Energideklaration av fastigheten Umeå Knostret 13 Bondegatan 25A

(1)

Energideklaration av fastigheten Umeå Knostret 13

Bondegatan 25A

Datum 2014-08-20

Energiexpert Linus Sandström

Besiktningsdatum 2014-08-20

(2)

Rapport: Villauppgifter

Fastighet Umeå Knostret 13

Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus.

Namn Sven-Erik Rudolfsson

Adress Bondegatan 25A

Postadress 904 21 Umeå

Kommun Umeå

Antal personer i hushållet 2

Husuppgifter

Byggnadsår 1978

Hustyp Gavelradhus/parhus

Antal våningar 1 1/2-plan

Källare Med källare

Yttervägg Blandat material eller träkonstruktion

Ventilation Mekanisk ventilation till- och frånluft inkl. värmeväxlare Atemp (exkl. Area varmgarage) 191 m²

Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 grader, avsedd att värmas till mer än 10 grader, begränsad av klimatskärmens insida.

Area varmgarage ca 22 m²

Nuvarande uppvärmning Direktverkande el

Årlig energianvändning Avser perioden 1301-1312

Elvärme 14 287 kWh

Hushållsel 3500 kWh

Fastighetsel 1000 kWh

Fristående byggnad 1300 kWh

Kallvattenförbrukningen 103 m³

Inomhustemperatur ca 20°C

Temperatur i garaget ca 10-12°C

(3)

Rapport: Inköpt energi till huset

Fastighet Umeå Knostret 13

Värme 11787

Tappvarmvatten 2500

Summa 14287

Hushållsel 3500

Fastighetsel 1000

Fristående byggnad 1300 Totalt inköp av energi 20087

5%

7%

Inköpt energi

59%

12%

17%

7%

Värme

Tappvarmvatten Hushållsel Fastighetsel Fristående byggnad

23%

8%

26%

35%

Energibalans exkl. tappvarmvatten

Ventilationsförluster Golv

Tak Ytterväggar Fönster

(4)

Rapport: Byggnadens energiklass C

Fastighet Umeå Knostret 13

Byggnadens energiprestanda 88 kWh/m²

Referenshusets energiprestanda 132-162 kWh/m²

Byggnadens energiprestanda

Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande tolvmånadersperiod (kWh/år) per tempererad area (m2) och anges i kWh/m2 och år.

Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är SMHI:s energiindexmetod. För byggnader som inte har separat mätning av

energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av

energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Energiprestanda skall också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.

Systemgränsen för byggnadens energiprestanda

också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.

Nedan finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool.

Källa: Boverkets Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010

(5)

Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder

Fastighet Umeå Knostret 13

Energieffektiviseringsåtgärder Energi-besparing kWh/år

Kostnads- besparing, kr

Åtgärds- kostnad, kr

Pay-off, år Teknisk livslängd, år

Installation av snålspolande munstycken.

420 694 800 1 5

Sänka

tappvarmvattentemperatur en vid tappstället från 64°C till 55°C. Skållningsrisk föreligger.

380 418 - - -

Installation av ett energieffektivare ventilationsaggregat

1 500 1 650 25 000 15 25

Installation av bergvärme inkl. konvertering.

8 600 9 460 280 000 30 15

Ej lönsamt

Installation av fjärrvärme inkl. konvertering.

- 3 040 160 000 53 25

Ej lönsamt

Genomgång av tätningslister för fönster och dörrar samt justering rekommenderas.

(6)

Energipriser

kr/kWh Fast kostnad kr/år 16 Amp 20 Amp

El 1,1 300 kr 1 991 kr 2 981 kr

Pellets 0,55 0 25 Amp

Ved 0,45 0 3 716 kr

Olja 1,2 0

Fjärrvärme 0,681 3 804 kr

Om husägaren gör åtgärderna själv minskar kostnad och återbetalningstid.

Redovisade energibesparingar enligt ovan kan endast tolkas för de enskilda åtgärderna och kan inte summeras till en total energibesparing.

ROT-avdrag och bidrag är inte medräknade i åtgärdsförslagen men bör kontrolleras och sökas i de fall det är möjligt.

Det finns bidrag för bland annat solvärme, fönsterbyte och installation av biobränsleanordningar.

Energibesparande Tips

Installation av snålspolande munstycken Installation av snålspolande munstycken

Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten.

Ni tänker då kanske instinktivt på de äldre munstyckena som enbart reglerade trycket på vattnet och medförde en rejäl sänkning av komforten. Dagens munstycken blandar in luft och kan på så vis åstadkomma samma vätande effekt men med mindre mängd vatten.

Vid produktion av varmvatten kan endast en mycket liten del kommer byggnaden till godo för uppvärmning. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning.

Notera:

Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret.

Har du en elektrisk handdukstork i badrummet? Glöm inte att stänga av den. Om den står på året runt kan den dra så mycket som 600 kWh per år.

Elgolvvärme

Har ni elslingor i badrum eller hall bör dessa ställas lite lägre eller samma som husets inomhustemperaturen för att det primära värmesystemet huvudsakligen ska värma rummet. På sommaren kan golvvärmen kopplas ifrån för att spara energi.

Justering av inomhustemperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus kan man minska energianvändningen väldigt enkelt. Endast 1 grads sänkning av inomhustemperaturen minskar energianvändningen med ungefär 5 %. Har du för varmt inomhus ökar även vädringen då det kanske är tvunget att vädra vid t. ex ett besök. Skulle ni ändå behöva vädra gör det snabbt och effektivt för att förhindra att möbler och byggnadsstommen blir nerkyld och stäng om möjligt av termostatreglerade ventiler.

Notera:

När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader.

Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda.

(7)

Nya tätlister i dörrar och fönster

Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga, redan efter 6-8 år kan det vara dags att byta. Att byta tätningslister har överlag bäst återbetalningstid. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna.

Notera att ventilationen i byggnaden måste fungera som tänkt dvs. att det finns tilluft, frånluft och överluft till badrum och förråd innan nya tätningslister monteras.

Handdiska inte under rinnande vatten

Att diska under rinnande vatten ökar energikostnaden så mycket som 800: - per år.

Diskmaskinen bör alltid vara ansluten till kallvatten i de fall värmesystemet inte är en elpanna.

Laga läckande kranar

En kran som läcker med en droppe per sekund under ett helt år kostar så mycket som 400: - per år.

Torka bakom kyl och frys

Genom att kontinuerligt torka av kylens kondensor, alltså baksidan av kylen eller frysen kan energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.

energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.

Temperaturen i kyl och frys

Ställ inte in onödigt låga temperaturer på kyl och frys. Varje grad du kan sänka med minskar energianvändningen med ca 5 %.

Notera:

Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen.

Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder.

2-glas fönster med persienner

Har du 2-glas fönster med persienner kan du för att minska energianvändningen dra ner persiennerna under natten. Genom åtgärden bildas ett skikt som motverkar nattutstrålning.

Kontrollera temperaturerna

Mät inomhustemperaturen för att säkerställa att den är rätt, och mät inte i fönstret eftersom fönstret kyler.

Kontrollera temperaturen i garaget då den ofta är högre än man tror. Mät även varmvattentemperatur, den bör ligga mellan 50-60 grader.

(8)

Injustering av värmekurvan

Perioder med kraftig solstrålning påverkar rumstemperaturen då strålningsvärme lagras i byggnadens väggar. Något lägre framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet.

Om rumstemperaturen ändras då utetemperaturen varierar ska styrkurvan justeras uppåt eller nedåt vid den utetemperatur då rumstemperaturen avviker från önskat värde.

Med styrkurvan rätt anpassad till byggnaden är rumstemperaturen konstant, oberoende av utetemperaturvariationer.

Styrkurvans lutning ger information om byggnadens isolering. Brant kurva lite isolering. Flack kurva mycket isolering.

Innan injusteringsarbetet påbörjas är det viktigt att fördelning av värmemediet är utfört så att respektive radiator har vattenflöde som motsvarar dess effekt. Är fördelningen inte riktigt resulterar det i ojämn värme i byggnaden så en lägenhet har 23 grader och en annan har 18 grader.

Under justeringsarbetet ska manuella radiatorventiler, åtkomliga för nyttjare av lokalen, vara helt öppna och överdelarna (regulatorerna) på eventuella termostatventiler vara avmonterade för att säkra fullt flöde genom radiatorerna.

Därefter upprättas lämpligen en tabell för rumstemperaturen som registreras för olika utetemperaturer, vid mulen väderlek och inte allt för kraftig vindstyrka.

framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet.

Rätt inställd styrkurva behöver inte ändras såvida inte förutsättningarna ändras i form av energisparande åtgärder, ex vid tilläggsisolering.

Att sänka framledningstemperaturen 2-3 grader motsvarar 1 grad inomhus. Hur mycket framledningen ska ändras för att få önskad rumstemperaturändring hänger samman med värmesystemets konstruktion och byggnadens isolering, som i sin tur påverkar styrkurvans branthet.

När styrkurvan har korrekt lutning i förhållande till utomhustemperaturen kan parallellförskjutningen av styrkurvan

användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned men behåller samma lutning.

Dvs. att när rätt lutning på styrkurvan är funnen betyder inte det att inomhustemperaturen är korrekt utan detta kan behöva korrigeras på kurvförskjutningen. Se bild nedan

(9)

Rumsreglering (kaskadreglering)

I basutförande består oftast inte reglercentralen med inomhusgivare utan den kan kompletteras med detta.

Rumstemperaturregleringsgivaren bör placeras där det påverkas minst av omgivande faktorer.

Funktionen är som följer. Om ärvärdet för rumstemperaturen under- eller överskrider börvärdet förskjuts

framledningstemperaturen, från inställd styrkurva i proportion till avvikelsen eller belastningen beroende på verkningssätt för reglerutrustningen. Förhållandet är inställbart eller fast. Riktvärde är 1:2,5.

Dvs. att istället för att manuellt ändra kurvförskjutningen efter önskad inomhustemperatur går styrsystemet in och gör detta för att optimera framledningstemperaturen. Termostater på radiatorerna bör fortfarande användas eftersom inomhusgivaren inte känner av interna belastningar i hela byggnaden. Det kan t ex vara full solinstrålingen i ett rum och därmed blir det övertemperatur ifall inte termostaten sitter kvar och kan strypa flödet till radiatorn.

(10)

sammanfattning av

ENERGIDEKLARATION

Bondegatan 25A

,

904 21 Umeå Umeå kommun

Nybyggnadsår: 1978

Energideklarations-ID: 619292

Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare.

För mer information:

www.boverket.se/energideklaration Sammanfattningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.

Energiprestanda:

88 kWh/m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]:

Energiklass C, 95 kWh/m² och år Uppvärmningssystem:

El (direktverkande) och el (vattenburen)

Radonmätning:

Inte utförd Åtgärdsförslag:

Har lämnats

Energideklarationen är utförd av:

Linus Sandström, Bosyn, 2014-08-20 Energideklarationen är giltig till:

2024-08-20

(11)

n m l k j

i^Enkel nmlkj^Komplex

n m l k j

i^Ja nmlkj^Nej

n m l k j i^Nej n m l k

jJa enligt 3 kap KML

n m l k

jJa enligt SBM-förordningen

n m l k j i^Nej n m l k

jJa, är utpekad i detaljplan eller områdesbestämmerlse

n m l k

jJa, är utpekad i annan typ av dokument

n m l k

jJa, egen bedömning

100

Energideklaration

^Version:

Dekl.id:

2.2 619292

Byggnaden - Identifikation

Län

Västerbotten

Kommun

Umeå

O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen.

g f e d c

bEgna hem (privatägda småhus) Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn)

Knostret 13

Egen beteckning

Husnummer

1

Prefix byggnadsid

1

Byggnadsid

1078353

Orsak till avvikelse

Adressuppgifter är fel/saknasnmlkj

Adress

Bondegatan 25A

Postnummer

90421

Postort

Umeå

Huvudadress

n m l k j i

Byggnaden - Egenskaper

Typkod Byggnadskategori

En- och tvåbostadshus

Byggnadens komplexitet Byggnadstyp

Friliggande 6

Nybyggnadsår

1978

Atemp mätt värde (exkl. Avarmgarage)

191 _m²

Finns installerad eleffekt >10 W/m² för uppvärmning och varmvattenproduktion

Är byggnaden skyddad som byggnadsminne?

Är byggnaden en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap 13 § PBL?

Verksamhet Procent av

Fördela enligt nedan: Atemp (exkl.

Avarmgarage) Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare)

Övrig verksamhet - ange vad

Summa 100

220 - Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer

(12)

n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj 2500 nmlkj nmlkji 11787 nmlkj nmlkji

n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj 14287

2500 nmlkj nmlkji n m l k j nmlkj n

m l k

j^Ja nmlkji^Nej

n m l k

j^Ja nmlkji^Nej

16573 16898

88 88 95 132 162

Energianvändning

Verklig förbrukning

Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM)

1301 _----1312

Beräknad förbrukning

Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej

g f e d c

Hur mycket energi har använts för värme och komfortkyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)?

Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Mätt värde

Fördelat värde

Fjärrvärme (1) kWh

Eldningsolja (2) kWh

Naturgas, stadsgas (3) kWh

Ved (4) kWh

Flis/pellets/briketter (5) kWh

Övrigt biobränsle (6) kWh

El (vattenburen) (7) kWh

El (direktverkande) (8) kWh

El (luftburen) (9) kWh

Markvärmepump (el) (10) kWh

Värmepump-frånluft (el)

(11) kWh

Värmepump-luft/luft (el)

(12) kWh

Värmepump-luft/

vatten (el) (13) kWh

Energi för uppvärmning

och varmvatten¹(Σ1) kWh Varav energi till

varmvattenberedning kWh

Fjärrkyla (14) kWh

Finns solvärme? Ange solfångararea m²

Beräknad energiproduktion

kWh/år Finns solcellssystem? Ange solcellsarea

m²

Beräknad elproduktion kWh/år

Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts:

Eldningsolja 10 000 kWh/m³

Naturgas 11 000 kWh/1 000 m³ (effektivt värmevärde) Stadsgas 4 600 kWh/1 000 m³

Pellets 4 500-5 000 kWh/ton, beroende av träslag och fukthalt

Källa: Energimyndigheten

För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av

sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt.

1000 nmlkj nmlkji 3500 nmlkj nmlkji

n m l k j nmlkj n m l k j nmlkj 0

15287 15287

Övrig el (ange mätt värde om möjligt)

Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Mätt värde

Fördelat värde Fastighetsel² (15) kWh

Hushållsel³ (16) kWh

Verksamhetsel⁴ (17) kWh

El för komfortkyla (18) kWh Tillägg komfortkyla⁵ (19) kWh

Byggnadens

energianvändning⁶ (Σ3) kWh Byggnadens

elanvändning⁷ (Σ4) kWh

Ort (graddagar) Normalårskorrigerat värde (graddagar)

Ort (Energi-Index) Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) ⁸

Umeå Flygplats kWh Umeå kWh

Energiprestanda …varav el Referensvärde 1

(enligt nybyggnadskrav)

Referensvärde 2 (statistiskt intervall)

kWh/m²,år kWh/m²,år kWh/m²,år ---- kWh/m²,år

1 Summa 1-13 (Σ1)

2 Den el som ingår i fastighetsenergin

3 Den el som ingår i hushållsenergin

4 Den el som ingår i verksamhetsenergin

5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20 och BFS 2011:6)

6 Enligt definition i Boverkets byggregler (Summa 1-15, 18-19 (Σ3))

7 Den el som ingår i byggnadens energianvändning (Summa 7-13,15,18-19 (Σ4))

8 Underlag för energiprestanda

(13)

n m l k

j^Ja nmlkji^Nej

n m l k

j^Ja nmlkji^Nej

n m l k

j^Ja nmlkji^Nej Uppgifter om ventilationskontroll

Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden?

Typ av ventilationssystem gfedcb^FTX gfedc^FT gfedc F med återvinning

g f e d

c^F gfedc Självdrag

10 Avser när byggnaden har fler ventilationsaggregat

Uppgifter om luftkonditioneringssystem

Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW?

Uppgifter om radon

Är radonhalten mätt?

(14)

kWh/år kr/kWh

Sänka tappvarmvattentemperaturen vid tappstället från 64°C till 55°C.

Skållningsrisk föreligger.

Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration

Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder

Åtgärdsförslag(Dekl.id:619292) Styr- och reglerteknisk Värme

g f e d

c Nya radiatorventiler

g f e d

c Injustering av värmesystem

g f e d

c Tids-/behovsstyrning av värmesystem

g f e d

c Rengöring och/eller luftning av värmesystem

g f e d

c Maxbegränsning av innetemperatur

g f e d

c Ny inomhusgivare

g f e d

c Byte/installation av tryckstyrda pumpar

g f e d

c Annan åtgärd Ventilation

g f e d

c Injustering av ventilationssystem

g f e d

c Tidsstyrning av ventilationssystem

g f e d

c Behovsstyrning av ventilationssystem

g f e d

c Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar

g f e d

c Annan åtgärd Belysning, kylning m.m.

g f e d

c Tids-/behovsstyrning av belysning

g f e d

c Tids-/behovsstyrning av kyla

g f e d

c Annan åtgärd

Installationsteknisk

g f e d c

b Varmvattenbesparande åtgärder

g f e d

c Energieffektiv belysning

g f e d

c Isolering av rör och ventilationskanaler

g f e d

c Byte/installation av värmepump

g f e d

c Byte/installation av energieffektivare värmekälla

g f e d

c Byte/komplettering av ventilationssystem

g f e d

c Återvinning av ventilationsvärme

g f e d

c Installation av solvärme

g f e d

c Installation av solceller

g f e d

c Annan åtgärd

Byggnadsteknisk

g f e d

c Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak

g f e d

c Tilläggsisolering väggar

g f e d

c Tilläggsisolering källare/mark

g f e d

c Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar

g f e d

c Komplettering fönster/fönsterdörrar med innerruta

g f e d

c ^Tätningfönster/fönsterdörrar/ytterdörrar

g f e d

c Annan åtgärd

Minskad energianvändning

380

Kostnad per sparad kWh

0

Beskrivning av åtgärden

(15)

kWh/år kr/kWh

Installation av snålspolande munstycken.

g f e d

c Ny inomhusgivare

g f e d

c Annan åtgärd

g f e d c

b Varmvattenbesparande åtgärder

g f e d

c Byte/komplettering av ventilationssystem

g f e d

c Annan åtgärd

Byggnadsteknisk

g f e d

c Annan åtgärd

420

0,26

(16)

kWh/år kr/kWh

Installation av ett energieffektivare ventilationsaggregat.

g f e d

c Ny inomhusgivare

g f e d

c Annan åtgärd

g f e d

c Varmvattenbesparande åtgärder

g f e d

g f e d c

b Byte/komplettering av ventilationssystem

g f e d

c Annan åtgärd

Byggnadsteknisk

g f e d

c Annan åtgärd

1500

0,76

(17)

n m l k

j^Ja nmlkji^Nej

n m l k j

i^Ja nmlkj^Nej

Vi besiktar alla byggnader på plats.

Se även rapport av Bosyn.

1500 kWh/år är beräknat till varmgarage om ca 22 kvm.

Uppvärmt till ca 10-12°C.

Inomhustemperatur i bostaden ca 20°C.

Genomgång av tätningslister för fönster och dörrar samt justering rekommenderas.

Övrigt

Har byggnaden deklarerats tidigare?

Har byggnaden besiktigats på plats?

Vid nej, vilket undantag åberopas (§ 6) SFS 2012:400

6 Kommentar

Annat arbete med hänvisning till hälsa och miljö som utförts på byggnaden, t.ex. miljöklassning, enkäter eller kommentarer till energideklarationsuppgifterna

Expert

Förnamn

Linus

Efternamn

Sandström

Datum för godkännande

2014-08-20

E-postadress

linus@bosyn.se

Certifikatnummer Certifieringsorgan Behörighetsnivå

3322 Kiwa Swedcert Normal

Företag

Bosyn