ENERGIDEKLARATION UMEÅ VÄSTANSJÖ 1:19 VÄSTANSJÖ 55
17
0
0
Full text
(2) Umeå Västansjö 1:19. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR SAMT INFORMATION FRÅN UPPDRAGSGIVAREN ....................................2 2 INDATA FRÅN ENERGIBESIKTNING .................................................3 3 FÖRDELNING AV ÅRLIG ENERGIANVÄNDNING..................................4 4 BYGGNADENS ENERGIKLASS ........................................................5 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH TIPS .......................................................6 BILAGOR Bilaga 1. Rapportutdrag från energideklarationsregistret hos Boverket..
(3) Umeå Västansjö 1:19. UTLÅTANDE ÖVER ENERGIDEKLARATION ENERGIDEKLARATION ENLIGT LAGEN OM ENERGIDEKLARTION. OBJEKT Fastighetsbeteckning Adress. Umeå Västansjö 1:19 Västansjö 55. Postnummer& ort Fastighetsägare. 905 93 Umeå Tommy Jonsson. Beställare. Tommy Jonsson Västansjö 55 905 93 Umeå Telefon: 09039121 E-post: tommy@gatel.nu. Besiktningsman. Linus Sandström Bosyn Fastighetsbesiktningar Norra Obbolavägen 133 C, 904 22 Umeå Av KIWA certifierad besiktningsman. Besiktningsmannen är medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR) och är registrerad i SBR:s förteckning över besiktningsmän med därtill hörande förpliktelser. Telefon: 090-82 00 440 E-post: info@bosyn.se. Besiktningsdag Besiktningstid. 2017-09-18 15:10. Närvarande. Tommy Jonsson. Besiktningens genomförande och omfattning. Energideklarationen utförs enligt lagen om energideklaration och tillhörande föreskrifter. Deklarationen infördes i Sverige 2006. För enbostadshus blev det ett krav 2009 att upprätta en deklaration vid försäljning. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.. 1.
(4) Umeå Västansjö 1:19. BESIKTNING 1. GRANSKNING. AV T I L L H A N D A H Å L L N A H A N D L I N G A R S A M T I N F O R M AT I O N F R Å N U P P D R A G S G I V A R E N. Tillhandahållna handlingar. Energiuppgifter från Umeå energi.. Säljarinformation. Under denna rubrik är samtliga uppgifter lämnade av fastighetsägare eller dess ombud. Uppgifterna är inte kontrollerade av besiktningsmannen. Muntliga uppgifter Nuvarande ägare har haft ca 21–22 °C inomhus och ca 20 °C i garaget. Hönshus har värmts till ca 7°C och stödvärme finns i jordkällare för att undvika frost. Nuvarande ägare har haft kontor för sin konsultverksamhet hemmavid. Energianvändningen är baserad på 4 personer i hushållet. Skulle någon muntlig uppgift av betydelse ha utelämnats eller blivit felaktigt återgiven, enligt beställarens uppfattning, har beställaren att inom sju dagar meddela besiktningsmannen vad som enligt beställarens uppfattning skall ändras i utlåtandet. Om sådant meddelande inte lämnats inom ovan angiven tid kan inte besiktningsmannen göras ansvarig för eventuella brister i utlåtandet, som på så sätt kunnat rättas.. 2.
(5) Umeå Västansjö 1:19. 2. I N D AT A. FRÅN ENERGIBESIKTNING. Särskilda förutsättningar. -. Byggnadstyp. Friliggande villa. Byggnadsår. 1985. Stomme. Trä. Grund. Krypgrund bostad Platta på mark länk och ekonomidel. Ventilation. Mekanisk till-och frånluft med återvinning. Värmesystem. Vedpanna med ACC. Tank. El patron finns och har brukats under vår, sommar och höst.. Fönster. 3-glasfönster. Fasad. Trä. Kompletterande system för uppvärmning eller komfortvärme. -. Atemp(exkl. Area varmgarage). 208 m². Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10°C, begränsad av klimatskärmens insida.. Area varmgarage. 25 m². Antal personer i hushållet. 4 st. Huvudsäkring. 20 A. Inköpt el. 17 834 kWh. Inköpt ved. 20 m³ á 1 150 kWh. 3.
(6) Umeå Västansjö 1:19. 3. FÖRDELNING. AV Å R L I G E N E R G I A N V Ä N D N I N G. Avser perioden 2016-08-01 till 2017-07-31. Energislag. kWh/år. Kr/kWh. kr. Elvärme. 5 794. 0,9. 5 215 kr. El till verksamhet. 3 000. 0,9. 2 700 kr. Ved. 23 000. 0,5. 11 500 kr. Fastighetsel. 2 300. 0,9. 2 070 kr. Hushållsel. 6 240. 0,9. 5 616 kr. 500. 0,9. 450 kr. El till fristående byggnad Summa energi:. 40834 4 160. varav varmvattenanvändning Nätavgift och fast kostnad el:. 3 373 kr. Summa kostnader energi:. Energibalans. 27 551 kr. 30 924 kr. Varmvatten 14%. Ventilationsförluster 21%. Golv 14% Yttervägg 20%. Tak 16%. Fönster 15%. 4.
(7) Umeå Västansjö 1:19. 4. BYGGNADENS. ENERGIKL AS S. Byggnadens energiklass är:. E. Skala A-G. Byggnadens energiprestanda är:. 155. kWh/m². Referenshusets energiprestanda är: 164-200 kWh/m² Information om byggnadens energiprestanda Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande tolvmånadersperiod (kWh/år) per tempererad area (m²) och anges i kWh/m² och år. Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är SMHI:s energiindexmetod. För byggnader som inte har separat mätning av energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Energiprestanda skall också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas. För att underlätta jämförelser mellan olika byggnader finns sedan den 1 januari 2014 ett system med klassning av energiprestanda. Klassningen är utformad som en skala från A till G där A är den bästa klassen. Systemgränsen för byggnadens energiprestanda Nedan finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool.. 5.
(8) Umeå Västansjö 1:19. 5. ÅTG ÄRDSFÖRSLAG. Åtgärd. OCH TIPS. Besparing kWh. Besparing kr. Kostnad. Pay-off. Livslängd. Justera befintliga radiatortermostater enligt skala nedan.. Installation av ett nytt energieffektivare ventilationsaggregat med återvinning Installation av bergvärme Ej lönsamt.. 4 400. 2 800. 35 000. 13. 25. 21 000. 10 700. 180 000. 17. 15. Baserat på energipriser enligt nedan kr/kWh El Pellets Ved Fjärrvärme. 0,90 0,55 0,5 0,686. Fast kostnad kr/år 300 kr 0 0 3 804 kr. 16 Amp 2 054 kr 25 Amp 3 830 kr. 20 Amp 3 073 kr. Om husägaren gör åtgärderna själv minskar kostnad och återbetalningstid. Redovisade energibesparingar enligt ovan kan endast tolkas för de enskilda åtgärderna och kan inte summeras till en total energibesparing. ROT-avdrag och bidrag är inte medräknade i åtgärdsförslagen men bör kontrolleras och sökas i de fall det är möjligt.. 6.
(9) Umeå Västansjö 1:19. Energibesparande Tips Installation av snålspolande munstycken Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning. Ni tänker då kanske instinktivt på de äldre munstyckena som enbart reglerade trycket på vattnet och medförde en rejäl sänkning av komforten. Dagens munstycken blandar in luft och kan på så vis åstadkomma samma vätande effekt men med mindre mängd vatten. Vid produktion av varmvatten kommer endast en mycket liten del av värmen byggnaden till godo. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning. Elgolvvärme Har ni elslingor i badrum eller hall bör dessa ställas lite lägre eller samma som husets inomhustemperatur för att det primära värmesystemet huvudsakligen ska värma rummet. På sommaren kan golvvärmen kopplas ifrån för att spara energi. Justering av inomhustemperaturen Genom att sänka temperaturen inomhus kan man minska energianvändningen väldigt enkelt. Endast 1°C sänkning av inomhustemperaturen minskar energianvändningen med ungefär 5 %. Har du för varmt inomhus ökar även vädringen då det kanske är tvunget att vädra vid t. ex ett besök. Skulle ni ändå behöva vädra gör det snabbt och effektivt för att förhindra att möbler och byggnadsstommen blir nerkyld och stäng om möjligt av termostatreglerade ventiler. Nya tätlister i dörrar och fönster Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga, redan efter 8-10 år kan det vara dags att byta. Att byta tätningslister har överlag bäst återbetalningstid. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför ickeönskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna. Notera att ventilationen i byggnaden måste fungera som tänkt dvs. att det finns tilluft, frånluft och överluft tillbadrum och förråd innan nya tätningslister monteras. Torka bakom kyl och frys Genom att kontinuerligt torka av kylens kondensor, alltså baksidan av kylen eller frysen kan energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett. 2-glas fönster med persienner Har du 2-glas fönster med persienner, kan du för att minska energianvändningen dra ner persiennerna under natten. Genom åtgärden bildas ett skikt som motverkar nattutstrålning. Kontrollera temperaturerna Mät inomhustemperaturen för att säkerställa att den är rätt, och mät inte i fönstret eftersom fönstret kyler. Kontrollera temperaturen i garaget då den ofta är högre än man tror. Mät även varmvattentemperatur, den bör ligga mellan 50-60 °C vid tappstället.. 7.
(10) Umeå Västansjö 1:19 Injustering av värmekurvan Med styrkurvan rätt anpassad till byggnaden är rumstemperaturen konstant, oberoende av utetemperaturvariationer med undantag för stark vind och solinstrålning. Styrkurvans lutning ger information om byggnadens isolering. Brant kurva lite isolering, flack kurva mycket isolering. Helst ska man innan injustering av värmekurvan se över och justera flödet till respektive radiator, detta för att vattenflödet ska motsvarar dess effekt. Är fördelningen inte riktigt resulterar det i ojämn värme i byggnaden. Under justeringsarbetet ska manuella radiatorventiler vara helt öppna och termostater bortplockade för att säkra fullt flöde genom radiatorerna. Därefter upprättas lämpligen en tabell för rumstemperaturen som registreras för olika utetemperaturer, vid mulen väderlek och inte allt för kraftig vindstyrka. Om det blir varmare inomhus ju kallare det blir ute är värmekurvan för brant, dvs för hög och måste justeras ned något och vice versa. Perioder med kraftig solstrålning påverkar rumstemperaturen då strålningsvärme lagras i byggnadens väggar. Rätt inställd styrkurva behöver inte ändras såvida inte förutsättningarna ändras i form av energisparande åtgärder, ex vid tilläggsisolering. Att sänka framledningstemperaturen 2-3 grader motsvarar 1 grad inomhus. Hur mycket framledningen ska ändras för att få önskad rumstemperaturändring hänger samman med värmesystemets konstruktion och byggnadens isolering, som i sin tur påverkar styrkurvans branthet. När styrkurvan har korrekt lutning i förhållande till utomhustemperaturen kan parallellförskjutningen av styrkurvan användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned men behåller samma lutning. Dvs. att när rätt lutning på styrkurvan är funnen betyder inte det att inomhustemperaturen är korrekt utan detta kan behöva korrigeras på kurvförskjutningen. Se bild nedan. Inomhusgivare I basutförande består oftast inte reglercentralen med inomhusgivare utan den kan kompletteras med detta. Rumstemperaturregleringsgivaren bör placeras där det påverkas minst av omgivande faktorer. En inomhusgivare justerar värmekurvan istället för att ni manuellt ändra kurvförskjutningen efter önskad inomhustemperatur går styrsystemet in och gör detta för att optimera framledningstemperaturen. Termostater på radiatorerna bör fortfarande användas eftersom inomhusgivaren inte känner av interna belastningar i hela byggnaden. Solen kan t ex påverka en del av huset och med övertemperatur till följd ifall inte termostaten sitter kvar och kan strypa flödet till radiatorn.. 8.
(11) 2=2Wv9:2HwxWxy9z= 7 44 78 7673 I. V" s&!CCS!;,C!;<!D ) D )! # =>?>337 47@2
(12) A;BC 2752364556 2 697789:
(13) -;-<,+. 2752364556 2 697576767t56t5 86777t97?>337 4577U3 25u 012452678924 697
(14) !"!#$$" ! ! %!&!'(! " !) *+,,-./0! ! !&!1 . 275236E257 74
(15) ACCF( G!'(!) H2 II64JEE812 745 I 7>?>337 4K4 27LMNOP
(16) Q !RS!;C!F( G!'(!) TEEIU24767377>7 54
(17) V!'(! !* #0 W 4974U 7673
(18) X!#& Y 3U24781276 3
(19) Z ! " 2752364556 2 69757U2J 8124 I
(20) [\]^_`ab]c_defgh`ij_k]h`lmnopmqpnq 2752364556 2 69757U2366 63 666
(21) +,+-r,;rA;.
(22) !"!# $ (%6. 0%3&12'5&&16. )*1+. 0%3&063=<1>7> B21;4C1'D//6034 > >. E2133. 0%3&063=<1GG. 89. 8. 79899:19*+2-3141'53&032%&&13
(23) 011
(24) 0212031051'53&032%&&3;<21646/169 ./60121*1342450&%/013*+2-36 ./161'1&1@
(25) 646/. ,5**-6. ?03&4/21&3'1&1@
(26) 646/1306/131-&061
(27) 5**-660*66 A-36-**12. 01234567 1
(28) 947. 8D//6034. >. >. 7230
(29) 1&4 10554
(30) 1 31 E2133-44/4;&121%21;1 F30
(31) 603 B53&6-**12 B53&52&. G. )*1+. A-5-02133.
(32) 01 223456389263 4
(33) 6 '()* !. .(// !*/ %. !"# $"% & .(// !* ) 0% .(// !() 2 % %// ! +* 1 ) 0 7)8-8 !90* :7- / /;. 4. H * < 2# ! %/! I. 2%% ! ""*=$>?<"# ))-8 %/ ,- -) !*% @ 6& A (// !*(!! ! (// !%B 6& @ %/C*)1DE @ %/.D"# !%/ A (// !! 8 *% -8 !" (// ! -%4*)$CFG.EB 6& @8 )*!%! &) ! 8 @8 )*!% ()- ! * @/ !#%/. + ,- ! $345. 6( (// ! . . 8! 9%* : % :0: )) ,))-8 !*8 ; J- %/- */-! KLMM4. G ,7)90* : 7- / /;. $ $.
(34) 0123456178191514. u238169331514 2354331514 V%7!" %(!'7"( !(# *.% 4G4(("!F!"%! G4((!"% !"#$%&" !'#% %()$$(*+%!, -!( *.%#+! )+! 7+G!% *.%G%)( &56 &% !%#&%%(%!# 8 !" *&% !++ //001 2
(35) 2.
(36) 3)% 45+ %( 6!% !'7+# *.% '7% &56 & *&%+4! !('+ % X '!"(#*!+&%% *.% G%7# +!G "! (7% & + -!( 7++ '7%" & .8(+1, !!+ )$$ 7++#v 9145716783921:651;276361<3=6>3:<335423692.
(37)
(38)
(39)
(40) @6F w 07++ ?.%"!+ A"(#&8! '7%" '7%" B!+)%(!#.
(41)
(42)
(43) @6F
(44)
(45)
(46) xy-**+'+ '7% '7%"1 z+!"#(!# E
(47)
(48) @6F
(49)
(50)
(51) { @6 ?87%%'7% - 1 E H
(52)
(53) H
(54)
(55)
(56) @6F+&C G%&" !' |+# +%7#!( &56 *)+6!+ A"(#&8! - 1 @6 B!+)%(!#C #+!"#(!# -D1. @6. " -E1. D
(57)
(58)
(59) @6. ?#F$+#FG%++% -H1. @6. I'%(+ G&G%7# - 1. @6. A -'!++G)%1 -21. H
(60) JE @6. A -"%+'%!"1 - 1. @6. }7!v A%( 4"(6+ ?.% .'%(! G&G%7# '!%%!% '7% '7%"+ G%&" !' #! !#7++( &56 *)+6!+t ~+ 7% Z$%+# !#'!% !++ & %7! G%7#+# '+ % '&4 + %( $ ++ &%%+ #7++t. I'%( -!( 7++ '7%" & .8(+1 9145716783921:651;276361<3=6>3:<335423692. A -)*+G)%1 -J1. 2
(61)
(62) @6. 0!%'7% $) $ -1 -
(63) 1. @6. _bgdefgbf`hlr. 7% $) $ *%)*+ -1 -. 1. @6. 3)#6 #w - 1. D
(64)
(65) @6 E
(66) @6. 7% $) $ )*+F)*+ -1 - 1. @6. f]cb_^fgbf` lr. @6. 07++ ?.%"!+ '7%" '7%". 7% $) $ )*+F'!++ -1 - D1 @6 A *.% & *&%+4! - 1 @6 0123453KK783=1514 2JE @6
(67) @6 d``jeehc\^\]gc`_lr <LM763=76;;21NOPQR !%!' %( + u4416921: E
(68) @6 D
(69) JE @6 '!% '!++G%"( 2123456178191514OPR u4416921: ?87%%4! - E1 @6
(70) JE @6 26178191514OPR V % 7 ! " ?# #&'7% , U( #&*(!%!%! %($%&")+& B8 S! @6F% T V%7!" ?# #&5#4#+ , U( #&5#!%! $%&")+& B8 S! T @6F% X%+ -A%( Y"Z1 [\]^_`a]bc\]]def]_ghij]kf lmnf]edopnkfqrs W D JJ@6 A%($%#+!"! ttt'!%!' *%#'7%" . *%#'7%" -(+ 4G4((!"#%!'1 -#+!+#+#+ +%'!1 @6 F T C % @6 F T C %. HH E
(71) JH@6F T C% E
(72)
(73) @6F T C%. z) ! D - 1 ~ #& ( % *!#+(6+#%( D ~ #& ( % 6)#6 #%( E ~ #& ( % '%#! 6+#%( H V%7( !' '7%"+ #% " )+( (#$)+ '+ %(#!( &56 +4$ !' 4#4#+ #& !'7"# -# V&'%+# G4((%(%C V?z
(74)
(75) v
(76) &56 V?z
(77). v 1. A(+ "*+& V&'%+# G4((%(% -z) ! HC J -D11 2 ~ #& ( % G4((!"# %(!'7"( -z) ! 2 DC HC J -E11. W"%!( *.% %($%#+!"!.
(78) 0112345679 6
(79) 53 539
(80) 9
(81) 579 . ) *+ !! "## $ " " "$$%&'' ( ,& $ "&# ,, #! ' .+/$ '. 0112345679 459
(82) 3539
(83) 673
(84) 256. $23 "" '&##"#$$ &$33 4 /56 7(. 0112345679 79
(85) 0 "1 $#/(. ) . *+. ) . *+.
(86) 01234568984 8228
(87) 1 84 9 1 458485692348 89588984 58
(88) 6461 9. 8
(89) 89561 984
(90) 19658228
(91) 1 61 4584. !"#$ %&'()(*+,.1/401248 8418
(92) 9
(93) K91661 918
(94) 9
(95) M/. 96518
(96) 9
(97) 34# 3 48 #9@#F 9#I# =& &7 #&98&9@; $ ? $ 56 & 78#9& # L9#&# #$&8@# 69&9 =& &7 #&98 :9;<#&9 884#6#4 :7 #&9 8 7CA8#9& &79$ 9 # =& &7 #&9$ #?4 $ =&>?@#A7869&9 884#6#4 G6#?&9 &79 884#F<4F G6#& #9#&# #$&8 9#? 9# B#9 &97CA?# # < 9&9 8 G6#?&9 &79 8#9#&# #$&8 # 84#6#4 N74F ##&9 9#? 9# 84#$ D E@#99&9 8&99##4F# < 4#&99#< G6 # ? $ 7 4F # # & 9 8 8 # 9 & & 7 9 6 # 4 56&974A<&8 # =9&9 #8&99&9 88#9& &7984# 9#? 9# ?6# G6#?&9 &79 86C$6 F<4F : 9 & 7 9 8 7 8 4# H99 9I H99 9I :9 &79 87 C# # H99 9I 3#9& &79 :9;<#&9 88#9& &796#4 =&69&9 88#9& &796#4 G#A7869&9 88#9& &796#4 G6#?&9 &79 88 8 6 $ H99 9I G# 69&9J$6 9&94%4% =&>?@#A7869&9 8@# 69&9 =&>?@#A7869&9 8$6 H99 9I D&9$ #9#& 9899&9. OO++. G#$&89&9 8I#9. $PA?I. N79 F#F $PA. +J**. $?$PA. QRSTUVVUTWXRYUZY[TTYR\TTY[R[]^W[__[`TWZU][YZ[RTWVUTWXRSU^^][^UTYa[bY cT[]ZWRRWR^d.
(98) 012345. 678
(99)
(100) 7 7887
(101) 78 678
(102)
(103) 7.
(104) 7 7 7 7
(105) 8 7 7. . 7. . !! 78. "#$%&'#()*+$*,,*$%-../*0&+$12$1,*)'3 4&$56&/$+*117+)$*6$87'-/3. 9 7 78 ! :;
(106) :;7 <: != ! >=8
(107)
(108) 7 ?@? !=7
(109) ;8 8 !! 788 8
(110) 787
(111) >8 7. AB/),#.*$B11.#C)&+ DB6*+*/0&$5.*+&$E*+$E*C)$F*$GHIGG$JK$#/7LEB'$7FE$F*$GM$JK$#$.*+*.&)3 NO/'EB'$E*+$65+L)'$)#,,$F*$PJK$7FE$')O065+L&$C#//'$#$Q7+0(5,,*+&$CO+$*))$ B/06#(*$C+7')3 DB6*+*/0&$5.*+&$E*+$E*C)$(7/)7+$CO+$'#/$(7/'B,)6&+('*LE&)$E&LL*6#03$ R/&+.#*/65/0/#/.&/$5+$%*'&+*0$12$S$1&+'7/&+$#$EB'E2,,&)3 T$MMM$(UEV2+$5+$CO+0&,*)$)#,,$6&+('*LE&)V$(7/)7+3 WMM$(UEV2+$5+$CO+0&,*)$)#,,$65+L&$#$EO/'EB'$7FE$Q7+0(5,,*+&3 "*+L.*+*.&$7L$F*$GW$(6L$C#//'$#$%-../*0&/3. hi jk25 Y=8 7!. [>8 7!. b7 ! >=8
(112) ; 7 . [` 78. X . \]^_`]a`^a. e8>7 !!8. dd\\. Y=87
(113). g . Z7 8=! c ? e8>8
(114) 8
(115) 7. f7 Zf<8. g:=8
(116) : . 8!7.
(117)
Related documents
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering är
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering är
I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges.. Metoden som används för normalårkorrigering är
