2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Gringelstad
Datum och ansvarig för innehållet
180210 Ulrica Månsson/Tina Berggren
Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys
Informationssäkerhet
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
Sammanfattning
Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS.
Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas.
Gringelstad vänder sig till barn och ungdomar 12 till 19 år, med ett åldersspann på max 5 år. Gringelstad vänder sig främst till NPF utredningar, men kan även erbjuda
akutplacering och HVB-placering. Utredningskonceptet är baserat på en 8 veckors period där ungdomen bor i Gringelstad. Under dessa 8 veckor genomförs intervjuer, skattningar, insamling av tidigare journaler, samtal och observationer.
Utredningssamordnare ansvarar för att arbetet utförs av Stödperson, med hjälp av övrigt team, pedagog, psykolog och psykiatriker. Efter ca 8 veckor återförs resultatet
tillsammans med vidare rekommendationer.
Under 2017 har vi fortsatt arbetet med att säkra Hälso- och sjukvårdsdokumentationen samt läkemedelshanteringen. Sjuksköterska (SSK) har arbetat aktivt med all personal kring HSL på respektive enhet och APT. Övrig tid har vi avtal med Care Team jour för akuta situationer. Ssk har även arbetat fram lokala rutiner till respektive enhet kring:
Generella läkemedel Journalhantering
Gallring, riktlinjer och sparande av dokument Medicinskåp till varje elev
Delegeringar SSK Beredskap
Rutin för kontroll av narkotika, hur, när och av vem Kassering av läkemedel på verksamheten
Hur uppdatering av rutiner sker Rutin för läkarsamverkan Dödsfall ungdom
Rutin gällande förbandslådan Rutin samtycke
Rutin för namngiven ssk i journalsystemet
Samt infört att varje inskriven ungdom fått eget medicinskåp och en egen HSL-pärm.
Vidbehovsläkemedel såsom receptfria värktabletter, nässpray och hostmedicin har skrivits in på läkemedelslistan för varje enskild ungdom.
Roller och ansvar för personal och sjuksköterska har tydliggjorts och nya rutiner kring medicinfrågor har upprättats.
Patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll och kvalitetstillsyn.
Det finns vedertagna rutiner, gällande Lex Maria att rapportera risker och tillbud som är kända av all personal, information ges vid anställning samt återkommer vid APT.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 k ap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 k ap. 1§
Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.
Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.
En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet:
Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada
Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation
Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad.
Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras
Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet
Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier.
Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning
Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person
Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Följa basal hygien i vård och omsorg
Fokus har legat på att skapa korrekt HSL-dokumentation, skapa lokala rutiner, skapa korrekta delegeringar hos all personal och skapa rutiner hos personal kring
riskbedömningar.
När det gäller Q-maxit har vi arbetat med att all personal ska ha tillräcklig kunskap för att använda detta vid avvikelser, handlingsplaner och arbete med förbättringsloggen.
Detta genom forum på varje APT, punkter på planeringsdagar samt att kvalitetsansvarig har avsatt tid till uppföljning och handledning.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 k ap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 k ap. 2 §, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet
VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.
Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.
Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.
Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att
verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.
Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.
Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada.
På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 k ap. 2 §
Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig.
Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.
För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner.
Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata.
Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering
På Gringelstad har vi haft 4 kvalitetsråd, vi försöker ha ett råd varje kvartal och deltagare är Verksamhetschef, Gruppchef och Kvalitetsansvarig. Inför rådet har
kvalitetsansvarig gjort en sammanställning av avvikelser samt övergripande blick kring dokumentationen på varje ungdom. På rådet förs det diskussion kring händelse,
personals agerande/bemötande samt ungdomens problematik och om det finns ett behov kring insatser gällande dokumentation tex riskbedömningar/handlingsplaner.
Detta återkopplas sedan vidare till all personal på kommande APT, utifrån ett lärande perspektiv. Vid behov förs handlingsplaner in i Förbättringsloggen.
Kvalitetssamtalen är genomförda under 2017, dessa utfördes av Kvalitetsansvarig.
På Gringelstad har vi personalmöte varje vecka och därmed förutsättningar att kunna arbeta med avvikelser i hela personalgruppen kontinuerligt.
Det är en stående punkt på både personalmöte och APT att hantera avvikelser. Vid behov arbetar vi vidare med avvikelsen i vår förbättringslogg och/eller skapar en handlingsplan.
Vi arbetar även efter vårt strukturerade Verksamhetsår, som vår Kvalitetsavdelning arbetat fram som en checklista kring vad som behöver göras under året på
Verksamheten, utifrån systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoperspektiv, HR, kvalitet mm.
Det gäller tex skyddsronder, riskanalys och handlingsplaner, utvecklingssamtal, genomgång kring rutiner för hot och våld, krishantering, tillbud mm.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 k ap. 10 § p 1-2
Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.
Under 2017 anställdes en SSK med uppdraget att vara medicinansvarig iordningställa ordinationsunderlaget till delegerad personal, vara rådgivande, genomföra
delegeringsutbildning och utföra delegeringar. SSK har färdigställt arbetet att kartlägga och skapa lokala rutiner och övrig hälso- och sjukvårdsdokumentation.
Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.
SSK har medverkat på personalmöte/APT för att följa upp avvikelser och rutiner rörande läkemedelshantering.
Arbetet kring ökad patientsäkerhet har främst fokuserat på att implementera de lokala rutiner som är framtagna av ssk samt säkerställa arbetet kring avvikelser. Som
Verksamhetschef har jag lagt ner mycket arbete på att varje medarbetare ska förstå vårt avvikelsesystem, Q-maxit samt känna sig bekväma med att använda det. Att synsättet ska genomsyras av att det är till för att hjälpa och förbättra verksamheten och det är av yttersta vikt att alla använder det och är delaktiga i diskussionen kring avvikelser, orsaker, åtgärder och hur kunde vi gjort annars. Dessa område har även varit i fokus på planeringsdagarna.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 k ap. 2§, 7 k ap. 2 § p2
Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet.
Egenkontrollen genomförs två gånger om året, i maj och i november. Maj 2017 fick Gringelstad ett genomsnitt på 1,65 av 2,0 samt i november 1,67 av 2,0.
Frågor från Egenkontroll (besvarade främst av SSK tillsammans med VC och personal, frågor som bedöms som Ej Aktuella eller utanför HSL/Kvalitet är inte medtagna):
Egenkontrollen genomförs för att identifiera de förbättrings område som finns i verksamheten. Dessa förbättrings område arbeta personalen sedan i/med
förbättringsloggen.
Avvikelseprocessen
Rapporteras alla avvikelser i Q-maxit?
Delvis uppfyllt 1,0 Gruppen och Verksamhetschef anser att vi är bra på att rapportera men behöver bli bättre för att kunna vidareutveckla oss själva och verksamheten
Sker systematisk uppföljning av alla avvikelser i Q-maxit?
Uppfyllt 2,0
Informeras den enskilde och närstående/företrädare om företagets Kundombudsman?
Uppfyllt 2,0
Rapporteringsskyldighet
Följs styrdokumentet för rapportering, utredning av missförhållande enligt Lex Sarah?
Uppfyllt 2,0
Följs styrdokument för anmälan vid oro för barn som riskerar att fara illa?
Uppfyllt 2,0
Synpunkter och klagomål
Finns blanketten synpunkter och klagomål lättillgänglig för den enskilde, närstående och övriga?
Delvis uppfyllt 1,0 Blanketten försvinner ibland från Verksamheten, ansvarig i personalgruppen har utsetts för att ansvara för att den alltid finns tillgänglig Arbetar verksamheten enligt processbeskrivningen för synpunkter och klagomål?
Delvis uppfyllt 1,0 Svaret beror på att vi inte använt processbeskrivningen än i Verksamheten men vid behov kommer vi använda oss av denna
Övrigt
Har alla en namngiven och dokumenterad ansvarig sjuksköterska/skolsköterska?
Uppfyllt 2,0
Framgår eventuell överkänslighet i omvårdnadsjournalen?
Uppfyllt 2,0
Har den enskilde en namngiven och dokumenterad patientansvarig läkare/aktuell vårdkontakt?
Uppfyllt 2,0
Kan man utläsa vem som ansvarar för den enskildes läkemedelshantering i omvårdnadsdokumentationen?
Uppfyllt 2,0
Följs styrdokument gällande gallring/bevarande av den enskildes hälso- och sjukvårdsdokumentation?
Uppfyllt 2,0
Utförs loggkontroll enligt styrdokument och kan granskningsprotokoll uppvisas?
Ej uppfyllt 0,0 Ej uppfyllt då loggkontroll ej genomförts, kommer genomföras under första kvartalet 2018
Används checklistan för hälso- och sjukvårds dokumentation?
Uppfyllt 2,0
Är den enskildes identitet kontrollerad och dokumenterad?
Uppfyllt 2,0
Inhämtas och dokumenteras samtycke till informationsöverföring?
Uppfyllt 2,0
Basala hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner Följs basala hygienrutiner?
Uppfyllt 2,0
Har samtliga medarbetare genomgått webbaserad utbildning i basala hygienrutiner?
Uppfyllt 2,0 Delegering
Finns sammanställning/bevakning över samtliga delegeringar?
Uppfyllt 2,0
Följs styrdokument för delegering? (kunskapstest, utbildning/webbutbildning och uppföljning)
Uppfyllt 2,0
Är delegeringarna aktuella?
Uppfyllt 2,0
Läkare/sjuksköterskor/paramedicin
Finns skriftlig lokal rutin för läkarsamverkan?
Ej uppfyllt 0,0 Ska vara ej aktuellt på denna punkt
Finns skriftlig lokal rutin för hur och när sjuksköterska ska kontaktas över hela dygnet?
Uppfyllt 2,0
Finns det en skriftlig lokal rutin i samband med dödsfall?
Uppfyllt 2,0
Finns skriftlig lokal rutin vid akuta sjukdomsfall?
Uppfyllt 2,0
Läkemedelshantering
Följs styrdokument för läkemedelshantering avseende redovisning av narkotikaklassade läkemedel?
Uppfyllt 2,0
Är alla vid behovs läkemedel märkta med namn, personnummer, läkemedel och styrka, doserat i påsar och koppar som är märkta med datum och signatur för iordningställande?
Uppfyllt 2,0
Finns skriftlig och aktuell lokal rutin för läkemedelshantering?
Uppfyllt 2,0
Finns aktuell lista för signaturförtydligande för berörda medarbetare?
Uppfyllt 2,0
Följs rutinen för förvaring, ordning och reda, temperaturkontroller och kassation av läkemedel?
Uppfyllt 2,0
Medicintekniska produkter
Finns skriftlig lokal rutin för medicintekniska produkter?
Ej uppfyllt 0,0 Ssk ska undersöka om denna punkt är aktuell för Gringelstad
Finns aktuella skriftliga instruktioner gällande medicintekniska produkter lättillgängliga för den som ska använda/hantera produkten?
Uppfyllt 2,0 Övrigt
Finns verksamheten registrerad i IVO´s vårdgivarregister med aktuella uppgifter?
Uppfyllt 2,0
Mötesforum för utveckling
Hålls APT minst 10 ggr/år och är protokoll sparade från dessa?
Uppfyllt 2,0
Hålls kvalitetsråd enligt rutin i Qualimax?
Uppfyllt 2,0
Genomförs ledningsgruppsmöten kontinuerligt?
Uppfyllt 2,0
Förbättringslogg/ Handlingsplaner
Följer ni verksamhetsåret HR/Kvalitet/Hälsa/Mat och måltider?
Uppfyllt 2,0
Dokumenterar ni det fortlöpande kvalitetsarbetet i förbättringsloggen?
Delvis uppfyllt 1,0 Gruppen och Verksamhetschef anser att vi har påbörjat kvalitetsarbete i förbättringsloggen men behöver vara mer aktiva i detta Arbetar ni aktivt med de brister som identifierades i den senast genomförda egenkontrollen?
Delvis uppfyllt 1,0 Det fanns 5 område från förra Egenkontrollen som vi nu har fört över till denna för att slutföra
Finns patientsäkerhetsberättelse för föregående år samt patientsäkerhetsplan för innevarande år?
Uppfyllt 2,0
Är medarbetarna delaktiga i besvarandet av egenkontroll, enligt styrdokument?
Uppfyllt 2,0
Finns det en verksamhetsplan för innevarande år samt en
verksamhetsberättelse/kvalitetsredovisning från föregående år?
Uppfyllt 2,0
Mötesforum/ funktioner
Har kvalitetssamtal genomförts för samtliga medarbetare enligt styrdokument?
Uppfyllt 2,0
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 k ap. 6 §, 7 k ap. 3 § p 3
Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse
Gringelstad har ingen överenskommelse för läkarsamverkan. Vid placering på
Gringelstad har ungdomen kvar sin tidigare läkarkontakt. Om ungdomen inte har någon tidigare läkarkontakt eller av någon anledning behöver ny upprättas detta på närmsta
sjukvårdsinrättning. Om det uppstår akuta behov har Nytida tillgång till konsultläkare.
Samverkan med uppdragsgivare
Vid behov kontaktar SSK uppdragsgivare för informationsinsamlande eller överlämning vid flytt. Enligt rutin erbjuds det uppföljningsmöte med uppdragsgivare var 6e vecka, där denne, GC/VC, den unge samt ev vårdnadshavare (vid HVB eller akutplacering) vid utredning är det uppföljning efter 4 veckor.
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
Verksamhetschef och legitimerad personal har haft regelbundna möten.
VC/GC har tillsammans med Stödperson kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer vid behov.
Mötesforum under 2017:
Personalmöten 3 av 4 veckor i månaden APT 1 av 4 veckor i månaden
Handledning en gång i månaden VC/GC möte en gång i månaden Ledningsmöten en gång i månaden
Samverkansmöten VC och SSK en gång i månaden?
Kvalitetsråd en gång i kvartalet med VC, GC och kvalitetsansvarig
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 k ap. 1 §
Vid inflytt av ny ungdom görs riskanalys, riskbedömning och preventionsbedömning som sedan kontinuerligt och/eller vid behov uppdateras och utvärderas minst två gånger per år. Utifrån dessa skapas handlingsplaner. Därefter görs det även en riskbedömning tillsammans i gruppen på APT kring deras risker i arbete med kund. Genom att kontinuerligt följa upp risker och uppdatera handlingsplaner kan trygghet för den unge säkras. Dagliga riskanalyser görs av personal i samband med tex aktiviteter utanför boendet. Skulle det inträffa tillbud, olycka, nya riskbeteende eller dyl görs det en handlingsplan som all personal tar del av.
Dessutom är det skapat Generella handlingsplaner utifrån Verksamhetens arbetsmiljö.
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016:40, 7 k ap. 1§
Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Nytida.
Ambea/Nytida är ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system. Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Personuppgiftslagens (PuL)
bestämmelser efterlevs. Samtycke inhämtas vid registerhållning och driftsleverantören, Enfo, säkerställer att informationen är säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR.
Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en gång per år utifrån syfte att gallra.
Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intrång genomförs logganalyser/spårning. Ambea/Nytida arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten.
Nytida har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Beskriv hur ni på verksamheten arbetar med informationssäkerheten dvs.
Under 2017 har Verksamhetschef inte genomfört loggkontroll, detta är inplanerat till första kvartalet 2018.
Gällande arbete med informationssäkerhet/rutiner kring sekretess går vi kontinuerligt igenom tillsammans med medarbetarna via årshjulet. Detta finns även som en punkt vid nyintroduktion.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 k ap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 k ap. 4§
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.
Alla medarbetare på Gringelstad har fått information om rapporteringsskyldighet samt skrivit under att de tagit del av den informationen.
Gringelstad använder sig av Q-maxit för att registrera avvikelser och följa upp dessa, all personal har fått utbildning i detta. Varje registrerad avvikelse går att rapportera vidare om medarbetaren vill rapportera en risk eller påtaglig risk för missförhållande.
Om det finns behov av att arbeta vidare med en avvikelse för att en rutin behövs skapas kan detta göras i förbättringsloggen i Q-maxit.
När en avvikelse registrerats skall Verksamhetschefen följa upp denna. Avvikelserna behandlas på respektive forum, tex kvalitetsråd, gruppchefsmöte, APT mfl.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 k ap. 3 §, 7 k ap 2 § p 6
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål.
På Gringelstad finns blanketter för Klagomål och Synpunkter lättillgängliga för de unga, de får även information kring dessa vid studiebesök och inskrivning. Då informeras även de om vår Kundombuds- och Etikombudsman.
Inkomna klagomål och synpunkter registeras i Q-maxit som en avvikelse och behandlas vidare i detta system, antingen med ett avslut eller vidare till förbättringsloggen. Vid allvarligare avvikelser rapporteras dessa till överordnad chef. Oavsett sker alltid återkoppling av avvikelse till berörd ungdom, uppdragsgivare och ev vårdnadshavare.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 k ap. 6§
Finns ej underlag för att genomföra en sammanställning och analys då det endast inkommit ett klagomål och en synpunkt.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 k ap. 4 §
Samverkan med patient och närstående
Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga husmöte. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende.
Personal och främst Stödperson arbetar aktivt med ungdomens delaktighet i alla behandlingsdelarna. Utifrån funktionshinder och mognadsnivå ser ungdomens
delaktighet olika ut. Ungdomens utredningsuppdrag används som grund för personalens arbete.
Enligt rutin har Stödpersonen kontakt med närstående minst en gång i veckan, eller vid behov. Närstående är alltid välkomna att höra av sig eller hälsa på om inget annat är beslutat av uppdragsgivaren. Närstående är alltid, om det inte föreligger hinder, välkomna att delta vid Återföringen.
Resultat
SFS 2010:659, 3 k ap. 10 § p 3 3
Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit.
Resultat 2017
Område: Mål:
Ge en säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HS L
S trukturmått:
Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning
Processmått:
Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning
Resultatmått:
Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår.
Måluppfyllelse:
Resultat kopplat till målet
Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn.
Rutiner och riktlinjer för fallprevention
Avvikelsehantering
Kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal
Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och
Ej aktuellt 0% Ej aktuellt
fallskador
Basal hygien i vård och
omsorg
Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument
Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg
Kompetens hos all personal
Handledning/utbildn ing
Självskattning av följsamheten
Handsprit finns tillgänglig till både personal och ungdomar
All personal får repetition genom utbildning på APT en gång per år.
0% All personal ska ha
kunskap inom basal hygien
Rapporterings- skyldighet
Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer
Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser.
Vid all nyanställning får medarbetaren
information, både muntligt och skriftligt kring
rapporteringsskyldighet.
Genomgång av rapporteringsskyldighet vid APT, en gång per år.
0% Att rapporterings
skyldigheten efterlevs av alla medarbetare
Läkemedels- hantering och
delegerings- processen
Att alla medarbetare:
kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt
En säker läkemedelshanteri ng
Korrekt
delegeringsförfarande av leg personal
Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen
Att alla medarbetare genomgår delegering.
Att Ssk följer upp delegeringar vid behov Att alla ungdomar har eget medicinskåp och HSL-pärm vid inflytt
0% Att all personal har
aktuell delegering Att all personal känner sig trygg kring läkemedels hantering
Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt
dokumentation
Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar
Handledning/utbildning
Egenkontroll två ggr/år
Loggkontroller
Ssk har haft genomgång på APT kring
dokumentation Egenkontrollen har genomförts
0% Kontinuerlig
uppföljning hos medarbetare så dokumentationen efterföljs
Utveckling av vårt dokumentations system kring HSL
Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård
Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning
Finns rutiner i verksamheten kring tandläkarbesök och munhälsa
0% Följa upp så rutiner
efterföljs av all personal
S amarbete och intern kommunikation
Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring
Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och
informationsöverföring
Finns rutiner i verksamheten kring informationsöverföring som all personal tar del av
0% Informations
överföring sker säkert och enligt rutiner
Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten
_____________________________________________
Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.
Nytidas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:
Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen
Risk och preventionsbedömningar – alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i
samband med inflytt och över tid
Att varje enskild ungdom har Risk och
preventionsbedömning som dennes Stödperson tar ansvar för att upprätta och revidera kontinuerligt och/eller vid behov
Följs upp vid varje APT, en gång i månaden av EC Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning
per boende
Öka kunskap, förståelse, användning och uppföljning av riskbedömning hos all personal
Följa upp vid kvalitetsråd Vara med på agenda på APT Basala hygienrutiner – All personal ska följa basal
hygien i vård och omsorg
Att det inte registreras avvikelser i Q-maxit gällande basala hygienrutiner
Att all personal får information vid nyanställning Att all personal repeterar utbildning vid APT Dokumentation – Alla boende ska ha en korrekt
omvårdnadsdokumentation
Att varje enskild ungdom har en korrekt omvårdnadsdokumentation
Att Stödpersonen tar ansvar för detta med hjälp av Ssk Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara
en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Att delegering sker vid all nyanställning samt vid behov av uppdatering
Att ansvarig Ssk ombesörjer detta Minska läkemedelsavvikelser Att minska läkemedelsavvikelser
Att all personal genomgår delegering och därmed kunskap kring HSL
Genomgång vid kvalitetsråd vid avvikelser, återkoppling på APT
Rapportering av händelser – Vårdskada Att all personal rapporterar avvikelse
Att processen i Q-maxit följs av både medarbetare och Enhetschef så risker för vårdskador minskar
