Utbildningsnämnden. Tid: Torsdagen den 15 december kl. 16:00. Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet

(1)

Kallelse Utbildningsnämnden

Tid: Torsdagen den 15 december kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet

Ärenden Föredraganden

1. Upprop

2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering

3. Godkännande av dagordning

4. Uppföljning av Kakadua Bertil Nylén

5. Pedagogiskt bokslut Dnr 2015/UN493

Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef

6. Uppföljningsrapport 1 Dnr 2016/UN434

Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef

7. Uppföljning tillsynsbeslut Atlantis förskola Dnr 2016/UN071

Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef

8. Barn- elevpeng 2017 Dnr 2016/UN457

Olle Isaksson, bildningschef

9. Nyval av kontaktpolitiker efter Henrik Silverstrand (MP)

Dnr 2016/UN034 10. Information

Information från presidium och förvaltning.

11. Rapport från kontaktpolitiker 12. Anmälan om inkomna skrivelser 13. Anmälan av delegeringsbeslut

Leif Håkansson (S)

Ordförande

(2)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-12-06 2015/UN493-14 000

Pedagogiskt bokslut 2015/2016

Dnr 2015/UN493

Sammanfattning

Lilla Edets kommuns systematiska kvalitetsarbete utifrån Skollagen är uppbyggt kring fyra avstämningstillfällen per läsår. Vid dessa avstämningstillfällen fastställer

Utbildningsnämnden uppföljningsrapporter. Efter ett läsårs slut sammanfogas dessa uppföljningsrapporter till ett Pedagogiskt bokslut. Det pedagogiska bokslutet ska vara en del i underlagen till huvudmannens beslut för att utveckla verksamheten.

Bildningsförvaltningen presenterar nu det pedagogiska bokslutet för läsåret 2015/2016.

Ärendet

Beslutsunderlag

Pedagogiskt bokslut 2015/2016, dnr 2015/UN493-13 Finansiering

Förslag till beslut

Utbildningsnämnden fastställer Pedagogiskt bokslut för läsåret 2015/2016.

Anders Nordgren

biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se 59714

Beslutet expedieras till

Beslutet delges

Beslutet skickas för kännedom till

(3)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

1

Pedagogiskt bokslut 2015/2016

Inledning

Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner

Rektor alternativt förskolechef leder verksamhetsutvecklingen på sin enhet. Centrala redskap för utvecklingsarbetet ska enhetens utvecklingsplan och enhetens likabehandlingsplan vara. De olika enheternas utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner skiljer sig åt, vilket är logiskt utifrån att olika enheter har olika utmaningar och olika utvecklingsbehov. Utvecklingsarbetet ska utgå från årliga lokala bedömningar av vad som behöver utvecklas och åtgärdas på den egna enheten.

Från huvudmannens sida följer Lilla Edets kommun enheternas utvecklingsarbete genom att

biträdande förvaltningschef samlar in och tar del av varje enhets utvecklingsplan och uppföljningarna av densamma, för att säkerställa att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt. Genom att huvudmannen följer upp enheternas utvecklingsarbete tar huvudmannen ansvar för åtgärder på ett övergripande plan för att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla

verksamheten mot målen i de statliga författningarna och i Lilla Edets kommuns styrdokument.

På motsvarande sätt följer huvudmannen upp arbetet kring diskriminering och annan kränkande behandling, genom att verksamhetschef med ansvar för Barn- och elevhälsa samlar in varje enhets likabehandlingsplan och tar del av enheternas uppföljningar av dessa planer.

Det pedagogiska bokslutet för 2015/2016 bygger på de uppföljningar som gjorts under läsåret, vilka i sin tur presenterats i form av uppföljningsrapporter.

Läroplanerna

Under ett läsår följer varje enhet upp de uppdrag och mål som finns i den läroplan som gäller för den specifika enheten. Då uppdraget i läroplanerna är omfattande, delas uppföljningen av läroplanernas uppdrag upp i fyra delar över året. Sett över ett helt läsår kommer alla delar i läroplanerna följas upp på varje enhet.

På samma sätt som huvudmannen följer upp enheternas arbete med utvecklingsplanerna och likabehandlingsplanerna, så följer huvudmannen även upp enheternas arbete utifrån läroplanerna.

Syftet är även här att ta ett övergripande ansvar för att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla verksamheten.

Förskolor

Verksamhetsbeskrivning och organisation

I Lilla Edet fanns under läsåret 10 kommunala förskolor och 1 familjedaghem/dagbarnvårdare.

Utbildningsnämnden hade även tillsynsansvar för 3 fristående förskolor; Nya skolan, Naturmontessori Väst och Ljungskile utbildning.

(4)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

2 De kommunala förskolorna bestod av två till sex avdelningar. Förskolorna är lokaliserade i

Västerlanda (1 st), Lödöse (2 st), Hjärtum (1 st), Nygård (1 st), Lilla Edet (4 st) och Göta (1 st). I den kommunala förskolan (inkl. pedagogisk omsorg) gick, när det var som flest barn inskrivna 598 barn¹. Förskolorna och familjedaghemmet har under läsåret 2015/2016 letts av tre förskolechefer. Under 2015 har förskolecheferna utsett utvecklingspedagoger på varje förskola. Uppdraget för dessa utvecklingspedagoger är lite olika, men i flera fall har de ett ansvar för det systematiska utvecklingsarbetet.

Samtliga barn har erbjudits plats i förskola inom fyra månader från ansökningsdatum.

Beskrivning av resultat

Det systematiska utvecklingsarbetet har fungerat väl. Samtliga enheter hade utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner.

Samverkan förskola och hem

I samtliga enheters dokumentation framkommer att samverkan mellan förskola och hem bedöms som god. Samverkan med vårdnadshavarna fungerar bra och det finns former för samverkan.

Samtliga enheter har ändå ambitioner om att öka samverkan med vårdnadshavarna ännu mer, för ökad delaktighet i verksamheterna. Det personliga mötet med vårdnadshavarna är mycket viktigt.

Det sker dagligen vid hämtning/lämning, men också i former av utvecklingssamtal,

aktivitetsdagar/kvällar och föräldramöten. Föräldraråd är på många förskolor svåra att få till. På flera förskolor trycker man på vikten av att respektera vårdnadshavarnas val av vistelsetid, att ha ett förtroendefullt samarbete med varje barns vårdnadshavare. Dessa saker följer pedagogerna och cheferna upp.

Precis som förra året så vill förskolorna ändå utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna. På olika förskolor har olika metoder provats, ofta i form av skriftlig kommunikation via idélådor, anslagstavlor mm. Från både förskolans och vårdnadshavarna finns ett önskemål om att mer eller mindre regelbundet samla ihop information och kunna delge/ta emot den på ett sätt som gör att den når alla samtidigt. Former för det fortsätter att testas. Det är tydligt att alla förskolor ser

vårdnadshavarnas tankar kring barnens utveckling och lärande i verksamheten som viktiga aspekter för kvaliteten i förskolan.

Övergång och samverkan

Övergångarna från förskola till förskoleklass/fritidshem har utvecklats tydligt sedan våren 2015. Då bedömdes kvaliteten som mindre god. Efter att förskolechefer tillsammans med rektorer och andra medverkande arbetat fram en rutin för övergångar, så upplever pedagogerna och förskolecheferna att övergångarna varit bra. Viss dokumentation används vid övergångarna. Formerna för den dokumentationen behöver utvecklas och förankras ytterligare.

Samverkan mellan förskolans och förskoleklassens/fritidshemmens pedagoger är alltjämt svår att få till. På vissa enheter fungerar det bra. Gemensamt för de enheterna är att de ligger i direkt

anslutning till den skola som de flesta barnen går till när de börjar förskoleklassen. Utmaningarna är att hitta mötesforum och tid att mötas, i verksamheter som hela tiden är igång. Samarbetet består i stort sett av dokumentöverlämning och förskolans besök i förskoleklassen tillsammans med de barn

1 Mätdatum 15 juni, 2016.

(5)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

3 som ska börja förskoleklassen. En utmaning generellt i både förskola och förskoleklassens

personalgrupper är att hitta samlad tid då personalen inte är i barngrupp. De studiedagar som finns under ett år är snart fyllda med kompetensutveckling och internt utvecklingsarbete.

Ansvar och inflytande i förskolan

Förskolorna arbetar på olika sätt med barns ansvar och inflytande i förskolan. Det är tydligt i enheternas uppföljningar att alla enheter arbetar medvetet med uppdraget. Det sker i flertalet fall även på ett sätt där man ökar barnens självständighet och inflytande med stigande ålder. Barnen uppmuntras och utmanas till att hitta lösningar på de situationer och problem som de hamnar i, under övervakning av- och närhet till personalen. Personalen i förskolan involverar barnen i samtal om livsfrågor och konflikthantering. Personalens medvetenhet om att de vuxnas agerande och beteende inför barnen är väldigt viktigt, då man är förebilder för barnen. Det viktigaste redskapet som personalen i förskolan har är sig själva.

Barnens inflytande finns också i personalens arbete med att utforma de fysiska miljöerna. De arbetar medvetet med att göra lekmaterial lättillgängligt för barnen. Barnens inflytande kommer även fram i olika former av temaområden, vilka ändras och anpassas efter barnens behov och förutsättningar. I takt med att barnen blir äldre så blir deras uttrycksformer tydligare och på så sätt kan deras

inflytande öka.

Personalen fångar upp barnens intressen och vad som fängslar dem genom observationer i vardagen.

Det som personalen observerar utgör underlag för planering av verksamheternas innehåll.

Slutsatser

Systematiken i kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten har utvecklats mycket bra under läsåret 2015/2016.

Samverkan mellan förskola och hem bedöms av verksamhetens företrädare som god, vilket gör det viktigt att de processer som idag äger rum fortsätter. Till vissa delar kan de även utvecklas.

Övergångar och samverkan mellan förskola och förskoleklass/fritidshem behöver fortfarande utvecklas. Samsyn i pedagogiska tankar och pedagogernas syn på lärande behöver utvecklas.

I förskolornas analyser av deras arbete med ansvar och inflytande hos barnen framkommer det tydligt att ambitionsnivån är hög och att de håller god kvalitet. Kvaliteten kan dock öka ytterligare med bättre förutsättningar i form av högre personaltäthet och mindre barngruppsstorlekar.

Statistik

Se bifogade kommunblad för 2015 (bilaga 1) och 2014 (bilaga 2).

Senaste tillsyn av fristående förskolor

Lilla Edets kommun genomförde tillsyn av Nya skolans förskola, Ströms slotts förskola och Ströms slotts pedagogiska omsorg i mars 2014. En tillsyn av Naturmontessori västs förskola, Atlantis, genomfördes våren 2016.

(6)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

4

Skolor inkl. förskoleklass och fritidshem

Verksamhetsbeskrivning och organisation

I Lilla Edet fanns under läsåret 2015/2016 7 kommunala grundskolor, 1 kommunal gymnasieskola och 1 fristående grundskola. I en av de kommunala grundskolorna var grundsärskolan integrerad. I samtliga grundskolor med barn i årskurs 1-6 fanns även fritidshem och förskoleklasser. Under vårterminen 2016 bedrevs ingen utbildning på Västerlandaskolan. De elever som utbildades vid Västerlandaskolan hösten 2015 utbildades från och med terminsstart i januari 2016 vid

Strömsskolan. I denna rapport ingår inte den fristående grundskolan.

I den kommunala grundskolan inkl. förskoleklassen gick ca 1160 elever. I grundsärskolan var 7 elever mottagna. Antalet inskrivna barn i fritidshemmen var mellan 435 – 487 st. Det är som flest barn i fritidshemmen under höstterminerna.

Skolorna leddes av fyra grundskolerektorer, två biträdande rektorer samt en rektor för gymnasieskolan.

Beskrivning av resultat

I varje enhets uppföljning och utvärdering ska samtliga verksamhetsdelar/skolformer som bedrivs vid enheten finnas med. Det kan handla om förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola,

gymnasieskola och introduktionsprogram.

Fuxernaskolan är indelad i två enheter; Fuxernaskolan F-6 och Fuxernaskolan 7-9. De båda enheterna har därför följt upp utvecklingsarbetet var för sig. Denna uppföljningsrapport bygger på sex enheters uppföljningar, två enheter har inte någon dokumenterad uppföljning av utvecklingsarbetet. De enheter som har dokumenterade uppföljningar är Fuxernaskolan F-6, Ryrsjöskolan, Nygårdsskolan, Tingbergsskolan, Strömsskolan och Fuxernaskolan 7-9.

De enheter som hade upprättat Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner hade alla gjort

uppföljningar av dem. Bildningschefens och biträdande förvaltningschefens coachning av rektorerna är också ett led i systematiken av utvecklingsarbetet. De utvecklingsområden som rektorerna identifierat under läsåret har samtliga haft fokus på hög måluppfyllelse och trivsel och trygghet. På olika enheter har man utöver det även fokuserat på andra processer. Det är till exempel lokalfrågor och sammanfogande av flera skolenheter som skulle bli en.

Kopplingen mellan Utbildningsnämndens verksamhetsplan och enheternas utvecklingsplan var i de flesta fall tydlig, men bör utvecklas på en del ställen inför läsåret 2016/2017. Endast i enstaka fall fanns förskoleklassens- och fritidshemmets utveckling med. De flesta enheter bör bredda sitt utvecklingsfokus så att förskoleklassen och fritidshemmet tydligt ingår.

Att Hjärtumsskolan inte hade en egen utvecklingsplan var en följd av arbetet som pågick under året, med att slå samman Hjärtumsskolan med Strömsskolan i augusti 2016.

Elfhems gymnasium saknade dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete.

(7)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

5 Grundsärskolans systematiska kvalitetsarbete behöver förtydligas och dokumenteras.

Grundsärskolan organiseras från och med läsårsstart 2016/2017 som en egen enhet under ledning av en rektor.

Samverkan skola och hem

Det är tydligt i enheternas uppföljning att aktivt arbete pågår med fokus på samverkan mellan skola och hem. De tydligaste aktiviteterna är inskolningssamtal, utvecklingssamtal, kommunikation om barnens lärande och skolvardag via Unikum, information om närvaro via Skola24. Regelbundna föräldramöten ingår också som aktiviteter inom samverkan mellan skola och hem.

De utvecklingsområden som lyfts inom vissa enheter är just fokus på kommunikation med hemmen.

Unikum ses som ett mycket bra redskap för detta och utvecklingsarbeten pågår på många håll, med fokus på att utnyttja den potential som finns i det redskapet.

Övergång och samverkan

Under hösten 2015 konstaterade rektorerna att övergångar mellan olika skolor behöver utvecklas.

Utifrån det har rektorerna skapat övergångsrutiner som följdes under våren 2016.

Lokalt på enheterna pågår arbete med att hitta gemensamma mötesforum där personal som har sitt huvuduppdrag inom en verksamhet träffar kollegor som har sina huvuduppdrag inom andra

verksamheter på samma enhet. Det handlar om att förskoleklassens-, fritidshemmets- och

grundskolans personal möts för att hitta samverkan i en vardag som ofta är oerhört schemalagd och uppstyrd. Det är ofta en utmaning att hitta utrymme att träffas, då verksamheten ständigt pågår.

Samverkan mellan de olika verksamheterna sker ändå i god utsträckning. Det handlar om stadiebrytande aktiviteter, kamratstödjardagar mm.

Skola, omvärld och utbildningsval

Inom detta område syns en tydlig utveckling jämfört med våren 2015. I de yngre skolåren så genomförs aktiviteter med fokus på närområdet. Det handlar om studiebesök, besök på museum, besök från brandmän som kommer till barnen i skolan, att åka buss och tåg mm. I äldre skolår utvidgas fokus till att ligga på besök på gymnasieskolor och gymnasiemässan mm.

Planer på att profilera skolor mot att tydligt samarbeta med arbetslivet pågår.

Vid Skolinspektionens tillsyn framkom att den studie- och yrkesvägledande verksamheten behöver utvecklas på en av F-6-skolorna, för att stödja eleverna i årskurs 6 när de väljer modernt språk inför årskurs 7.

Kunskapsuppföljningar

Under hösten 2015 var det otydligt i dokumentationen när det gäller uppföljning av elevernas kunskaper i de olika ämnena. På skolorna arbetade man då med att utveckla bedömningsrutinerna i verktyget Unikum.

Betygsanalys utifrån terminsbetygen i december 2015 hade endast dokumenterats på en enhet och det gällde eleverna i årskurs 9 på Fuxernaskolan. Meritvärdena från årskurs 8 var då 185,5 p.

Meritvärdena för årskurs 9 var 185,2. Om terminsbetygen från december hade varit

behörighetsgivande för antagning till yrkesprogram på gymnasiet hade 74 % av eleverna varit

behöriga, andelen pojkar och flickor är lika stor. Utifrån analysen av resultaten i höstterminsbetygen i

(8)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

6 årskurs 9 gjorde rektor och biträdande rektor vid Fuxernaskolan 7-9 en analys och upprättade en handlingsplan för vårterminen. Insatserna utifrån handlingsplanen ledde till att det genomsnittliga meritvärdet ökade med 13 poäng under våren 2016.

Efter läsårets slut i juni hade samtliga grundskoleenheter följt upp och analyserat sina kunskapsresultat utifrån kunskapskraven i årskurs 3 och betygskriterierna i årskurs 6 och 9.

Sammanställning och analys av de resultaten finns i bilaga 1 – Kunskapsresultat läsåret 2015/2016.

Grundsärskolan

Grundsärskolan var under läsåret 2015/2016 organiserad som en del i Fuxernaskolan. Vid

Skolinspektionens tillsyn blev det synligt att Lilla Edets kommun behövde förtydliga kvalitetsarbetet inom grundsärskolan. Inför läsåret 2016/2017 har därför en egen utvecklingsplan och en egen likabehandlingsplan för grundsärskolan upprättats.

Kunskapsresultaten, trygghet och studiero inom grundsärskolan har följts upp. Eftersom det är en så liten och heterogen grupp så ser rektor och förvaltningsledning ingen möjlighet att dra några slutsatser av kunskapsresultaten på gruppnivå. De åtgärder som genomförs är därför antingen på organisationsnivå eller på individnivå. En av de saker som framkommit under läsåret 2015/2016 är att den fysiska placeringen av grundsärskolans verksamhet inte varit optimal för barnens lärande och trygghet. Inför läsåret 2016/2017 flyttas därför grundsärskolans verksamhet till andra lokaler på Fuxernaskolans skolområde. Beslut på individnivå fattas utav rektor.

Slutsatser

Systematiken i kvalitetsarbetet har tydligt förbättrats under läsåret. Att rektorerna nu leder arbetet med utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner visar på att framsteg gjorts. Innehållet i de

dokument och uppföljningar som rektorerna arbetat fram har tydliga kopplingar till vardagens arbete på enheten. Om det tidigare innehållit tendenser till att svara upp på frågor som huvudmannen ställer, så handlar det nu om att delge huvudmannen det arbete som faktiskt sker på skolorna. Det är en tydlig och betydelsefull förändring, som bör leda till att skolorna utvecklas på ett bra sätt

framöver, under förutsättning att huvudmannen tar sitt ansvar för att skapa förutsättningar.

Att systematiken utvecklats är en effekt av den förstärkning av ledningsorganisationen som gjordes inför hösten 2015 samt av det målmedvetna arbete som samtliga chefer inom Utbildningsnämndens ansvarsområden har på att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Förutsättningarna för rektor att arbeta som pedagogisk ledare har blivit bättre, därav att kvaliteten i de processer som rektor driver utvecklats.

Att det alltjämt finns enheter där utvecklingsarbetet inte dokumenteras är inte acceptabelt.

Förvaltningen måste därför säkerställa att samtliga enheters utvecklingsarbete dokumenteras.

Skolinspektionen bekräftar denna bild vid tillsynen som genomfördes under våren 2016.

Statistik

Statistiken finns på Skolverkets databas SIRIS. Nedan finns länkar till den statistiken. Åtkomst till statistiken förutsätter Internetuppkoppling.

Förskoleklass Elevstatistik

(9)

Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493

7 Personalstatistik

Kostnader

Grundskola Elevstatistik Personalstatistik Kostnader

Gymnasieskola Elevstatistik Personalstatistik Kostnader

Fritidshem

Variabler Lilla Edet (kommunal) Västra Götalands län Riket totalt

Elever, totalt inskrivna 480 - -

Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi

23 - -

Anställda, andel (%) årsarbetare med ped.

högskoleutb., kommunal regi

26 53 50

Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi

21,0 22,2 21,4

Statistiken är hämtad i Skolverkets databas Jämförelsetal och bygger på uppgifter från 2015, samt från Lilla Edets kommuns elevregister per 2015-10-15.

Lilla Edet, 2016-10-05

Anders Nordgren

Biträdande förvaltningschef Bildningsförvaltningen

Bilaga 1 – Kommunblad 2015 Bilaga 2 – Kommunblad 2014

Bilaga 3 – Kunskapsresultat läsåret 2015/2016

(10)

Egna kommunen

Kom- mun- gruppen

Samtliga kommuner

Egna kommunen

Kom- mun- gruppen

Samtliga kommuner

FÖRSKOLA GYMNASIESÄRSKOLAN

* Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst) . 3,7 3,8 samtliga barn i åldern 1-5 år 75 83 83 * Kostnad (kr) per elev

* Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 13 32 20 (exkl. skolskjuts)

* Antal inskrivna barn per avd. 17,4 17,4 16,7 GYMNASIESKOLAN

* And (%) årsarb. m ped högsk.exam. 48 35 44 I kommunens skolor

* Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,3 5,5 5,2 * Andel (%) elever

* Avgiftsfinansieringsgrad - på yrkesprogram 48,6 23,3 29,4

I kommunal regi: - på högskoleförb. program 41,8 68,1 57,4

* Kostnad (kr) per inskrivet barn - på introduktionsprogram 9,6 8,6 13,2

PEDAGOGISK OMSORG - från annan kommun 35 45 29

*Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 7,0 13,2 11,4

samtliga barn i åldern 1-5 år 1 3 2 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 19 87 83

samtliga barn i åldern 6-9 år 0 0 0 * Kostnad (kr) per elev

* Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 71 58 43 - för undervisning

* Antal inskrivna barn per personal 5,7 5,0 4,6 - för lokaler

I kommunal regi: Folkbokförda i kommunen

* Kostnad (kr) per inskrivet barn * Kostnad (kr) per elev

FRITIDSHEM - totalt kommunala skolor

* Andel (%) inskrivna elever av - för ersättning till annan kommun samtliga barn i åldern 6-9 år 75,3 91,0 83,9 * Andel (%) elever som

samtliga barn i åldern 10-12 år 18,0 26,0 21,1 - avbröt studierna efter år 1 1 4 3

* Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 10,2 14,8 12,0 - tagit examen inom 3 år, totalt 59 66 65

* And (%) årsarb. m ped högsk.exam. 25 32 47 - tagit examen inom 3 år, exkl. IM. 67 72 74

* Antal inskrivna elever per anställd 12,6 13,5 12,9 * Andel (%) avgångselever

* Antal inskrivna elever per årsarbetare 21,5 22,7 21,9 med grundl. behörighet till

* Antal inskrivna elever per avd. 58,8 45,8 40,9 universitet och högskola 63 76 71

* Avgiftsfinansieringsgrad KOMVUX

* Kostnad (kr) per inskriven elev * Andel (%) inv. 20-64 år i komvux FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever i annan kom.

* Andel (%) elever av I kommunens skolor

samtliga 6-åringar 96,3 95,7 96,5 * Andel (%) korttidsutb. elever

* Antal elever per lärare(heltidstjänst) 22,8 17,7 16,4 * Andel (%) elever fr. annan kom.

* Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 81,1 75,4 83,4 * Andel (%) kursdeltagare hos

I kommunal regi: annan utbildningsanordnare

* Kostnad (kr) per elev * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt

GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor

* Andel (%) 6-åringar i åk 1 0,7 0,6 0,7 med kom. el. annan utb.anordnare

* Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning

- i fristående skolor 11,8 19,9 14,7 - gymnasial vuxenutbildning - som deltar i modersmålsund. 4,1 13,2 14,2 * Andel (%) kursdeltagare

* Antal elever per lärare(heltidstjänst) 12,7 13,2 12,1 i gymnasial vuxenutbildning

* Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 83 85 87 - som slutfört kurs

* Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs

- totalt SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA

- för undervisning * Antal timmar undervisning

- för lokaler per elev och vecka . 3,4 3,6

* Andel (%) elever i åk 9 som * Kostnad (kr) per elev

- ej nått kunskapskraven UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

i ett eller flera ämnen 29,6 19,1 24,7 * Andel (%) elever som godkänts - är behöriga till gy-skola 79,1 88,9 84,1 * Andel (%) elever som avbrutit - började i gy-skola 97,3 98,8 98,8 * Kostnad (kr) per heltidsstud.

- började i gy exkl. introd-pgm 86,5 90,4 86,3 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) GRUNDSÄRSKOLAN * Förskola, ped. oms. och fritidshem

* Andel (%) integrerade elever 13 10 11 * Skola och vuxenutbildning

* Antal elever per lärare(heltidstjänst) 2,9 4,1 3,9

* Kostnad (kr) per elev April 2016

(exkl. skolskjuts)

Förskola, skola och vuxenutbildning i

Lilla Edet 2015

(11)

Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret 2015. Uppgifter om resultat i grundskolan avser juni 2015. Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, den 15 oktober 2015.

Rapporter finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik).

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer

.. Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas.

. Uppgift kan inte förekomma.

*Kommungrupp Enligt 2011 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting.

*Kostnad per barn/elev Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2014 och den 15 oktober 2015.

*Pedagogisk högskoleexamen Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen.

*Antal elever per lärare(heltidstjänst) Antal elever per lärare omräknat till heltidstjänster under mätveckan exklusive lärare som undervisar asylsökande elever.

Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

*Avgiftsfinanseringsgrad (%) Den andel av kostnaden för kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som bekostas av föräldraavgifter.

*Årsarbetare Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden.

Såvida inget annat framgår, avser uppgifterna för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem såväl kommunala som fristående verksamheter i kommunen.

Grundskolan

*Kostnad (kr) per elev, totalt Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts.

*Andel (%) elever i åk 9 som

- ej nått kunskapskraven i ett Andel elever som saknar godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen.

eller flera ämnen

- är behörig till gymnasieskolan Andel elever som är behöriga till yrkesprogrammen, dvs har godkänt betyg i 8 ämnen inklusive ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

- började i gymnasieskolan Andel elever som fanns i gymnasieskolan direkt efter årskurs 9.

- började i gy exkl. introdpgm Andel elever som fanns i något nationellt program direkt efter årskurs 9.

Gymnasieskolan

* Andel (%) elever Andel av elever folkbokförda i kommunen:

- på yrkesprogram på programmen barn- och fritid, bygg- och anläggning, el- och energi, fordon- och

transport, handel- och administration, hantverk, hotell- och turism, industritekniska, naturbruk, restaurang- och livsmedel, VVS- och fastighet, vård- och omsorg samt riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål.

Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan.

- på högskoleförb. program på programmen ekonomi, estetiska, humanistiska, naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknik samt International Baccalaureate. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan.

- på introduktionsprogram på preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan.

- från annan kommun andel av alla elever som studerar i kommunen i skolor med kommunal huvudman som var folkbokförda i en annan kommun.

* Kostnad (kr) per elev, folkbok- Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar för elever förd i kommunen, totalt för från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen har lagts till.

elever i kommunala skolor Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola.

*Andel (%) elever som Andel av elever folkbokförda i kommunen:

- avbröt studierna efter år 1 år 1 på program 15 oktober 2014 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2015.

- tagit examen inom 3 år, totalt Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Uppgiften gäller elever som vid utbildningsstart var folkbokförda i kommunen och som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det år som visas i tabellen.

*Andel (%) avgångselever som Andel elever som avslutat gymnasieskolan våren 2015 med grundläggande behörighet till

fått grundl. behörighet till univer- högskole- och universitetsstudier, folkbokförda i kommunen. Elever som avslutat gymnasieskolan (avgångs- sitet och högskola elever) är elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om minst 2500 poäng.

Komvux

*Andel (%) korttidsutb. elever Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola.

*Andel (%) kursdeltagare hos Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbild- annan utbildningsanordnare ningsanordnare än kommun eller landsting.

* Heltidsstuderande Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800.

* Kostnad (kr) per heltidsstud. , totalt Kostnad per heltidsstuderande exklusive köpt utbildning.

Särskild utbildning för vuxna

*Kostnad (kr) per elev Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka.

Utbildning i svenska för invandrare

*Andel (%) elever som godkänts Andel nybörjare 2013 som erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd på någon kurs 2013, 2014 eller 2015.

*Andel (%) elever som avbrutit Andel nybörjare 2013 som avbrutit utbildningen.

*Kostnad (kr) per heltidsstuderande Totalkostnaden 2015 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande.

(12)

Egna kommunen

Kom- mun- gruppen

Samtliga kommuner

Egna kommunen

Kom- mun- gruppen

Samtliga kommuner

FÖRSKOLA GYMNASIESÄRSKOLAN

* Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst) . 3,9 3,9 samtliga barn i åldern 1-5 år 79 83 83 * Kostnad (kr) per elev

* Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 9 32 19 (exkl. skolskjuts) . 361 200 361 000

* Antal inskrivna barn per avd. 18,9 17,9 16,9 GYMNASIESKOLAN

* Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb. 56 35 45 I kommunens skolor

* Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,9 5,5 5,3 * Andel (%) elever

* Avgiftsfinansieringsgrad 8 8 7 - på yrkesprogram 49,4 24,1 30,8

I kommunal regi: - på högskoleförb. program 42,4 68,0 57,8

* Kostnad (kr) per inskrivet barn 111 400 132 900 133 900 - på introduktionsprogram 8,3 7,9 11,4

PEDAGOGISK OMSORG - från annan kommun 15,0 44,0 29,0

*Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 5,9 13,0 11,4

samtliga barn i åldern 1-5 år 1 3 2 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 61 86 82

samtliga barn i åldern 6-9 år 0 0 0 * Kostnad (kr) per elev

* Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 50 55 41 - för undervisning 104 200 49 900 54 200

* Antal inskrivna barn per personal 2,7 5,0 4,8 - för lokaler 17 300 21 300 22 200

* Kostnad (kr) per inskrivet barn 147 300 125 200 120 400 * Kostnad (kr) per elev

FRITIDSHEM - totalt kommunala skolor 134 100 109 100 118 800

* Andel (%) inskrivna elever av - för ersättning till annan kommun 103 500 93 600 102 700 samtliga barn i åldern 6-9 år 74,1 89,5 83,2 * Andel (%) elever som

samtliga barn i åldern 10-12 år 17,2 25,4 20,7 - avbröt studierna efter år 1 3 3 3

* Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 10 15 12 - tagit examen inom 3 år, totalt 62 64 63

* And (%) årsarb. m ped högsk.exam. 39 35 51 - tagit examen inom 3 år, exkl. IM. 68 70 71

* Antal inskrivna elever per anställd 16,0 13,4 13,1 * Andel (%) avgångselever

* Antal inskrivna elever per årsarbetare 25,4 22,1 21,8 med grundl. behörighet till

* Antal inskrivna elever per avd. 53,4 46,4 41,1 universitet och högskola 54 76 70

* Avgiftsfinansieringsgrad 15 20 17 KOMVUX

* Kostnad (kr) per inskriven elev 41 700 33 100 34 700 * Andel (%) inv. 20-64 år i komvux 3,1 3,6 3,7 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever i annan kom. 33,3 26,0 15,5

* Andel (%) elever av I kommunens skolor

samtliga 6-åringar 89,8 94,7 96,0 * Andel (%) korttidsutb. elever 24,3 19,5 20,7

* Antal elever per lärare(heltidstjänst) 22,3 17,9 16,6 * Andel (%) elever fr. annan kom. 7,5 18,3 15,4

* Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 100,0 75,7 84,8 * Andel (%) kursdeltagare hos

I kommunal regi: annan utbildningsanordnare 9,3 53,4 45,8

* Kostnad (kr) per elev 57 100 49 000 51 800 * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt .. 57 100 56 800 GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor

* Andel (%) 6-åringar i åk 1 0,0 0,7 0,8 med kom. el. annan utb.anordnare

* Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning .. 44 600 46 500

- i fristående skolor 11,8 19,7 14,1 - gymnasial vuxenutbildning 66 500 37 800 44 600 - som deltar i modersmålsund. 2,8 12,7 13,2 * Andel (%) kursdeltagare

* Antal elever per lärare(heltidstjänst) 13,9 13,1 12,0 i gymnasial vuxenutbildning

* Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 86 85 88 - som slutfört kurs 69,9 74,8 70,3

* Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs 27,0 16,2 17,6

- totalt 92 800 92 600 95 000 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA

- för undervisning 39 400 49 900 49 800 * Antal timmar undervisning

- för lokaler 24 000 16 400 18 000 per elev och vecka . 3,4 3,5

* Andel (%) elever i åk 9 som * Kostnad (kr) per elev . 67 200 58 000

- ej nått kunskapskraven UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

i ett eller flera ämnen 35,9 19,6 24,1 * Andel (%) elever som godkänts 78 59 63

- är behöriga till gy-skola 78,9 89,5 85,7 * Andel (%) elever som avbrutit .. 27 25

- började i gy-skola 97,6 98,5 98,4 * Kostnad (kr) per heltidsstud. 41 300 38 800 39 000 - började i gy exkl. introd-pgm 84,3 90,3 87,3 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR)

GRUNDSÄRSKOLAN * Förskola, ped. oms. och fritidshem 7 181 9 741 8 478

* Andel (%) integrerade elever 0 11 13 * Skola och vuxenutbildning 15 647 16 640 15 664

* Antal elever per lärare(heltidstjänst) 1,7 3,7 3,5

* Kostnad (kr) per elev September 2015

(exkl. skolskjuts) 490 600 430 400 431 500

Förskola, skola och vuxenutbildning i

Lilla Edet 2014

(13)

Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret 2014. Uppgifter om resultat i grundskolan avser juni 2014. Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, den 15 oktober 2014.

Rapporter finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik).

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer

.. Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas.

. Uppgift kan inte förekomma.

*Kommungrupp Enligt 2011 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting.

*Kostnad per barn/elev Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2013 och den 15 oktober 2014.