier utvecklingen av E-förvaltning i relation till effekter på kontakten och relationen med samhällets medborgare, exempelvis gällande tillit, kommunikation och deltagande (Carter & Belanger, 2004 & Randma-Liiv & Vooglaid, 2021).
Jansson och Erlingsson har exempelvis i studien More e-government, less street-level bureaucracy? (2014) undersökt relationen mellan E-förvaltning och politikens outputsida i hur medborgarna uppfattar mötet med den offentliga förvaltningen. I studien har således de potentiella effekterna övergången till E-förvaltning skapat analyserats, både gällande det medborgerliga bemötandet och upprätthållandet av legitimiteten i det politiska systemet.
Vidare visar studiens resultat att E-förvaltning är tänkt bli ett effektivare sätt för interaktion mellan förvaltning och medborgare, men att det krävs en viss förkunskap samt ett aktivt agerande från medborgarens sida för att detta skall ske i verkligheten. Författarna menar därför att det krävs vidare utarbetning av hur E-förvaltning bidrar till, eller försvårar, upprätthållandet av politisk legitimitet (Jansson & Erlingsson, 2014).
Vidare har frågan kring huruvida E-förvaltning skapar tillgänglighet problematiserats. Vissa menar att E-förvaltningen skapat mer tillgänglighet, men att den även skapat klyftor mellan samhällets medborgare. Studier har därför debatterat kring ett digitalt innan- och utanförskap, till följd av att alla medborgare inte har samma tillgänglighet till det digitala (Söderström &
Holgersson, 2018). Vidare har E-tjänsters effekter på specifikt relationen mellan socialtjänst och brukare studerats med syfte att ta fram förslag på hur det sociala arbetet kan utvecklas genom digitala verktyg och processer (Svensson & Larsson, 2018).
Sammanfattningsvis betonas i flertalet av tidigare forskning att det ställs krav på den offentliga förvaltningen att digitaliseras och samtidigt beakta grundläggande demokratiska värden, och E-förvaltningens medförda effekter ses således dominera studier inom fältet. Vidare är fenomenet tämligen nytt inom statsvetenskapen och forskningen ligger följaktligen relativt nära i tiden och ses därför intressant att studera. Ambitioner inom forskningen tenderar således inte sträva efter statistisk generaliserbarhet, utan snarare till att skapa djupare förståelse för de
9
effekter och utmaningar E-förvaltning och E-tjänster genererar och forskningen har därför ofta ett explorativt fokus.
2.2 Samspelet mellan kommun och näringsliv
Relationen mellan det offentliga och privata härleds i stor del av forskningen till förändrade styrformer och utvecklingar under 1980- och 90-talet. Den traditionella styrningen som tidigare varit förknippad med den offentliga byråkratin luckrades här upp och ersattes av en styrning präglad av ömsesidigt beroende och samverkan mellan offentliga och privata aktörer (Andreasson, 2015). Den svenska näringspolitiken på lokal nivå ses intressera tidigare forskare då detta ligger i den oreglerade delen av kommunens uppgifter som konsekvens av Sveriges kommunala självstyre. Det finns således ett intresse i att studera och problematisera hur samspel mellan kommun och näringsliv tar form och utvecklas för att förstå vilka fördelar detta i förlängningen kan ge, vilket följaktligen har studerats på olika sätt. Studier kring samspelet mellan kommun och näringsliv handlar dels om hur samspelet mellan den offentliga och privata sektorn på lokal nivå är utformat, genom exempelvis fallstudier av enskilda kommuner. Studier har även fokuserat på vilka förutsättningar som behövs i en kommun för att främja ett expanderande näringsliv, samt vad som krävs för en god samverkan mellan parterna och vad som påverkar denna.
Kring utformningen av förhållandet mellan kommun och näringsliv och vad som påverkar detta, är forskaren Jon Pierre framträdande. Pierre har skrivit flertalet böcker kring kommunens roll och uppgifter, näringspolitik samt det kommunala självstyret. I boken Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken (1992) behandlas former och effekter av samarbete mellan kommun och näringsliv. Författaren undersöker närmare hur parterna söker samordna sina insatser för att utveckla den lokala företagssektorn, samt vilka effekter ett samordnat offentligt- privat agerande har för kommunens möjligheter utifrån fem fall av Sveriges kommuner. Pierre konstaterar bland annat att vid tillhandahållande av goda förutsättningar för företagens verksamheter behöver kommunikation och samverkan mellan kommun och näringsliv ske på ett snabbt, effektivt och säkert sätt (Pierre, 1992).
Vidare har ett flertal fallstudier av samverkan i enskilda kommuner gjorts. I studien Samverkan mellan kommun och näringsliv (2007) undersöks hur kommunal samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance och public-private partnerships. Av resultatet konstateras att faktorer som gemensamma mål, resursutbyte och förtroende påverkar en god samverkan (Öhrberg, 2007). Vidare är centrum för kommunstrategiska studier i
10
Linköping framträdande vad gäller studier kring vad som främjar lokal näringslivsutveckling.
Forskningsprojektet Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling har exempelvis utfört två studier av de enskilda kommunerna Mjölby och Finspång (2014 & 2015). I studierna granskas strategier och insatser för hur lokal ekonomi utvecklas i samarbete mellan kommun och företag. Studien i Finspång har haft som syfte att bidra med kunskap kring vad kommunen kan göra för att främja lokal ekonomisk utveckling och visar att mjuka utvecklingsfaktorer i form av nätverk, förtroende och socialt kapital är viktiga (Hermelin & Edwardsson, 2014).
Studien av Mjölby kommun visar att lokala specifika förhållanden även spelar stor roll för hur samverkan uppstår mellan kommun och näringsliv (Hermelin & Westermark, 2015).
Sammanfattningsvis kan konstateras att fallstudier av kommuner använts flitigt inom den tidigare forskningen av samspelet mellan kommun och näringsliv. Även intervjuer och enkäter av representanter som arbetar med exempelvis näringslivsutveckling ses som vanligt angreppssätt för att undersöka hur samspelet ser ut empiriskt. Studier har dels tagit ett ekonomiskt perspektiv där ekonomisk tillväxt varit i fokus, andra studier har intagit ett statsvetenskapligt perspektiv där kommunstrategisk utveckling, organisation och lokal näringspolitik problematiserats. Samtliga studier tycks slutligen ha som övergripande syfte att bidra till utveckling av kommunala förutsättningar för ett förbättrat näringsliv och samspelet däremellan.
2.3 Digitalisering och samspel
Hittills har E-förvaltning och samspel mellan kommun och näringsliv behandlats som två skilda forskningsfält. En del studier har dock förenat dessa fenomen och problematiserat E- förvaltningens effekter på samverkan med andra aktörer genom digitalisering och tillhandahållning av E-tjänster, däribland näringslivet. Forskningsprojektet Processdrivna E- tjänster för näringslivsutveckling hos kommuner (2009) har exempelvis haft som syfte att bidra till utveckling av kommunala förutsättningar för att uppnå ett förbättrat företagsklimat.
Forskarna bakom projektet har sedan 2006 bedrivit forskning kring etablering och utveckling av företag i relation till stat och kommun med digitalisering och E-tjänster i fokus. Enligt författarna kan kommuner utveckla goda förutsättningar för företagsetablering vilket kan handla om att hantera ärenden gällande exempelvis bygg, servering och miljö. Vidare har i rapporten konstaterats att goda företagsmiljöer kan skapas i kommuner genom en samstämmig utveckling av kommuners verksamhetsprocesser och E-tjänster för etablering av sammanhållen förvaltning. Forskarnas bärande idé har varit att E-tjänster riktade till företag kan utvecklas till
11
det bättre genom att flera kommuner använder samma E-tjänst då regelverket i grunden är gemensamt för Sveriges samtliga kommuner (Goldkuhl, Persson & Röstlinger, 2009).
Vidare har samma forskare utfört projektet DUKAT för restaurangföretagare - en uppgift en gång (2012) vilket är ett exempel på en studie riktad mot restaurangbranschen. Studien har gjorts i samarbete mellan SKR och forskningsgruppen VITS i syfte att förenkla information, ansökningar och uppgiftskrav för restaurangföretagare och har således inriktats specifikt på restaurangföretagares samverkan med statliga myndigheter och kommunala förvaltningar. Till skillnad från fragmentering av tjänster ämnade projektet istället utveckla ett integrerat informationssystem där ansökningsprocesser och information finns samlad. Projektet resulterade i en vision för ett webbaserat informationssystem för företagares kommunikation med stat och kommun samt en vision om att enskilda tjänster bör ersättas av ett informationssystem med sammanhållna ansökningsprocesser som Sveriges samtliga kommuner kan använda (Goldkuhl, Persson & Röstlinger, 2012). År 2017 förverkligades visionen genom projektet “Serverat”, vars mål var att utveckla centraliserade digitala lösningar med syfte att bidra till kortare handläggningstider och färre tillväxthinder för restaurangföretag.
Detta digitala förenklingsverktyg har således som övergripande syfte att ge företagare en förenklad hantering av ansökningar och tillstånd, samt att effektivisera handläggningen av tillståndsärenden hos kommunen (Tillväxtverket, 2020 & Analysys Mason, 2020). Serverat består i dagsläget av guider, checklistor samt e-tjänster på hemsidan “verksamt.se”. För närvarande är 71 av Sveriges 290 kommuner anslutna till alla delar av “Serverat”, vilket innebär att kommunerna använder sig av checklistor samt minst en E-tjänst. Projektet har visat på stor samhällsekonomisk nytta vilket är anledning till att Tillväxtverket följaktligen rekommenderar en satsning på fullskaliga digitala ekosystem i syfte att maximera digitaliseringens fulla potential (Tillväxtverket, 2020 & Tillväxtverket, 2021).
2.4 Inomvetenskaplig relevans
Tidigare forskning tar upp en rad resultat, dels kring E-förvaltningens effekter, dels kring relationen mellan näringsliv och kommun. Studier har problematiserat och konstaterat att digitalisering av offentlig förvaltning fått både positiva och negativa effekter för kontakten med samhällets medborgare, och med grund i vikten av ett gott samspel mellan kommun och näringsliv ämnar denna studie således tillföra kunskap kring digitaliseringens effekter på kontakten med samhällets näringsliv. Vidare har forskning konstaterat att det krävs en viss förkunskap samt ett aktivt agerande från medborgarnas sida för att interaktionen skall fungera effektivt i verkligheten, vilket skapar ett intresse för att studera detta även utifrån kontakten
12
med näringslivet. Forskning kring E-förvaltningens effekter på kontakten med andra aktörer är vidare tydligt fokuserad på upprätthållandet av den offentliga förvaltningens legitimitet då denna grundas i demokratiska värden. Forskare menar därför att det krävs vidare studier kring huruvida E-förvaltning bidrar till, eller försvårar, upprätthållandet av legitimitet. Av denna anledning inkluderas legitimitet i denna studie som en vital del av ett gott samspel och resultatet bidrar således med kunskap kring digitaliseringens effekter på såväl legitimitet som samspel.
Gällande forskning kring relationen mellan kommun och näringsliv poängteras att kommunikation och samverkan bör ske på ett snabbt, effektivt och säkert sätt, således ämnar denna studie undersöka huruvida digitalisering bidrar till en samverkan präglad av effektivitet och där rättssäkerhet upprätthålls. Tidigare forskning kring samspelet har vidare tenderat innehålla intervjuer med representanter enbart från den offentliga sektorn, vilket denna studie ämnar komplettera med representanter även från näringslivet för en djupare förståelse av båda aktörers perspektiv.
Studiens inomvetenskapliga relevans (Esaiasson, 2017: 32) kan sammanfattningsvis sägas finnas inom flera luckor i tidigare forskning. Delvis gällande att kombinera de båda fälten och delvis av att studera om digital ärendehantering faktiskt bidrar till ett gott samspel eller inte empiriskt, vilket görs utifrån tre fall. Stor del av forskning har behandlat de två fenomenen separat och denna studie ämnar således kombinera de båda för att därmed tillföra tidigare forskning kring området med djupare kunskap kring digitaliseringens effekter och huruvida digitalisering av ärendehantering bidrar till gott samspel genom att studera detta empiriskt.
Studien söker således inte verifiera eller falsifiera tidigare forskning, utan ämnar snarare komplettera forskningsläget med ytterligare kunskap och perspektiv.
Digitalisering av offentlig förvaltning är som tidigare nämnts tämligen nytt inom statsvetenskapen och följaktligen ämnar denna studie bidra med såväl samhällsnyttig som inomvetenskaplig kunskap. Kunskapen studien genererar är även efterfrågad bland kommunerna i deras utveckling av digital ärendehantering gentemot företagare. Studien bidrar således förhoppningsvis till möjliggörande av ett gott samspel och kommunikation mellan kommun och näringsliv genom att lyfta fram synpunkter från båda perspektiv, och skapar därmed en ingång för vidare dialog mellan parterna. På så sätt kan studien förhoppningsvis bidra till ett utvecklande av kommunal ärendehantering och kommunikation mellan studerade parter och därmed även positiv samhällsutveckling. Inför denna studie, och för att säkerställa att den tillför samhällsnyttiga kunskaper, har vi som forskare även haft kontakt med SKR,
13
Svenskt Näringsliv samt Tillväxtverket vilka alla visat intresse för det resultat studien genererar.
Inomvetenskaplig relevans återfinns även i kombinationen av valda teorier på studiens forskningsområde. Samtliga teorier är vida beprövande inom tidigare forskning men aldrig i samband med varandra i en studie där effekterna av digital ärendehantering undersöks.
Teorierna tydliggör alla viktiga dimensioner av samspel och i en kombination med varandra kan teorierna ge underlag till vad som utgör essentiella delar av ett gott samspel, vilket de inte kan göra i de fall där de står ensamma.
14
3. Teori
Nedan följer en redovisning av studiens teoretiska utgångspunkter vilka innefattar delar av de dimensioner ett samspel utgörs av. Närmare utgörs dessa av: maktförhållande, ömsesidigt beroende och legitimitet. Teorierna fungerar således som verktyg för att studera dimensioner av samspelet mellan kommun och näringsliv. Genom teorierna tydliggörs även indikatorer för vad som bidrar till ett gott samspel, vilka sammanförs i studiens analytiska verktyg. Kapitlet inleds med en diskussion kring val av teorier utifrån tidigare forskning samt hur dessa är kompatibla med varandra. Därefter följer en presentation av studiens teoretiska utgångspunkter där respektive teoribeskrivning följs av en redogörelse för hur ett gott samspel kan studeras utifrån denna. Efter detta förs teorierna samman i ett teoretiskt ramverk vilket ligger till grund för studiens analys i form av dess analytiska verktyg av indikatorer för vad ett gott samspel mellan kommun och näringsliv innefattas av.
3.1 Val av teoretiska utgångspunkter
Vald teori kan motiveras utifrån tidigare forskning inom diskursen. Dels konstateras att relationen mellan kommun och näringsliv drivs av en viss maktbalans vilken innefattar makten över beslutsfattande i kommunal myndighetsutövning, därmed behandlas maktens första dimension (Badersten & Gustavsson, 2015: 70). Att betrakta samspelet mellan parterna ur ett maktperspektiv anses därför berikande för kommande analys. Således inkluderas Joseph Nyes (1990) teori om hård och mjuk makt i studien med syfte att studera digitaliseringens påverkan på samspelet utifrån ett maktperspektiv, vilket avser besvara delfråga 1. Vidare har tidigare forskning konstaterat att samspelet mellan kommun och näringsliv präglas av ett ökat beroendeförhållande till följd av en ökad interaktiv samhällsstyrning (Pierre, 1992: 21–23). Jon Pierres (1992) teori om beroendeförhållande har således valts ut i syfte att studera samspelet utifrån huruvida båda parter drar nytta av ett samspel präglat av digitalisering, vilket avser besvara delfråga 2. Vidare har tidigare forskning lagt stor vikt på legitimitet då detta utgör en vital grundpelare för den offentliga förvaltningens roll gentemot samhällets aktörer. Forskning kring E-förvaltningens effekter är tydligt fokuserad på upprätthållandet av den offentliga förvaltningens legitimitet och följaktligen har teori kring förvaltningens legitimitet inkluderats i syfte att studera samspelet och digitaliseringens effekter utifrån ett legitimitetsperspektiv vilket avser besvara delfråga 3, detta med grund i Lennart Lundqvists (1998) teori “vårt offentliga ethos”.
15
Samtliga teorier har valts i en kombination då de kompletterar varandra och fångar in viktiga perspektiv och dimensioner av vad ett samspel utgörs av. Ett brett omfång teorier anses även tillsammans ge en vidgad bild av vilka dimensioner ett samspel innefattas av. Teori om makt, beroende och upprätthållande av legitimitet har samtliga använts i tidigare forskning vilket gör dem lämpliga att nyttja i förhållande till denna studies syfte och frågeställningar. Samtliga teorier är således beprövande och nyttjade inom forskningsområdena, vilket gör att studien därmed vilar på en stabil teoretisk grund. Studien är även innovativ gällande att kombinera teorierna vilka samtliga bidrar med olika perspektiv till studiens huvudfrågeställning genom dess delfrågor.
3.2 Maktrelation
Maktbalansen mellan kommun och näringsliv kan utifrån teorin “maktens tre ansikten” (makt över beslutsfattandet, dagordningen samt tanken), förklaras i egenskap av maktens första dimension vilken syftar till kommunens makt över beslutsfattande, vilket dess myndighetsutövning gentemot näringslivet är ett uttryck för (Badersten & Gustavsson, 2015:
70). Nye utvecklade i början av 1990-talet en teori kring hård och mjuk makt. I boken Soft power (1990) förklarar författaren att teorin bygger på observationer av rådande trender i den förändrade maktbalansen vid kalla krigets slut, vilken innebar en förändrad maktfördelning där privata aktörer intog större maktposition. Enligt Nye definieras makt som förmågan att påverka andra aktörer i syfte att åstadkomma egen vinning. Vidare kan maktutövande enligt författaren ske via två olika förhållningssätt, vilka utgör varandras motpoler: interaktiv och mjuk makt eller hård och befallande makt (Nye, 1990: 155,166). Nye definierar vidare de två sätten att utagera makt på i The Future of Power (2011). Mjuk makt definieras här genom ett nyttjande av mjuka maktmedel, exempelvis genom attraktion och övertalning. I motsats definieras hård makt genom användandet av hårda maktmedel, som exempelvis tvång och betalningar (Nye, 2011: 46). Vidare illustrerar författaren hur detta kan förstås som ytterligheterna i ett spektrum av medel med vilka önskade utfall kan uppnås genom påverkandet av andra aktörer, och således på vilket sätt makt kan utageras (Nye, 2004: 5–8).
3.2.1 Maktrelation och samspel
Makt utgör en aktuell dimension av samspel att ta ställning till i studien då alla typer av relationer präglas av en viss maktbalans, även relationen mellan kommun och näringsliv.
Sveriges kommuner utgör den politiska makten på lokal nivå vilket grundas i det kommunala självstyret och således agerar kommunen i en maktställning gentemot näringslivet i form av dess maktbefogenhet i beslutsfattande och vidtagande av åtgärder i ärenden som rör enskild
16
(Bengtsson & Melke, 2019: 31–32, 174–175). Utifrån Nye (2011) kan aktörer utöva makt genom användandet av hårda respektive mjuka maktmedel. Ett uttryck för mjuk makt är att genom tillämpandet av attraktiva och smidiga tillvägagångssätt förenkla och inbjuda till interaktion, till skillnad från hårda maktmedel vilka gör interaktionen tvångsmässig och ensidig (Nye, 2011: 46). En interaktion präglad av mjuk makt torde således därför med grund i ovanstående resonemang bidra till gott samspel mellan kommun och näringsliv. Hårda maktmedel så som tvång kan istället tänkas ge motsatt effekt då relationen mellan parterna i en sådan situation präglas av ensidighet snarare än ömsesidighet, vilket följaktligen skapar en
“dålig” interaktion och därmed en negativ effekt på samspelet.
Det digitala förenklingsverktyget “Serverat” kan tänkas vara ett exempel på hur kommuner erbjuder attraktiva och inbjudande medel för kontakt mellan näringsliv och kommun i syfte att effektivisera och underlätta för verksamheterna och samspelet däremellan. Mjuka maktmedel anses därför kunna göra det lättare för företagare att göra rätt. Utifrån ovanstående resonemang blir frågan således om digitalisering av ärendehantering inbjuder till mjuk makt där interaktion gynnas genom att kommunen håller en mjuk ton genom attraktiva medel gentemot näringslivet.
Sammanfattningsvis utgörs syftet med teorin om maktrelationer således att undersöka huruvida digitalisering av ärendehantering upplevs inbjuda till mjuk makt. Utifrån ovanstående resonemang kan således en indikator som bidrar till gott samspel urskiljas; maktutövande genom attraktion, detta exempelvis genom smidiga och enkla medel vilka bidrar och inbjuder till interaktion.
3.3 Beroendeförhållande
Vid studier av samspel mellan offentlig och privat sektor kan nämnas att det skett en förändring från traditionell centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning. Denna interaktiva styrning görs synlig i ett ökat ömsesidigt samspel mellan olika samhällsaktörer, däribland kommun och näringsliv. Montin och Hedlund (2009) menar att för att en interaktiv styrning skall ge effekt, bör involverade aktörer arbeta mot en gemensam målbild där parterna drar nytta av ett samspel (Montin & Hedlund, 2009: 7). Pierre redogör vidare för förhållandet mellan kommun och näringsliv i boken Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken (1992). Författaren menar att en initial fråga som bör ställas vid en undersökning av samspelet mellan kommun och näringsliv är i vilken utsträckning beroendeförhållandet är symmetriskt eller asymmetriskt. I ett förhållande präglat av symmetri är båda parter lika beroende av varandra och gynnas av samspelet och förhållandet präglas således av ett ömsesidigt beroende. I ett asymmetriskt förhållande präglas relationen istället av en obalans gällande i vilken utsträckning parterna är
17
beroende av varandra, där ena parten drar större nytta av samspelet än den andra. I ett förhållande präglat av asymmetri ser följaktligen inte båda parter interaktionen fördelaktig då endast en av aktörerna drar nytta av samspelet och ett ömsesidigt beroende råder således inte (Pierre, 1992: 21–23).
3.3.1 Beroendeförhållande och samspel
Beroendeförhållande utgör en aktuell dimension av samspel att ta ställning till i studien då relationer mellan aktörer alltid präglas av ett visst beroende, även relationen mellan kommun och näringsliv (Pierre, 1992: 115). I ett förhållande präglat av symmetri gynnas båda parter av samspelet och ett ömsesidigt beroende råder. I ett asymmetriskt förhållande präglas relationen i motsats av en obalans gällande i vilken utsträckning parterna gynnas och ett ensidigt beroende råder således (ibid: 21–23). Ett symmetriskt förhållande där båda parter gynnas utgör utifrån ovanstående resonemang en del av ett gott samspel. Syftet med teorin om ömsesidigt beroendeförhållande utgörs således i studien av att undersöka huruvida båda parter (kommun som näringsliv) drar nytta av digital ärendehantering, vilket skulle tyda på att digitalisering bidrar till ett gott samspel. Medvetet är att nyttan digitalisering medför inte nödvändigtvis behöver vara lika stor hos båda parter. Det som undersöks är således huruvida båda parter drar nytta och gynnas av digitaliseringen snarare än att båda parter skall ha gynnats på samma sätt eller i samma utsträckning. Om båda parter gynnas av digitalisering finns en ömsesidig nytta och detta bidrar följaktligen utifrån ovanstående resonemang till ett gott samspel mellan näringsliv och kommun. Däremot om endast ena parten gynnas bidrar digitalisering inte till ett gott samspel i form av ömsesidig nytta. Utifrån ovanstående resonemang, med utgångspunkt i teorin om beroendeförhållande, kan således en indikator som bidrar till gott samspel urskiljas;
att samspelet skall präglas av ömsesidig nytta, där båda parters verksamheter gynnas.
3.4 Upprätthållande av förvaltningslegitimitet
Inom tidigare forskning konstateras att förvaltningens upprätthållande av legitimitet är en vital aspekt i dess samspel med samhällets övriga aktörer. Förvaltningen upprätthåller legitimitet bland annat genom att beslutsfattande skall grundas i aktuella lagar och regler och förvaltningen skall således agera förutsägbart gentemot de som kommer i kontakt med dess tjänster. Detta kan uppfattas problematiskt då beslut och hantering ej skall anpassas efter specifika situationer, vilket skapar en in-flexibilitet i förvaltningens ärendehantering (Rothstein, 2014: 24). Inom dagens offentliga förvaltning finns utmaningar gällande krav på att upprätthålla demokratiska och ekonomiska värden och således förvaltningens legitimitet.
Den offentliga förvaltningen drivs inte utifrån självändamålsenliga syften och det ställs
18
följaktligen krav på anställda inom offentlig förvaltning att inte agera utifrån egenintresse samt att beakta de värden den offentliga sektorn grundas i. Lundqvists skriver i boken Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt offentliga ethos (1998) om teoribildningen “vårt offentliga ethos”. I teorin sammanfattas de krav och värden vilka ställs på offentlig förvaltning och dess tjänstemän. Värdena delas upp i två kategorier och utgörs dels av demokrativärdena: politisk demokrati, rättssäkerhet, och offentlig etik, dels av ekonomivärdena: funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet (Lundqvist, 1998: 53).
Det första demokrativärdet politisk demokrati, handlar om krav på att upprätthålla såväl demokratiska processer som dess innehåll. Förvaltningen skall fungera som en del av den politiska processen och detta innebär således att medborgarna skall ha möjlighet att uttrycka synpunkter gentemot myndigheten. Av denna anledning ställs krav på förvaltningen att vara transparent och att tillgängliggöra insyn i den politiska processen. Transparensens vitala innebörd poängteras exempelvis genom offentlighetsprincipen där yttrandefrihet, handlingsoffentlighet och meddelarfrihet utgör essentiella grundpelare och är således en viktig del i förvaltningens legitimitet och för det medborgerliga deltagandet. Det andra demokrativärdet rättssäkerhet, syftar till förvaltningens plikt gällande att beakta allas likhet inför lagen och att värna om opartiskhet samt saklighet. Kommuner får således varken missgynna eller gynna enskilda individer eller näringsidkare. En legitim förvaltning skall agera förutsägbart gentemot medborgarna, vilka även skall ha möjlighet att hävda sin rätt mot densamma. Det tredje demokrativärdet offentlig etik, handlar om att offentlig förvaltning bör agera “rätt” i sin maktrelation gentemot samhällets aktörer och att bemötandet gentemot dem därför skall ske på ett etiskt korrekt sätt (Bengtsson & Melke, 2019: 212–213).
Sett till de ekonomiska värdena handlar det första värdet funktionell rationalitet, om att förvaltningen skall sträva efter att tillämpa korrekta och nyttofulla medel för att nå uppsatta mål. Det kostnadseffektiva värdet syftar till en strävan efter att reducera kostnader så mycket som möjligt, och det tredje värdet produktivitet innebär att resursåtgången optimalt skall vara så minimal som möjlig i varje genomförd åtgärd (Ibid). Sammantaget kan konstateras att den offentliga förvaltningen grundas i och skall sträva efter att upprätthålla två typer av värden, vilka inte kan stå ensamma om förvaltningen skall betraktas legitim. Ekonomivärdena måste följaktligen alltid kopplas samman med demokrativärdena. Detta kan dock ses som en paradox då den offentliga förvaltningen styrs av växande krav gällande ökad effektivitet och resurshantering samtidigt som den måste upprätthålla grundläggande demokratiska värden.
Detta skapar därför en utmaning i att upprätthålla de demokratiska värdena och samtidigt
19
åstadkomma kostnadseffektivitet och produktivitet, vilken digitalisering är en del av. Nedan visas en figur som indikerar att både demokrativärden och ekonomivärden bör beaktas i den legitima offentliga förvaltningen.
Figur 1: Teoribildningen “Vårt offentliga ethos”, Källa: egen bearbetning.
3.4.1 Upprätthållande av förvaltningslegitimitet och samspel
Legitimitet utgör en aktuell dimension av samspel att ta ställning till i studien då detta utgör en viktig grundpelare i förvaltningens roll och bemötande i samspelet med övriga aktörer, däribland även näringslivet. Utifrån teorin “vårt offentliga ethos” bibehålls den offentliga förvaltningens legitimitet genom upprätthållandet av demokratiska och ekonomiska värden, vilka är beroende av varandra (Lundqvist, 1998: 53). Företagen måste kunna känna tillit till att ärendehanteringsprocessen sker på ett legitimt sätt och legitimitet är därför en viktig del av ett gott samspel. Utan dess närvaro, där exempelvis korruption kan uppstå, kan ett gott samspel inte tillgängliggöras. Utifrån teorin “vårt offentliga ethos” och med utgångspunkt från ovanstående resonemang om att legitimitet är viktigt, undersöks således huruvida demokratiska och ekonomiska värden upprätthålls trots digitaliseringen. Tilläggas bör även att eftersom digitalisering utgör ett exempel på förvaltningens krav och mål i att effektiviseras, inkluderas även en fråga i intervjuerna kring om digital ärendehantering även bidrar till ökad effektivitet, utöver att studera om den endast upprätthålls, detta exempelvis gällande kostnader och produktivitet. Utifrån demokrativärdena undersöks vidare om förvaltningens legitimitet i form av rättssäkerhet och transparens upprätthålls i och med den digitala ärendehanteringen, vilket det utifrån teorin måste trots att verksamheten söker effektiviseras. Utifrån teorin kan sammanfattningsvis tre indikatorer vilka bidrar till gott samspel urskiljas: dels upprätthållandet av rättssäkerhet och transparens, och dels upprätthållandet, men även bidragandet av, effektivitet (gällande kostnader och produktivitet).
20
3.5 Teoretiskt ramverk
Nedan presenteras studiens teoretiska ramverk vilket avser sammanfatta studiens teoretiska utgångspunkter i syfte att skapa en enhetlig bild av faktorer vilka kännetecknar viktiga förhållningspunkter inom samspelet mellan kommun och näringsliv. Genom ett förtydligande av parternas förhållande till varandra, tydliggörs således utifrån samtliga ovanstående teorier essentiella faktorer och perspektiv för vad ett gott samspel präglas av och innefattar. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket möjliggörs slutligen utförandet av ett analytiskt verktyg vilket agerar i form av byggstenar för intervjuguidens utformning samt appliceras på studiens empiriska material i kommande analyskapitel. Figuren nedan utgör en visualisering och sammanställning av teoretiska utgångspunkter översatta till de dimensioner av ett gott samspel studien undersöker.
Figur 2: Teoretiskt ramverk över gott samspel, Källa: egen bearbetning.
Utifrån ovanstående ramverk syftar teorin om maktrelation närmare till att undersöka påverkan av digital ärendehantering utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkten att mjuka maktmedel bidrar till ett gott samspel. Teorin om ömsesidigt beroende syftar vidare till att undersöka huruvida båda parter drar nytta av digital ärendehantering med utgångspunkten att ömsesidig nytta bidrar till ett gott samspel. Slutligen syftar teorin “vårt offentliga ethos” till att undersöka huruvida kommunens upprätthållande av demokratiska och ekonomiska värden påverkas av digital ärendehantering, med utgångspunkten att kommunens upprätthållande av legitimitet bidrar till ett gott samspel. Teorierna kompletterar således varandra och fångar in olika perspektiv på vad som utgör aspekter av ett gott samspel. Detta för att slutligen se ett
21
resultat kring om digitalisering av ärendehantering bidrar till ett gott samspel eller ej. Vidare sammanfattning för de indikatorer av gott samspel som undersöks följer nedan där studiens analysverktyg presenteras och preciseras. Detta kommer således användas i syfte att analysera studiens material.
3.6 Analysverktyg
För att tolka och analysera studiens material och resultat har ett analysverktyg tillämpats med grund i det teoretiska ramverket (Esaiasson m.fl., 2017: 137). Syftet med analysverktyget är att utifrån studiens teoretiska utgångspunkter precisera indikatorer för vad ett gott samspel präglas av, vilka således ämnar vara vägledande för studiens analys. Det empiriska materialet analyseras utifrån nedan redovisade indikatorer och dessa preciserar således vad som eftersöks genom studiens metod och material. Sammanfattningsvis utgör indikatorerna attraktion, ömsesidig nytta, rättssäkerhet, transparens och effektivitet det analytiska verktyg som appliceras på studiens material samt lägger grund för intervjuguidernas teman. Nedan presenteras studiens analytiska verktyg i sin helhet.
Figur 3: Analysverktyg, Källa: egen bearbetning.
Utifrån teorin om maktrelation framställs mjuk makt bidragande till gott samspel genom indikatorn attraktion. Attraktion innebär i sin tur hur kommuner genom mjuka maktmedel erbjuder smidiga, enkla och tilldragande tillvägagångssätt vilka inbjuder näringslivet till interaktion. Således analyseras intervjuerna utefter huruvida exempel på om digitalisering inbjuder till attraktiva tillvägagångssätt för interaktionen uttrycks, vilket kan göras synligt och hittas i materialet genom att intervjupersonerna, med betoning på näringslivsrepresentanterna, uttrycker att digitalisering exempelvis bidrar till och förenklar en interaktion präglad av smidighet och att den därför ses attraktiv att använda.
22
Utifrån teorin om beroendeförhållande konstateras att symmetri i betydelsen att båda parter skall dra nytta bör råda om ett samspel skall anses gott. Utifrån indikatorn ömsesidig nytta analyseras följaktligen intervjuerna efter huruvida båda parter uttrycker att de drar nytta av digital ärendehantering, vilket kan göras synligt och hittas i materialet genom att intervjupersonerna uttrycker exempel på att digitalisering bidrar till en gynnsamhet för den egna verksamheten.
Utifrån teorin “vårt offentliga ethos” framställs upprätthållandet av förvaltningens legitimitet som en viktig dimension av ett gott samspel. Således analyseras intervjuerna utefter huruvida respondenterna uttrycker exempel på att kommunens digitala ärendehantering upplevs legitim.
Detta kan göras synligt och hittas i materialet genom att intervjupersonerna uttrycker exempel på att indikatorerna rättssäkerhet, transparens och effektivitet i den digitala hanteringen upprätthålls. Gällande sistnämnda indikatorn analyseras även huruvida denna bidras till genom digital ärendehantering, exempelvis gällande produktivitet och kostnader. Ett uttryck för effektivitet vore exempelvis om digitalisering upplevs bidra till kortare handläggningstider.
23
4. Metod och material
Följande metodkapitel avser redogöra för studiens design, metodologiska upplägg samt dess etiska aspekter. Vidare förs en diskussion kring vald metod utifrån faktorer som validitet, reliabilitet och intersubjektivitet. Slutligen presenteras studiens empiriska material vilket följs av en källkritisk reflektion.
4.1 Design och urval
Då studien syftat till att undersöka huruvida digitalisering bidrar till ett gott samspel mellan kommun och näringsliv har en flerfallsundersökning av tre kommuner tillämpats (Bryman, 2011: 82). Detta genom en kvalitativ textanalys av semistrukturerade intervjuer med representanter från kommun och näringsliv i Göteborg, Halmstad och Vetlanda kommun.
Respondenternas utsagor har således utgjort studiens empiriska underlag och ämnat fånga in kunskap kring hur samspelet gällande valt studieområde ser ut i respektive fall. Det empiriska materialet har vidare analyserats med hjälp av studiens teoretiska referensram i form av ett analytiskt verktyg och teorin har således lagt grund för vad som undersökts i empirin (Alvesson
& Sköldberg, 2017: 245). Nedan följer en illustration av studiens övergripande design:
Figur 4: Studiens design, Källa: egen bearbetning.
Urvalet av kommuner som fall har baserats på att samtliga tillhör den grupp av 71 kommuner kopplade till projektet “Serverat” vilket redogjorts för bland studiens tidigare forskning. Detta då samtliga kommuner kopplade till “Serverat” tillhandahåller E-tjänster riktade mot restaurangföretagare. Genom att utgå från listan av kommuner kopplade till projektet säkerställdes således att lämpliga fall valdes för den avgränsning riktad mot restaurangföretagare denna studie undersöker. Medvetet är att Sveriges samtliga kommuner
24
kan bedriva E-tjänster trots att de inte är kopplade till projektet. “Serverat” har dock agerat gemensam faktor för urval samt medfört möjlighet till vidare reflektion kring för- och nackdelar kring utformningen av gemensamma E-tjänster, vilket tidigare forskning lyft fram.
Viktigt att poängtera är dock att projektet i sig inte granskas.
Vidare har urvalsprocessen vid val av kommuner baserats på att välja fall skilda från varandra i storleksfaktor, detta för att resultatet antogs kunna se olika ut beroende på kommunstorlek.
Följaktligen har en liten, en mellan och en stor kommun inkluderas. Göteborg kommun valdes då denna utgör den största av alla kommuner kopplade till “Serverat”. Halmstad kommun valdes då denna utgör ett exempel på en mellanstor kommun, samt att vi som forskare ansåg fallet intressant utifrån att vi studerar vid Högskolan i Halmstad. Slutligen valdes Vetlanda kommun då denna utgör en mindre kommun som tillämpar digitala tjänster gentemot näringslivets restaurangbransch och är kopplad till “Serverat”.
Vidare, med anspråk på generaliserbarhet, har studien ämnat erhålla en variation gällande undersökta fall och material. Utifrån denna strävan har valet att inte utföra en renodlad enfallsstudie gjorts. Detta med argumentet att användandet av flera kommuner som analysenheter skapar större generaliserbart resultat än vad endast en kommun som fall hade gjort (Esaiasson m.fl., 2017: 109 & Bryman, 2011: 168–169). Utöver att undersöka flera fall undersöks dessutom kommuner med varierande storlek. Med generaliserande ambitioner anses detta således motverka risken att exempelvis en kommuns storlek skall ha påverkat resultatet.
Med tanke på studiens omfattning och att det för respektive fall skulle genomföras ett flertal intervjuer, begränsades antalet studerade kommuner till tre. Studien hade dock med fördel kunnat gjorts på nytt utifrån ett större antal fall. Medvetet är således att studiens material inte kan göra anspråk på total generaliserbarhet då tre fall inte kan anses heltäckande för alla Sveriges 290 kommuner. Studiens generaliserbarhet tar snarare sin grund i kombination med ett solitt teoretiskt verktyg vilken stärker studiens intersubjektivitet. Studien är således begränsad men ämnar ändå kunna tillföra diskussionen på ett generellt plan.
Studien har som ovan nämnts utgjorts av en flerfallsundersökning där material från intervjuer i samtliga tre kommuner lagt grunden för resultatet. Studien är således inte av komparativ design utan resultatet från samtliga fall har sammanförts för att tillsammans bidra med kunskap till ett besvarande av studiens syfte och frågeställningar. Värt att påpeka är dock att utrymme ges för komparation då en variation går att studera både mellan undersökta fall, men även mellan intervjuade representanter inom respektive fall. Denna jämförelse i sig har dock inte
25
ämnat bidra med generaliserbara slutsatser, utan anspråket på generaliserbarhet har skett i sammanförandet av de tre fallen. Vi som forskare har således utgått utifrån tre fall vilka skiljer sig åt i storlek för att göra anspråk på generaliserbarhet, inte för att utföra en komparativ studie även om studiens design tillåter jämförelser. Vidare utrymme för variationer ges i avslutande diskussion.
Vidare ansågs den kvalitativa designen lämplig då vi som forskare genom denna ämnat i en mer djupgående mening nå förståelse för det fenomen som undersökts, vilket har kunnat tas fram med hjälp av ett analytiskt verktyg (Esaiasson, m.fl., 2017: 211). Då den kvalitativa forskningsmetoden fokuserar på att studera mångtydig samt öppen empiri och att förstå och tolka denna, har således det som eftersökts kunnat tas fram mer djupgående i de enskilda fall som undersökts än vad en kvantitativ statistisk design genom exempelvis enkäter som metod hade möjliggjort (Alvesson & Sköldberg, 2017: 17 & Esaiasson, m.fl., 2017: 211–213).
4.2 Metod
Metoden som legat till grund för studien utgörs som tidigare nämnts av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter från kommun respektive näringsliv i tre kommuner. Varje intervju har indelats i de fem huvudområdena: (1) attraktion, (2) ömsesidig nytta, (3) rättssäkerhet, (4) transparens och (5) effektivitet. Dessa huvudområden har baserats på indikatorerna framtagna via studiens analytiska verktyg och teoretiska ramverk. Metoden har valts då denna anses förenlig med studiens syfte och frågeställning då den gör ett besvarande av studiens problemställning möjligt. Detta genom en empirisk undersökning och flerfallsstudie av hur digitaliseringens effekter på samspel upplevs mellan näringsliv och kommun i tre av Sveriges kommuner där intervjun som metod ansågs lämplig för att studera digitaliseringens eventuella bidrag till gott samspel.
Intervjuerna har genomförts individuellt och grundats i intervjuguider, en för kommun och en för näringsliv (se bilaga 1 & 2). Intervjuguiderna har således lagt grund för intervjufrågornas utformning och knutit an till studiens problemställning och de indikatorer för gott samspel som fastställts i analysverktyget. Intervjuguiderna har även fokuserats till att möjliggöra ett utförande av intervjuerna som ett samtal med syfte att skapa dynamik i intervjusituationen (Esaiasson, 2017: 273–274). Den semistrukturerade intervjumetoden har valts då denna grundar intervjuerna i förutbestämda teman, men ändå tillåter respondenten att vara tämligen flexibel och öppen i besvarandet av frågorna. Metoden har således tillåtit respondenten att vara fri i besvarandet och ge mer uttömmande, nyanserade och utvecklade svar än vid ytterst
