Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28
Bofinksvägen 18 E
Datum 2015-04-20
Energiexpert Linus Sandström
Besiktningsdatum 2015-04-20
Rapport: Villauppgifter
Fastighet Umeå Fjäderskruden 28
Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus.
Namn Gunnar Andersson
Adress Bofinksvägen 18 E
Postadress 906 51 Umeå
Kommun Umeå
Antal personer i hushållet 1
Husuppgifter
Byggnadsår 1968
Hustyp Gavelradhus
Antal våningar Ett plan
Källare Med källare i soutteräng
Yttervägg Blandat material eller träkonstruktion
Fönster 2-glasfönster
Ventilation Självdragsventilation
Atemp (exkl. Area varmgarage) 175 m² Golvarean i temperaturreglerade utrymmen
Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 grader, begränsad av klimatskärmens insida.
Nuvarande uppvärmning Fjärrvärme
Årlig energianvändning Avser perioden 1401-1412
Elvärme 0 kWh
Hushållsel 2 056 kWh
Fastighetsel 0 kWh
Övrigt 0 kWh
Fjärrvärme 18577 kWh
Ved 0 m³
Varmvattenförbrukning 28 m³
Övrig information Nuvarande ägare har haft ca 20°C inomhus. Undermätare finns för fjärrvärmen på värme och varmvatten.
Faktiskt förbrukningen för 2014 är 18 577 kWh för denna
fastighet.
Rapport: Inköpt energi till huset i kWh
Fastighet Umeå Fjäderskruden 28
Värme 16977
Tappvarmvatten 1600
Summa 18577
Hushållsel 2056
Fastighetsel 0
Övrigt 0
Totalt inköp av energi 20633
10%
0% 0%
Inköpt energi
82%
8%
10%
Värme
Tappvarmvatten Hushållsel Fastighetsel Övrigt
24%
12%
14%
20%
30%
Energibalans exkl. tappvarmvatten
Ventilationsförluster Golv
Tak Ytterväggar Fönster
Rapport: Byggnadens energiklass C
Fastighet Umeå Fjäderskruden 28
Byggnadens energiprestanda 117 kWh/m²
Referenshusets energiprestanda 150-184 kWh/m²
Byggnadens energiprestanda
Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande tolvmånadersperiod (kWh/år) per tempererad area (m2) och anges i kWh/m2 och år.
Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är SMHI:s energiindexmetod. För byggnader som inte har separat mätning av
energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av
energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Energiprestanda skall också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.
Systemgränsen för byggnadens energiprestanda
också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.
Nedan finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool.
Källa: Boverkets Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010
Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder
Fastighet Umeå Fjäderskruden 28
Energieffektiviseringsåtgärder Energi-besparing kWh/år
Kostnads- besparing, kr
Åtgärds- kostnad, kr
Pay-off, år Teknisk livslängd, år
Installation av snålspolande munstycken.
300 390 800 2 5
Installation av nya radiatortermostater.
700 490 6 500 13 15
Justera befintliga termostater enligt skala nedan.
Installation av 3-glasfönster 3 300 2 310 150 000 65 30
alt. Byta ut inre rutan på ett energiglas.
1 100 770 35 000 45 -
Lönsamhet på fönsteråtgärd bedöms som tveksam i dagsläget.
Energipriser
kr/kWh Fast kostnad kr/år 16 Amp 20 Amp
El 1 300 kr 1 991 kr 2 981 kr
Pellets 0,55 0 25 Amp
Ved 0,5 0 3 716 kr
Olja 1,2 0
Fjärrvärme 0,686 3 804 kr
Om husägaren gör åtgärderna själv minskar kostnad och återbetalningstid.
Redovisade energibesparingar enligt ovan kan endast tolkas för de enskilda åtgärderna och kan inte summeras till en total energibesparing.
ROT-avdrag och bidrag är inte medräknade i åtgärdsförslagen men bör kontrolleras och sökas i de fall det är möjligt.
Det finns bidrag för bland annat solvärme, fönsterbyte och installation av biobränsleanordningar.
Energibesparande Tips
Installation av snålspolande munstycken Installation av snålspolande munstycken
Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten.
Ni tänker då kanske instinktivt på de äldre munstyckena som enbart reglerade trycket på vattnet och medförde en rejäl sänkning av komforten. Dagens munstycken blandar in luft och kan på så vis åstadkomma samma vätande effekt men med mindre mängd vatten.
Vid produktion av varmvatten kan endast en mycket liten del kommer byggnaden till godo för uppvärmning. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning.
Notera:
Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret.
Har du en elektrisk handdukstork i badrummet? Glöm inte att stänga av den. Om den står på året runt kan den dra så mycket som 600 kWh per år.
Elgolvvärme
Har ni elslingor i badrum eller hall bör dessa ställas lite lägre eller samma som husets inomhustemperaturen för att det primära värmesystemet huvudsakligen ska värma rummet. På sommaren kan golvvärmen kopplas ifrån för att spara energi.
Justering av inomhustemperaturen
Genom att sänka temperaturen inomhus kan man minska energianvändningen väldigt enkelt. Endast 1 grads sänkning av inomhustemperaturen minskar energianvändningen med ungefär 5 %. Har du för varmt inomhus ökar även vädringen då det kanske är tvunget att vädra vid t. ex ett besök. Skulle ni ändå behöva vädra gör det snabbt och effektivt för att förhindra att möbler och byggnadsstommen blir nerkyld och stäng om möjligt av termostatreglerade ventiler.
Notera:
När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader.
Nya tätlister i dörrar och fönster
Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga, redan efter 8-10 år kan det vara dags att byta. Att byta tätningslister har överlag bäst återbetalningstid. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna.
Notera att ventilationen i byggnaden måste fungera som tänkt dvs. att det finns tilluft, frånluft och överluft till badrum och förråd innan nya tätningslister monteras.
Handdiska inte under rinnande vatten
Att diska under rinnande vatten ökar energikostnaden så mycket som 800: - per år.
Diskmaskinen bör alltid vara ansluten till kallvatten i de fall värmesystemet inte är en elpanna.
Laga läckande kranar
En kran som läcker med en droppe per sekund under ett helt år kostar så mycket som 400: - per år.
Torka bakom kyl och frys
Genom att kontinuerligt torka av kylens kondensor, alltså baksidan av kylen eller frysen kan energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.
energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.
Temperaturen i kyl och frys
Ställ inte in onödigt låga temperaturer på kyl och frys. Varje grad du kan sänka med minskar energianvändningen med ca 5 %.
Notera:
Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen.
Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder.
2-glas fönster med persienner
Har du 2-glas fönster med persienner kan du för att minska energianvändningen dra ner persiennerna under natten. Genom åtgärden bildas ett skikt som motverkar nattutstrålning.
Kontrollera temperaturerna
Mät inomhustemperaturen för att säkerställa att den är rätt, och mät inte i fönstret eftersom fönstret kyler.
Kontrollera temperaturen i garaget då den ofta är högre än man tror. Mät även varmvattentemperatur, den bör ligga mellan 50-60 grader.
Injustering av värmekurvan
Under justeringsarbetet ska manuella radiatorventiler vara helt öppna och termostater vara avmonterade för att säkra fullt flöde genom radiatorerna.
Därefter upprättas lämpligen en tabell för rumstemperaturen som registreras för olika utetemperaturer, vid mulen väderlek och inte allt för kraftig vindstyrka.
Perioder med kraftig solstrålning påverkar rumstemperaturen då strålningsvärme lagras i byggnadens väggar. Något lägre framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet.
Rätt inställd styrkurva behöver inte ändras såvida inte förutsättningarna ändras i form av energisparande åtgärder, ex vid tilläggsisolering.
Att sänka framledningstemperaturen 2-3 grader motsvarar 1 grad inomhus. Hur mycket framledningen ska ändras för att få önskad rumstemperaturändring hänger samman med värmesystemets konstruktion och byggnadens isolering, som i sin tur påverkar styrkurvans branthet.
När styrkurvan har korrekt lutning i förhållande till utomhustemperaturen kan parallellförskjutningen av styrkurvan
användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned Om rumstemperaturen ändras då utetemperaturen varierar ska styrkurvan justeras uppåt eller nedåt vid den
utetemperatur då rumstemperaturen avviker från önskat värde.
Med styrkurvan rätt anpassad till byggnaden är rumstemperaturen konstant, oberoende av utetemperaturvariationer.
Styrkurvans lutning ger information om byggnadens isolering. Brant kurva lite isolering. Flack kurva mycket isolering.
Innan injusteringsarbetet påbörjas är det viktigt att fördelning av värmemediet är utfört så att respektive radiator har vattenflöde som motsvarar dess effekt. Är fördelningen inte riktigt resulterar det i ojämn värme i byggnaden.
Inomhusgivare
I basutförande består oftast inte reglercentralen med inomhusgivare utan den kan kompletteras med detta.
En inomhusgivare justerar värmekurvan istället för att ni manuellt ändra kurvförskjutningen efter önskad
inomhustemperatur går styrsystemet in och gör detta för att optimera framledningstemperaturen. Termostater på radiatorerna bör fortfarande användas eftersom inomhusgivaren inte känner av interna belastningar i hela byggnaden. Det kan t ex vara full solinstrålingen i ett rum och därmed blir det övertemperatur ifall inte termostaten sitter kvar och kan strypa flödet till radiatorn.
Rumstemperaturregleringsgivaren bör placeras där det påverkas minst av omgivande faktorer.
användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned men behåller samma lutning.
Dvs. att när rätt lutning på styrkurvan är funnen betyder inte det att inomhustemperaturen är korrekt utan detta kan behöva korrigeras på kurvförskjutningen. Se bild nedan
