Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetisk-filosofiska fakulteten Estetiskt Lärande
Natalie Ågren
Drama som ett pedagogiskt verktyg i
värdegrundsarbete
Drama as a pedagogical tool to educational basic values
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum: 2012-10-30
Förord
Detta vetenskapliga examensarbete har inslag av utvecklingsarbete, då jag valt att genomföra det som ett projekt. Detta då jag ansåg att det var mer utvecklande för min pedagogiska roll att tillämpa det i undervisningen, då jag fick tillfällen att pröva, utveckla och utvärdera de teorier och metoder som kommer tas upp i denna studie.
Jag vill tacka min handledare Adrian Velicu för all hjälp och vägledning under
arbetsprocessen. Ett tack också till förskoleläraren och förskoleklassen för en trevlig och lärorik vecka då jag genomförde projektet. Ett stort tack även till de fyra förskolelärare som ställde upp på intervju.
Abstract
This paper is about how you can use drama pedagogy in work concerning basic values with six year old children. The purpose is to describe in which way drama pedagogy can be useful in the work of values, the student’s experiences of drama exercises and if they consider it to have been an instructive experience. Another purpose was to investigate how active the schools work with values and how they use drama as a method for learning.
To examine this I have completed a project with six year old children. The project lasted for a week and consisted of two drama lessons a day. To collect information I used different
methods. I observed the drama lessons and let the students answer a questionnaire. I also interviewed four educators who work with six year old children. The study is also based on relevant literature for the subject and I describe these theories in this paper.
The result of my study shows that drama pedagogy is an effective tool in the work with basic values. Most of my exercises with the children were successful and the majority of the students thought it was fun, which I think is a basis for knowledge learning. The study also shows that it is common for educators with six year old children to work concerning basic values. The educators sometimes use drama as a tool for basic values. The purpose can be to strengthen group cohesion or in an effective way resolve conflicts. This have also been rewarding for me as an educator to test drama pedagogy as a tool in the work concerning basic values. I can now after a gained insight note that this is a good method. I think I often will use this exercises in my professional role, which was another reason for this project.
Keywords: Drama pedagogy, work concerning basic values, six year old children, conflict resolution, group cohesion.
Sammanfattning
Denna uppsats handlar om hur man kan använda sig av dramapedagogik i arbetet med värdegrund i en förskoleklass. Syftet är att redogöra på vilket sätt dramapedagogik kan vara användbart i arbetet med värdegrund, elevernas upplevelser av dramaövningarna och om de anser att det varit lärorikt. Syftet är också att undersöka hur aktivt skolorna arbetar med värdegrund i förskoleklass och hur man använder drama som ett hjälpmedel.
För att undersöka detta har jag genomfört ett dramaprojekt i en förskoleklass. Projektet varade under en vecka och bestod av två dramapass per dag. För att samla in information har jag använt mig av olika metoder som ligger till grund för resultatet . Jag har observerat
dramapassen, låtit eleverna svara på en enkät och även intervjuat fyra pedagoger som jobbar i förskoleklass. Studien baseras även på relevant litteratur för ämnet och jag redogör för de teorierna här i arbetet.
Resultatet av min undersökning visar att dramapedagogik är ett effektivt verktyg i arbetet med värdegrund. De flesta av dramaövningarna jag valde att utföra med barnen fungerade bra och majoriteten av barnen tyckte att det hade varit roligt, vilket jag tycker är en förutsättning för kunskapsinlärning. Undersökningen visar också att värdegrundsarbete används i stor
utsträckning i undervisningen och att pedagogerna ibland använder drama som verktyg i värdegrundsarbete. Syftet kan då vara att stärka gruppsammanhållning eller att på ett effektivt sätt lösa konflikter. Det har även varit givande för mig som pedagog att få testa på
dramapedagogik som verktyg i värdegrundsarbete. Jag kan nu efter att jag fått en inblick i det konstaterat att det är en bra metod som jag ofta kommer att utöva i min yrkesroll, vilket var ytterligare en anledning till att jag ville genomföra projektet.
Nyckelord: Dramapedagogik, värdegrund, förskoleklass, konfliktlösning, gruppsammanhållning.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Frågeställningar ... 1
2. Litteraturgenomgång ... 2
2.1 Läroplanen om Drama och Värdegrund ... 2
2.2 SET, Social och Emotionell Träning ... 3
2.3 Livsviktigt, Livskunskap ... 5
2.4 Byréus teorier om drama för frigörelse och förändring ... 6
2.4.1 Värderingsövningar ... 6
2.4.2 Forumspel med barn och ungdomar ... 7
2.5 Hägglund och Fredin om forumspelets möjligheter ... 8
2.6 Dramapedagogik om minoriteter ... 8
2.7 Drama, konflikthantering och medling ... 9
2.7.1 DRACON projektet ... 9 3. Metod ... 10 3.1 Avgränsningar ... 10 3.2 Projektet... 10 3.2.1 Tillvägagångssätt projektet ... 10 3.3 Observationsundersökning ... 12 3.3.1 Tillvägagångssätt observationerna ... 12 3.4 Kvalitativa Intervjuer ... 12 3.4.1 Tillvägagångssätt intervjuerna ... 13 3.5 Enkätundersökning ... 13 3.5.1 Tillvägagångssätt enkätundersökningen ... 14
3.6 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 14
4. Resultat ... 15
4.1 Dramapassen och observationerna ... 15
4.2 Enkätundersökning ... 19
4.2.1 Sammanställning enkätsvar ... 20
4.2.2 Granskning av enkätundersökningen ... 23
4.3 Intervjusammanställning ... 23
4.3.1 Värdegrundsarbetets utsträckning ... 23
4.3.2 Värdegrund- metod och arbetssätt ... 24
4.3.3 Positiva effekter av arbetet med värdegrund ... 24
4.3.5 Elevernas åsikter om drama ... 24
4.3.6 Uppmärksammas drama ... 25
4.3.7 Drama som positivt verktyg i undervisningen ... 25
4.3.8 Drama som verktyg i värdegrundsarbete ... 25
4.3.9 Ett bra arbetssätt ... 26
4.3.10 Positiva effekter på barnen genom att tillämpa detta arbetssätt ... 26
5. Diskussion ... 26
5.1 Slutsatser ... 31
5.2 Vidare forskning ... 32
Referenslista ... 32 Bilagor
1
1. Inledning
Drama är något som ligger mig varmt och hjärtat eftersom jag själv alltid gillat att stå på scen och spela teater. Mina bästa ämnen i skolan var de estetiska såsom musik, bild och idrott. Men jag kan inte minnas att vi jobbat särskilt mycket med drama under hela min skolgång. Därför tyckte jag det var särskilt intressant att studera om man använder sig mycket av drama i förskoleklass. Kan det vara så att man bara inte nämner för barnen att det är drama man jobbar med?
Det var först på universitetet jag upptäckte att drama är inte bara är att stå på scen och spela teater utan det är ett verktyg och ett arbetssätt som enligt mig bidrar till både
personlighetsutveckling och god sammanhållning i en grupp.
Som pedagog i förskoleklass har jag efter erfarenhet från min verksamhets förlagda utbildning upptäckt att vardagliga problem är att medla hur man ska vara som kompis. Man får ofta diskutera i gruppen efter att det uppstått konflikter. Jag vill därför med detta dramaprojekt påvisa hur man kan jobba för att motverka sådana händelser genom dramapedagogik.
Jag anser att drama är ett bra verktyg till arbetet med värdegrund eftersom barnen lär sig på ett roligt och kreativt sätt. Jag brukar i min pedagogiska roll tänka på ordspråket: Det jag hör glömmer jag, det jag ser kommer jag ihåg, det jag gör förstår jag.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att se om drama kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i
undervisningen genom att tillämpa aktuella teorier och bepröva dem i undervisningen. Vad förskolelärare i förskoleklass tycker om denna undervisningsform och om de använder drama som ett hjälpmedel i värdegrundsarbeten. Jag ska även ta reda på vad eleverna tycker om drama och om de lär sig något av denna metod. Syftet är också att bidra till min personliga utveckling som pedagog.
1.3 Frågeställningar
Huvudfrågeställning:
Hur fungerar drama som ett pedagogiskt verktyg i värdegrundarbeten? De övriga tre frågorna har formulerats för att ur olika synvinklar belysa
2
På vilket sätt är dramapedagogik användbart i arbetet med värdegrund i en förskoleklass?
Arbetas det aktivt med värdegrund i förskoleklass och hur använder de drama som ett hjälpmedel?
Vad tycker eleverna om dramaövningar och anser de att det varit lärorikt?
2. Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången presenteras bakgrundsteorier som är centrala för min studie. Denna översikt presenterar vad läroplanen säger om drama och värdegrund. I avsnittet beskriver jag även olika metoder och strategier att jobba med drama som ett verktyg i värdegrundsarbeten.
2.1 Läroplanen om Drama och Värdegrund
I Lgr 11, läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det såhär om värdegrund:
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”1
Ett av skolans mål gällande normer och värden är att varje elev:
”tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.”2
Skolan har riktlinjer och där står det att alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av såväl grupper som enskilda individer. Det står även att lärarens uppdrag är att diskutera och klargöra för eleverna om det svenska samhällets värdegrund och att påvisa vilka konsekvenser det kan ha för det personliga handlandet.3 Det står även om skolans uppdrag gällande de estetiska områdena. Såhär säger läroplanen: ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.”4
1 Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. 2011, Skolverket s. 7 2 Skolverket, 2011 s.12
3
Skolverket, 2011 s.12
3
Det står även att:
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola /…/ kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har
utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud”.5
Enligt läroplanen ska alltså drama finnas som inslag i verksamheten och värdegrunden är en stor grundpelare i läroplanen.
2.2 SET, Social och Emotionell Träning
Boken SET i förskolan (2008) är en handbok i konsten att praktisera social och emotionell träning. Där skriver Kimber och Petré att SET-programmet hjälper eleverna till en personlig utveckling. De lär sig att samarbeta, lösa problem konstruktivt och att kunna sträva mot egna gemensamma mål, detta har visat sig vara avgörande för elevernas möjligheter för att klara sig i skolan och i livet. Programmet SET är tänkt till förskolebarn 1-6 år, sedan finns materialet livsviktigt eller livskunskap som det heter för grund och gymnasieskola.6
Det är fem moment som regelbundet tränas när man arbetar med social och emotionell träning och dessa är: självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social
kompetens. 7
För att träna momenten så återkommer följande teman; problemlösning, att hantera starka känslor, lika – olika, värderingar, konflikthantering, tolkning av bilder och berättelser, göra mer av sådant man mår bra av, stå emot kompistryck, att kunna säga nej, läsa av människor och situationer, samarbete, veta vad man känner lyssna och framföra budskap, sätta upp mål och arbeta för att nå dem, ge och få positiv feedback samt stresshantering.8
Social och emotionell träning i förskolan har tagit avstamp i den forskning Mark Greenberg bedrivit. Han visar att det mest centrala i arbetet med små barn är att fokusera på känslor, att känna igen och benämna sina känslor. Det viktigaste är alltså att pedagogerna hjälper barnen att upptäcka sina känslor, hur känslan kan upplevas, vart i kroppen den känns och att lära sig känslans namn.9
Kimber och Petré skriver om hur SET stärker skyddsfaktorer hos barnen, det är faktorer som hjälper barn att klara sig i livet. När man jobbar med Social och emotionell träning så innebär det att man övar upp färdigheter och förmågor som fungerar som skyddande faktorer och det
5 Skolverket, 2011 s. 14
6
Birgitta, Kimber, Carina Petré, 2008, SET i förskolan - handbok i konsten att praktisera social och emotionell träning, Epago/Gleerups utbildning AB, s.8
7 Kimber, Petré, 2008, s.8-9 8
Kimber, Petré, 2008, s. 9
4
minskar riskfaktorernas effekt. Riskfaktorer är det som talar om hur stor risk det är att det kommer gå dåligt för ett barn. Det finns en mängd av olika riskfaktorer men det är de som är på individ och skolnivå som är intressanta här. Riskfaktorer på individnivå kan vara
aggressiva utbrott, trots och koncentrationssvårigheter och på skolnivå kan det vara en otrygg förskola. Som pedagog kan man inte göra mycket åt själva riskfaktorerna men man kan jobba för att stärka de skyddande faktorerna. När man jobbar med SET i förskolan stärks vissa skyddsfaktorer. Man stärker barnens förmåga att känna igen och att hantera sina känslor, barnens impulskontroll och inre kontroll blir bättre, barnen blir bättre på att lösa problem, man övar upp en copingförmåga som är strategier för att hantera inre och yttre stress och man bidrar till att barnen får en god social kapacitet.10
Som sagt för små barn handlar det om att lära känna sina känslor, veta vart det finns och benämna dem för att de sedan ska kunna hantera dem. Något man måste komma ihåg är att alla känslor måste få vara tillåtna, ett trotsigt barn kan vara energikrävande men det är viktigt att få befinna sig i dessa känslor. Genom att få vara arg och gå igenom trots tillhör
frigörelseprocessen enligt Kimber och Petré. För pedagoger handlar det om att försöka ge barnet förståelse för att alla känslor är tillåtna.11
Några centrala punkter som genomsyrar hela arbetet med SET i förskolan är: Att man låter barnen sätta ord på sina känslor
De får fundera på var i kroppen känslan sitter
Man låter dem fundera på hur de själva ser ut och hur andra ser ut när de befinner sig i en speciell känsla.
Det är viktigt att lära barnen att alla känslor är tillåtna
Som pedagog ska man uppmärksamma för barnen vilka strategier det finns för att komma ur en känsla som kan vara jobbig att befinna sig i
Man diskuterar med barnen när och hur man kan hjälpa kompisar som befinner sig i känslor som är jobbiga att befinna sig i.12
Kimber har drivit SET projektet söder om Stockholm och detta projekt startade inom
grundskolan. Då forskade man på vad som händer med barn och ungdomars psykiska hälsa då man arbetar med social och emotionell träning. Man gjorde effektutvärderingar efter två och
10 Kimber, Petré, 2008, s. 10 11
Kimber, Petré, 2008, s. 10
5
fem år. Det visade sig att efter två år fanns det utmärkande positiva effekter hos barnen när det gällde aggressivitet, utagerande problematik, mobbning och psykiskt välmående. Efter fem år så såg man betydande effekter även på inåtvänd problematik och skoltrivsel.13
Arbetet med SET i förskolan bygger på sagor som finns i arbetsboken. De handlar om musen Muselina och katten Nisse och i alla sagor får man möta olika känslor. Förskoleläraren läser sagorna för barnen eller att sagofigurerna genom fingerdockor eller gosedjur berättar något för dem. Efter sagorna finns övningar och aktiviteter beskrivna att göra med barnen.14
2.3 Livsviktigt, Livskunskap
Livskunskap är ett omdebatterat ämne i skolvärlden. Livskunskap kan enligt Sevéus
sammanfattas som ett skolämne som ger kunskaper om: hur människor är, tänker och känner, hur de kommunicerar, samarbetar och förhåller sig till varandra.15 Många anser att
livskunskap är ett väsentligt ämne som borde införas i både grundskola och gymnasieskola. Det ger kunskaper som anses viktiga både under skolåren och senare i vuxenlivet. I över 20 år har det debatterats om livskunskap ska införas som ett obligatoriskt ämne i skolan. Men än i dag har regeringen inte tagit initiativ till utformning av ett sådant ämne.16 Birgitta Kimber har sammanställt ett läromedel för förskoleklassen och grundskolan som heter Livsviktigt som många lärare har tillämpat i undervisningen. I läromedlet finns det en arbetsbok för eleverna i varje årskurs och ett lärarhäfte där man får lärarhandledning och vägledning i arbetet med SET.17 I förskoleklassen och i skolan innebär livsviktigt- social och emotionell träning att man arbetar med övningar för att utveckla elevernas emotionella intelligens. Kimber menar att emotionell intelligens är att man ska kunna veta vad man själv känner, läsa av andras känslor för att sedan använda den informationen på bästa sätt. Det kan exempel vara att uppmuntra eller motivera någon när man tror det behövs. Kimber hävdar att man genom känslomässig intelligens bidrar till att andra mår bra och att de som utvecklat denna intelligens ofta är trevliga att ha i sin närhet. Kimber beskriver också vilken effekt det kan få om man har brist på emotionell intelligens. Det kan bland annat innebära att man har större risk att bli nedstämd än andra. Man uppfattas lätt som klumpig eller otrevlig då man har svårt att förstå andras känslor, detta kan bidra till att andra människor undviker personer som har brist på emotionell intelligens. När en person har brist på emotionell intelligens kan det bidra till att personen inte
13
Kimber, Petré, 2008, s.8
14 Kimber, Petré, 2008, s.20
15 Valentin, Sevéus, Livskunskap på schemat - om skolan, riksdagen och lusten att berätta, 2010, Seveus. S.6 16
Sevéus, 2010, s.5
6
kan urskilja vilka känslor man har eller hantera sina känslor, vilket gör att man lätt blir styrd av dem. Kimber menar att man blir som slav under sina egna känslor och detta är ofta vanligt hos utagerande beteende.18 När man undervisar i SET hävdar Kimber att man behöver jobba med det regelbundet, en till två gånger i veckan under en lång period för att man ska få önskad effekt. Eleverna ska alltså få SET-lektioner under hela sin skoltid. Något annat som är väldigt viktigt i arbetet med SET är att man gör eleverna medvetna om varför man jobbar med det. Något som man som pedagog då kan ta upp är hur viktigt det är att man kan lösa problem, fatta egna beslut, lyssna på andra, vara omtyckt och att kunna skaffa kamrater. Något som Kimber trycker extra på är att tala om för eleverna att det är de själva som ska ta kontroll över och ansvara för sina liv.19
2.4 Byréus teorier om drama för frigörelse och förändring
När man ska närma sig känsliga ämnen är dramaövningar som forumspel och
värderingsövningar en bra dramametod. Katrin Byréus är en dramapedagog som ville arbeta medvetandegörande med drama bland barn och ungdomar på ett positivt och livsbejakande sätt. 20 Byréus har utvecklat forumspel från Augusto Boals forumteater och
värderingsövningar. Forumteaterns mål är att åskådarna ska bli aktiva i handlingen och genom att identifiera sig med personen bli en form av huvudrollsinnehavare. Den ger också
deltagarna en möjlighet att förbereda sig för framtiden och träna sig inför verkliga situationer och att bryta förtryck.21
Byréus menar att Boals forumteater med improvisationstekniker, lekar och övningar är till största delen tänkt till vuxna. Byreús forumspel är utarbetat att passa barn och ungdomar i olika åldrar. Grundstrukturen från forumteatern är kvar men lekarna och övningarna är anpassade för olika målgrupper.22
2.4.1 Värderingsövningar
Byréus hävdar att aktiva värderingar eller värderingsövningar är ett bra sätt att inleda
diskussioner. Arbetssättet introducerades av John Steinberg på 70-talet och det har fått en stor genomslagskraft i skolornas etikarbete och det är ett viktigt pedagogiskt redskap i livskunskap som många pedagoger har anammat i undervisningen. I värderingsövningar kan man lyfta fram frågor som inte har ett givet svar. Det kan handla om hälsa, moral och livsstil.
18
Birgitta Kimber, 2001, Livsviktigt- med SET social och Emotionell Träning i skolan, Ekelunds förlag AB, s. 5
19 Kimber, 2001, s.7
20 Katrin, Byréus, 2004, Du har huvudrollen i ditt liv, Liber AB, s. 9 21
Byréus, 2004, s.13
7
I värderingsarbetet får deltagarna tillfälle till eftertanke och ställningstagande, de får träna sig att utrycka sina åsikter och motivera sina ståndpunkter. En viktig del i värderingsarbetet är också att lära sig lyssna på andra och att kunna reflektera och bearbeta sina attityder. 23 Om man som pedagog kan skapa en trygg grupp där alla får yttra sig och blir bemötta med både tillit och respekt, bidrar ofta värderingsövningar till ett ökat självförtroende hos deltagarna. Det hjälper dem även att bearbeta attityder och eftersom att nya samtalsmönster gör gruppen mer öppen och demokratisk så inverkar det positivt på gruppstrukturen.24 Byréus hävdar att aktiva värderingsövningar är ett mycket bra arbetssätt som väcker intresse inför forumspelet.25
2.4.2 Forumspel med barn och ungdomar
I boken Du har huvudrollen i ditt liv skriver (2004) Byréus om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. En vanlig fundering från pedagoger är hur små barn man kan göra forumspel med. Byreus påstår att grunden för forumspel är medvetenhet och
konflikter och en vilja att förändra. Vid sju års ålder så har de flesta barn varit med om ett antal svidande livserfarenheter som innehållit olika orättvisor. Det kan vara allt från föräldrars olika behandling gentemot syskon, äldre syskons hårdhänthet till utstötning i
kamratskapskretsen. Då finns alltså grunden för forumspel. För barn blir det också ofta andra saker som väcker deras intresse än just konflikten i forumspelet eftersom barn gillar att leka och fantisera. 26
I ett forumspel kan vi genom lek närma oss ett aktuellt problem/konflikt som är anpassat för den gruppen man har, det kan vara aspekter som grupptryck eller diskriminering. Forumspelet går ut på att en grupp spelar upp en kort dramatisering. Där tas det aktuella problemet upp i en situation där barnen kan känna igen sig. Man diskuterar spelet och sedan är det dags för åskådarna att vara med att styra spelet till ett bättre slut. Spelet börjar därför om från början och denna gång får vem som helst gå in och ropa stopp! Personen som ropat stopp går då in i spelet, byter ut en roll och visar hur han eller hon hade gjort istället. Här kan man pröva olika sätt att lösa problemet och man får tänka framåt och träna på hur man kan bemöta olika
23 Byréus, 2004, s.37 24 Byréus, 2004, s.37 25 Byréus, 2004, s.37 26 Byréus, 2004, s. 18
8
orättvisor. Målet med denna dramaövning är inte att komma på en perfekt lösning utan att pröva olika alternativ.27
2.5 Hägglund och Fredin om forumspelets möjligheter
Hägglund och Fredin skriver om forumspelets möjligheter. De hävdar att forumspel kan användas i många olika syften. Som pedagog kan man använda dem för att bearbeta konflikter, för att tydliggöra snedvridna maktförhållanden och för att träna eleverna på att bemöta olika orättvisor. Eleverna får träna sig på att pröva sina alternativ till lösningar och de får även se andras förslag. Man kan bygga upp ett forumspel genom att eleverna får berätta om en situation där de känt sig orättvist behandlade. Efter det väljer man en av situationerna som de flesta andra också kan känna igen sig i. Personen som berättat om situationen får ta rollen som förtryckare eftersom det inte är bra att behöva upprepa det obehagliga som man varit utsatt för. Man ska inte heller använda sina riktiga namn. Ett forumspel engagerar gruppen mest om det är något som verkligen hänt på riktigt men det behöver inte visa i detalj exakt vad som hände, därför är det då lättast att hitta på en parallellsituation. Genom att spela upp ett parallellt problem kan man belysa situationen på flera olika sätt vilket kan bidra till större igenkänning hos gruppen. 28
2.6 Dramapedagogik om minoriteter
Anita Grünbaum har skrivit boken Lika och unika - dramapedagogik om minoriteter (2009) . Tyngdpunkten i boken är människors lika värde. Grünbaum hävdar att dramapedagogik handlar om att problematisera det vi tar för givet genom att göra det främmande bekant och det bekanta främmande. I Grünbaums bok kan man läsa om hur man kan planera och genomföra sådana dramaförlopp och vad man som pedagog bör tänkta på när man utför undervisningen. Boken är tänkt som inspiration till att läsaren själv ska pröva på och utveckla olika arbetsformer.29 Syftet med denna bok är att inspirera till tänkande och förbättra
pedagogik som främjar respekt för mänskliga rättigheter. Som FN-deklarationens första paragrafer förmedlar.
- ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. - Ingen människa ska utsättas för grym, förnedrande och kränkande
behandling.”30 27 Byréus, 2004, s.14-15
28 Kent Hägglund, Kirsten Fredin, 2011, Dramabok, Liber AB, s.77. 29
Anita Grünbaum, 2009, Lika och Unika - dramapedagogik om minoriteter, Daidalos AB, s.8
9
Grûnbaum hävdar att dramapedagogik är ett verktyg för människor att kunna se sig själv i nya synvinklar samt att kunna förhålla sig till sin omvärld. Hon anser att dramapedagogik kan bidra med att utveckla förmågan att förstå och sätta sig in i andras människors livssituation och deras drivkrafter. Man lär sig att tolka andra människors tankar och man förbättrar sin förmåga till empati genom att vara i roll. Man utvecklar sin uttrycksförmåga, stärker sin självförståelse och självkänsla genom interaktion med andra i nyskapande processer. Samt att vi i vårt vardagliga liv, både i nära relationer och i samhället i stort, genom dramapedagogiken kan skapa en bättre förståelse för hur vi påverkar oss själv och andra. 31
Grünbaum har med exempel på hur man kan jobba tematiskt med dramapedagogik. Alla exempel på dramapass som ges har fokus på att hävda alla människors lika värde och rättigheter. Varje dramametod är vald med eftertanke utifrån målgrupp, situation och
förutsättningar som tid, rum och kultur. De tematiska exemplen är främst tänkt för tonåringar och vuxna då Grünbaum har mest erfarenhet av det. Men arbetet är också tänkt att kunna användas för yngre barn. Det finns några upplägg som är direkt avsedda för de yngre barnen men många dramapass kan av erfarna pedagoger anpassas för den yngre målgruppen.
Exempel på tematiska dramapass som beskrivs i boken är: kränkande ord, homosexualitet och flyktingskap. Varje tematiskt område har en förutbestämd planering från början till slut.32
2.7 Drama, konflikthantering och medling
Anita Grünbaum har skrivit en annan bok tillsammans med Margret Lepp som heter Dracon i
förskolan - Drama, konflikthantering och medling (2005). Som är en bok med pedagogiska
verktyg för undervisning i konflikthantering med ungdomar. 2.7.1 DRACON projektet
Enligt Grünbaum och Lepp är det övergripande syftet med DRACON-projektet att undersöka vad ungdomar lär om konflikter och konflikthantering, när dramapedagogik och konfliktteori sammankopplas i ett metodiskt uppbyggt program. De anser att det bästa sättet att uppnå konfliktkompetens troligtvis är att i lärandet utgå från egna erfarenheter av konflikter man varit inblandad i.33 Grünbaum och Lepp anser att lösningar på konflikter i de flesta fall inte får en långsiktig verkan om den ena parten förlorar och den andra vinner. Grundsynen på effektiv konflikthantering förespråkar lösningar där båda parter anser vara tillfredsställande.34 Att
31
Grünbaum, 2009, s.10
32 Grünbaum, 2009, s. 89
33 Anita Grünbaum, Margret Lepp, 2005, Dracon i skolan - Drama, konflikthantering och medling,
Studentlitteratur AB, s.9
10
drama är ett effektivt sätt att lära sig konstruktiv konflikhantering är det grundläggande antagandet i DRACON projektet. För att få en total upplevelse av problemet kan man genom rollspel få en bild av sina egna tankar, känslor och kroppsuttryck genom ett
utifrånperspektiv.35
3. Metod
I detta avsnitt beskrivs mitt val av metod. Avsnittet visar hur jag gått tillväga med mitt projekt och hur jag genom olika metoder samlat in information i form av observationer, dramapass, enkätundersökning och intervjuer.
Jag valde att utföra mitt examensarbete som ett projekt. Jag var i en förskoleklass och jobbade med drama i en vecka. Veckan bestod av två dramapass per dag. Jag observerade
dramapassen och i slutet på veckan gjorde jag en enkätundersökning med barnen som en utvärdering av vad de lärt sig och om deras åsikter av ämnet. Jag har även intervjuat fyra pedagoger i förskoleklass om deras syn på drama som verktyg i värdegrundsfrågor, hur aktivt de arbetar med värdegrund och hur de använder drama som ett hjälpmedel. Pedagogerna jobbade på olika skolor runt om i Värmland och hade alla olika lång yrkeserfarenhet i förskoleklass. Detta för att få en bred bild om hur det faktiska förhållandet ser ut.
3.1 Avgränsningar
Jag valde att utföra mitt dramaprojekt i en förskoleklass, jag tyckte den åldern passade bra för valet av ämne och dramaövningar. I intervjuundersökningen valde jag att intervjua fyra pedagoger. Anledningen till att jag valde fyra personer är att jag ansåg att det var lagom mängd insamlad data att jobba med. Eftersom jag valde fler än en metod för att samla in information.
3.2 Projektet
Jag valde att göra mitt arbete som ett projekt eftersom jag tyckte det kändes motiverande och utvecklande för min pedagogiska roll att själv få testa på teorier och metoder än att bara undersöka i böcker.
3.2.1 Tillvägagångssätt projektet
När jag skulle börja planera mitt projekt så började jag att ta kontakt med min handledare på min verksamhetsförlagda utbildning för att fråga om jag fick utföra detta dramaprojekt i hennes förskoleklass. Jag fick snabbt svar om att jag fick komma dit och jag fick lägga upp det som en temavecka med två dramapass per dag som jag önskade. Jag ansåg att det skulle
35 Grünbaum, Lepp, 2005, s.9
11
bli bäst resultat om jag jobbade med drama intensivt i en vecka istället för att sprida ut det till exempel ett pass i veckan eftersom barnen är små. Jag valde att ha två dramapass per dag för att jag ville testa på så många olika dramametoder som möjligt och eftersom små barn inte orkar så långa arbetspass. Jag skrev ett brev till förskoleklassens föräldrar där jag berättade att jag skulle utföra ett projekt och vad det handlade om, att jag skulle observera barnen och att de skulle få vara med i en enkätundersökning. Jag förklarade att informationen om projektet skulle behandlas konfidentiellt, vilket i denna studie innebär att ingen kommer nämnas vid namn i arbetet. Alla föräldrarna godkände att barnen skulle delta i detta dramaprojekt med observationer och enkätundersökning.
Klassen består av 23 elever så jag valde därför att ofta jobba med halvgrupp dels för att det inte skulle bli trångt i lokalen, men mest för att få ut så mycket av lektionerna som möjligt. Eftersom jag anser att mindre grupper bidrar till bättre fokus. Jag ansåg även att det var viktigt för mig som pedagog att skapa förutsättningar till att kunna ägna min hjälp och vägledning till varje individ.
På mina dramapass lade jag fokus på att få testa på olika sorters dramaövningar med
influenser av lek. Barnen fick genom drama öva på att stå i centrum, träna upp sin samarbets- och tillitsförmåga, träna på att lösa konflikter, sätta ord på och förstå sina egna och andras känslor, stå för sina åsikter och lära sig att lyssna på andra.
När jag skulle börja planera mina dramapass studerade jag relevant litteratur som hade många kreativa och konkreta exempel på hur man kan jobba med drama på detta sätt. Följande böcker inspirerade mig till mina dramapass: Set i förskolan - handbok i konsten att praktisera
social och emotionell träning (2008), dramabok (2011) och du har huvudrollen i ditt liv- om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring (2004). I dessa böcker fanns
övningar som var åldersadekvata och som passade ämnet värdegrund. Många av övningarna har jag även testat på i min utbildning och kände mig därför trygg med dem. Vissa övningar tog jag rakt av, andra gjorde jag om så de passade mitt ämne och min barngrupp och vissa dramaövningar har jag kommit på själv.
Alla dramapass hade ett tema och jag tyckte att det var ett bra upplägg. På så sätt såg jag tydligt utveckling i det område som jag ville stärka barnen. En viktig del i alla dramapassen var diskussioner. Saker vi ofta pratade om var hur det kändes att göra en viss dramaövning och om de lärde sig något.
12
3.3 Observationsundersökning
Jag valde att använda observation som en metod till att samla in information till mitt arbete då jag ville studera hur mina dramapass fungerade och om barnen utvecklades, därför tyckte jag att det var en relevant metod. Patel och Davidsson hävdar att observationsmetoden är bra då man vill samla in information i samma stund som de inträffar, man kan då studera skeenden och beteenden i naturliga sammanhang.36 Jag använde mig av ostrukturerade observationer som innebär att man inte har något utprovat observationsschema där man vet exakt vad man ska titta på utan man registrerar så mycket man kan. Jag valde denna observationsmetod eftersom jag inte ville vara låst till vissa skeenden och beteenden utan ville samla in så mycket information som möjligt. Eleverna visste inte att jag observerade dem så jag var därför enligt Patel och Davidsson en okänd observatör. Jag var även en så kallad deltagande observatör eftersom jag fanns med i gruppen och aktivt tog del av situationen som skulle observeras. Det positiva med att vara en okänd observatör är den att man får se elevernas vanliga beteende, är man en känd observatör där gruppen vet om att man ska göra en observation finns det risk att det kommer att påverka individernas beteende.37
3.3.1 Tillvägagångssätt observationerna
När jag observerade mina dramapass var jag en aktiv observatör. Jag var med och utförde vissa dramaövningar men mestadels fanns jag där för hjälp och vägledning. Jag var även en okänd observatör för eleverna, detta gjorde att jag valde att inte föra några anteckningar under lektionens gång. Jag observerade och lagrade i minnet och skrev sedan ner det så fort jag fick tid efter dramapasset.
3.4 Kvalitativa Intervjuer
Jag har i min studie valt att göra en både kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgörs av min enkätundersökning medans den kvalitativa består av mina intervjuer med de fyra pedagogerna i förskoleklass. Jag valde att göra en kvalitativ intervju eftersom syftet var att ta reda på om det arbetas aktivt med värdegrund i förskoleklass och hur de använder drama som ett hjälpmedel. Wedin och Sandell beskriver skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ intervju med att den kvalitativa intervjun besvarar frågor som vad och hur, medans den kvantitativa intervjun besvarar frågor som hur mycket och
36 Runa Patel, Bo Davidsson, 2003, Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Studentlitteratur, s.88
13
varför.38 Patel och Davidsson menar att kvalitativa intervjuer utmärks med raka och enkla frågor där man får komplexa och innehållsrika svar. De sammanlagda intervjuerna kan då ge en bred bild av ämnet och man kan utifrån det se åsikter och mönster. När de beskriver en klassisk kvantitativ undersökning rör det sig om siffror, exempel på hur många eller hur vanligt något är.39
3.4.1 Tillvägagångssätt intervjuerna
När jag skulle kontakta pedagoger till mina intervjuer ville jag få en bred bild hur det kan se ut och valde därför att kontakta förskolelärare/lärare i olika kommuner. Jag valde att kontakta pedagoger som jag träffat under min egen skoltid, under utbildningen och min VFU-
verksamhetsförlagda utbildning. Detta gav resultat och jag fick tag på min handledare på min VFU, en nyutbildad studiekamrat, min gamla fröken jag hade i förskoleklass och en okänd förskolelärare. Jag valde att kontakta redan kända förskolelärare/lärare för mig eftersom jag trodde att jag hade större chans att de skulle ställa upp på en intervju, vilket stämde. Jag valde att ringa pedagogerna och personligen berätta om mitt examensarbete och vad intervjun skulle handla om. Jag hade tur som fick napp även med första pedagogen som jag inte hade någon relation till tidigare. Jag bokade in tre av pedagogernas intervjuer på deras skolor och en intervju hemma hos en av pedagogerna. Detta för att ha en miljö där de känner sig bekväma och trygga. Trost menar att man i intervjuer ska få den intervjuade avslappnad och naturlig och det anser jag man får om man väljer en plats där intervjupersonen känner sig hemma.40 Ingen av mina intervjupersoner valde att vara anonyma i undersökningen, men jag kommer bara nämna deras namn och i vilken kommun de jobbar.
3.5 Enkätundersökning
Min urvalsgrupp till enkätundersökningen var eleverna i förskoleklassen som deltog i projektet. Jag använde mig av attityd eller åsiktsfrågor eftersom att barnen fick ta ställning till olika påståenden om hur de upplevt lektionerna och vad de tyckte om dem.41 Jag använde mig av slutna frågor där barnen hade svarsalternativ. De förekom inga öppna frågor eftersom barnen inte är läs- eller skrivkunniga. Detta medförde att det inte blev så utförliga svar på enkäten. 42
38
Lage Wedin, Rolf Sandell, Psykoligiska undersökningsmetoder – en introduktion, 2004, studentlitteratur AB, s.94
39 Jan Trost, 2010, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur AB, s. 25-26 40 Trost, 2010, s.44
41
Jan Trost, 2012, Enkätboken, Studentlitteratur AB, s. 69.
14
3.5.1 Tillvägagångssätt enkätundersökningen
Jag valde att utföra enkäten med hela klassen samtidigt. Jag läste upp påståendet och barnen fick måla i en symbol i form av en gubbe som passade in på dem, se bilaga 1. Det fanns en glad, en ledsen och en neutral gubbe. Den glada gubben stod för ja eller bra, den ledsna för nej eller dåligt och den neutrala för vet ej.
3.6 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
I mitt arbete ville jag ta reda på vilket sätt dramapedagogik är användbart i arbetet med värdegrund i en förskoleklass. För att ta reda på det testade jag dramaövningar i en
förskoleklass som jag observerade för att studera hur de reagerade och betedde sig. En annan sak jag ville ta reda på var vad eleverna tycker om dramaövningar och vad de lär sig. För att svara på de frågorna fick barnen svara på en enkät med frågor om hur det kändes, vad de tyckte och om de lärt sig något av dramaövningarna. Något annat jag ville ta reda på i min undersökning var om det arbetas aktivt med värdegrund i förskoleklasser och hur de använder drama som ett hjälpmedel. För att ta reda på det använde jag mig av intervjuundersökning där fyra pedagoger i förskoleklass runt om i Värmland fick svara på frågor om hur de använder sig av detta i undervisningen och vad de anser är positivt med detta. Jag tycker därför att min undersökning uppfyller kraven för validitet som Patel och Davidsson beskriver, jag
undersöker det jag avser att undersöka.43
Jag valde att inte transkribera mina intervjuer på grund av tidsbrist. Men jag anser ändå att de har god reliabilitet, alltså att det jag gjort är på ett tillförlitligt sätt som Patel och Davidsson beskriver det.44 Eftersom jag bad om att få det validerat, skickade jag en sammanställning av intervjun till intervjupersonerna och de bekräftade att min uppfattning av deras svar stämde. När det gäller mina observationer anser jag att den delen av undersökningen har låg
reliabilitet eftersom barnen kan bete sig olika från gång till gång, resultatet skulle kanske se annorlunda ut om jag gjorde observationerna igen. Reliabiliteten i enkätundersökningen kan ha sänkts på grund av att den möjligtvis var lite svårt utformad. Jag anser även att jag inte utförde enkäten på bästa sätt men efter sammanställningen av enkäterna anser jag dock att de allra flesta av barnen har förstått enkäten.
43 Patel, Davidsson, Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning.
2003, s.98
15
För att uppfylla kraven för generaliserbarhet ska resultatet kunna gälla för andra i samma målgrupp än de som deltagit i undersökningen. Alltså ska man kunna dra större slutsatser än resultaten på undersökningen.45 I min undersökning är det för få deltagare och informanter för att man ska kunna generalisera. Utifrån enkäterna och observationerna kan jag bara uttala mig om elevernas upplevelse och beteenden av drama på detta arbetssätt i denna förskoleklass och inte om elevers upplevelse av drama i allmänhet. När det gäller intervjuerna kan jag hävda att generaliserbarheten har stärkts en aning då jag valt att intervjua pedagoger på olika skolor runt om i Värmland. Men jag kan inte säga att det generellt ser ut så i alla förskoleklasser.
4. Resultat
I denna del redovisar jag resultatet av projektet/dramapassen, observationerna, enkätundersökningen och intervjuerna.
4.1 Dramapassen och observationerna
Denna översikt presenterar mitt projekt. Avsnittet visar hur mina dramapass gick till och jag redogör även för mina observationer.
Mitt projekt bestod av en vecka med två dramapass per dag. Ni får först en liten beskrivning om vad dagen handlade om och vad jag hade för syfte med den, jag beskriver också
någon/några av övningarna jag gjorde och därefter följer observationen. Dag 1
Första dagen handlade om att vi skulle lära känna varandra och att barnen skulle få prova på lite olika sorters dramaövningar. Fokus på dagen var att ha roligt och att barnen skulle få en inblick i hur veckan skulle se ut. Barnen fick prova på att dramatisera, testa att stå i centrum, samarbeta och öva på kroppskontakt. Detta för att få en trygg grupp. Jag kommer inte gå in på exakt vilka dramalekar vi gjorde denna dag eftersom dessa inte är direkt kopplade till
värdegrunden. Observation
Jag kunde se under mitt första dramapass att vissa barn tyckte att det var lite jobbigt att stå i centrum. Det var ganska många barn som inte ville utföra första övningen så därför fick jag hjälpa till. Men efter första dramaövningen var barnen varma i kroppen och jag kunde verkligen se att de levde sig in i övningen och gestaltade mycket bra. Något jag uppfattade under dagen var också att en del av barnen tyckte det var jobbigt med kroppskontakt då det
45 Patel, Davidsson, 2003, s.54
16
inte gällde de närmaste vännerna. Jag märkte också att en dramaövning jag hade under dagen var svår för barnen, den hade vi behövt upprepa flera gånger för att få resultat. I slutet på dagen såg jag skillnad i självförtroendet hos barnen, i den sista dramaövning ville barnen ta plats och vara den som stod i centrum.
Dag 2
Denna dag handlade det om samarbete och tillit. Jag anser att tillitsövningar och
samarbetsövningar bidrar till en sammansvetsad och trygg grupp vilket är jätteviktigt för värdegrundsarbete. Jag valde denna dag att dela upp klassen i två grupper och jag jobbade med halva klassen första delen av lektionen, sedan bytte vi så att alla fick med sig två dramapass. Detta för att få ut mer av övningarna.
Första dramapasset lade jag fokus på samarbete, barnen fick testa på tre olika övningar där de fick utveckla sin samarbetsförmåga. Ett exempel på en samarbetsövning vi gjorde: jag spelade glad musik och barnen skulle samarbeta och försöka hålla ballonger svävande i luften, när en ballong nuddade marken så stängdes musiken av. Då började vi om från början och försökte ha ballongerna i luften längre tid än första gången. Musiken stängs av för att tydligt markera att en ballong nuddat marken.
Andra dramapasset låg fokuset på trygghet så vi gjorde tillitsövningar. Vi gjorde under detta pass tre olika övningar där de fick träna på denna förmåga. En övning vi gjorde heter
trygghetsringen, den går ut på att man bildar en ring och ett barn står i mitten och blundar. Barnet ska gå sakta runt i rummet medans ringen bildar en skyddande mur.
Observation
När jag jobbade med samarbetsövningar med första gruppen uppstod ett problem då vi jobbade i två olika grupper. Detta gjorde att det blev en tävling för barnen vilket inte var mitt syfte med övningarna. Barnen som då inte kom i den vinnande gruppen blev självklart sura och det gick ut över resterande av dramapasset. Jag var därför noga med att tala om i nästa grupp att det inte var någon tävling utan att det gick ut på att man skulle samarbeta med sin grupp, detta gjorde att samarbetet blev bättre och resten av dramapasset flöt på bra. När jag jobbade med tillitsövningar i nästa dramapass kunde jag se att barnen blev sura när de inte fick jobba med sin kompis, detta var dock något som gick över snabbt. Detta var övningar som krävde fokus och tystnad vilket var svårt för många barn då de tyckte det var spännande. Jag kunde se att barnen utvecklades och blev tryggare för varje tillitsövning men jag tror att övningarna hade gått bättre om jag hade haft lugn och tyst musik i bakgrunden.
17
Dag 3
Denna dag var det tema känslor som genomsyrade mina dramaövningar. Jag använde mig av material från SET i förskolan eftersom jag kände mig mest bekant med det, men det finns ett material tänkt för förskoleklassen och skolan som heter livskunskap/livsviktigt. De flesta övningar jag gjorde var dock sådana som jag hittat på andra ställen eller hittat på själv men själva grundtanken är från SET.
Jag började dramapassen med att läsa en berättelse från SET, de handlade om musen
Muselina som jag sedan byggde passen runt. Första dramapasset var vi i en stor gympasal och jag hade helklass. Då passade jag på att göra övningar som krävde mycket rörelse. En övning jag gjorde var dansstopp med känslor. Barnen fick då röra sig i rummet till olika känslor med passande musik, när musiken stannade skulle de frysa i en staty som tydligt visade känslan. Andra dramapasset hade jag halvklass igen. En övning vi då gjorde var charader med olika känslor, vi gjorde även övningen Talpinnen, som handlar om att man ska våga uttrycka sina åsikter. Jag hade med mig ett mjukisdjur som jag kallade Muselina. Jag skickade runt henne och då fick man berätta: jag blir ledsen när, jag blir glad när etc.
Observation
Första dramapasset tyckte jag gick över förväntan då jag hade hela klassen i en gympasal, jag trodde det skulle bli högljutt och att de skulle ha svårt att lyssna men det gick jättebra. Jag inledde dramapasset med lugna övningar innan jag började med rörelselekarna vilket jag hävdar var en bra inledning. Rörelselekarna jag gjorde var lekar som barnen kände igen men jag hade ändrat om dem så det passande temat känslor. Det märktes att det var positivt för barnen att det var lekar de kände igen då lekarna gick bra och de utförde övningarna med entusiasm och fokus. Andra passet hade jag halvklass för att få ut mer av övningarna. Vi hade detta pass i ett lite mindre grupprum och det märktes på övningarna att barnen inte tog för sig lika mycket som i gympasalen. När de genom charader skulle gestalta känslor blev det mest med ansiktsuttryck, jag fick påminna barnen om att använda sig av hela kroppen. Charader var en dramaövning som alla barn inte vågade testa. När vi gjorde övningen talpinnen så kunde man tydligt se grupptryck och att barnen hade svårt att stå för sina egna åsikter då de valde att svara likadant som sin kompis, det var också många barn som hade svårt att komma på något att säga vid denna övning. Men övergripande så tyckte jag att sista dramapasset gick bra med båda grupperna.
18
Dag 4
Denna dag jobbade jag med värderingsövningar. Det är dramaövningar där barnen får träna på att stå för sina åsikter. Denna dag hade jag bara ett dramapass med barnen eftersom passet tog längre tid. Jag jobbade med halvklass för att minska risken för grupptryck i
värderingsövningarna.
Vi startade dramapasset med övningen fyra-hörn. Det innebär att man ställer en fråga till barnen. Exempel: vilken tycker du är den viktigaste egenskapen hos en vän? Efter det så får man fyra svarsalternativ som man markerar i rummets fyra hörn eller i mitt fall hörnen på mattan. Ett hörn hade jag öppet om man tycker något annat än de givna svarsalternativen. Nästa övning fick barnen träna på att ge varandra komplimanger. Alla barn sitter i en ring, en person sitter på en stol så att alla kan se personen. Sedan ska var och en ge personen som sitter på stolen en komplimang. Vi avslutade med värderingsövningen heta stolen. Alla barnen satt på stolar i en ring. Jag gav dem ett påstående och om de höll med påståendet skulle de byta plats med någon. De första påståendena var enkla exempel: jag gillar päron. Efter att jag värmt upp med några sådana påståenden gick vi över till påståenden om värdegrund. Det handlade om vänskap, utanförskap och genus. Något som är viktigt i båda
värderingsövningarna är att man ger tid för diskussion efter varje fråga eller påstående. Observation
Detta dramapass kunde man tydligt se vilka barn som hade en ledarroll och vilka som hade lite lägre status i klassen. Barnen hade väldigt svårt att stå för sina egna åsikter, de allra flesta i gruppen gick dit sin kompis stod. Jag fick ofta påminna att de skulle tycka själva i övningen och de var det några barn som bytte plats men de flesta satt ihop med sin kompis. Andra övningen då barnen fick öva på att ge komplimanger blev väldigt lyckad. Barnen som fick komplimangerna blev väldigt stolta. Nackdelen var att den tog lång tid så vissa barn började tröttna efter en stund. Här kunde man också se mönstret att många barn, särskilt killarna sa samma som barnet innan eller som sin kompis. Några barn i gruppen hade ibland svårt att komma på någon komplimang så jag fick hjälpa till. Sista övningen gick också bra, här var det inte lika lätt att tycka som sin kompis. Jag kunde se att några barn titta efter sin kompis om de bytte stol men efter en stund glömde de detta och tänkte på sig själva. På slutet fick barnen hjälpa till att komma på påståenden. Jag kunde se en stor skillnad på dramapassen med de olika grupperna. Andra gruppen jag hade var inte alls samarbetsvillig, de ville hellre leka än utföra övningarna. Jag hann inte göra alla dramaövningar med denna grupp.
19
Dag 5
Sista dagen valde jag att göra lite repetition av vissa övningar och jag jobbade med halvklass i båda dramapassen. Första passet testade jag en variant av forumspel och andra dramapasset hade jag känslotema igen och jag ägnade mycket tid till diskussioner.
Första dramapasset fick barnen testa på en variant av forumspel, där barnen fick träna på att lösa konflikter. Jag valde att jobba med mjukisdjur istället för att de själva skulle agera. Barnen fick vara delaktiga i forumspelet genom att hitta på namn till rollfigurerna och agera åt mjukisdjuret när jag berättade historien. Jag hade hittat på två relevanta historier om sådant barnen kan identifiera sig med. En historia handlade om utanförskap och en annan om svartsjuka. Andra dramapasset hade jag med Muselina igen och hon började med att berätta en historia som handlade om känslan ledsen. Sedan gjorde vi dansstopp med känslor igen. Det sista jag gjorde var att diskutera med barnen om hur de tyckte att veckan hade varit.
Observation
Forumspel var något som båda grupperna tyckte var roligt. De var entusiastiska och det blev intresserade när de fick vara med och påverka historien. Jag var lite orolig över att en del barn skulle bli sura då inte alla kunde vara någon rollfigur eller döpa rollfigurerna men jag kunde se ett stort framsteg. Barnen accepterade att alla inte alltid kan göra allting. De flesta fick vara med på något sätt så jag tror att barnen kände sig delaktiga ändå. Barnen såg direkt vad som var fel i forumspelet och de hade många bra förslag till lösningar. Detta dramapass tyckte jag var lärorikt och inspirerande att göra. Andra passet kunde jag se med en gång att det är bra med repetition för barnen. Det var påfallande under dansstopp övningen då jag tycker att det gick bättre än förra gången. De var bättre på att visa känslor, de var engagerade och ville fortsätta övningen när vi var klara. Något som dock var negativt var att denna övning hade krävt en större lokal då det blev hög ljudnivå. Jag fick ständigt påminna att man skulle visa sina känslor med ansiktsuttryck och kroppsspråk inte med ljud. Det trånga utrymmet bidrog också till att vissa pojkar ville vara roliga för varandra. I diskussionen på slutet ville gärna barnen delge sina synpunkter, vi diskuterade exempel vad de tyckt om att jobba med drama, vad som varit svårt, roligt och lärorikt.
4.2 Enkätundersökning
Av klassens 23 elever har 18 barn svarat på enkäten på grund av bortfall som sjukdom. Jag hade även ett internt bortfall i klassen, då en elev bara hade svarat på några frågor i enkäten därför valde jag att ta bort den. I enkäten har jag bara använt frågor med fasta svarsalternativ
20
eftersom barnen inte är läs- och skrivkunniga. Svarsalternativen har bestått av svar som ja, nej, bra, dåligt och vet inte.
4.2.1 Sammanställning enkätsvar
Här redogör jag för svaren i enkäten genom cirkeldiagram i procent. Hur kändes det att jobba med drama?
Har du lärt dig något när vi jobbat med drama?
Bra 61 % Dåligt 22 % Vet inte 17 % Ja 67 % Nej 33 % Vet inte 0 %
21
Tycker du att det har varit svårt att jobba med drama?
Har det varit jobbigt att göra vissa dramaövningar?
Tycker du att det har varit roligt att jobba med drama?
Ja 17 % Nej 72 % Vet inte 11 % Ja 44 % Nej 44 % Vet inte 11 % Ja 72 % Nej 22 % Vet inte 6 %
22
Känner du att du blivit en bättre kompis när du jobbat med drama?
Har du lärt dig att samarbeta när vi jobbat med drama?
Har du lärt dig att lyssna på andra när vi jobbat med drama?
Ja 72 % Nej 11 % Vet inte 17 % Ja 78 % Nej 11 % Vet inte 11 % Ja 72 % Nej 11 % Vet inte 17 %
23
4.2.2 Granskning av enkätundersökningen
När jag granskat enkätsvaren så kan jag dra slutsatsen att de allra flesta barnen har tyckt att det varit roligt att jobba med drama och de tycker att de har lärt sig något. Exempel på
lärdomar så anser de flesta att de lärt sig lyssna på andra, blivit bättre kompisar och lärt sig att samarbeta. Majoriteten av förskoleklassen har svarat att det har känts bra att jobba med drama och att de inte har tyckt att det varit svårt, däremot har cirka hälften av klassen svarat att det någon gång varit jobbigt. I de enkätfrågorna med negativa svar så har jag sett ett samband att det oftast varit genomgående i hela enkäten. Eleverna som svarat negativt har alltså varit negativa till de flesta frågor i enkäten.
4.3 Intervjusammanställning
Jag valde att intervjua fyra stycken pedagoger som jobbar i förskoleklass i olika skolor runt om i Värmland.
Hanna: Förskolelärare som jobbar i Vålberg och har jobbat i förskoleklass i 29 år. Ewa: Förskolelärare som jobbar i Munkfors och har jobbat i förskoleklass i 19 år
Anna: Nyutbildad lärare, tog examen januari 2012. Började jobba i förskoleklass höstterminen 2012.
Ann-Catrine: Förskolelärare som jobbar i Karlstad och har även hon jobbat i förskoleklass i 19 år.
4.3.1 Värdegrundsarbetets utsträckning
Alla förskolelärarna svarade att de jobbade med värdegrund nästan varje dag involverat i andra saker som de gör eller om det uppstår någon konflikt. Mestadels är det oplanerade tillfällen men de har också planerade aktiviteter med värdegrundsarbete. En av de tillfrågade hade precis haft ett temaarbete på fyra veckor om vänskap. Detta skiljde sig åt då två av intervjupersonerna jobbade med drama konturnerligt varje vecka. En av dem hade ungefär två planerade pass med värdegrundsarbete i veckan. Den andra intervjupersonen svarade att de hade värdegrundsarbete kontinuerligt ett pass per dag då de hade massagesaga och ett annat pass i veckan då de gör lekar med dramainslag. Den fjärde intervjupersonen berättade att de inte hade särskilt mycket planerade aktiviteter som förebyggande arbete nu med värdegrund utan mest när de uppstod saker. Det var något som hon ville starta med.
24 4.3.2 Värdegrund- metod och arbetssätt
Tre utav fyra förskolelärare nämnde att de någon gång hade jobbat med SET, social och emotionell träning i förskoleklassen. En av dem hade jobbat med det som ett projekt på hela skolan då de hade haft som uppgift att göra en SET övning per vecka. En av pedagogerna berättar att hon plockar in vissa övningar och lekar från SET ibland i undervisningen. Något de brukar jobba med i SET materialet är exempel känslor och kompismassage. Tre utav fyra pedagoger nämner att de brukar jobba mycket med hur man är en bra kompis, då handlar det ofta om diskussioner i samling. Men andra exempel på metoder är sagor och filmer om värdegrundsfrågor som exempel utanförskap och konsekvenser av det.
4.3.3 Positiva effekter av arbetet med värdegrund
Alla förskolelärare svarar att de ser positiv effekt på barnen i arbetet med värdegrund. De flesta anser att konflikterna inte blir lika stora och de blir även färre när man jobbar med värdegrundsarbete i förebyggande syfte. Tre utav fyra nämnde även att barnen blir bättre på att se när de själva och andra gör fel och har då verktyg till hur man ska agera istället. De blir också bättre på att stå för vad de gjort och säga förlåt. En förskolelärare ansåg att det är lättare som pedagog att lösa konflikter när man jobbat aktivt med värdegrundarbete, då kan man koppla tillbaka till det man arbetat med och påminna om hur det ska vara. En av de andra intervjupersonerna tyckte att en positiv effekt var att barnens jagkänsla stärktes i arbetet med värdegrund.
4.3.4 Drama i undervisningen
Alla förskolelärarna använder sig av lekar med dramainslag, det kan vara lekar som charader och andra lekar där barnen får testa på att agera. Men annars använder sig förskolelärarna av drama på olika sätt i undervisningen. Exempel på drama de använder sig av i undervisningen är drama till musik, berättarövningar, bilda bokstavsformer med kroppen, stand-up drama som består av friberättande av historier och att pedagogerna spelar upp en scen i syfte att lära ut något. En av de intervjuade berättade också att de brukar jobba med tema och då sätta upp en teater/musikal.
4.3.5 Elevernas åsikter om drama
Alla fyra intervjuade förskolelärare svarade här att barnen tycker att drama är roligt, de gillar att röra på sig och använda kroppen. En av de tillfrågade berättade att de ofta finns barn som är lite avvaktande och inte vill vara med när det gäller drama men när de får observera en stund så vill ofta även de barnen vara med. Ett problem som togs upp här är att barnen ofta
25
blir väldigt högljudda i arbetet med drama och det kan ses som ett vuxendilemma då många pedagoger kan tänkas välja att avstå från drama i undervisningen.
4.3.6 Uppmärksammas drama
Jag ställde frågan om man uppmärksammar för eleverna att det är drama man jobbar med. Här svarade alla de tillfrågade pedagogerna: Nej det gör man inte. De säger inte att de jobbar med drama utan använder istället andra ord som teater, leka en lek eller att nu så ska vi föreställa. Två utav fyra pedagoger valde medvetet att inte använda sig av ordet drama då de ansåg att det kan upplevas som stort och läskigt. En av de intervjuade förklarade att hon trodde att hon inte använde sig av ordet drama eftersom det inte är ett eget ämne i skolan såsom andra estetiska ämnen som exempel bild och musik.
4.3.7 Drama som positivt verktyg i undervisningen
Alla förskolelärare som medverkade i intervjun var överens om att drama var ett positivt verktyg i undervisningen. Tre utav fyra av de intervjuade ansåg att drama är en metod till att lära sig och för att befästa kunskap. Tre av fyra nämnde också drama som positivt då det stärker självkänslan hos barnen när de får våga uttrycka sig, röra på sig och göra saker när någon annan ser. Något som också alla var överens om var att drama är bra för
gruppsammanhållningen, man får en trygg grupp som fungerar bra tillsammans. Några andra positiva effekter som de olika förskolelärarna nämner är att drama är bra för att öva
koordination och kontroll av kroppens rörelser. De är bra att barnen får röra på sig för det behöver de i 6-års ålder, de får vara delaktiga på ett bra sätt i en dramaprocess och det finns inget som är rätt och fel i drama. En pedagog betonar också att drama är bra för att barnen lär sig på ett bättre sätt genom drama när de får vara med och uppleva istället för att bara lyssna på något.
4.3.8 Drama som verktyg i värdegrundsarbete
Jag frågade förskolelärarna om de någon gång använt drama som pedagogiskt verktyg i värdegrundsarbeten. Då svarade tre utav fyra av förskolelärarna att de har jobbat med varianter och förenklade versioner av forumspel. Om det uppstått någon konflikt tog de ofta tillfället i akt att jobba med denna dramaövning. De kom då på en parallellsituation och spelade upp för barnen. Sedan får barnen vara med och säga vad de tyckte var fel i teatern och säga hur de ska göra istället.
En pedagog påpekade att det ofta inte är värdegrunden som är främsta målet i en planerad dramaaktivitet eftersom det är sådant som ska vara med i allt de gör. Hon gav då ett exempel
26
på lekar där hennes främsta mål kan vara matematik men genom leken får barnen träna på att samarbeta, leka tillsammans, ta hänsyn och lyssna på andra. Hon ansåg att bara genom att man jobbar med drama stärker man värdegrunden.
4.3.9 Ett bra arbetssätt
Att drama i arbetet med värdegrund är ett bra arbetssätt var något som alla intervjuade var överens om. Något som de då alla nämnde var att det genom drama blir det lättare för barnen att se konsekvenserna av ett beteende, de kan känna medkänsla med den drabbade i
dramatiseringen och tydligt se vad som ska göras istället, detta bidrar till att det blir lättare att lösa konflikter. Istället för att bara förmana och säga: nej så gör man inte. En av de
intervjuade tänkte på ordspråket: Det man lär med kroppen, fastnar bättre i knoppen. 4.3.10 Positiva effekter på barnen genom att tillämpa detta arbetssätt
Detta är också en fråga som alla förskolelärare är enhälliga i. Alla har sett positiv effekt när de tillämpat drama som verktyg i värdegrundsarbete. Här påvisar två utav fyra av de intervjuade igen att det är lättare för både barnen och pedagogerna att lösa konflikter då de har det förebyggande arbetet att luta sig tillbaka mot. Andra saker som kommer upp här är att det är lättare för barnen att sätta sig in i vad som händer och hur det känns. En pedagog nämner även att hon har sett att det har stärkt barnens självkänsla.
5. Diskussion
Något som var påfallande under min projektvecka var att det ofta var samma personer som hade svårt att lyssna, fjantade sig, blev sura eller inte ville vara med. Men att personerna under veckans gång utvecklades genom att de vågade pröva på övningar, och var mer
engagerade. De elever som tyckte det var jobbigt med kroppskontakt eller som inte vill jobba i par med någon som inte var deras närmaste kompis utvecklades också under veckans gång. I slutet på veckan klagade de inte över vem de skulle arbeta tillsammans med utan utförde övningarna med den partner de blev tilldelade. Jag kan där dra slutsatserna att min
projektvecka har gett resultat som personlig utveckling och bättre gruppsammanhållning. Det skedde ofta att några från början inte ville vara med på någon övning, men när de själva hade observerat en stund så ville de vara med på övningen. Jag tror att dessa barn behövde
observera en stund eftersom de var osäkra på vad vi skulle göra. Jag kan där dra slutsatsen att det är väldigt viktig att vara tydlig med instruktioner och kanske ha en enkel övning i samma tema som förberedande inför nästa lite större övning varje gång. Detta med att många barn vill observera en stund var det också en förskolelärare som tog upp i intervjun, hon kunde
27
också se att många blyga barn inte ville vara med på dramaövning till en början. Detta tror jag kan bero på att de inte vet vad som förväntas av dem.
På vissa dramapass blev gruppen ofokuserad på slutet, vilket jag hävdar berodde på att vi höll på för lång tid eller hade för många övningar under ett och samma dramapass. Jag är
medveten om att man inte orkar så länge när man går i förskoleklass men jag ville i min iver testa på så många olika dramaövningar och metoder som möjligt. Detta kunde man tydligt se i min enkätundersökning med barnen då 44 % av förskoleklassen ansåg att det var jobbigt att göra vissa dramaövningar. Jag tror att det är en fördel att man har lite kortare dramapass med så små barn och jobbar med det konturnerligt. Jag kan tycka att det är en bra idé att till en början jobba med det intensivt som denna dramavecka för att göra barnen intresserade och medvetna om vad drama är. Men för att få bästa resultat tycker jag att drama och
värdegrundsarbete ska komma konturnerligt i barnens undervisning. Detta är något som Kimber också tar upp i sin lärarhandledning kring arbetet SET- Social och Emotionell
Träning, hon hävdar att man behöver jobba regelbundet med hennes program för att de ska ge önskad effekt.46 Sista dramapasset jag hade på min dramavecka jämfört med tidigare blev det repetition av en dramaövning och då kunde jag se en stor skillnad i grupperna. Allt gick bättre när de visste vad de skulle göra. Så jag hävdar att det är bra att repetera dramaövningar för att barnen ska få djupare förståelse.
Mina intervjuer visar att man jobbar med värdegrundsarbete i stor utsträckning i
förskoleklass. Mestadels när det uppstår konflikter men även men även i planerade aktiviteter för att förebygga diskriminering, konflikter och påvisa hur man ska vara en bra kompis. Ett mönster jag upptäckt i mina intervjuer är att många av pedagogerna såg drama som en metod till lärande och menade att de inte ofta hade dramaövningen i sig som syfte utan att de genom drama ville lära ut något annat. Likaså var det i värdegrundsarbetet, en av intervjupersonerna uttryckte att det ofta inte är värdegrunden som är främsta målet i en övning man gör eftersom allt man gör ska stärka värdegrundsfrågor. Intervjupersonen menade även att man bara genom arbetet med drama stärker värdegrunden, då de får samarbeta och göra saker tillsammans. Jag kan hålla med detta argument att bara genom att jobba med drama stärker man
gruppsammanhållning då barnen får samarbeta, lyssna till varandra och leka tillsammans. Jag anser också att drama är en bra metod för att befästa kunskap och att allt man gör ska stärka värdegrundsfrågor men jag tycker även att det är viktigt att ha planerade värdegrundslektioner där värdegrunden är det främsta målet. Jag tror att man genom sådant arbete får bästa resultat,
