Energideklaration av fastigheten Umeå Degerbyn 1:15
Degerbyn 51
Datum 2014-12-10
Energiexpert Linus Sandström
Besiktningsdatum 2014-12-10
Rapport: Villauppgifter
Fastighet Umeå Degerbyn 1:15
Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus.
Namn Anders Egelby
Adress Degerbyn 51
Postadress 905 95 Umeå
Kommun Umeå
Antal personer i hushållet 3
Husuppgifter
Byggnadsår 1974
Hustyp Friliggande hus/kedjehus
Antal våningar En plan
Källare Utan källare
Yttervägg Blandat material eller träkonstruktion
Ventilation Mekanisk ventilation till- och frånluft inkl. värmeväxlare Atemp (exkl. Area varmgarage) 137 m²
Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 grader, avsedd att värmas till mer än 10 grader, begränsad av klimatskärmens insida.
Area varmgarage ca 53 m²
Nuvarande uppvärmning Berg-/jordvärmepump
Årlig energianvändning Avser perioden 1312-1411
Elvärme 4 321 kWh
Hushållsel 4700 kWh
Fastighetsel 1400 kWh
Fristående byggnad 3500 kWh
Braskamin Ja, men ej brukad
Kallvattenförbrukningen 72 m³
Inomhustemperatur ca 21°C
Temperatur i garaget ca 10-13°C
Teoretisk beräkning för energianvändning till varmgarage.
Rapport: Inköpt energi till huset
Fastighet Umeå Degerbyn 1:15
Värme 3821
Tappvarmvatten 500
Summa 4321
Hushållsel 4700
Fastighetsel 1400
Fristående byggnad 3500 Totalt inköp av energi 13921
Inköpt energi
27%
4%
34%
10%
25%
Värme
Tappvarmvatten Hushållsel Fastighetsel Fristående byggnad
27%
16%
14%
24%
19%
Energibalans exkl. tappvarmvatten
Ventilationsförluster Golv
Tak Ytterväggar Fönster
Rapport: Byggnadens energiklass A
Fastighet Umeå Degerbyn 1:15
Byggnadens energiprestanda 47 kWh/m²
Referenshusets energiprestanda 106-129 kWh/m²
Byggnadens energiprestanda
Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande tolvmånadersperiod (kWh/år) per tempererad area (m2) och anges i kWh/m2 och år.
Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är SMHI:s energiindexmetod. För byggnader som inte har separat mätning av
energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av
energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Energiprestanda skall också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.
Systemgränsen för byggnadens energiprestanda
också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.
Nedan finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool.
Källa: Boverkets Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010
Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder
Fastighet Umeå Degerbyn 1:15
Energieffektiviseringsåtgärder Energi-besparing kWh/år
Kostnads- besparing, kr
Åtgärds- kostnad, kr
Pay-off, år Teknisk livslängd, år
Installation av luft-
luftvärmepump till garage
1 700 1 870 18 000 10 15
Undermätare rekommenderas för att kunna separerar energianvändningen.
Justera radiatortermostater enligt skala nedan.
Energipriser
kr/kWh Fast kostnad kr/år 16 Amp 20 Amp
El 1,1 300 kr 1 991 kr 2 981 kr
Pellets 0,55 0 25 Amp
Ved 0,45 0 3 716 kr
Olja 1,2 0
Fjärrvärme 0,681 3 804 kr
Om husägaren gör åtgärderna själv minskar kostnad och återbetalningstid.
Redovisade energibesparingar enligt ovan kan endast tolkas för de enskilda åtgärderna och kan inte summeras till en total energibesparing.
ROT-avdrag och bidrag är inte medräknade i åtgärdsförslagen men bör kontrolleras och sökas i de fall det är möjligt.
Det finns bidrag för bland annat solvärme, fönsterbyte och installation av biobränsleanordningar.
Energibesparande Tips
Installation av snålspolande munstycken Installation av snålspolande munstycken
Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten.
Ni tänker då kanske instinktivt på de äldre munstyckena som enbart reglerade trycket på vattnet och medförde en rejäl sänkning av komforten. Dagens munstycken blandar in luft och kan på så vis åstadkomma samma vätande effekt men med mindre mängd vatten.
Vid produktion av varmvatten kan endast en mycket liten del kommer byggnaden till godo för uppvärmning. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning.
Notera:
Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret.
Har du en elektrisk handdukstork i badrummet? Glöm inte att stänga av den. Om den står på året runt kan den dra så mycket som 600 kWh per år.
Elgolvvärme
Har ni elslingor i badrum eller hall bör dessa ställas lite lägre eller samma som husets inomhustemperaturen för att det primära värmesystemet huvudsakligen ska värma rummet. På sommaren kan golvvärmen kopplas ifrån för att spara energi.
Justering av inomhustemperaturen
Genom att sänka temperaturen inomhus kan man minska energianvändningen väldigt enkelt. Endast 1 grads sänkning av inomhustemperaturen minskar energianvändningen med ungefär 5 %. Har du för varmt inomhus ökar även vädringen då det kanske är tvunget att vädra vid t. ex ett besök. Skulle ni ändå behöva vädra gör det snabbt och effektivt för att förhindra att möbler och byggnadsstommen blir nerkyld och stäng om möjligt av termostatreglerade ventiler.
Notera:
När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader.
Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda.
Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda.
Nya tätlister i dörrar och fönster
Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga, redan efter 6-8 år kan det vara dags att byta. Att byta tätningslister har överlag bäst återbetalningstid. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna.
Notera att ventilationen i byggnaden måste fungera som tänkt dvs. att det finns tilluft, frånluft och överluft till badrum och förråd innan nya tätningslister monteras.
Handdiska inte under rinnande vatten
Att diska under rinnande vatten ökar energikostnaden så mycket som 800: - per år.
Diskmaskinen bör alltid vara ansluten till kallvatten i de fall värmesystemet inte är en elpanna.
Laga läckande kranar
En kran som läcker med en droppe per sekund under ett helt år kostar så mycket som 400: - per år.
Torka bakom kyl och frys
Genom att kontinuerligt torka av kylens kondensor, alltså baksidan av kylen eller frysen kan energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.
energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.
Temperaturen i kyl och frys
Ställ inte in onödigt låga temperaturer på kyl och frys. Varje grad du kan sänka med minskar energianvändningen med ca 5 %.
Notera:
Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen.
Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder.
2-glas fönster med persienner
Har du 2-glas fönster med persienner kan du för att minska energianvändningen dra ner persiennerna under natten. Genom åtgärden bildas ett skikt som motverkar nattutstrålning.
Kontrollera temperaturerna
Mät inomhustemperaturen för att säkerställa att den är rätt, och mät inte i fönstret eftersom fönstret kyler.
Kontrollera temperaturen i garaget då den ofta är högre än man tror. Mät även varmvattentemperatur, den bör ligga mellan 50-60 grader.
Injustering av värmekurvan
Perioder med kraftig solstrålning påverkar rumstemperaturen då strålningsvärme lagras i byggnadens väggar. Något lägre framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet.
Om rumstemperaturen ändras då utetemperaturen varierar ska styrkurvan justeras uppåt eller nedåt vid den utetemperatur då rumstemperaturen avviker från önskat värde.
Med styrkurvan rätt anpassad till byggnaden är rumstemperaturen konstant, oberoende av utetemperaturvariationer.
Styrkurvans lutning ger information om byggnadens isolering. Brant kurva lite isolering. Flack kurva mycket isolering.
Innan injusteringsarbetet påbörjas är det viktigt att fördelning av värmemediet är utfört så att respektive radiator har vattenflöde som motsvarar dess effekt. Är fördelningen inte riktigt resulterar det i ojämn värme i byggnaden så en lägenhet har 23 grader och en annan har 18 grader.
Under justeringsarbetet ska manuella radiatorventiler, åtkomliga för nyttjare av lokalen, vara helt öppna och överdelarna (regulatorerna) på eventuella termostatventiler vara avmonterade för att säkra fullt flöde genom radiatorerna.
Därefter upprättas lämpligen en tabell för rumstemperaturen som registreras för olika utetemperaturer, vid mulen väderlek och inte allt för kraftig vindstyrka.
framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet.
Rätt inställd styrkurva behöver inte ändras såvida inte förutsättningarna ändras i form av energisparande åtgärder, ex vid tilläggsisolering.
Att sänka framledningstemperaturen 2-3 grader motsvarar 1 grad inomhus. Hur mycket framledningen ska ändras för att få önskad rumstemperaturändring hänger samman med värmesystemets konstruktion och byggnadens isolering, som i sin tur påverkar styrkurvans branthet.
När styrkurvan har korrekt lutning i förhållande till utomhustemperaturen kan parallellförskjutningen av styrkurvan
användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned men behåller samma lutning.
Dvs. att när rätt lutning på styrkurvan är funnen betyder inte det att inomhustemperaturen är korrekt utan detta kan behöva korrigeras på kurvförskjutningen. Se bild nedan
Rumsreglering (kaskadreglering)
I basutförande består oftast inte reglercentralen med inomhusgivare utan den kan kompletteras med detta.
Rumstemperaturregleringsgivaren bör placeras där det påverkas minst av omgivande faktorer.
Funktionen är som följer. Om ärvärdet för rumstemperaturen under- eller överskrider börvärdet förskjuts
framledningstemperaturen, från inställd styrkurva i proportion till avvikelsen eller belastningen beroende på verkningssätt för reglerutrustningen. Förhållandet är inställbart eller fast. Riktvärde är 1:2,5.
Dvs. att istället för att manuellt ändra kurvförskjutningen efter önskad inomhustemperatur går styrsystemet in och gör detta för att optimera framledningstemperaturen. Termostater på radiatorerna bör fortfarande användas eftersom inomhusgivaren inte känner av interna belastningar i hela byggnaden. Det kan t ex vara full solinstrålingen i ett rum och därmed blir det övertemperatur ifall inte termostaten sitter kvar och kan strypa flödet till radiatorn.
sammanfattning av
ENERGIDEKLARATION
Degerbyn 51
,905 95 Umeå Umeå kommun
Nybyggnadsår: 1974
Energideklarations-ID: 638314
Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare.
För mer information:
www.boverket.se/energideklaration Sammanfattningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.
Energiprestanda:
47 kWh/m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]:
Energiklass C, 95 kWh/m² och år Uppvärmningssystem:
Markvärmepump (el) och el (luftburen)
Radonmätning:
Inte utförd Åtgärdsförslag:
Har inte lämnats
Energideklarationen är utförd av:
Linus Sandström, Bosyn, 2014-12-10 Energideklarationen är giltig till:
2024-12-10
n m l k j
iEnkel nmlkjKomplex
n m l k j
iJa nmlkjNej
n m l k j iNej n m l k
jJa enligt 3 kap KML
n m l k
jJa enligt SBM-förordningen
n m l k j iNej n m l k
jJa, är utpekad i detaljplan eller områdesbestämmerlse
n m l k
jJa, är utpekad i annan typ av dokument
n m l k
jJa, egen bedömning
100
Energideklaration
Version:Dekl.id:
2.2 638314
Byggnaden - Identifikation
Län
Västerbotten
Kommun
Umeå
O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen.
g f e d c
bEgna hem (privatägda småhus) Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn)
Degerbyn 1:15
Egen beteckning
Husnummer
1
Prefix byggnadsid
1
Byggnadsid
1087926
Orsak till avvikelse
Adressuppgifter är fel/saknasnmlkj
Adress
Degerbyn 51
Postnummer
90595
Postort
Umeå
Huvudadress
n m l k j i
Byggnaden - Egenskaper
Typkod Byggnadskategori
En- och tvåbostadshus
Byggnadens komplexitet Byggnadstyp
6 Friliggande
Nybyggnadsår
1974
Atemp mätt värde (exkl. Avarmgarage)
137 m2
Finns installerad eleffekt >10 W/m2 för uppvärmning och varmvattenproduktion
Är byggnaden skyddad som byggnadsminne?
Är byggnaden en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap 13 § PBL?
Verksamhet Procent av
Fördela enligt nedan: Atemp (exkl.
Avarmgarage) Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare)
Övrig verksamhet - ange vad
Summa 100
220 - Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer
n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj 500 nmlkj nmlkji 3821 nmlkj nmlkji
n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj 4321
500 nmlkj nmlkji n m l k j nmlkj n
m l k
jJa nmlkjiNej
n m l k
jJa nmlkjiNej
6429 6409
47 47 95 106 129
Energianvändning
Verklig förbrukning
Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM)
1312 ----1411
Beräknad förbrukning
Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej
g f e d c
Hur mycket energi har använts för värme och komfortkyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)?
Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Mätt värde
Fördelat värde
Fjärrvärme (1) kWh
Eldningsolja (2) kWh
Naturgas, stadsgas (3) kWh
Ved (4) kWh
Flis/pellets/briketter (5) kWh
Övrigt biobränsle (6) kWh
El (vattenburen) (7) kWh
El (direktverkande) (8) kWh
El (luftburen) (9) kWh
Markvärmepump (el) (10) kWh
Värmepump-frånluft (el)
(11) kWh
Värmepump-luft/luft (el)
(12) kWh
Värmepump-luft/
vatten (el) (13) kWh
Energi för uppvärmning
och varmvatten1 (Σ1) kWh Varav energi till
varmvattenberedning kWh
Fjärrkyla (14) kWh
Finns solvärme? Ange solfångararea m2
Beräknad energiproduktion
kWh/år Finns solcellssystem? Ange solcellsarea
m2
Beräknad elproduktion kWh/år
Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts:
Eldningsolja 10 000 kWh/m3
Naturgas 11 000 kWh/1 000 m3 (effektivt värmevärde) Stadsgas 4 600 kWh/1 000 m3
Pellets 4 500-5 000 kWh/ton, beroende av träslag och fukthalt
Källa: Energimyndigheten
För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av
sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt.
1400 nmlkj nmlkji 4700 nmlkj nmlkji
n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj 0
5721 5721
Övrig el (ange mätt värde om möjligt)
Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Mätt värde
Fördelat värde Fastighetsel2 (15) kWh
Hushållsel3 (16) kWh
Verksamhetsel4 (17) kWh
El för komfortkyla (18) kWh Tillägg komfortkyla5 (19) kWh
Byggnadens
energianvändning6 (Σ3) kWh Byggnadens
elanvändning7 (Σ4) kWh
Ort (graddagar) Normalårskorrigerat värde (graddagar)
Ort (Energi-Index) Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 8
Umeå Flygplats kWh Umeå kWh
Energiprestanda …varav el Referensvärde 1
(enligt nybyggnadskrav)
Referensvärde 2 (statistiskt intervall)
kWh/m2,år kWh/m2,år kWh/m2,år ---- kWh/m2,år
1 Summa 1-13 (Σ1)
2 Den el som ingår i fastighetsenergin
3 Den el som ingår i hushållsenergin
4 Den el som ingår i verksamhetsenergin
5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20 och BFS 2011:6)
6 Enligt definition i Boverkets byggregler (Summa 1-15, 18-19 (Σ3))
7 Den el som ingår i byggnadens energianvändning (Summa 7-13,15,18-19 (Σ4))
8 Underlag för energiprestanda
n m l k
jJa nmlkjiNej
n m l k
jJa nmlkjiNej
n m l k
jJa nmlkjiNej Uppgifter om ventilationskontroll
Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden?
Typ av ventilationssystem gfedcb FTX gfedc FT gfedc F med återvinning
g f e d
c F gfedc Självdrag
10 Avser när byggnaden har fler ventilationsaggregat
Uppgifter om luftkonditioneringssystem
Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW?
Uppgifter om radon
Är radonhalten mätt?
n m l k
jJa nmlkjiNej
n m l k j
iJa nmlkjNej
Vi besiktar alla byggnader på plats.
Se även rapport av Bosyn.
Teoretisk beräkning för energianvändning till varmgarage.
3 500 kWh/år är fördelat till garagebyggnaden.
Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration
Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder
Övrigt
Har byggnaden deklarerats tidigare?
Har byggnaden besiktigats på plats?
Vid nej, vilket undantag åberopas (§ 6) SFS 2012:400
6 Kommentar
Annat arbete med hänvisning till hälsa och miljö som utförts på byggnaden, t.ex. miljöklassning, enkäter eller kommentarer till energideklarationsuppgifterna
Expert
Förnamn
Linus
Efternamn
Sandström
Datum för godkännande
2014-12-10
E-postadress
linus@bosyn.se
Certifikatnummer Certifieringsorgan Behörighetsnivå
3322 Kiwa Swedcert Normal
Företag
Bosyn
