Utlysning i Stockholms län - Stärkt yrkesutbildning i byggsektorn genom regional samverkan

(1)

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Europeiska socialfonden

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Utlysning i Stockholms län - Stärkt yrkesutbildning i byggsektorn genom regional samverkan

Svenska ESF-rådet utlyser medel för projekt inom programområde 1 – Kompetensförsörjning och mål 1.2 ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplats- förlagt lärande.

Svenska ESF-rådet avsätter 20 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Stockholm län.

Stödet omfattar 100% av projektbudgeten.

I denna utlysning efterfrågar Svenska ESF-rådet projekt som syftar till att öka regional samverkan för att förstärka och utveckla yrkesutbildningens relevans och kvalitet inom byggsektorn i stockholmregionen. Insatser som görs inom utbildningspolitikens område i syfte att utveckla samverkan mellan berörda branscher, utbildningssamordnare och myndigheter kan förstärkas med hjälp av utlysta medel.

Utlysningen är öppen för metodprojekt inom byggsektorn som är inriktade mot att utveckla strukturer, stärka system, förbättra samverkan mellan nationell och regional nivå samt ökad kapacitet i dimensionering av yrkesutbildningen. Projekten har inga aktiviteter riktade till indivi- der. Offentliga utbildningsanordnare och branschorganisationer kan söka.

Utlysningen pågår från 8 februari 2016 till 31 mars.

Projektet kan starta tidigast 1 augusti 2016 och senast 1 september 2016. Avslut ska senast vara 1 september 2020 om inte Svenska ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjligheter till för- längning av projektet.

Denna utlysning är en del av en samlad utlysning med fokus på byggsektorn inom tre målom- råden:

 Målområde 1.1; Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta inom byggsektorn

 Målområde 1.2; Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande inom byggsektorn

 Målområde 2:1 Kvinnor o män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden inom byggsektorn

(2)

Bakgrund

Det svenska operativa programmet för Socialfonden 2014-2020 genomförs som ett led i Euro- pa 2020- strategin, EU:s strategi för smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Fondmedlen ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till Europa 2020-strategins uppfyllande. Socialfonden ska bidra till en välfungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på sikt.

Denna utlysning avser programområde 1 - Kompetensförsörjning och målområde 1:2 - ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande.

Insatser under denna investeringsprioritering ska genomföras mot bakgrund av följande utmaningar¹:

 Attraktionskraft - Ungdomars intresse för yrkesutbildning har dock minskat under flera år och många branscher uppfattar detta som ett hot mot den framtida kompetensför- sörjningen

 Validering – För att en smidig övergång från skola till arbetsliv ska underlättas behöver utbildningarna ha tydliga yrkesutgångar. Tydliga kompetenskrav för olika yrken och ar- betsuppgifter behöver därför formuleras.

 Samverkan (lokalt, regionalt och nationellt) mellan skola och arbetsliv – behöver för- stärkas för att trygga den framtida kompetensförsörjningen, förbättra matchningen mellan utbildning och behoven på arbetsmarknaden samt underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden

 Arbetsplatsförlagt lärande - För att skapa nya och bredare vägar till jobb och förbereda ungdomar och andra nytillträdande för yrkeslivet är det viktigt att det finns kapacitet för lärande i arbetslivet.

Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande. Det ligger en stor utmaning i att många unga söker arbete samtidigt som många arbetsgivare är oroliga för sin kompetensför- sörjning. Enligt slutbetänkandet av Yrkesutbildningsutredningen 2015² kan en bättre matchning mellan ungdomars val av utbildning och arbetsmarknadens efterfrågan grovt sett åstadkommas på två sätt:

 genom att dimensionera antalet platser inom gymnasieskolans nationella program efter arbetsmarknadens efterfrågan eller

 genom öka yrkesutbildningarnas attraktivitet.

1 Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020

2 SoU 2015:97

(3)

Utredningen har identifierat 3 insatser som behövs för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet.

1. För det första behöver elever få ett bättre beslutsunderlag inför gymnasievalet.

2. För det andra behöver tillgången till yrkesutbildning förbättras.

3. För det tredje behöver utbildningarnas kvalitet förbättras genom en stärkt samverkan med arbetsmarknaden.

Inkluderande arbetsmarknad

Byggsektorn brottas med en rad utmaningar kopplade till frågor som rör bristande jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. För att åstadkomma en hållbar kompetensförsörjning inom sektorn behöver stora ansträngningar göras inom flera områden för att rätta till dessa brister.

Exempel på frågor som behöver hanteras är:

 Ojämställdheten i arbetslivet, dess attityder och arbetsklimat

 Skapa en arbetsmiljö som tillåter mångfald och ger lika villkor oavsett kön, Uppmuntrar till yrkesval som ger möjligheter till karriär

Av slutbetänkandet av Yrkesprogramsutredningen 2015³ framgår att gymnasieskolans yrkesprogram är tydligt könsuppdelade. Brister när det gäller värdegrunden på yrkesprogrammen kan vara en av förklaringarna till att elever som valt otraditionellt senare byter program eller avbryter sina studier. För att yrkesprogrammen ska kunna attrahera nya grupper av elever och uppmuntra till mindre könsstereotypa utbildningsval krävs att skolorna blir medvetna om vikten av ett aktivt värdegrundsarbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling.

Det övergripande målet med utlysningen

Genom en ökad samverkan mellan offentliga utbildningsanordnare och branschorganisationer inom byggsektorn kan strukturerna inom den regionala yrkesutbildningen stärkas. Strukturerna omfattar hela utbildningskedjan från grundskola till yrkeshögskola. Att öka attraktionskraften och kunskapen om byggsektorn i tidiga åldrar är avgörande för en hållbar kompetensförsörj- ning på sikt.

Regionens utmaningar

Utmaningar i Stockholmsregionen

Insatser inom den regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden 2014-2020 har förut- sättningar att stärka tillväxten i Stockholmsregionen och bidra till en hållbar stadsutveckling.

Insatser inom handlingsplanen förväntas därigenom också möta de övergripande utmaningar- na på arbetsmarknaden i länet. I Stockholmsregionen ska insatser inom programområde 1 bidra till att stärka matchning och långsiktig kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Samt- liga insatser som genomförs inom ramen för den regionala handlingsplanen bidrar därigenom till att stärka sammanhållningen i regionen.

3 SoU 2015:97

(4)

Byggsektorn prioriterad inriktning för utlysningen.

Byggsektorn i Stockholmsregionen står inför stora utmaningar under de kommande åren. Stora investeringar ska göras inom såväl bostadsbyggande som infrastruktur. Med de nya siffrorna för bostadsbyggande för 2015, som var fyra gånger större än 2009, samt de ökade investeringar inom trafik och hälso- och sjukvård, kommer efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn successivt att ökas.⁴

Inom Strukturfondpartnerskapets prioritering bedöms det finnas ett behov av strukturpåverkan- de projekt utan deltagare med fokus på utbildningsstrukturen inom byggsektorn enligt ambitio- nerna inom programområde 1, målområde 1.2. Utlysningen ska bidra till att förstärka och utveckla yrkesutbildningens relevans och kvalitet, för att därigenom långsiktigt stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv i regionen.

På gymnasieskolans bygg - och anläggningsprogram i länet gick 2014/2015 1500 elever varav 11% var flickor och 25% hade utländsk bakgrund.⁵ På el- och energiprogrammet gick dubbelt så många elever men bara 4 % var flickor och 29% hade utländsk bakgrund. Skolverkets stati- stik visar att efter fem år är nära 80 procent etablerade i yrket, 6 procent pluggar vidare men 14 procent är utan uppgift (arbetslösa el annat). På yrkesvux-utbildning går därtill 194 personer och på lärlingsutbildning 314 personer (2014). Gymnasial yrkesutbildning och yrkesvux tillsammans tillfredställer en bråkdel av det rekryteringsbehov som branschen behöver för att trygga sin kompetensförsörjning.

Svenska ESF-rådets avsikt med utlysningen är att med stödjande strukturella insatser bidra till att regionens kompetensförsörjningsbehov inom byggsektorn uppfylls.

Förväntade resultat och effekter av projekten

Satsningarna inom denna utlysning ska bidra till en ökad samordning mellan relevanta offentliga utbildningsanordnare och branschaktörer för att säkerställa byggbranschens kompetensför- sörjning.

Projekten ska bidra till att uppnå Europeiska socialfondens mål att:

 utbildningens relevans för arbetsmarknaden har förbättrats

 övergången från utbildning till arbete har underlättats

 yrkesutbildningssystemen och deras kvalitet har förstärkts

4 Regional handlingsplan s. 33,

http://www.esf.se/Documents/Min%20region/Stockholm/Regional%20plan/Regional%20handlingsplan%20Stockh olm%202016_%C3%96K.pdf

5 Skolverket gymnasieskolan elevstatistik 2014/205. Kartläggning kommunala yrkesutbildningar Sthlms län 2009- 2014 länsstyrelsen i Sthlms län

(5)

På längre sikt förväntas utlysningen ge följande effekter:

 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lä- rande inom byggsektorn

 Ökad attraktionskraft och kunskap om byggsektorn

 Utvecklade metoder för arbetslivsorientering och ökad kvalitet i studie- och yrkesväg- ledningen

 Stärkt matchning och långsiktig kompetensförsörjning inom byggsektorn

 Balanserad könsfördelning och mångfald på byggarbetsplatser

 Sammanhållningen i regionen stärks och utbildningsstrukturerna påverkas Förväntade resultat på projekten i denna utlysning ska visa på:

 Utvecklade metoder för samverkan mellan branscher, utbildningsanordnare och myndigheter avseende organisering och kvalitetssäkring av lärande på arbetsplatsen

 Förbättrad tillgång till och relevans av lärande på arbetsplatsen.

 Tillgodosett arbetsmarknadens behov av kompetens.

 Förstärkt koppling, och underlättad övergång mellan, utbildning och arbetsliv för ungdomar och andra nytillträdande på arbetsmarknaden.

 Utvecklat nya verktyg, strukturer eller metoder som är användbara efter projektavslut

Projektinnehåll

Insatser som beviljas sker inom ramen för regional samverkan mellan offentliga utbildningsanordnare tillsammans med representanter för branschorganisationer inom byggsektorn.

Utveckling av yrkesutbildningar kan innebära insatser som syftar till att förstärka utbildningens relevans och kvalitet, för att därigenom långsiktigt stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Arbetsgivare som tar emot lärlingar och elever på arbetsplatsförlagt lärande har i flera sammanhang vittnat om betydelsen av en nära kontakt och välstrukturerad samverkan med skolans yrkeslärare. Projekt som inkluderar möjligheter till praktik och kompetensutveckling för yrkeslärare kan därför vara av stort värde för att stärka kopplingen mellan den skol- och den arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningen.

Insatserna kan också ta sikte på att, utifrån behoven hos olika grupper av unga och vuxna, utveckla metoder för arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning, vilka kan bredda yrkesvalen för kvinnor och män och öka attraktiviteten och kvaliteten i yrkesutbildningen. Insat- serna kan även avse utveckling av kvaliteten hos och former för utbildning av handledare, me- todstöd för den arbetsplatsförlagda delen i yrkesutbildningen, inklusive lärlingsutbildning och yrkespraktik, samt modeller för hur olika aktörer ska involveras. Det kan även handla om insatser för att förtydliga yrkesingångar och bygga upp stödstrukturer för arbetsgivare som tar emot elever för arbetsplatsförlagt lärande.

(6)

Inom programområdet är det även möjligt att initiera insatser som syftar till att utveckla stan- darder och kvalitetssäkring av validering av reell kompetens, i samverkan med berörda myndigheter och utifrån nationella uppdrag. Initiativen kan avse samverkan inom satsningar som berör utbildningsanordnare, företag eller branscher, t.ex. avseende utveckling av kvalifikations- kriterier i form av läranderesultat och tillämpning av den Svenska referensramen för kvalifika- tioner, SeQF, inom en viss bransch.

Beskrivning av deltagare

Insatserna inom denna utlysning ska öka regional samverkan mellan offentliga utbildningsanordnare och branschorganisationer i byggbranschen för att stärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande. Detta realiseras genom att utveckla strukturer, stärka system och bygga kapacitet. Deltagare utgörs därför av samverkande relevanta aktörer som en- skilt och tillsammans har förmågan att genomdriva de förändringar som avses med insatsen.

Transnationellt arbete

Projekt kan innehålla transnationellt samarbete, det vill säga ha gränsöverskridande samarbete med aktörer från andra EU-länder. Syftet med transnationellt samarbete är att överföra kun- nande och goda exempel mellan projekt, regioner och medlemsstater. Ett transnationellt samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i olika EU-länder förväntas ge en ömsesidig nytta och mervärde till projektet. Som exempel på angeläget samarbete kan nämnas det som sker inom EU:s Östersjöstrategin. Strategin har ett politikområde, PA Education som i insatsområde 2 behandlar vikten av att närma utbildning och arbetsmarknad, bl.a. genom arbetsplatsförlagd utbildning. Det är främst detta insatsområde som är relevant för det transnationella arbetet i den här utlysningen.

Ur ett makroregionalt perspektiv med arbetskraftens rörlighet i centrum är ett svenskt deltagande som partner angeläget för i att initiera ett utvecklingsarbete för att skapa en kompetens- plattform som bas för samarbete inom ramen för Östersjösamarbetet i frågor som rör byggbranschen kompetensförsörjningsbehov, rörlighet och validering

Samordningsfördelar

Intentionen är att projekt som genomförs med socialfondsmedel inom byggsektorn har ett nära samarbete och utbyte med varandra under projekttiden och tillsammans bidrar till gemensamma lösningar som hållbart förbättrar branschens kompetensförsörjning.

Målet med insatserna ska relatera till de utmaningar som är identifierade i det operativa programmet samt i den regionala handlingsplanen.

Horisontella principer - Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering,

Alla socialfondsprojekt ska i sin verksamhet integrera de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Dels ska de bidra till en breddad syn på kompetens hos

(7)

arbetsgivare och främjandeaktörer, dels ska de fungera som kriterier för genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Övergripande syfte är att bidra till ett hållbart och inkluderande arbetsliv, en väl fungerande arbetsmarknad och varaktig ökad sysselsättning på sikt.

Jämställdhet

Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrup- per och prioriteringar. Projekten ska integrera jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnor och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analys- och planeringsarbetet samt i projektgenomförandet. Jämställdhetsintegrering innebär att systematiskt arbeta in ett jämställdhetsperspektiv enligt ESF-rådets fastställda standard på alla nivåer och i alla steg gällande planering, beslutsfattande och utförande samt vid uppföljning och utvärdering av projektverksamheten. När ni skriver fram ansökan följ Stan- darden för jämställdhetsintegrering, punkterna 1-6.

1. Analys

2. Mål och indikatorer 3. Aktiviteter/Genomförande 4. Jämställdhetskompetens 5. Uppföljning

6. Utvärdering

Läs mer här Standard för jämställdhetsintegrering

I ansökan ska jämställdhetsutmaningen vara systematiskt beskriven i sambandet mellan projektets problemformulering och mål samt beträffande aktiviteter, uppföljning, utvärdering och jämställdhetskompetens. Projektägaren ska visa på att man kan säkerställa att projektet bidrar till lika förutsättningar för deltagande kvinnor och män. Det ska också framgå att projektet kommer att kunna bidra till Socialfondsprogrammets övergripande mål som omfattar jämställd- het.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funk- tionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Projekten ska främja tillgänglighet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet och på så sätt möjliggöra för kvin- nor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser.

Lika möjligheter och icke-diskriminering

I socialfondsprojekt ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrun- derna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Verksamheterna i projekten ska till- lämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och som säkerställer att diskriminering inte förekommer.

(8)

Utvärdering

Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden följs upp och utvärderas.

Nedan ges en kortfattad information om det övergripande syftet med uppföljning och utvärde- ring samt information kring vad som behöver framgå av en projektansökan i denna utlysning.

Projektutvärdering

Om projektansökan får bifall ska en upphandling av utvärdering göras i samråd med Svenska ESF-rådet. Läs mer här: Handledning för upphandling av projektutvärdering

Utvärderingen som upphandlas ska ligga i linje med de kvalitets- och innehållsmässiga krav som Svenska ESF-rådet ställer på projektutvärderingen. Syftet är att genom hög kvalitet på utvärderingarna kunna bidra till att nå Socialfondsprogrammets målsättningar. I samråd med projektägare och Svenska ESF-rådet tar utvärderaren fram en förändringsteori, utifrån vilken utvärderings- och uppföljningsplan fastställs.

Projektutvärderingarna har tre huvudsakliga syften:

 Bidra med väl underbyggd kunskap till projektägare/styrgrupp och projektledning om projektets utveckling och underlag gällande hur resultaten kan bidra till organisationens utvecklingsarbete eller andra organisationer som kan vara mottagare av projektets resultat.

 Bidra med väl underbyggd kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till att uppfylla utlysningens syften.

 Bidra med kunskap till andra för projektet relevanta aktörer.

I ansökan ska utvärderingsupplägget beskrivas översiktligt och svara på följande:

 Resurser avsatta för utvärdering och återföring

 Hur utvärderingen och dess resultat ska användas

 Hur utvärderingen bidrar till genomförandet av projektet

 Hur utvärderingen stärker utvecklingsarbetet hos de deltagande organisationerna Upphandling av utvärdering ska ske i samråd med Svenska ESF-rådet.

Socialfondens nationella utvalskriterier

De nationella urvalskriterierna utgör ett generellt ramverk som syftar till att säkerställa grund- läggande krav på kvalitet och måluppfyllelse i insatserna. Dessa ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att uppfylla det nationella socialfondsprogrammets mål väljs ut.

(9)

 Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. An- sökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering

 Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras.

 Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen.

 Projekten ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande lika möjlighe- ter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas.

 Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys.

 Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat.

 Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva.

 Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara.

Strukturfondspartnerskapets prioriteringsgrunder

De regionala principerna för urval ska komplettera och i vissa fall, där överlappning sker med det nationella programmets vägledande principer för urval, förstärka regionala prioriteringsgrunder. Sammanfattningsvis är följande regionala principer för urval vägledande i den regionala handlingsplanen i Stockholm:

 Relevans i förhållande till huvudstadsregionens särskilda utmaningar och hållbar stadsutveckling inklusive samarbete med Regionalfonden samt andra relevanta program och ini- tiativ

 Relevans i förhållande till målgruppens behov, regionala strategier och territoriella behov samt eventuella sektorsövergripande ansatser

 Ambitioner att inventera befintliga metoder respektive metodutvecklingsansatser och dess mervärde i förhållande till tidigare genomförda insatser och ordinarie strukturer

 Projektlogik och utvärderingsbarhet som möjliggör kunskapsuppbyggnad och lärande

 Förmåga att påverka horisontella principer och hållbarhetsdimensioner

 Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägare och förankring hos samarbetspar- ter

(10)

Förutsättningar för projektens genomförande

Vem kan söka?

Utlysningen riktar sig till offentlig utbildningsanordnare och branschorganisationer som tillsammans vill verka för ökad regional samverkan för att stärka yrkesutbildningar i byggsektorn.

Målgruppen

Målgruppen för insatserna är organisationer, myndigheter, företag och andra arbetsgivare inom privat, offentlig och ideell sektor inom byggsektorn.

Ansökans innehåll

I ansökningsskedet är problembilden i fokus. Ansökan ska beskriva den bakomliggande problem- och behovsbilden som projektet ska jobba med, dvs. problem- och behovsbilden hos målgruppen samt projektets betydelse för den. Det ska finnas en konkret idé om vad man vill uppnå samt övergripande hur det ska genomföras.

Projekt

Socialfondsprojekt 2014-2020 omfattas av tre delar:

 Analys- och planeringsfas

 Genomförandefas

 Avslutningsfas

Endast en ansökan görs för hela projektperioden och dess tre faser. Av ansökan ska tydligt framgå hur lång tid projektet bedöms behöva för respektive fas.

Analys – och planeringsfas

Fasen kan pågå i högst nio månader. Här ska en mer detaljerad planering av genomförandet av projektet göras. Arbetet i analys- och planeringsfasen ska resultera i följande avstäm- ningspunkter vilket också speglar tids och aktivitetsplanen:

 Konkretiserad problemformulering som resultat av en fördjupad problemanalys som också innefattar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling.

 Fördjupad omvärldsanalys. Analysen ska bygga vidare på tidigare gjorda lärdomar och motivera valet av aktiviteter och metoder.

 Kartlagd och avgränsad målgrupp.

 Fördjupad analys och fastställande av relevanta samverkanspartners.

 Fullständig genomförandeplan med tillhörande tids- och aktivitetsplan och som innefattar beskrivning av aktiviteterna i projektet.

(11)

 En plan för eventuellt transnationellt samarbete.

 En förändringsteori, dvs. en kedja av antaganden som utgår från vilka effekter man vill uppnå, och vad som behövs i form av delmål, resultat, utfall, aktiviteter och resurser för att nå dem.

 Utvärderingsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling.

 Uppföljningsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling.

 Kommunikationsplan utifrån en intressentanalys som avser mottagare av resultat och deras förmåga att ta till sig resultaten.

 Fastställd projektorganisation där styrgrupp ingår. Befattningar, roller och kompeten- ser hos projektteamet ska framgå.

 Specificerad budget för genomförande- och avslutningsfas.

 Fördjupad riskanalys relaterad till förväntade resultat.

Resultatet av analys- och planeringsfasen ska redovisas till ESF-rådet i form av en rapport där ovanstående punkter ska ingå. Om projektets rapport inte godkänns kan projektet komma att avbrytas. Tids- och aktivitetsplanen för analys- och planeringsfasen som ska finnas i ansökan ska tydligt ange vilka aktiviteter som kommer att genomföras under varje avstäm- ningspunkt.

Genomförandefas

I genomförandefasen genomförs de planerade aktiviteterna enligt projektplanen för att nå de mål och effekter som projektet syftar till.

Uppföljningen under genomförandefasen bygger på att vi samverkar för att bygga resultat tillsammans. Utifrån effektlogiken som uppföljningsverktyg åstadkommer vi åskådlighet och samsyn. Projektägare, utvärderare och ESF-rådet har täta och kontinuerliga möten, vilket blir en förutsättning för att uppnå gemensamma mål.

Avslutningsfas

Denna fas kan pågå som längst i tre månader. Följande insatser kan genomföras i en avslutningsfas.

 Färdigställande av slutrapport

 Färdigställande av extern utvärderingsrapport

 Spridningsaktiviteter

 Ekonomisk slutredovisning av projektet

(12)

Projekttid och projektlängd

Projekten i aktuell utlysning kan starta tidigast 1 augusti 2016 och senast 1 september 2016.

Projekten ska avslutas senast 1 september 2020 om inte Svenska ESF-rådet i ett senare skede fattar särskilt beslut om andra förutsättningar, såsom t ex förlängning av projekttiden.

Utlysning och ansökan

Utlysningen öppnar 8 februari 2016 och stänger 31 mars 2016 kl. 16. För ansökan finns sär- skild ansökningsmall samt budgetmall som fastställts av Svenska ESF-rådet för den nya programperioden. Ansökan görs i projektrummet www.esf.se. Underskrivet bekräftelsebrev av behörig att företräda sökande skickas till Svenska ESF-rådet, Box 22080, 104 22 Stock- holm. Till ansökan ska även underlag som bekräftar firmatecknare samt för ideell organisa- tion ska ett årsbokslut bifogas.

Budget

På ESF-rådets hemsida finns mall för projektbudget och tillhörande handledning att hämta.

Observera att projektet ska budgeteras med de schabloner och enhetskostnader som fram- går av handledningen. Se mer på Budget

Säkerställande av medfinansiering

I denna utlysning omfattar ESF-stödet 100% av projektbudgeten.

Statsstöd

Alla projekt som finansieras med medel från strukturfonderna måste följa EU:s statsstödsreg- ler. Reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå varför det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket. Avgörande för vilka regler som tillämpas är stödets stor- lek.

Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar. På denna marknad gäller gemensamma konkurrensregler, gemensamma regler för offentlig upphandling och gemensamma regler för statsstöd. Statsstödreglerna anger på vilket sätt det allmänna: staten, landsting eller kommunerna får ge stöd åt vissa företag.

För att ett stöd ska anses strida mot statsstödsreglerna ska följande fyra kriterier vara upp- fyllda:

1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion 2. Stödet finansieras genom offentliga medel.

3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.

4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(13)

Som företag betraktas samtliga enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett deras juridiska form. Enligt vedertagen rättspraxis är ekonomisk verksamhet all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. EU:s grundläggande bestämmel- ser om statsstöd återfinns i Lissabonfördragets artiklar 107-109, Kommissionens förordning- ar 1407/2013 och 651/2014 samt svenska förordningen 2014:1383.

Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU)

Kostnadseffektivitet är en grundläggande princip som är vägledande vid urval av projekt. Det innebär att förvaltande myndighet bedömer kostanden i förhållande till projektets tänkta resultat och effekter.

Orsaken är att kostnadseffektivitet är en viktig förutsättning för implementering och spridning.

Vidare innebär det att köp av varor och tjänster i projektet ska göras utifrån affärsmässiga villkor eller enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Projektets rutiner för det ska framgå av ansökan.

 Bilagor att bifoga med ansökan

 Underskrivet bekräftelsebrev (missiv)

 Specificerad budget enligt ESF-rådets budgetmall

 Beskrivning av projektorganisationen i analys- och planeringsfas

 Tid- och aktivitetsplan för analys- och planeringsfasen

 Redogörelse för mottaget statligt stöd eller stöd av mindre betydelse