Nacka strand
Dok.Id 532845
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka strand
Augustendalsvägen 20
08-561 656 30 08-561 657 99 måndag – fredag 08:00–16:30 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se
www.nackatingsratt.domstol.se
PARTER
Klagande Ola Listh Syréngränd 18 191 44 Sollentuna
Ombud: Advokat Inger Byman Advokatfirman Fylgia KB Box 55555
102 04 Stockholm
Motparter 1. Brf Hörnet 24
Ombud: Lars Andersson Svensk Fastighetsförmedling S:t Eriksgatan 25
112 39 Stockholm
2. Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun Turebergs torg 1
191 86 Sollentuna
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 14 december 2017 i ärende nr 40322- 48513-2017, se bilaga 1
SAKEN
Bygglov för nybyggnad av radhus och cykelförråd på fastigheten Sollentuna Hörnet 24
_____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
BAKGRUND
Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun (nämnden) beslutade den 6 oktober 2017 att bl.a. bevilja bygglov för nybyggnad av 17 stycken radhus och cykelförråd. Nämndens beslut överklagades av Ola List, ägare till grannfastigheten Haken 41, till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som i beslut den 14 december 2017 avslog detsamma.
Ola Listh har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
Ola Listh har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver beslutet om att bevilja bygglov för 17 stycken radhus på
fastigheten Hörnet 24 i Sollentuna kommun. Till stöd för sitt överklagande har han anfört i huvudsak följande. Beslut om att bevilja bygglov har skett med stöd av en detaljplan som vann laga kraft år 2016. I den aktuella planbeskrivningen anges att nio radhus får uppföras. Bygglov har nu beviljats för 17 stycken. Den tilltänkta exploateringen av området har således fördubblats jämfört med vad plan- beskrivningen anger.
Mellan hans fastighet och den aktuella fastigheten löper endast ett cirka tio meter stort naturområde, motsvarande en gatas bredd. Han kommer att påverkas avsevärt av den tillkommande bebyggelsen som är betydligt högre placerad än hans fastighet och byggnad. Han har inte kunnat förvänta sig en bebyggelse av den omfattningen så nära hans fastighet.
Även om planbeskrivningen inte är juridiskt bindande bör den ges någon relevans avseende frågan om hur detaljplanen ska tolkas. Bestämmelsen i 4 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är meningslös om nämnden och byggherren omedelbart efter detaljplanens antagande bortser från planbeskrivningen. Enligt förarbetena till PBL anges i samband med planbeskrivningen; ”Regeringen gör bedömningen att lagtexten bör kompletteras med ett krav på att planens
konsekvenser för fastighetsägare och andra berörda ska redovisas” (se prop.
2009/10:170 s 216). Av förarbetena till lagbestämmelsen framgår tydligt att planbeskrivningens uppgift är att såväl fastighetsägaren som andra ska kunna förutse planens konsekvenser. I det beviljade bygglovet har nämnden helt bortsett från planbeskrivningen och endast beaktat planbestämmelserna, och till och med medgivit avsteg från dessa för att maximera byggnationen i strid med
planbeskrivningen. I planbeskrivningen framhålls vidare att villaområdets karaktär ska bevaras. En dubbel exploatering jämfört med tidigare frångår den
beskrivningen.
Bygglovet strider mot 4 kap. 31 § och 2 kap. PBL och ska därför upphävas. Om domstolen inte finner skäl att upphäva bygglovet i det aktuella fallet, trots att det så uppenbarligen står i strid med den nyligen utformade planbeskrivningen, kan konstateras att en planbeskrivning inte fyller någon funktion och att lagstiftarens intention med varför den ska utarbetas helt har förfelats. Därtill kommer att bygglovet avviker från detaljplanen med hänsyn till befintliga planbestämmelser enligt vad som har framförts i överklagandeskriften till länsstyrelsen.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser, utöver nedan angivna, framgår av länsstyrelsens beslut.
Frågan som domstolen har att pröva är om beslutet att meddela bygglov för
nybyggnad av 17 radhus och cykelförråd på fastigheten Hörnet 24 är riktigt eller om det ska upphävas.
Av 9 kap. 30 § PBL följer att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan om den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
överensstämmer med detaljplanen (se prop. 2016/17:151 s. 77 f.).
Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att åtgärden avviker från detaljplanen på två punkter. Frågan som domstolen därmed har att ta ställning till är om dessa är förenliga med detaljplanens syfte samt om avvikelserna är att betrakta som mindre.
Av bygglovsansökan framgår att det nordvästra hörnet av radhuslängan med nio radhus till liten del är placerad på punktprickad mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Frågan är om åtgärden kan betraktas som en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte, se 9 kap. 31 b § PBL.
Av förarbetena till äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, framgår att med
”mindre avvikelse” avses endast smärre avsteg från detaljplanen. En mindre avvikelse kan exempelvis innebära att en liten del av en byggnad placeras på mark som inte får bebyggas (se prop. 1985/86:1 s. 714). Av den i målet aktuella
planbeskrivningen framgår att detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för att förtäta området med bostäder. Då det i aktuellt fall endast rör sig om en mycket liten andel prickad mark som tas i anspråk anser mark- och miljödomstolen att det rör sig om en mindre avvikelse som kan godtas med stöd av 9 kap. 31 b § PBL.
Domstolen gör samma bedömning avseende det träd som enligt detaljplanen ska bevaras och anser att även det är fråga om en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte.
I 2 kap. 9 § PBL föreskrivs att byggnader ska placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte medför betydande olägenhet för omgivningen.
Toleransnivån för vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet är beroende av områdets karaktär och förhållandena på den aktuella platsen (se prop. 1985/86:1 s. 484). Den tilltänkta bebyggelsen utgör, enligt
domstolens bedömning, inte en sådan betydande olägenhet som utgör hinder för att bevilja det aktuella bygglovet.
Mark- och miljödomstolen delar också i övrigt länsstyrelsens bedömning. Vad klaganden anfört föranleder inte domstolen att göra någon annan bedömning.
Överklagandet ska därmed avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427)
Överklagande senast den 26 mars 2018. Prövningstillstånd krävs.
Peter Winge Ewa Andrén Holst
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Peter Winge och tekniska rådet Ewa Andrén Holst. Föredragande har varit tingsnotarien Li Björk.
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 3
INKOM: 2018-01-23 MÅLNR: P 427-18 AKTBIL: 3
www.domstol.se DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Den som vill överklaga mark- och miljödom- stolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivel- sen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov- rätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns an- given på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen läm- nar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva över-
klagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och mil- jööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in- stanser om någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
